Hockeylektion i Skellefteå
Toppmöte i Elitserien i ishockey mellan Skellefteå och HV71. Ett möte som har utvecklats till riktiga hatmatcher efter att lagen mött varandra en del i slutspelen. Man har dessutom haft en del tuffa matcher i grundserien med bentacklingar och mycket munhugg. Det tar ett tag innan spelet sätter sig brukar man tala om. Men Skellefteå visade upp något helt enastående i första perioden. Det var verkligen spel mot ett mål det var en överkörning utan dess like. Hade det inte varit för Andreas Anderssons målvaktsspel så hade det stått 5-0 i paus. Sedan försökte HV komma in i matchen men matchen var i stort sätt "avgjord" efter första perioden.
Det som jag imponeras mest av i Skellefteå är energin och arbetsmoralen. Man åker skridskor och man sliter och kämpar till sista bytet och lite till. Man är välorganiserade spelarna vet sina roller och man har ett grundspel som man tror på och som man trivs med. När man dessutom har plockat in Joakim Lindström elitseriens poängkung förra säsongen så kan det bara bli bättre. Man har ett såpass bra lag och det finns fler spelare som kan kliva fram Oscar Möller, Bud Holloway och Pierre-Eduoard Bellmare. Skellefteå går en ljus framtid till mötes, jag tror Skellefteå är redo för att ta nästa steg. När jag säger nästa steg så pratar jag om att vinna sm-guld. Det är ett stort steg, men laget är lite mer mognare och spelar en hockey som är svår att stoppa. Sedan har alla spelare blivit ett år äldre och ett år klokare och allt det där. Helt klart är iallafall är att ikväll var Skellefteå lärarna och det var HV71 som var eleverna.
Kunde fått sluta oavgjort
Det är på dagen exakt 1 år sedan som derbyt i Globen mellan AIK och Djurgården fick avbrytas. Detta sedan det varit våldsamt upplopp på läktarna det var en mörk dag för svensk hockey. Men idag så visade supporterkulturen upp sig från sin absolut bästa sida. Fullt ös från start och hög ljudvolym matchen igenom precis som det ska vara. Och vilken match, det här var nästan NHL klass på tempot stundtals. Mycket bra målvaktsspel, Gustaf Wesslau mot Viktor Fasth inte ofta man njuter av målvaktsspel. Men ikväll var en sådan kväll fantastiskt spel från båda målvakterna. Sett över 60 minuter eller 65 minuter som det nu blev så vinner Djurgården rättvist. Även om nu straffläggning är rena lotteriet enligt mig. Jag tycker personligen att man borde ta tillbaka att det får bli oavgjort. Varför ska det inte få sluta med delad poäng om lagen nu inte går att skilja på. Hur som helst Djurgården var lite hetare lite starkare framför mål och man har lite mer spets än vad AIK har. Lägg till att AIK saknade en del viktiga spelare, däribland Fredrik Svensson stor stark back som hade behövts i en sån här match. Djurgården har mycket mer att ge hävdar många, men själv är jag tveksam är man så bra som alla vill hävda. Dom borde kanske gå till slutspel men att de målats ut som
en guldkandidat är för mig en gåta. AIK får jobba vidare i lugn och ro, man får spela efter sina förutsättningar och sedan hur långt det räcker återstår att se. Men det jag mest vill minnas från kvällens derbyfest var att det blev just en derbyfest. Tänk om en publik kunde uppträda såhär match efter match det blir så mycket roligare då. Och det ska bli intressant att se hur media beskriver detta nu. Medierna är väldigt snabba på att skriva mörka rubriker om supporterbråk och målar upp en bild av att det är farligt att gå på dessa matcher. Imorgon vore det väl rimligt att sätta rubriken "TACK STÅPLATS". Sverige har en supporterkultur som är av världsnivå och den ska vi bevara.
SSK:s framtid
SSK avslutade med att förlora borta mot Västerås 4-0 blev slutresultatet. Nu tar allsvenskan ett litet juluppehåll, och om jag då kort ska summera säsongen såhär långt. Det har varit lite väl mycket upp och ner det har stundtals sätt väldigt bra ut. Medan i vissa stunder har man tänkt ska man börja titta neråt i tabellen. Det är inte lätt att komma uppifrån elitserien och ner i allsvenskan. Det ställa plötsligt ännu mer krav på att laget ska lyckas man är inte länge en underdog. SSK har väl klarat av den omställningen helt okej, eller snarare såhär det beror kort och gott på vad man ställer för krav. Det är ingen hemlighet att jag inte är nöjd, självklart ville jag att SSK skulle ligga bland topp 3 eller topp 7 absolut. Men ska man sia om framtiden vilket alltid är svårt så kan man säga följande. Det blir inget elitseriespel i Scaniarinken 2012/2013 det kan jag garantera. Det handlar nu om att ta så mycket poäng som möjligt och försöka nå playoff till kvalserien. Väl där hoppas jag att SSK tar sig in i kvalserien och där kan man ju alltid hoppas på att miraklet sker. Men framförallt vore det bra för det här laget att få lite rutin från kvalspel inför nästa säsong så långt fram blickar jag. Kort positiva injektioner, Julian Jakobsen har gått från en undanskymd roll till att ha växt fram till en nyckelspelare och en poänggörare. Båda målvakterna Julius Hudacek och Sebastian Idoff har spelat bra och får absolut godkänt om inte mer. Det finns inget givet och ekonomi är ekonomi osv men vi får se hur det går. Det blir en liten "nystart" efter jul och då hoppas vi på att SSK gör det som jag tror är omöjligt att ta sig upp i elitserien direkt senare i vår.
Utan hjärta, inga framgångar
Malmö Redhawks fortsätter att förlora och i allmänhetens ögon är man en stor flopp såhär långt i den allsvenska hockeyn. För mig så är jag inte särskilt förvånad, för Malmö är inget annorlunda jämfört med tidigare säsonger. Förutom att man har en ännu större plånbok så är det samma gamla visa återigen. Störst plånbok förlorar igen, Malmö har ingen egen identitet idag man söker och söker men hittar den inte. Det finns ingen tydlig spelidé hur ska vi spela hur ska vi vinna matcher vilket koncept är det som gäller för att Malmö Redhawks ska lyckas. Men den absolut största orsaken till att Malmö ständigt misslyckats med att ta sig tillbaka till finrummet är att man saknar ett hjärta. Då syftar jag på spelare som verkligen brinner för klubben, som har ett hjärta som klappar för både laget och för staden. Förutom Jesper Mattsson så finns det inga spelare med hjärta för Malmö som är beredda att offra allt för laget och då är det svårt att nå framgångar. Nu blir det en lustig situation eftersom jag är en Södertäljesupporter ska inte trycka ner de spelare som varit i klubben tidigare. Men frågan hur smart var den här så kallade "SSK satsningen" var det rätt väg att gå, jag delar inte ut någon stämpel eller så jag bara kastar frågan i luften vad det rätt väg att gå?. Linus Klasen var en riktigt stor värvning och han förvisso gjort sina poäng och mer kan man väl inte begära tycker jag, men han är väl inte känd för att jobba hårdast så att göra honom till lagkapten tyckte jag var ett dåligt beslut av Malmö. Även om han nu var lagkapten under sin sista tid i SSK och klarade av det bra så tycker jag inte att en sådan spelare ska vara lagkapten, då plockar man ju bort lite av hans kvalitéer enligt mig.
När det gäller tränarfrågan jag läste någonstans att Malmö har haft 10 tränare på 13 säsonger om det inte var tvärtom det är möjligt med oavsett vad så säger de ju allt. Jag vet inte hur mycket långsiktigt som Malmö tänker som klubb men det kan inte vara mycket utan det känns mer som man drar sig åt det kortsiktiga hållet. När det gäller att byta ut en tränare så måste det vara att en situation är ohållbar. Att bara sparka en tränare på grund av dåliga resultat och trots att tränare och spelarna går hand i hand det tycker jag är tjänstefel. Det enda gången man ska göra sig av med en tränare är när det finns brister eller det kommer klagomål från spelare och man märker att förhållandet mellan tränare och spelare börjar spricka. Och då står man inför ett vägskäl vem ska man plocka bort tränaren eller spelaren? Det skapar ytterligare en intressant fråga vad går först, tränaren eller spelaren?.
Sammanfattning, alla klubbar måste ha någon som har ett hjärta som klappar för laget och för staden för att nå sportsliga framgångar. Vissa säger att det handlar bara om pengar störst plånbok vinner, jag är inte så säker på att störst plånbok alltid kan vara till en fördel för en klubb det kan snarare så tillbaka på klubben. Och när det slår tillbaka på klubben då slår det tillbaka rejält. Laget blir som en lavin en gör fel och så gör nästa fel och nästa och nästa och en sådan situation är svår för att inte säga omöjlig att ta sig ur.
Det här går bara inte SSK!!!
Södertälje Sportklubb ett lag i ständig kris hävdar många och det kan man väl till viss del hålla med om. Nu har det gått så långt att jag en supporter med stor optimism och som alltid försöker se positivt på framtiden börjar tvivla på just framtiden. SSK är inte ens i närheten av kvalserien i dagsläget, och förlänger man den dystra sviten på fyra raka förluster med fem, sex eller sju så får man helt plötsligt börja titta neråt i tabellen. Jag ska inte vrida och vända på för mycket saker utan det är bara att sätta ner foten och markera att det här håller bara inte SSK punkt slut. Förlorar man mot Sundsvall hemma ja då har man tömt bägaren i botten utan tvekan det är helt oacceptabelt. Jag trodde att SSK skulle få sitt wake up call efter att man åkte ur elitserien i våras. Jag trodde verkligen att nu kommer det att vända nu har man insett vad som krävs för att vara ett vinnande lag, alla måste stämpla in alla ska göra sitt jobb. Men icke då, lik förbaskat så klarar man inte ens av att vara ett stabilt topplag i allsvenskan. Det är helt otroligt, jag begriper inte hur dom lyckas med att misslyckas så mycket som dom gör. Jag vet det kan vända snabbt så i vår när dom kanske i April tar sig upp i elitserien så får jag kanske lyfta på hatten och säga att jag hade fel. Men idrott är här och just nu så fungerar ingenting absolut ingenting. Man kan tappa poäng ibland absolut men problemet är att det nästan står skrivet i sten att SSK ska förlora när man spelar utanför Kringelstaden och AXA SPORTS CENTER (Scaniarinken). Nu har man börjat tappa poäng hemma och då måste man kunna ta igen dom poängen genom att vinna bortamatcher vilket SSK har så förbannat svårt för vilket jag inte fattar. Vad är problemet är det en inställningsfråga så är det helt horribelt. Visst jag förstår att det inte är så jäkla kul att åka till Tingsryd och spela i en hall som knappt håller allsvensk klass snarare spel i Division 1 högst. Självklart är det roligare att åka till Göteborg Jönköping Hovet ni you name it. Men man måste ändå klara av omställningen från elitserien till allsvenskan och då pratar vi väldigt mycket om det mentala. Alla lagen SSK möter är förutom kanske matcherna mot Malmö som ändå ställer upp med sitt Real Malmö så kommer matcherna mot SSK vara årets match. Och klarar man inte av att vinna bortamatcher ja då blir det väldigt svårt att ta igen dom poängen man tappar på hemmaplan och då faller man som en sten i tabellen. Hammarby fotboll återigen ett jättebra exempel som inte klarade av omställningen från allsvenskan till superettan och höll till och med på att åka på ett kval för att klara sig kvar i superettan. För att SSK ska undvika den situationen så måste man bara vända den här trenden nu. Man har inte råd att komma in i sådana här svackor alla lag har svackor det är har full respekt jag kräver inte att man ska vinna varje match. Men förlorar man två matcher i rad då måste man komma tillbaka och vinna två av tre eller tre matcher på raken för att få lite lugn och ro och för att skapa en effekt. Vinna en match här och där det ger ingenting man måste plocka mycket poäng på raken för att det ska ge resultat och för att skapa energi i gruppen. Men ärligt talat så är orolig riktigt orolig för hur detta kommer sluta, det här varit en ända plåga att vara supporter de senaste åren. Jag trodde att jag hade upplevt det värsta i våras. Och jag vet det är ett ungt lag och SSK gör en spännande satsning på sina ungdomar vilket är jättebra och man har säkert en plan för att ta sig tillbaka till elitserien inom en snar framtid. Men att det är ett ungt lag köper jag bara inte längre i en sådan här situation. Jag har skrivit om detta tidigare men jag kan betona det ytterligare hundra gånger om det så behövs. Trots att det är ett ungt lag så finns det just nu inga kompromiss utrymmen utan nu ska det bara tas poäng till varje pris för att rädda laget och klubben från en bottenstrid. Jag vill inte uppleva en situation där klubben slåss för sin existens i en bottenstrid i allsvenskan det är ett mardrömsscenario och jag ber nu till spelarna och hela klubben, snälla kör inte klubben rakt ner i ruierna en gång till. Just nu känns det tomt och uppgivet, hoppet är det sista som överger en men sker det inte en bättring och det blir mer stabilt både när det gäller spelet och resultatmässigt ja då kanske det värsta inträffar.
Skellefteå-Luleå
Derby i västerbotten mellan Skellefteå och Luleå matcher som alltid river upp heta känslor. Jag tittad mest på den här matchen av alla de 6 som spelades och det var väldigt inensivt och bra fart i spelet. Framförallt så imponeras jag av att Skellefteå kan hålla en sådan jämn och hög nivå trots att man år efter år tappar väldigt bra spelare som har betytt mycket för klubbens framgång. Men det bevisar ytterligare en gång att man har en positiv anspänning i hela klubben och att man har en stabil verksamhet och att det är en bra miljö att spela hockey i. Men Luleå vann den här matchen till slut på straffar efter att man kommit tillbaka från ett 2-0 underläge och det ska dom ha all heder för. Luleå har ju haft problem med målskyttet och är inte kända för att göra så mycket mål. Man har nästan fått stämpeln som Brynäs fick för några år sedan då man hade Jacob Markström och bara litade på hans kompentens och spelade försvarsspel och bara kontra. Jag ska inte påstå att Luleå spelar exakt som Brynäs gjorde då men till viss del kan jag förstå den beskrivningen av det. Men väldigt imponerad av Luleå att man lyckas vända matchen och ta 2 poäng i Skellefteå kraft arena där det är väldigt svårspelat. Johan Gustafsson skulle jag vilja sätta ett extra plus för som jag tycker verkligen har vuxit fram till en stabil elitseriemålvakt, han är på väg att få sitt genombrott i år. Vi känner igen namnet lite från tiden i Färjestad och han har provat på en del spel i allsvenskan och nu är han alltså i Luleå och elitserien igen. Han sprider ett enormt lugn och en trygghet i laget och det speglar också av sig, har man en bra målvakt blir det också lättare att försvara sig då man vet att målvakten kan stoppa puckarna och man kan släppa en spelare för att man vet att målvakten tar pucken.
Skellefteå är ett lag som jag tror har stora chanser att vinna guld i år. Även om man nu slarvar bort 2 poäng ikväll så är man otroligt stabila och plockar poäng match efter match. Skellefteå är en lagmaskin Skellefteå är nästan som robotor man åker runt i landet och stannar till och plockar upp tre poäng där och tre poäng där tack nästa! lite så upplever jag laget stundtals.
Luleå är svårare att sia om deras framtid, man har tappat väldigt mycket kvalité efter att Pär Arlbrandt lämnat för Linköping och dessutom är Cam Abbott inte med. Johan Harju får ju väldigt mycket press på sig att producera och leverera liksom Niklas Olausson som nästan får ännu mer press på sig nu. Tidigare har han kunnat gömma sig lite bakom Pär Arlbrandts succé och vara den här passningsläggaren, men nu så måste han börja ta skotten själv och det är svårt när man inte är någon riktig målskytt. Men Johan Gustafsson lyfter laget till nya möjligheter till högre höjder vilket gör att jag tror att Luleå ändå grejar en slutspelsplats och där blir man att räkna med utan tvekan.
