sportviktorn

Då var jag tillbaka igen och den här gången tänkte jag ta att fokusera på Södertälje Sportklubbs säsong i hockeyallsvenskan. Tyvärr så tvingas jag att summera säsongen redan nu istället för att följa ett spännande playoff spel till kvalserien till elitserien. Kort så var Södertälje tvunget att vinna sin match borta mot BIK Karlskoga samtidigt som övriga resultat gick vägen. SSK ledde med 2-0 men tappade sedan till 3-2, nu spelade det ingen roll eftersom både Malmö och Mora vann. Det låter kanske lite konstigt att uttrycka sig såhär men det kändes skönt att konstatera att det gick som det gick. Det är självklart att jag ville att SSK skulle vinna matchen för att ha en chans att ta sig vidare till playoff, men med facit i hand så spelade det ingen roll. Det är dessutom skönt att man slipper gå runt ett tag och tänka "Tänk om" om nu Malmö och Mora hade förlorat sina matcher. Om man då ska försöka summera denna säsong den första i hockeyallsvenskan efter degraderingen från elitserien förra våren. För det första så var det i stort sätt ett helt nytt lag som SSK ställde ut på isen den här säsongen, många nya spelare och framförallt många unga energiska spelare som man dessutom har börjat förlänga kontrakten med. Man tog in två slovener som man hoppades skulle bära laget på sina axlar och göra massa poäng i Ziga Jeglic och Robert Sabolic. Ett nytt målvaktspar i Julius Hudácek och Sebastian Idoff, man kryddade dessutom med att plocka in Jason Strudwick som skulle ersätta Stefan Bemström som skadade sig en bit in på säsongen. SSK slutar 9:a i tabellen med 76 inspelade poäng vilket man såklart får säga inte är godkänt. Det är absolut ingen hemlighet att besvikelsen är väldigt stor, SSK är en klubb som ska spela i elitserien och som bör vara med och slåss i toppen av allsvenskan. Tyvärr så ringde inte väckarklockan för SSK tillräckligt högt det är bara att skriva under på detta, det går bara inte att förneka. Hockeyallsvenskan är tuff man åker inte ner till Tingsryd och leker hem 3 poäng man åker inte ner till Oskarshamn och glider hem 3 poäng. Samtidigt förstår jag att det måste vara en jävligt svår omställning för ett lag vilket det än handlar om att åka ner i seriesystemet och plötsligt få bära ett favoritskap. Helt plötsligt förväntas du vinna vissa matcher och du har lag som tänder till lite extra när de möter dig, man besöker arenor som absolut inte är de mest trevliga ställen att spela i det är väldigt tufft att hålla skärpan uppe. Samtidigt är detta ingen ursäkt heller, att SSK inte ens lyckas ta sig till playoff det är för mig ett fiasko. Det spelar ingen roll att det är ett nytt lag och att SSK möjligen bygger för framtiden att komma utanför topp 7 det är bara ett ända fiasko. Det som gör mig än mer uppgiven nästan är att SSK återigen inte lyckas med sina importer som kommer för att producera mycket poäng. Robert Sabolic som en del till och med trodde skulle vinna poängligan i allsvenskan lyckades aldrig riktigt få det att lossna. Ziga Jeglic hade en del skadeproblem vilket även landsmannen Sabolic hade men inte heller han lyckades få det att lossna ordentligt. Väldigt mycket upp och ner under hela säsongen men tyvärr så är det bara att bekräfta igen och det är ingen nyhet sett till de senaste åren mest neråt. SSK får inte ihop det helt enkelt jag vet inte riktigt vad det är men det är någonting som låser sig när man väl börjar få igång ett bra spel och poängen börjar trilla in. När man ligger 5:a för en stund så blir man helt plötsligt tveksamma och börja förlora matcher och tappa poäng. Jag vet inte om det är någon rädsla som börja sprida sig i gruppen att man har ett bra läge att avancera vidare och att man blir för rädd över att man ska tappa sin position. SSK har varit vana vid att få jaga andra lag, i år har man helt plötsligt varit jagade hela säsongen man har lidit av att alla lag man möter vill slå dom och man har inte lyckats hantera sin nya situation helt enkelt. Positivt är målvakterna som har gjort en fantastisk säsong som räddat laget i många matcher och tagit en del poäng själva nästan stundtals. Julian Jakobsen fick det att lossna poängmässigt allsvenskan var en liga som passade honom bra. En del unga spelare gjorde sin första säsong i A-laget och skötte sig bra och bidrog med mycket energi och bra fart och det är alltid bra för det sporrar och sätter press på de äldre spelarna att prestera. Det jag vill se från SSK som förening är att man sätter upp tydliga mål hur ska vi spela vilken är den rätta modellen för oss för att vi ska nå sporsliga framgångar. För trots allt så tror jag inte att någon klubb är dömd att misslyckas det går att ha framgångar det gäller bara att välja rätt väg att gå. Det viktigaste är att SSK bestämmer sig vad som är framtiden, ska man så fort som möjligt gå upp i elitserien eller ska man börja bygga upp någonting som en vacker dag går upp i elitserien. Tydliga linjer är väldigt viktigt för då köper supportrarna det, det kan jag lova vi supportrar vill inget annat än att ha tydliga linjer och målsättningar uttalade från klubben. "Tillsammans är vi starka" är vårt motto låt oss då följa det mottot och klara av framtiden just tillsammans.