sportviktorn

Klockan 10:00 färdas jag 23 mil västerut, dags för säsongsavslutning på Örjans Vall i Halmstad. Men det var inte vilken avslutning som helst, Kalmar FF kunde skriva idrottshistoria genom att ta sitt första sm guld om laget skulle få poäng med sig från Örjans vall. Det kändes som om vi hade rest till Fredriksskans för de var inprincip bara rött på läktaren och skyhöga förväntningar, det var laddat på både norra stå där jag befann mig och på södra stå på andra sidan. Den första halvleken var klart till Kalmars fördel både spelmässigt och chansmässigt, Kalmar skulle också göra de första målet efter ett fint väggande fram till straffområdet så sköt Daniel Sobralense 0-1 och Kalmarledning inför den andra halvleken. I andra halvlek så kom Halmstad ut som ett nytt lag samtidigt som KFF säkert var nöjda med att ha 3 poäng i de skedet av matchen. Men Halmstad skulle komma att kvittera, Emir Kujovic satte 1-1 men de kändes mest som ett vanligt mål för oss suppotrar som fortsatte hoppa och sjunga så de hördes över hela Halmstad. Men Halmstad fortsatte att ånga på och Andreas Johansson gjorde 2-1 målet för HBK med ett underbart volleyskott, då spred sig en viss oro när samtidigt vi fick veta att Elfsborg hade gjort 2-0 på Strömvallen i Gefle. Men en spelare med nummer 10 på ryggen mannen från Hillerstorp skulle hamna i händelsenas centrum, för med drygt 6 minuter kvar av säsongen 2008 så stal han bollen från Halmstad spelare och kommer fri med Magnus Bahne och placerar in 2-2 och vild Kalmarglädje bland spelare som suppotrar. Och när domaren blåste av matchen så utbröt den vilda glädjen på Örjans Vall tusentals Kalmarriter rusade in på planen för att hylla sina hjältar. Med facit i hand så blev Patrik Ingelsten den stora hjälten i matchen de andra 10 man på planen var egentligen lika stora hjältar dom me, men jag tror att Ingelstens 2-2 mål förrändrade hans liv tro jag i och med att han gjorde mål mot den klubben som han blev ratad av. Kalmars guld bevisar att alla klubbar kan lyckas, de behöver inte vara massa stjärnor i laget utan de kan vara lite hjärta också. Man behöver inte köpa in en dyr spelare som ska göra 20 mål första säsongen nej så ska inte va, sök er in i Smålands skogar där ni finner bröderna David Viktor och Rasmus från Broakulla. Viktor har varit kung på det allsvenska mittfältet hela säsongen, han gör mål han spelar fram till mål han tacklar glidtacklar han skjuter han nickar han kan göra allt. David en stark närkampspelare som täcker boll på ett mycket bra sätt och de va längesen jag såg en sån spelare som är så duktig på att täcka boll som David Elm är. Rasmus frisparksskytt liksom hans bror Viktor, är inte rädd för att skjuta långa inkast bra teknik bra huvudspelare. Också en bidragande orsak till att Kalmar har dominerat sina matcher på mittfältet. Och till sist kapten på skutan han som inte kan hålla käften när de gäller att skälla på domarn men som betyder oehört mycket för Kalmars spel, Henrik Rydström det går inte beskriva med ord hur dan han är. Han kanske inte har världens bästa teknik, men han är stark i närkampspelet och gör mål en gång om året känns de som. Han sprider en trygghet och får ofta igång de andra på plan när laget kanske behöver få en nytändning i matcherna. Nanne Bergstrand han är ju klockren med det långsiktliga arbete han har lagt ner på laget så har han lyckats att bära laget fram till guld säsongen 2008. Nästa år försvinner Viktor Elm och hans 15 mål, och förmodligen försvinner Patrik Ingelsten också men det behöver inte betyda allt för negativt för Kalmar. Med Nanne Bergstrand kvar som tränare för laget, och större delen av laget kvar så ser de minst lika bra som förra året, det kommer att se mycket bra ut för Kalmar FF säsongen 2009.