sportviktorn

 

Ibland inträffar det osannolika, igår inträffade det osannolika. Sverige möter enligt mig efter Spanien världens bästa landslag på Olympiastadion i Berlin inför över 70 000 åskådare. Efter 50 minuter ville vi bara stänga av tv:n, vilken himla tur med facit i hand att vi orkade stå ut att se hela den andra halvleken för vad var det vi fick uppleva egentligen?

 

 

Ska vi försöka att backa bandet och ta det hela från början. Inför matchen hade jag hoppats på att Sverige skulle gå ut och inte bjuda på något vidare spel när det gäller underhållning. Det gällde att ligga rätt i postionerna spela hårt, tufft och vara bestämda i närkamperna. Sedan gällde det att inte bli för hårt pressade och framförallt inte släppa in något tidigt mål. 0-0 kändes som ett bra resultat om Sverige hade en bra kväll och hade turen på sin sida. Men Miroslav Klose satte stopp för de planerna redan efter 8 minuters spel då det bara small till bakom Andreas Isaksson. Det går så fort så man hinner inte med, det går säkert att börja skälla på att det svenska försvarsspelet inte är det bästa vid de tyska målen men samtidigt Sverige möter ett lag som är klasser bättre. Sverige mötte ett lag som spelar i ett helt makalöst tempo, ibland undrar man hur Tyskland lyckas få med sig bollen med tanke på hur högt tempo de spelar i och hur snabbt de låter bollen rulla. Efter 15 minuters spel av den första halvleken så stod det 2-0 och det var  Miroslav Klose igen som sin vana trogen gjorde mål. Helt otroligt tyskt anfall klapp, klapp spel och så var bollen framme hos Klose som tar avslut Isaksson klarar men returen kan Klose lätt rulla in i öppet mål. Riktigt tungt kändes det, då var det en mardröm som man trodde aldrig skulle ta slut. Tankegångarna var annorluna från och med nu, nu handlade det om att spela för hedern och att hålla siffrorna nere med tanke på målkvoten. Frågan var inte om utan hur mycket Sverige skulle förlora med och det var inte slut där. Mertesacker av alla inte ofta mittbacken gör mål fick göra 3-0 och där vågar jag påstå att det var lite väl enkelt mål som Tyskland fick göra. Där kändes det som att Sverige kunde gjort det bättre och fått undan bollen från straffområdet, bollen ska bara bort därifrån.

 

 

3-0 i halvtid. Besvikelse frustration och tomhet och nästan lite bekymrad så skulle jag kunna beskriva mina känslor efter 45 minuter. Sverige är verkligen såhär långt efter de stora nationerna Sverige klarar inte av att möta de allra största nationerna man har ingenting att säga till om. Genast poppade obehagliga bilder ifrån Amsterdam upp då Holland klädde av Sverige och då slutade det 4-1 till slut. Det här var något ännu värre det här skulle bara bli ännu större siffror trodde jag och förmodligen resten av svenska fotbollsfolket.

 

Sedan så började det hända saker som fick Angela Merkel och resten av den tyska regeringen som satt på läktaren att börja fokusera på matchen igen och inte bara prata om kommande EU toppmöte eller vad det nu kan ha snackat om vid 4-0. Jag tror inte att det brydde sig så mycket om matchen längre. Zlatan nickade in 4-1 efter en mycket fin passning från Kim Källström. Källström har en känslig vänsterfot en gyllene vänsterfot och den vill jag ha på planen så mycket som möjligt, varför svarade Källström själv på igår kväll. Sedan så gick det bara 1 minut tills det var dags igen. Mikael Lustig jag vet i fan varför han dröjer sig kvar där uppe på topp men riktigt tacksamt att högerbacken dröjde sig kvar för det gav resultat. Källström återigen slår en kanonbra krossboll som hamnar hos Lustig till slut och han får med sig bollen och föser iväg en boll mot mål det enda han kan göra och bollen går i mål. Manuel Neuer topp 3 helt klart i världen en av de bästa målvakterna i världen absolut släpper alltså in ett sånt mål bara en sån sak. Det var verkligen flera märkliga sekvenser och händelser som inträffade igår kväll. Efter detta så spelade Sverige upp sig och helt plötsligt så kändes det som att Tyskland var lite i gungning att till och med Tyskland började slarva i passningarna och nog smög det sig på lite nerver ändå i det tyska laget. Det är långtifrån över, Alexander mannen som har ett efternamn som är omöjligt att stava till och uttala så jag väljer förnamnet fick hoppa in matchen precis som han gjorde mot Färöarna. Det blev ett bra inhopp den här gången också Fulhamspelaren stod för framspelningen till Johan Elmander som placerar in 4-3 målet. Helt plötsligt så tändes det hopp på riktigt, från att ha suttit och raljerat över att "Ja nu är det bara 3 skott ifrån sedan är vi ikapp" till att på allvar sitta och hålla tummarna för att Sverige skulle kvittera till 4-4. Tiden gick och gick och när Tobias Sana skickade bollen långt utanför det öppna tyska målet efter att Neuer återigen hade krånglat till det och tappat bollen vid en utrusning så kändes det som att det där var nog möjligheten. Fler chanser skulle inte Sverige få, men samtidigt så tänkte man ändå att Sverige skulle hinna med att få en möjlighet till och då gällde det att ta vara på den. Och visst skulle det dyka upp en målchans till och visst skulle Sverige ta till vara på den. Först skjuter Zlatan på en täckande tysk och då var hoppet på väg att försvinna där rök chansen det var den absolut sista chansen. Men någon svensk spelare jag la inte på minnet vem det var men det är strunt samma, spelaren hämtar upp bollen och slår ett inlägg mot Zlatan som vinner duellen. Rasmus Elm får helt plötsligt ett delikat läge i mitt i straffområdet och han klipper till. Världen stannar upp plötsligt händer det, det är helt tyst på Olympiastadion i Berlin förutom de drygt 5000 svenska supportrar som fanns på plats de jublade med all rätt. Sverige har lyckats med det som inte var möjligt, hämtar upp 4-0 underläge mot detta starka världslag Tyskland i Berlin till 4-4. Det finns det går inte men jo visst uppenbarligen så fungerade det för den här gången.

 

 

Jag tror aldrig att jag har upplevt något liknande. Och jag är öppen med vilka jag sympatiserar med här och självklart så skrek jag extra högt åt att det var en gammal Kalmarspelare som fick sätta dit kvitteringen till 4-4. Rasmus Elm som annars varit relativt osynlig fick plötsligt helt läget och bara klippte till och bollen går in i mål bakom Manuel Neuer. Jag tror fortfarande att vi får nypa oss lite armen än, det är sant va? Det är sant. Med tanke på hur spelet var mot Färöarna så hade jag verkligen dömt ut Sverige efter 4-0. Sedan om vi vänder på det så kunde jag inte tänka mig att lagmaskinen Tyskland Di Nationalmannshaft kunde tappa trilla ihop totalt som ett korthus men det kan ju verkligen det dom också.

 

Det Sverige gjorde igår var något som jag nog aldrig tror att vi har upplevt tidigare, iallafall inte när det gäller svensk landslagsfotboll om vi tittar historiskt. På förhand var poäng mot Tyskland bonuspoäng och med tanke på hur denna makalösa drabbning utvecklade sig och hur den slutade så var det verkligen en bonuspoäng som kan bli mycke värdefull för Sverige inför fortsättningen och när vi summerar VM kvalet. Kanske var det just gårdagens mirakel i Berlin som gjorde att Sverige spelare VM i Brasilien 2014. Samtidigt det här var omgång 3 av 10 i kvalspelet det är 7 matcher kvar som ska spelas poäng ska plockas men just idag och ja varför inte i nån vecka ja till och med månader så tycker jag att vi ska njuta och känna en enorm stolthet över att vara svenskar. 16 oktober 2012 kommer för alltid att vara ett starkt datum så länge jag lever och jag är nog inte ensam om den känslan.

 

 

Och vi avslutar med att ett spelföretag får lite reklam här

 

 

 

"Plötsligt händer det"