sportviktorn

 

Så kom dagen man hade väntat på sedan lång tid tillbaka. Söndagen den 7 oktober 15:00 (lokal tid) att få se en match på Anfield och motståndet var Stoke. Det märks att Liverpool är en stad som andas musik och i första hand Beatles och så har vi då fotbollen.

 

 

Redan 2 timmar innan avspark så var det precis fullt med folk utanför Anfield på gatorna och på pubarna. Det är ett helt vansinnigt fotbollsintresse och jag kan tänka mig att det är samma sak i övriga delar av England. Fotboll är verkligen religion på brittiska öarna. Att få stå och hålla upp sin halsduk tillsammans med 43 000 andra supportrar var en helt fantastisk upplevelse. Att bara få vara med och uppleva stämningen på Anfield var i sig värt hela resan.

 

 

 

Matchen i sig var väl inget större att hänga i julgranen. Liverpool blixtrade till ibland men har förbannat svårt att sätta dit bollen och framförallt har man problem i sista tredjedelen och att komma till avslut. Det fanns flera situationer då Liverpool hade kunnat gå på avslut men istället så stannar spelaren upp och tar en extra passning till för att inte vilja göra bort sig eller vad det nu beror på. Det syntes på spelarna att det har gått ganska trögt i säsongsinledningen och att man känner pressen och trycket från publiken. Jag satt och skrek ut min frustration vid några tillfällen och det var jag inte ensam om. Vid flera tillfällen så kunde jag höra hur folk på raden nedanför mig eller bakom mig suckade eller stönade eller drog en och annan svordom. Liverpool plågas av att vara för beroende av i första hand 2 spelare. Luis Suarez är en spelare som det händer mycket kring både positivt och negativt, men när han fokuserar på rätt saker och tar vara på sina enorma kvalitéer som han besitter så är han Liverpools viktigaste spelare utan tvekan. Det är Suarez som ska göra det för Liverpool när matcherna står och väger bollen ska mot hans panna eller fötter och sedan ska bollen in i mål. Raheem Sterling, 17 år en helt makalös talang som kommer att bli en riktigt stor spelare och vara en viktig kugge i engelsk landslagsfotboll någon gång i framtiden det är jag helt övertygad om. Sterlings styrka är i första hand hans snabbhet, han är enormt snabb och kan ta sig förbi sin motståndare på ett mycket effektivt sätt. Han jobbar stenhårt, det fanns flera situationer i matchen då han förlorade bollen för att sedan lika snabbt springa ikapp Huth till exempel och ta tillbaka den, otroligt roligt att se. Raheem Sterling lägg det namnet på minnet.

 

Men tillbaka till det lite oroväckande faktum att Liverpool då är för beroende av dessa 2 spelare. I söndagens match blev det också väldigt tydligt. Suarez var ganska ojämn i första halvlek och hade svårt att få någonting uträttat och då skapade Liverpool inte så mycket. Medan Sterling var pigg och tog mycket initiativ och skapade målchanser och ytor för sina medspelare. I den andra halvleken så tröttnade Suarez helt och hållet förutom ett genombrott där han borde ha gjort mål och efter ett tag så tappade även Sterling orken och då existerade det knappt något anfallsspel i Liverpool. Otroligt oroväckande, Liverpool måste hitta ett sätt som gör att hela lagen kan dras med och skapa målchanser. För hur bra en enskild spelare är så är det trots allt inte spelarna som vinner matcherna utan det är hela laget. Det känns verkligen inte som att det är kollektivet Liverpool som har skrapat ihop de poängen som de lyckats skrapa ihop nu. Brendan Rodgers sa i en intervju efter matchen att han var mycket nöjd med matchen att det var en utmärkt prestation. Jag är genast beredd att gå emot. För stundtals är det riktigt fina kombinationer men återigen alldeles för lite avslut. Ibland fanns det lägen att ställa om men då tog Liverpool alldeles för lång tid på sig och när man kom samlade upp med bollen från backlinjen så var det även där för långsamt och Stokes spelare han ställa upp i försvaret. Mot ett lag som Stoke som kommer till Anfield för att i första hand försvara sig så gäller det att man skruvar upp tempot och öppnar upp detta täta försvar som Stoke ställer upp med. Men Liverpool skapade iallafall målchanser och det känns tryggt men laget måste se till att sprida ut målchanserna och framförallt målen på fler spelare, det går inte att bara förlita sig på att Suarez och Sterling ska stå för allt framåt det är helt omöjligt för dom att bära hela laget på sina axlar. Det som fattas är att Liverpool helt enkelt måste ta till vara på chanserna när dom dyker upp, speciellt i matcher som mot Stoke där det inte bjuds på så värst många. Glen Johnson kommer iprincip helt fri med målvakten där ska det vara mål, Suarez står för en fantastisk prestation och har ett jätteläge med målvakten där ska det bara vara mål. Lite kort också ska jag beröra Pepe Reina vad håller han på med?! Vid 3 tillfällen så höll han på att skänka bort mål för Stoke vid utsparkar helt bedrövligt det får bara inte ske på den här nivån. Misstag kan alla göra men det får inte vara så återkommande och ske så ofta under en och samma match. Rodgers gick ju ut i media och satte press på Reina att han måste börja prestera om han inte ska säljas i januarifönstret. Det är möjligt att spanjoren känner av pressen oavsett vad så gav han ett ganska osäkert intryck vid flera tillfällen under matchen.

 

 

Slutord: Att se Liverpool på Anfield är så mycket mer än bara sporten. Det börjar flera timmar före avspark. Pubarna är helt fulla med supportrar, det är alldeles fullt med folk på gatorna. Alla arrangemang runtomkring som börjar så tidigt innan avspark. 43 000 galna supportrar sjunger och skriker och gör allt för att bära fram sitt lag till 3 poäng det är mäktigt. När You never walk alone sjungs eller när The Kop tar ton till The Fields of Anfield Road mitt under matchen då är det ståpäls och man blir helt tagen. När domaren blåste av matchen så var jag helt färdig, vilket jävla tryck! En oförglömlig resa och vem vet kanske så återvänder man till Anfield någon gång i framtiden. Om det var ett vansinnigt tryck mot Stoke så kan jag knappt tänka mig hur det är när det är derby mot Everton eller när Manchester United gästar Anfield. Makalöst atmosfär och det är det absolut bästa jag har upplevt hittills.