Hemmapremiär
Många hade vi gått och väntat på den här dagen måndag den 9:e april annandag påsk, första matchen för säsongen på Guldfågeln Arena. Förra säsongen stod Djurgården för motståndet den här gången var det Djurgårdens bittra rival AIK som stod på andra sidan. Jag hade väldigt höga förväntningar på den här matchen och det var med en väldigt positiv känsla som jag gick in med inför matchen. Jag lämnade Guldfågeln arena med inte lika positiva känslor. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka, det är väldigt svårt att analysera detta det är otroligt svårt. Jag vrider och vänder på varje sten men jag hittar inga svar. Det är tidigt på säsongen det ska vi vara noga med att understryka absolut, allting går i vågor alla lag har djupa dalar men även fina toppar. Däremot så är man ändå lite fundersam efter den här hemmapremiären. Det känns som att det låser sig Kalmar hittar inga riktiga ytor att spela på. Samtidigt får man inte glömma bort att ge AIK beröm de kämpar med allt de har och försvara sig väldigt bra och ligger rätt i positionerna. Men jag tycker ändå att man kan kräva lite mer när det gäller offensiven än vad vi fick se av Kalmar idag. Det händer ingenting, det verkar vara väldigt svårt att skapa målchanser ett tag så var man nöjd om de överhuvudtaget lyckades komma till skott. Stundtals så är det bra kombinationer men tyvärr så är det väldigt svårt att komma till avslut och det måste Kalmar bli bättre på ju längre säsongen går. När det gäller anfallsspelet jag vet inte riktigt vilken modell som är rätt väg att gå och vilken som passar Kalmar bäst. Det jag mer funderar lite över som jag nog inte är ensam om att fundera över är dessa omställningar. Varje gång man hör en tränare inför matcher där Kalmar står för motståndet så tror jag på senare år att varenda tränare har varnat för Kalmars snabba omställningar. Jag vet inte riktigt vad de har fått de ifrån men några snabba omställningar ser vi inte mycket av. Det går lite för långsamt och än en gång det känns som att Kalmar nästan är där men ändå inte. Det som svider är att stundtals så spelade Kalmar inte jättebra men klart godkänt under vissa delar av matchen och framförallt i andra halvlek. Sedan så lyckas de äntligen efter att ha kämpat otroligt mycket få en kvittering men självklart ska AIK få en chans till i den 90:e minuten och utnyttjar den. Jag tycker att sett över 90 minuter så hade oavgjort kanske inte varit helt orättvist men fotboll är i 90 minuter plus lite till och de dyker alltid upp någon chans i slutet på matcherna och den här gången så tog AIK vara på den. Några ljusglimtar tycker jag mig ändå att jag ser, jag vill hylla Jörgen Skjelvik även den här gången jag tycker att han har gjort det väldigt bra de här två matcherna. Han spelar bestämt hårt och enkelt slår ofta första enklaste passningen och lyckas i stort sätt vinna sin match i matchen på sin kant han blir svår att konkurrera ut. Archford Gutu och Måns Söderqvist såklart gör pigga inhopp och Måns får även göra målet som tyvärr inte räddade någon poäng för dagen. Mcdonald där finns det mycket kvalité att krama ur och det gäller bara att han lyckas skola in sig i Kalmars sätt att spela fotboll och lyckas anpassa sig efter det samtidigt som han kommer med sina influenser. Nu väntar ny match på fredag redan då Malmö står för motståndet, förhoppningsvis så lyckas Kalmar ta poäng där nere och sedan tar vi säsongens första hemmaseger mot Häcken istället.