Seger i premiären

 
 
Det var en speciell helg detta, det är nämligen så att den allsvenska fotbollen är äntligen igång igen. Kalmar inledde den här säsongen där den förra slutade, på Södertälje fotbollsarena mot Syrianska.
 
 
Första halvleken var det en typisk premiärmatch, inget skönspel det var mest kamp. Var det något lag som var lite bättre så tycker jag väl ändå att det var Syrianska. Syrianska var det laget som stod för det konstruktiva i den första halvleken, Kalmar hade också dom några fina kombinationer. Men det var Kalmar som skulle inleda målskyttet i den här premiären. Det var Måns Söderqvist som får bollen framför sig och han tvekar inte utan klipper till direkt och 0-1 på tavlan. Det kändes fullt logiskt att det var Söderqvist som fick göra det första målet, jag tycker att han var den klart bästa spelaren i Kalmar i den första halvleken.
 
 
Den andra halvleken blev inte så mycket bättre än den första, det var en ganska tråkig match i den andra halvleken men Kalmar var effektiva. Återigen stundtals några riktigt fina kombinationer och bra spel ut mot kanterna mot Jonathan Ring eller mot Mendes som fick hoppa in istället för Ring i den andra halvleken. Jag tycker även att Romario kom mer och mer in i det hela ju längre matchen led, även om jag kan tycka att han ser lite trög ut i rörelserna ibland. Men jag tror väldigt mycket på Romario det känns som att han kan bli lite av nya Daniel Sobralense, ge honom bara tid så kommer han säkert att blomma ut till en riktigt viktig pjäs i årets upplaga av Kalmar FF. Slutresultatet skrevs till Syrianska 0 Kalmar 3, efter att Mats Solheim nickat in en hörna och efter att Romario snappat upp en helt galen passning av Syrianska och spelat fram Mcdonald som säkert placerade in bolle i mål. Självklart är jag extra glad att Solheim fick göra mål, han som slet av korsbandet i en träningsmatch mot AIK på Skytteholm under den förra försäsongen. Nu fick han hoppa in istället för Paulus och han hade väl bara varit på plan i några minuter och så får han nicka in hörnan. Det är helt fantastiskt att det är han av alla som nickar in hörnan. Jag instämmer helt i det som några har varit inne på under kvällen det är nästan så att man blir tårögd. Oerhört glad för Solheims skull. Även bra att Mcdonald fick göra mål, han springer och kämpar väldigt mycket men får tyvärr väldigt sällan ut någonting av det. Han har svårt att befinna sig på rätt plats vid rätt tillfälle, så det där målet var oerhört viktigt för hans självförtroende.
 
 
Förra säsongen så minns ni säkert att jag gnällde en hel del på försvarsspelet, att det vissa stunder såg ut som rena hönsgården därinne i straffområdet. Idag tycker jag att Kalmar gör en riktigt stabil insats när det gäller försvarsspelet rakt igenom. Thorbjörnsson är säkerheten själv, tillsammans med Paulus. Så förutom 3 mål framåt så tycker jag att Kalmar ska känna sig riktigt nöjda med att hålla nollan, man hjälper Berisha i målet på ett mycket bra sätt i stort sätt felfritt.
 
 
Visst är det härligt att Allsvenskan 2013 är igång, även om det kanske inte känns som någon vår när man tittar ut genom fönstret så är ändå fotbollssäsongen ett tecken på att vi går mot en vår. Kalmar vann med stabila 3-0 i den allsvenska premiären. Det var det jag hade att bjuda på den här påskdagen.

Vad var det som hände?

 
Ja den frågan är det nog många svenskar som ställde sig när domaren blåste av matchen på Friends arena mellan Sverige och Irland. Matchen som jag sa skulle bli en bekväm match och en säker 2-0 seger blev något helt annat. Jag fick ett halvt rätt för Sverige släppte inte in något mål och det är naturligtvis bra med tanke på hur försvarsspelet har varit tidigare. Men Sverige gjorde heller inte något mål framåt.
 
 
Det är givetvis under all kritik att spela 0-0 mot Irland, det finns egentligen inte på kartan så det känns nästan overkligt att sitta här och konstatera detta. Jag vill verkligen inte trycka ner Irlands insats på något sätt, de gör sin match på ett bra sätt och lyckades med sin matchplan fullt ut genom att klara 0-0 på bortaplan.
 
 
Sveriges insats då? Ja jag tycker inte att Sverige kom upp i tillräckligt hög standard, framförallt i anfallsspelet. Även där hade jag fel, mina tankar om anfallsspelet var jag som bekant inte ett dugg orolig för utan det var försvarsspelet jag var orolig för. Men något anfallsspel existerade ju knappt i det svenska laget igår kväll. Zlatan var stundtals totalt osynlig och det slutade med att han var nere på egen planhalva och hämtade bollen. Så ska det absolut inte se ut, Zlatan ska vara där framme och vänta på att bollen slås mot honom. De gångerna Sverige kom till läge att slå långbollar på Zlatan och Hysén så var inte kvalitén tillräckligt bra, det är för dåligt helt enkelt. Varken Kim Källström eller Rasmus Elm lyckades med sina inspel mot Zlatan eller Hysén. Inte heller Safari eller Lustig lyckades vinna sina dueller i matchen utan på kanterna var det helt enkelt stängt. Man brukar tala om tålamod och att det lossnar förr eller senare men i den här matchen så hände aldrig det. Sverige kom aldrig riktigt igång, man fick inte igång något flyt i passningsspelet utan det vara slarv i passningsspelet både på offensiv planhalva och i uppbyggnaden av anfallen. Jag vet inte om det är nerver och att det var första tävlingsmatchen på Friends arena eller vad det nu kan bero på men det kändes som att Sverige aldrig riktigt kom igång och fick det att lossna.
 
 
Vad betyder då att Sverige tappar 2 poäng mot Irland. Ja som jag och de flesta andra säkert håller med mig om så var det här inte alls bra. Sverige hade behövt ta 3 poäng för att koppla ett grepp om 2:a platsen i gruppen. Nu känns vägen till VM i Brasilien 2014 väldigt lång. Upphämtningen miraklet i Berlin öppnade upp den här VM kval gruppen på ett fantastiskt sätt för svensk del men sedan klarar man inte av att få jobbet utfört mot Irland och tappar 2 mycket viktiga poäng. Matchen mot Österrike den 6:e juni om jag har uppfattat det rätt blir förmodligen nästan en helt avgörande match om vem som kommer ta 2:a platsen i gruppen. I grund och botten så känns det lite som att det här var Sveriges chans att koppla ett rejält grepp om 2:a platsen och det känns oerhört tungt att konstatera att Sverige inte tog vara på den här hemmamatchen. I VM kval brukar man säga för att ta sig till ett mästerskap så är handlar det om att vinna sina hemmamatcher och spela oavgjort borta, det brukar räcka. Jag ska inte gå händelserna för mycket i förväg men ärligt talat tar man inte 3 poäng hemma mot Irland då vet jag inte om man har något i ett VM att göra. Jag håller tummarna för att jag får fel, jag hoppas att Sverige reser sig från detta och lyckas knipa den där 2:a platsen i gruppen vilket innebär playoff spel för att ta sig till VM.

Sverige mot Irland

 
Det är ingen ligafotboll under helgen men däremot så är det dags för VM kval fotboll igen. Senaste gången jag satt och skrev om VM kvalet för svensk del var med ett stort nöje då jag skrev om den makalösa upphämtningen i Berlin mot Tyskland.
 
 
Den här gången så är det Irland som står för motståndet på Friends arena. Det är givetvis så att det bara är 3 poäng som gäller för Sverige ikväll. Ska Hamréns mannar ha någonting i VM i Brasilien 2014 att göra så ska man slå lag som Irland alla dagar i veckan. Irland som kommer till spel med ett för mig inte särskilt namnkunnigt lag. Jag känner förvisso igen Robbie Keane som jag kommer ihåg för ett makalöst mål han gjorde för Liverpool i en match mot Arsenal på Emirates, men det är säkert 5 år sen.
 
För det första så är det viktigaste givetvis att vinna matchen men det finns en hel del saker som Sverige behöver bli bättre på. Försvarsspelet har inte riktigt fungerat sedan Jonas Olsson och Andreas Granqvist bildade nytt mittbackspar efter Mellberg och Majstorovic. Sedan känner jag mig inte riktigt lika trygg med Behrang Safari som vänsterback. Med all respekt till Safari, han är en helt okej fotbollsspelare men han känns inte riktigt som att han håller landslagsklass. Samtidigt så får man ha respekt för Hamrén när det gäller att ta ut ett lag och få ihop ett lag, Sverige har alltså en hel del skador på flera positioner. Det vore skönt om försvarsspelet lyckades ikväll, för de har släppt in väldigt mycket mål under ganska lång tid nu. Så drömscenariot vore väl att Sverige vinner med bekväma 2-0.
 
 
När det gäller anfallsspelet är det inga konstigheter egentligen. Bollen upp med Zlatan och sedan bygger man därifrån alternativt söker sig ut mot kanterna för att sedan komma till inlägg. Den stora frågan är vem som kommer att ta plats vid Zlatan. Det verkar som att det blir Tobias Hysén. Jag är lite tveksam till detta val om det nu är det som Hamrén har valt. För Tobias Hysén känns inte lika het som han en gång var, då han fullständigt sprutade in mål i Allsvenskan. Den senaste säsongen var han ju enligt mig totalt iskall. Fast samtidigt så kanske det här är precis rätt läge att slå till Hysén.
 
 
Jag känner att matchpulsen börjar stiga nu. Det går inte bara att ställa ut skorna och sedan tro att det ska lösa sig av sig självt. Hoppas inte att Sverige går i den fällan ikväll. Det viktigaste av allt förutom 3 poäng som jag var inne på tidigare att försvarsspelet sitter. Granqvist och Olsson måste spika igen och hjälpa Isaksson i målet.

Ute ur cupen

 
Avslutningen av svenska cupen har spelats nu under helgen och idag så skulle det avgöras på Valhalla IP. Det var IFK Göteborg som tog emot Kalmar FF.
 
 
Nu levde inte matchen direkt upp till de förväntningarna som man hade hoppats på. Det var en ganska tråkig match totalt sett. Som alltid när Göteborg och Kalmar möts så var det inget skönspel det var mest kamp. Kalmar var rätt så dåliga i första halvleken, det var Göteborg som stod för det konstruktiva spelet i den första halvleken. Kalmar hade väldigt svårt att komma samlat i anfall och fylla på, på kanterna framförallt. Jag tycker att Kalmar saknar lite spets där fram. Den stora frågan inför den här allsvenska säsongen är vem som ska fylla luckan efter Abiola Dauda. För vi kommer inte ifrån att det är den frågan som alla vill ha svar på. Nu tycker jag inte att Sebastian Andersson gjorde någon större insats i den här matchen tyvärr. Sebastian är en ung talangfull spelare som man hoppas väldigt mycket på. Men en hel del skador har förföljt honom och det har inte riktigt lossnat för honom när han väl fått chansen. Jonathan Mcdonald vet jag knappt om jag vågar säga någonting om ni vet säkert redan vad jag tycker om honom vid det här laget. Han försöker och springer och jobbar på alla bollar han får, men han får ut väldigt lite av sitt spel. För mig är Mcdonald inte en startspelare, men i dagens match så gjorde han ändå ett helt okej inhopp.
 
 
Den andra halvleken är det som man får ta med sig ifrån Valhalla IP. Kalmar lyfte upp spelet i den andra halvleken och satsade mer framåt och kom också till mycket fler lägen. Men det är samma gamla visa igen som jag tjatade mycket om under förra säsongen väldigt svårt att komma till avslut. Det är två saker som jag tycker att Kalmar behöver bli bättre på om man ska ha en succéfylld säsong. För det första passningspelet, för det var ju enligt min åsikt det stora problemet under förra säsongen och i synnerhet under hösten. Passningspelet måste bli betydligt bättre för att Kalmar ska lyckas bli framgångsrika igen. Sedan när väl chansen dyker upp så gäller det att inte tveka, utan våga ta vara på chansen när väl chansen kommer. Det blev lite bättre på den fronten även i dagens match under den andra halvleken. Men fortfarande så går det inte att vara helt nöjd, utan det är alltså alldeles för lite avslut från Kalmars sida och det är lite oroväckande.
 
 
Plus från matchen, ja där finns det några få ljusglimtar som jag vill plocka fram. Thorbjörnsson och Paulus tycker jag gör en stabil insats i första hand Thorbjörnsson jag tyckte han nästan var bäste Kalmarspelare på plan i denna match. Han är stark och är bra i positionsspelet där han står rätt och plockar bort de bollar som kom upp mot Hysén och Stiller. Brassen Ismael tycker jag såg ganska pigg ut och han växte in i matchen på ett mycket bra sätt, här finns det en stor talang och det är frågan det om han är redo att ta ett så stort steg som att lyckas i den allsvenska fotbollen redan i år.
 
I och med att Kalmar är ute i cupen så innebär det för laget och för oss supportrar att byta fokus helt och hållet till den allsvenska säsongen. Visst har man gått här under den långa vintern som aldrig verkar vilja ta slut och längtat efter den allsvenska fotbollen. Ett stort tomrum uppstår varje gång säsongen tar slut. Men snart är det dags igen så håll ut alla supportrar för snart sparkar säsongen 2013 igång. Den 31 mars mot Syrianska borta. Den 31 mars får gärna vara redan imorgon.
 
Heja KFF!!

Zlatan tillbaka på Camp Nou

 
I veckan blev de sista lagen i Champions League slutspelet klara för kvartsfinaler. Idag så lottades kvartsfinalerna och vi kommer att bjudas på en hel del intressanta matcher.
 
 
Men det möte som alla nog redan nu snackar om och kommer så att göra tills det är över är ändå den matchen där en viss svensk är inblandad. PSG, eller PZG som jag lite skämtsamt brukar kalla dom för ibland ställs alltså mot giganten Barcelona. Jag ska inte säga att den här matchen väger lika mycket som om det vore ett El Classico men jag får lite samma känsla inför matchen. Zlatan kommer alltså att återvända till Camp Nou och möta den klubben han till en början stortrivdes i och passade in i men sedan så gick det snett. Alla kan vi det där med att han och Pep Guardiola inte drog jämt och när Zlatan gick och sa en hel del kontroversiella saker i media om Barcelona.
 
 
Nu är det så att jag har ingen aning om vilka som börjar hemma och det känns ju inte alls bra att börja med den utgångspunkten när man ska försöka tycka till om detta möte. Men oavsett vem som börjar hemma och borta så är Barcelona givetvis skyhöga favoriter inför det här dubbelmötet. Samtidigt som jag tror att det kan gynna PSG att få slå ur underläge och rikta in sig på försvarsspel. För det är ett faktum att PSG inte kommer att få ha särskilt mycket boll i de här 2 matcherna. Jag tycker att Henok Goitom uttryckte sig väldigt bra i ett sammanhang då han beskrev hur det va att möta Barcelona. Hans beskrivning var kort och gott med ett ord, marathon. Du får bara inte låna bollen och det är precis så det är. Barcelona har otroligt mycket boll i sina matcher och vinner ofta bollinnehavet. Samtidigt så är det väsentliga vad man gör med bollen och inte hur länge man har den. Det är bara kolla på match 1 mellan Milan och Barcelona då Milan tog vara på sina chanser medan Barcelona inte skapade någonting i stort sätt trots att man hade mycket boll. Men jag tror att det kan vara en fördel för PSG att få ligga lite lågt och sedan spela på kontringar. Sedan så kommer vi ju inte ifrån att PSG har en viss Zlatan Ibrahimovic i laget. Är det någon som ska kliva fram och bära PSG enda fram till finalen på Wembley och under den resan slå ut giganten Barcelona så är det Zlatan. Det kan hända precis vad som helst kring denne Zlatan. Här snackar vi om en som har avgjort El Classico Milanoderbyn och andra stora matcher. Den frågan som alla ställer sig nu är att ska Zlatan lyckas vinna Champions League. Mitt svar är att han kommer inte lyckas vinna det i år heller. Barcelona är för starka, Barcelona är en lagmaskin utan dess like som bara inte går att räkna bort. Vi trodde att det var kört när det förlorade med 2-0 borta mot Milan. I returmatchen så bara körde de över Milan fullständigt. Sedan har laget världens bäste fotbollsspelare tveklöst i Messi, där har vi verkligen en som kan göra lite vad han vill på planen. Den matchen i matchen blir givetvis oerhört intressant att följa, Zlatan mot Messi. Jag tror att dessa två herrar kommer att spela en ganska stor avgörande roll för hur detta dubbelmöte slutar. För att summera det hela så är Barcelona skyhöga favoriter i detta dubbelmöte och hur stor är då chansen enligt mig att PSG kan gå vidare till semifinal. Kort och gott 84-16 till fördel för Barcelona, där har ni svaret på det hela så det vet ni hur det kommer gå då behöver ni inte se matchen med andra ord. Skämt åsido 84-16 till fördel för Barcelona är mitt tips. Men ni vet at ni har att göra med Sveriges sämste tippare, så häng inte läpp alla ni som sympatiserar med PSG. PSG mot Barcelona Zlatan mot Messi, det är bara att bänka er framför tv:n när det är dags.

Svängigt på Anfield

 
Den här helgen har mest innehållit FA cup matcher men det har även spelats en hel del Premier League fotboll med. Mitt Liverpool var i farten igen under kvällen då man tog emot Tottenham på Anfield.
 
 
Det blev en match som innehöll en hel del godbitar, en hel del individuella prestationer och fina kombinationer från båda lagen. Jag tycker att Liverpool började matchen väldigt bra, då spelade man som man har gjort på sista tiden. Ett snabbt kvickt passningsspel med väldigt mycket rörelse. Coutinho, Suarez och Sturridge var stundtals helt briljanta i den första halvleken liksom hela Liverpool. Rättvist så tog Liverpool också ledningen med 1-0 och vem om inte Luis Suarez slog till igen. Han har nu gjort 22 mål i ligan och jag tyckte mig höra att han totalt har gjort 29 mål den här säsongen, det är otroligt imponerande. Men efter 1-0 målet så hände någonting i matchen, jag kan inte riktigt peka på exakt vad det var som hände. Men Liverpool började tappa mark man började sluta med att vinna dueller och laget fick inte alls till det i passningsspelet och det kändes som att man redan hade börjat spela på resultatet vilket är livsfarligt att göra så tidigt. Sedan kändes det lite typiskt den här säsongen att Tottenham gör ett psykologiskt viktigt mål i slutminuterna på en halvlek och tvärtom att det är typiskt den här säsongen att Liverpool släpper in ett sent mål i slutminuterna på en halvlek. Det kändes riktigt tungt att gå in till halvtidsvila med "bara" 1-1.
 
 
 
I den 2:a halvleken så stavas det enkelt med ett lag på banan kort och gott. Tottenham. För den andra halvleken var verkligen Tottenhams. Liverpool tappade precis allt bra spel, man förlorade alla dueller man slog knappt en passning rätt och Suarez och Sturridge uppe på topp försvann mer och mer ur matchen. Rättvist så gjorde Verthongen 1-2 efter en fast situation. Då var samma gamla visa igång igen den här säsongen, Liverpool gör en hyfsad match men förlorar ändå mot lagen som ligger före dom i tabellen. Men från ingenstans egentligen så serverades Stewart Downing öppet mål. Detta skedde efter en målvaktstabbe då Lloris sparkade hål i i luften och Downing kunde rulla in 2-2 i det öppna målet, dock precis mellan benen på en Tottenhamspelare. Sedan så stod det och vägde länge, länge. Sedan fick Liverpool en straffspark. Ni känner mig vid det här laget, jag håller på Liverpool men till och med jag är den som med handen på hjärtat hävdar att det inte var någon straff. Visst det är lite kontakt på Suarez men han förstärker samtidigt situationen. Jag hade inte gnällt så värst mycket om domaren hade valt att inte blåsa straff i det läget. Steven Gerrard säkerheten själv, målvakten i ena hörnet och bollen i det andra hörnet. 3-2 och sedan så lyckades Liverpool med det som man inte lyckades med i den första halvleken, att hålla undan och därmed vinna matchen.
 
 
Egentligen så har Liverpool inte så värst mycket att spela om, det handlar om att försöka haka på tåget om en Europa League plats dit man går om man når 5:e platsen. Sedan finns det en morot i att komma före Everton i tabellen och det där derbyt i omgång 36 blir ju stekhett. Men den här segern stärker laget, det är inte lätt att vända ett underläge mot Tottenham. Tottenham är ett väldigt bra lag som spelar ruggigt fin fotboll, Tottenham har utvecklats till en lagmaskin. Spurs hade inte förlorat en match sedan i mitten på december då man gästade Goodison park och Everton. Så den här segern var verkligen en riktig skalp. Liverpool har inte så mycket att spela för mer än äran, men det är viktigt att få goda vanor och försöka ta så många poäng som det går och sedan får vi se hur långt det räcker. I och med kvällens seger så gav Liverpool sig själva chansen att haka på tåget om en Europa League plats och även teoretisk chans om en kvalplats till Champions League. Men i grund och botten så handlar det mest om att spela av den här säsongen. Men kvällens seger kan vi Liverpoolsupportrar suga på ett tag.
 

Milan är tillbaka på banan igen

 
 
Det spelades en viktig match i Serie A igår, det var på San Siro och det var Milan som tog emot Lazio. Väldigt viktiga poäng på spel, både Milan och Lazio jagade topp placeringar i tabellen och framförallt spel i Champions League .
 
 
Det blev en ganska bra match och framförallt av Milan. Milan spelar en fin teknisk fotboll som är väldigt rolig att titta på. En stark backlinje ett starkt mittfält och tre väldigt vassa forwards längst fram. Nu saknades Mario Balotelli i den här matchen och han ersattes av Pazzini. Vilken ersättare det blev för stunden. Pazzinin klev in på planen och gjorde 2 mål i den här matchen. Pazzini styrka är hans farlighet inne i boxen, han är enormt skicklig på att ta emot bollar och få iväg avslut mot mål. Han har varit kritiserad hela säsongen, efter att ha gjort sina första 3 mål mot Bologna så dröjde länge innan han gjorde mål igen. Men nu på slutet har han fått chansen vid några tillfällen och han har verkligen tagit vara på den. Det är inte lätt att kliva in och ersätta en spelare som Mario Balotelli, han är ju en spelare som är väldigt svår att läsa han kan hitta på lite vad som helst på planen på både gott och ont kanske ska tilläggas. Men jag tycker att Pazzini på slutet har varit väldigt bra och nyttig för Milan, det tror jag att Milansupportrarna därute håller med mig om.
 
 
Tyvärr så blev det inte så mycket till match av gårdagens tillställning utan Milan kunde vinna ganska enkelt. Det som avgjorde matchen var att Candreva fick syna det röda kortet efter en situation som bedömdes som målchansutvisning. Sedan kunde Pazzini göra 1-0 och innan halvleken var över så gjorde Boateng 2-0. Pazzini hann även med att göra 3-0 i den andra halvleken.
 
 
Milan har någonting riktigt bra på gång. Efter att ha haft en väldigt jobbig start på säsongen med väldigt många tappade poäng. På sista tiden så har man bara vuxit både spelare för spelare och som lag. Matchen mot Barcelona i Champions League var riktigt imponerande, då man satte försvarsspelet och gjorde det omöjligt för stora mäktiga Barcelona att få hål på dom. Milan har 2-0 att gå på inför returen på Camp Nou, ett väldigt bra utgångsläge för att avancera vidare till kvartsfinal. I ligan så fortsätter laget att plocka poäng, Milan gjorde en riktigt bra match i derbyt förra helgen och jag tycker nog att hade Milan bara varit lite mer effektiva så kunde man ha vunnit det där derbyt. Men igår så visade laget upp att man blir att räkna med på allvar i slutspurten av ligaspelet. 3-0 mot en toppkonkurrent som Lazio är riktigt imponerande och det kunde ha blivit mycket mer än så dessutom, 3-0 var i underkant vill jag hävda. Gamla Milan är tillbaka på banan igen och det kan även jag som Juventus sympatisör tycka är häftigt och roligt. Milan ska inte ligga nere på den nedre halvan av tabellen utan man ska vara uppe och kriga om Champions League platser och till och med om scudetton när man är som bäst. Med El Shaarawy, Balotelli och Niang så bildar laget ett av Serie A:s vassaste anfallstrio. Sedan så kan även Pazzini och Boateng komma in och ersätta dom på ett mycket bra sätt. Så se upp för Milan, det kan nog bli en ganska rolig säsong för den rödsvarta delen av Milano trots den dåliga starten på säsongen.

Delad poäng i seriefinalen

 
 
Det var inte vilken match som helst som spelades på San Paolo i Neapel ikväll. Det var inte bara en match i den tråkiga lunken. Det spelades en stormatch. Seriefinalen mellan Napoli och Juventus.
 
 
Det var en lite konstig match kan jag tycka spontant såhär en kort stund efter att matchen tagit slut. Den första halvleken tyckte jag att Juventus var det klart bättre laget. Juventus hade mycket boll och fick ut någonting av det, medan Napoli hade väldigt svårt att hålla i bollen och få några långa anfall på Juventus. Dessutom så var publiken inte riktigt på tårna, det där vansinniga trycket som brukar vara på San Paolo och speciellt när det är sådana här stora matcher uteblev något. Napoli bärdes inte fram till 3 poäng som de brukar göra på Sao Paolo. Kanske var man tagen av stundens allvar och att man kände av hur mycket den här matchen betydde när det gäller ställningen i tabellen. Juventus gjorde matchens första mål efter att mittbacken Chiellini hållit sig framme efter en hörna. Fantastiskt häng i luften har han när han sätter dit pannan på bollen och det är en mycket bra välplacerad nick. Napoli skulle kvittera innan domaren blåste för halvitdsvila. Inler ska man inte ge några lägen från distans, han tvekar inte alls att avlossa stora kanonen från olika distanser. Det var just på ett distansskott som han bombade in kvitteringen till 1-1. Det kändes lite onödigt med tanke på att Juventus borde ha haft ledningen med både 2 och 3-0, såpass många chanser skapade laget. Mirko Vucinic, stundtals briljant och ibland urusel när det gäller att ta vara på chanserna. Friläget som han fick efter en fin passning av Vidal, där skulle Vucinic bara ha gjort mål det är för dåligt helt enkelt att inte kunna ta till vara på en sådan målchans.
 
 
Den andra halvleken var ungefär som den första Juventus hade mest boll och kontrollerade spelet bra, det såg hyfsat stabilt ut. Men de riktigt heta chanserna saknades, istället var det Napoli som stack emellan med några halvfarliga chanser men matchen slutade 1-1.
 
 
Det var en förlorare och en halv vinnare som gick av planen efter att domaren blåst av matchen. Juventus tappar visserligen en ledning vilket alltid är tungt. Men som helhet så är det ändå Napoli som ska vara mest besvikna på att man inte tog 3 poäng. Hade laget vunnit ikväll så hade avståndet till Juventus varit ynka 3 poäng, nu skiljer det fortfarande 6 poäng om jag har räknat det rätt. Det blir givetvis väldigt svårt för Napoli att komma ikapp Juventus. Jag ska inte säga att det redan är avgjort det vore att dra lite väl förhastade slutsatser. Men jag tror att det här resultatet kan spela en väldigt avgörande roll när vi ska summera säsongen senare under våren.
 
 

RSS 2.0