sportviktorn

Wembley England mot Sverige stora förväntningar på matchen och vi kan väl säga så att ena laget levde upp till dessa och det andra laget inte. Ni som såg matchen vet vad jag pratar om, för er som inte såg matchen så kan jag berätta att ni missade inget. Sveriges målchanser var en hörna från Rasmus Elm som höll på att gå direkt i mål och ett misslyckat inlägg från Sebastian Larsson som höll på att leta sig in i mål. Detta säger en del om kvalitén i det svenska anfallsspelet och det är något som faktiskt gör mig lite besviken och förvirrad. Det känns som att Sverige drar ut på tiden för mycket istället för att ta vara på ytorna som uppstår under stora delar av matchen. England gjorde en felfri match man gjorde de som Sverige inte klarade av att kunna ta vara på ytorna som uppstod vid bolltapp på mitten av planen och sedan ställa om snabbt. England såg väldig bolltrygga ut och visade upp ett passningsspel av absolut högsta klass, Sverige såg stressade ut och det fanns ingen som helst struktur i spelet som helhet. Jag vet inte om den gode Ibrahimovic är tagen av allt som har skrivits om hans bok och den hetsen som rent allmänt alltid över honom men någonting är det som är fel. Han har ju sagt vid tidigare tillfällen att han inte är så intresserad av att spela några träningslandskamper utan han vill satsa allt på klubblaget för att sedan kunna vara med när det gäller. Det är möjligt att han fortfarande har den inställningen, men jag tycker är man på plats då måste man också kunna tillföra någonting till laget. Zlatan har snarare varit en belastning för det svenska landslaget än en tillgång och en stor tillgång isåfall i de här två landskamperna. Det handlar inte om resultat det är inte det jag är ute efter, men det handlar om att visa lite inställning och att kunna hitta en spelidé som man känner sig trygg med. Frågan är om Sverige har hittat det spelet eller måste man börja om på ny kula för att ta reda på, hur vill vi spela? hur ska vi spela? och vilket spel var det som gav oss ett lyckligt slut i kvalet till Polen/Ukraina. Det tar lång tid ja att få ihop ett lag och skola in nya spelare, och det är svårare att vara konstruktiv än destruktiv. Men det är ingen ursäkt för det spelet som Sverige har visat upp i Köpenhamn och i London är inte alls det jag och de flesta inte vill se. På något sätt så är man med i matcherna men ändå inte man har ingen riktig grund att stå på och det blir väldigt slarvligt spel och det får lite går som det går. Sedan förstår jag att det kanske inte är lika lätt att tända till inför en träningslandskamp i november där inga viktiga poäng står på spel. Även om det nu var en väldigt dålig publiksiffra så var det ändå 48 000 åskådare som kommit för att titta på matchen, va sjutton ta chansen och släpp loss och försök bjud till lite. Det gör mig mest besviken ikväll att Sverige inte riktigt var närvarande. Som sagt de två målchanserna var en fin skruvad hörna och ett misslyckat inlägg det säger mer om Sveriges insats än hela den här matchrapporten som ska sammanfatta Sveriges insats.