sportviktorn

 

Det är en fullspäckad Premier League helg som alltid och helgens riktigt stora match var väl ändå den som spelades på Etihad stadium mellan Manchester City och Arsenal. Tabellettan Arsenal som vid seger skulle göra ytterligare ett litet ryck och koppla ett starkt grepp om ligatiteln. En seger för Arsenal hade satt extra stor press på Liverpool som spelar imorgon mot Tottenham. Men den här matchen blev inte riktigt vad Arsenal hade tänkt sig om man säger så.

 

 

Hur var då matchen som helhet? Jo då den höll en otroligt bra kvalité. Som ren fotbollsälskare så satt jag bara och njöt av det jag fick se. Risken är ju ganska stor att det blir lite tamt och lite avslaget i sådana här stormatcher. Det här var helgens match utan tvekan. Men trots att det var otroligt viktiga poäng på spel så tycker jag att det var väldigt vågat av båda Manchester City och Arsenal att släppa loss. Och visst var det inte mer än rätt att förväntningarna var skyhöga på denna match. Arsenal och City är de 2 bästa lagen just nu det är ingen tvekan om det. Dessutom så är City ligans bästa hemmalag och Arsenal ligans bästa bortalag, så det logiska här hade ju varit om det blivit ett kryss. Jag tycker att Manchester City började klart bäst, de inledde matchen med ett ruskigt tempo och man fick Arsenal i gungning ganska tidigt. Jag vet inte om Arsenal hängde på någon bar i början av den första halvleken men helt klart så var man inte med under den första kvarten. City har en viss argentinare i laget och då talar jag faktiskt inte på Carlos Tevez som ju har gett sig iväg på ett Italienäventyr. Jag tänker på Kun Agüero, som tillsammans med Luis Suarez är Premier Leagues bästa anfallare. Han skulle komma att näta idag igen, efter att en medspelare nickskarvat vidare en hörna så dök han upp på bortre stolpen och satte dit den distinkt. Han visar i det läget att han är en naturlig målskytt och varför han förmodligen kommer att vinna skytteligan den här säsongen. Han har en sån otrolig näsa för målet och han gör ju mål på så många olika sätt. Dels så är det de här drömmålen som bara inte finns på kartan och samtidigt så kan han göra som han gjorde idag nämligen att bara dyka upp som gubben i lådan på rätt plats. Arsenal var nu lite i gungning och det skulle bli intressant att se hur de hanterade detta underläge. Om vi bortser från Manchester United matchen som man ju förlorade med 1-0 så känns det som att Arsenal inte riktigt har varit i gungning under säsongen. Laget har känts väldigt harmoniskt och det har känts som att allting bara har rullat på, det spelar ingen roll hur laget uppträder resultaten har gått deras väg i alla fall. Matchen böljade lite fram och tillbaka när Arsenals kvittering kom, Yaya Touré slarvade och gav bort bollen på egen planhalva och Arsenal utnyttjade det skoningslöst. Theo Walcott avslutade ett vackert anfall och skottet ser ju inte så märkvärdigt ut men det är svårt för målvakten när bollen går precis emellan backarna. Det är möjligt att han trodde att den skulle toucha på en av backarna och gå ut till hörna. Match igen och det kändes som att nu skulle maskineriet i Arsenal komma igång igen och laget skulle gå mot att ta över ledningen. Manchester City ville annat och Negredo ville annat, det är en mycket fin framspelning som han får och han tar vara på chansen på bästa sätt. Det är bara att sätta dit foten på bollen och så går den in, målvakten har inte en chans att hinna med. 2-1 blev halvtidsresultatet.

 

 

Den här matchen hade flera tänkbara scenarion inför den andra halvleken. Jag har imponerats mycket av Arsenal under hösten och jag har tyckt att de har agerat oklanderligt under större delen av hösten och varit i stort sätt felfria. Men var det någonting som Arsenal var dåliga på i den här matchen så var det passningsspelet. I den andra halvleken så radade man upp misstag i passningsspelet och det kunde ha straffat sig betydligt fler gånger än vad det gjorde. Hade City varit lite mer effektiva så hade det kunnat bli tvåsiffrigt på resultattavlan. Det är just en felpass på egen planhalva som bäddade för Citys 3-1 mål, Fernandinho utnyttjade Arsenals slarv på ett briljant sätt. Nu fanns det bara två tänkbara scenarion, antingen så skulle Arsenal få in ett 3-2 mål och det skulle bli nerv eller så skulle City på ett kontrollerat sätt bevaka ledningen eller göra ytterligare mål och det kunde rinna iväg som det gjorde mot Tottenham. Jag upplevde det som att City kontrollerade händelserna på ett förträffligt sätt, Arsenal kändes ganska ofarliga. Det bästa läget som jag kommer att tänka på är Girouds läge då han nickar bollen precis utanför. För övrigt så skulle Giroud ha gjort mål där, för i sådana här matcher så får du inte många lägen och då gäller det att ta vara på de. Och Giroud är ju så skicklig på att utnyttja just den typen av målchanser. Men Arsenal reducerade genom Theo Walcott som hittade samma kryss som Agüero hittade i den första halvleken. Det ska sägas att Arsenal tog över matchen redan efter 3-1 målet men de där riktigt farliga målchanserna saknades förutom Girouds nick. I och med 3-2 målet så trodde jag att Arsenal skulle äta upp Citys mittfält och backlinje och att de ljusblå skulle sjunka ner i knät på sin målvakt. Men så blev det inte, City var riktigt effektiva idag det kändes som att de gjorde mål på precis allting. Ett inspel från högerkanten och David Silva satte bara dit foten och styrde in bollen i nätet. City bjöd på många fina anfall i den här matchen och 4-2 målet var inget undantag det var ett fantastiskt fint anfall som då Silva avslutade. Fernandinho avslutade ytterligare ett vackert anfall och via stolpen så fick han bollen. Nu var väl målkalaset över och City skulle bara spela av matchen? Nej då, Arsenal hann med att göra 5-3 genom Mertesacker och sedan så avslutade Yaya Touré showen på straffspark och slutresultatet skrevs till hela 6-3.

 

 

Det här var en fantastisk uppvisning från Manchester Citys sida det är bara att skriva under på det. Jag tycker att det här laget verkligen har allt. Visst har laget underpresterat under vissa delar av hösten och man har ju förlorat mot lag som Cardiff och Sunderland tillexempel men idag visade de varför de är min favorit till att ta hem ligan. Laget känns ganska komplett, de har egentligen allting som krävs för att vinna ligan. Det börjar bakifrån med bra målvakt och då ska vi inte glömma bort att Joe Hart satt på bänken idag, men andrekeepern går in och gör en bra insats. Backlinjen känns stabil, mittfältet likaså och framåt så har laget en enorm spetskompetens med Kun Agüero i synnerhet. Under matchens gång så var jag inte beredd att skriva under på att det var en maktdemonstration av City men jag måste kapitulera. Det var verkligen en maktdemonstration av de ljusblå, stundtals så gjorde de precis som de ville. Och man gör det mot ett Arsenal som har gått som tåget och som ju bevisligen den här säsongen är väldigt svåra att besegra. Den här matchen var ett kvitto på att Arsenal är inte som Barcelona eller Bayern München, ett lag som är som robotar som bara plockar segrar oavsett om det är hemma eller bortaplan oavsett vilka som står för motståndet. Men Arsenal är uppenbarligen mänskliga, de kan knyta sig för de också. Vad som avgjorde den här matchen mer specifikt var för det första att City gör en klart bättre match än vad Arsenal gjorde. Arsenal gör ingen usel insats men deras spel höll inte alls samma kvalité som Manchester City. Özil har hyllats och det har talats om sommarens värvning men vad gjorde han idag? Inte mycket, så även den bäste kan misslyckas. Aaron Ramsey, killen har haft en helt makalös höst och gjort mål på precis allt som rört sig känns det som men han var också väldigt blek i denna match. Jack Wilshere också en spelare som varit otroligt nyttig för Arsenal och varit en av nyckelspelarna under ganska lång tid nu, men det är samma sak där han stod också för en blek insats. Sedan kom målen i helt fel lägen för Arsenal, 3-1 relativt tidigt i den andra halvleken och när väl reduceringen kom så dröjde det inte länge förrän City gick upp och gjorde 4-2. Så de psykologiska målen spelade också en avgörande roll i varför det gick som det gick. Hade det stått 3-2 med 10 minuter kvar att spela då är jag inte lika säker på att City hade vunnit matchen.

 

 

Det är bara att konstatera att Premier League 2013/2014 är den mest oförutsägbara säsongen som någonsin har spelats. Att David Moyes coachar Manchester United istället för Sir Alex Ferguson gör ju att säsongen blir extra intressant. Även om Arsenal nu förlorade idag så ser det ju ändå intressant ut inför fortsättningen. Vi har Liverpool som börjar leta sig upp efter 4 hundår i mittenskiktet av tabellen. Brendan Rodgers börjar få ordning på sitt projekt och när skadeläget ser bättre ut och med lite förstärkningar i januari så kan Liverpool säkert vara med och slåss i toppen om man får ihop helheten. Everton var också ett lag som man inte riktigt visste vart man hade efter att David Moyes lämnade över uppdraget till Roberto Martinez. Men Everton har visat att man är ett riktigt svårt lag att slå och man har väldigt bra statistik mot övriga toppkonkurrenter. Och sedan så har vi laget som alla talar om just nu Manchester United den stora giganten ligger i mittenskiktet av serien och det är inte mycket som stämmer för tillfället i den röda delen av stan. Om man tittar på det här med objektiva ögon sett, om det nu går att släppa vilket lag som man sympatierar med så tror jag att vi alla kan komma överrens om att säsongen 2013/2014 är helt fantastisk och den kan komma att utvecklas till en säsong som vi sent kommer att glömma. Det är den mest oförutsägbara säsongen som någonsin har spelats så är det bara. Det är jämnt i både botten och i toppen och om vi då ska blicka på toppstriden specifikt så ser det ju ruggigt spännande ut. Jag känner att inget av lagen som just nu är med och slåss om ligatiteln kommer att göra ett ryck. För några veckor sen så hade jag kanske svarat att Arsenal möjligen hade chansen att göra ett litet ryck och göra det väldigt svårt för övriga lag att haka på de. Men ju längre in vi har kommit på den här säsongen ju mer känner jag att inget av lagen kommer att göra ett ryck. Och när Arsenal förlorar med hela 6-3 mot Manchester City när det har känts som att man är laget som nästan är omöjligt att rå på, ja då är det ett bevis på att den här toppstriden kommer att leva enda in i den sista omgången. Alla kan slå alla och det är ju det som är så magiskt med Premier League och det är därför som det här är världens bästa liga. La liga kan slänga sig i väggen där handlar det bara om 2 lag som spelar i en helt egen liga och de övriga håller till i vanliga La liga. I Premier League så kan Manchester City spela ut Arsenal och vinna med förkrossande siffror samtidigt som att de kan förlora mot Sunderland och Cardiff. Varje match betyder något, det är inte en transportsträcka utan varenda poäng är en vunnen poäng och varje poäng spelar en avgörande roll i hur slutresultatet blir när vi summerar säsongen i maj. I och med dagens resultat så är Manchester City 3 poäng bakom Arsenal. Skulle Liverpool vinna morgondagens match mot Tottenham så är Brendan Rodgers gäng endast 2 poäng bakom Arsenal. Behöver jag ens säga något mer? Detta scenario säger ju allt. Avslutningsvis så ska jag bara tycka till lite kort om kommande helg. Då spelas det ett Londonderby på Emirates och det är inte vilket derby som helst. Chelsea gästar Arsenal och det ska bli högintressant. Snacka om att viktiga poäng står på spel. Det blir en mental prövning för Arsenal och de får nog se till att klara av att hantera den prövningen och vinna mot Chelsea. För skulle Arsenal förlora den matchen så kan det vara så att tillexempel Manchester City eller Liverpool tar över serieledningen när vi summerar den kommande omgången. Alla blickar mot Emirates nästa helg, kommer Arsenal att studsa tillbaka? Eller kommer den här månaden att bli den perioden då Arsenal över 2 matcher mer eller mindre spelade bort den där efterlängtade ligatiteln som man inte har tagit hem på länge? Det är bara att invänta svaret. Nästa helg vet vi.