sportviktorn

Kalmar tog en behövlig och nödvändig seger igår borta mot Norrköping det satt hårt inne det blev 2-1 seger för Kalmar precis samma resultat som mot Örebro för övrigt. Precis som Tobias Eriksson sa i en intervju med radiosporten tror jag det va så gör Kalmar inte någon stormatch absolut inte. Första 20 minuterna var inte bra då det såg väldigt stressat ut det kändes som att så fort spelarna fick bollen så var det som att få en tickande bomb i händerna man skulle bara skicka vidare bollen så fort som möjligt till någon annan spelare. Ett problem som Kalmar har haft det senaste åren är moralen i laget att jobba även i motgång på bortaplan. I år har man fått en gratis energi av publiken på Guldfågeln och då har man klarat av att vända underlägen men så fort man har hamnat i underläge på bortamatcher så har man vikt ner sig och förlorat. Det fanns tendenser till det även igår men man fick kanske inte helt välförtjänt 1-1 målet ett lite tursamt sådant och det växte man av och sedan spelade man upp sig något. Men fortfarande finns det mycket att förbättra det största problemet är stundtals passningsspelet det har stundtals varit uruselt under säsongen men det har varit lite bättre den sista tiden men igår så var det väldigt mycket felpass. Det är knappast en slump att Kalmar vinner sina matcher där man har haft minst boll Kalmar har de senaste åren sedan man kom upp i allsvenskan trivts bäst när man inte har haft bollen så att säga. I förlustmatchen mot Malmö så vann dom bollprocenten och då förlorade dom och så har det sätt ut på samtliga bortamatcher i år så det ligger någon sanning i det iallafall.



Sedan vill jag lite kort gå in på det kanske interna problemet som finns i Kalmar med brassarna. Vi såg Ricardo Santos inte fira sitt mål alls igår och Sobralense gick ut i media och var väldigt missnöjd över att sitta på bänken. Jag vet inte om det finns ett internt problem men det är inte första gången Nanne får lite motstånd från spelare med starka personligheter. Det är ingen tvekan om att Nanne är livrädd för att ta in spelare med starka personligheter som vågar stå upp och inte bara rätta sig in i ledet jag säger inte att det är fel eller rätt jag tycker bara det är väldigt intressant att notera. Förutom Henrik Rydström som är väldigt frispråkig så är det inte många spelare i Kalmars trupp genom åren som har haft starka personligheter och som vågar säga vad man tycker.