sportviktorn

Hela Södermalm har vridit sig i plågor, säsongen 2011 för Hammarby har varit en enda plåga för samtliga aktörer kring klubben där allt har handlat om att överleva. Laget som bara skulle springa igenom Superettan förra året och gå upp i Allsvenskan till den här säsongen har verkligen inte levt upp till förväntningarna. Att spela fotboll i Stockholmsklubbarna är inte lätt det är något speciellt, det är en så stor press som till slut kan ta knäcken på spelarna och Hammarby är ett exempel på detta. Idag spelade Hammarby för sin heder men framförallt för sin existens, man ville inte hamna i ett kval fullt av ångest och väldigt svårspelat. Men på något sätt så lyckades laget knyta näven och åka ner till Ängelholm som jagade en allsvensk plats och vinna matchen med 1-0 på den absoluta sista sparken i matchen. Otroligt imponerad av att Hammarby ändå klarade av att hantera denna jobbiga situation, dom har ju inte haft någonting att vinna de har bara haft allt att förlora. Jag är helt övertygad om att efter slutsignalen så släpptes det en tung sten från bröstet från hela klubben. Många undrar säkert hur sjutton kunde Hammarby hamna i den här situationen det blir ett långt inlägg om vi ska reda ut den härvan. Sedan sm guldet 2001 så har det bara gått utför är kanske lite hårt att beskriva det som men det har varit tungt det senaste fyra fem åren iallafall. Men jag tror helt enkelt att Hammarby inte var mentalt redo för att spela i Superettan. Omställningen från att komma till en serie där man har press på sig att ta sig upp igen och att alla lag man möter gör allt för att slå dom är inte lätt. Det har sparkats tränare till höger och vänster och man har inte kunnat få ihop laget helt enkelt. Man var tvungen att sälja tongivande spelare för att klara ekonomin, där Charlie Davies blev en mycket tung förlust för Hammarby rent sportsligt. Ska man bara se till den här säsongen så var Sinan Ayrancis frånvaro väldigt kostsam för Hammarby. Sinan är för mig det Linus Hallenius var för laget förra säsongen, den här spelaren som kunde göra det på egen hand som kunde avgöra matcher trots att laget spelade dåligt. Det har varit många spelare som har underpresterat jag tänker främst på Björn Runström som stundtals har varit helt katastrofal, jag säger inte att han ska göra 20 mål. Bologna, Chievo, Fiorentina, Fulham, Luton, Kaiserslautern, Odense, Molde där har ni klubbarna som Björn Runström varit i under sina år utomlands så då förstår ni att förväntningarna skruvas upp. Försvarsspelet har inte heller levt upp till förväntningarna, José Monteiro som ska vara giganten i backlinjen har sätt väldigt nervös och osäker ut i sitt agerande på planen. Det har varit många saker som inte har fallit på plats vilket gjorde att det slog ut på hela laget vilket gjorde att man nästan hamnade i kval för att hänga kvar i Superettan. Men lördagen den 22:a oktober så kan Hammarby andas ut, fansen kan sluta ligga sömnlösa klubben kan börja arbeta i lugn och ro inför nästa säsong och försöka skruva ihop ett slagkraftigt lag inför säsongen 2012. Det är viktigt att Hammarby verkligen tar steget upp till allsvenskan nästa säsong, man har en ny arena bortom hörnet Stockholmsarenan som tar över 20 000 åskådare vad ska man med en sån till i Superettan. Men en dag som denna så struntar nog alla som är involverade i Hammarby fotboll kring den biten, nu kan man andas fritt igen efter en lång plågsam höst som nu äntligen har tagit slut.