Prisoners

 
Jajamensan nu är det nämligen filmtime igen och det ska komma att handla om en thriller. Det ska handla om Dennis Villeneuves senaste film nämligen Prisoners.
 
 
Om man bara lite kort beskriver filmen så är det ett väldigt enkelt upplägg. Hugh Jackman och Terrence Howard spelar två grannpappor som är väldigt goda vänner, Terrence Howard spelar Franklin Birch och Hugh Jackman spelar Keller Dover. Så vi har familjen Birch på ena sidan gatan och familjen Dover på den andra sidan av gatan. Och filmen utspelar sig på höstkanten, familjerna träffas hemma hos Birch och ska fira Thanksgiving. Och deras döttrar ger sig iväg ut på gatan för att leka och de tänker inte så värst mycket på det. Men familjerna börjar snart undra varför deras barn inte har kommit tillbaka. Snart inser de faktumet att döttrarna är spårlöst försvunna. Och den som kallas in för att lösa det här fallet är då kriminalinspektör Loki och han spelas av Jake Gyllenhaal. Och det är så filmen börjar.
 
 
Den här filmen har höjts till skyarna som årets bästa film och att det är rena mästerverket. Den har nästan hyllats ännu mer än tillexempel Gravity. Mina förväntningar var precis lagom höga. Jag hade definitivt inte gått och väntat på den här filmen i flera månader. Utan det var mest en slump att jag upptäckte Prisoners, jag såg trailern på bio när jag skulle se en annan film. Och jag tyckte väl att upplägget såg ganska spännande ut men samtidigt så var jag orolig för att filmen inte skulle sticka ut från mängden. Men med facit i hand nu efter att ha sett filmen så vill jag hävda att Prisoners verkligen sticker ut från mängden. Det som är bra är att den är otroligt välgjord. Roger Deakins foto är helt magnifikt, helt fantastiskt fint foto är det i den här filmen. Jag kunde verkligen känna ångesten med Hugh Jackmans karaktär Keller. Hans panik och desperation för att försöka lösa det här fallet på egen hand kan man ju verkligen förstå. Om ens barn försvinner spårlöst det måste vara bland det värsta som man kan vara med om som förälder, det är ju uppenbart. Jag tycker filmen ställer väldigt intressanta frågor och den utmanar verkligen tittaren i sina frågor. Filmen handlar ju om hur långt är du beredd att gå för att få den information du vill ha. Och det ställs en hel del frågor om etik och moral vad som är rätt och fel kring hur långt ska man gå för att få den information man vill ha som sagt, men även så tar den upp lite religiösa frågor. Skådespelarinsatserna tycker jag är helt briljanta med Jake Gyllenhaal och Hugh Jackman i spetsen. Jake Gyllenhaals karaktär kriminalinspektör Loki tycker jag är en otroligt spännande person. Det känns som att det finns så mycket under ytan på den karaktären. Han är verkligen inte någon vanlig snut, han är inte en i mängden utan han sticker ut. Han har ticks, emellanåt så håller han på att blinka intensivt. Och han har tatueringar på fingrarna och han har även tatuering på halsen som kameran vid vissa tillfällen zoomar in på. Här känner jag att här finns det en värld som man verkligen inte utforskar. Lokis bakgrundshistoria får vi inte veta någonting om. Och det är det som jag tycker är det bästa med Loki som karaktär att man vet inte riktigt vem det är och vad han har för bakgrundshistoria. Som tittare så får man bilda sin egen uppfattning om vem Loki är och i det här fallet så köper jag det fullt ut. Jake Gyllenhaal är alltid bra men i den här filmen så tycker jag att han är spektakulär. Jag tycker att Prisoners är Jake Gyllenhaals film tveklöst. Men vi ska heller inte glömma bort Hugh Jackman som jag tycker gör det riktigt bra ifrån sig. Det kändes skönt för omväxlingens skull att se honom i en lite mer jordnära roll som småbarnspappa. Jag tror inte att jag är ensam om att förknippa Hugh Jackman väldigt mycket med X-men filmerna. Men jag kunde verkligen helt och hållet koppla bort honom från rollen som The Wolverine och det får man väl säga är ett plus. Här visar Hugh Jackman att han kan inte bara spela mutant med jätteknivar utan han kan även spela mer jordnära roller också. Och man känner verkligen för både Loki och Keller, man vill att Loki ska lyckas lösa fallet man vill att barnen ska hittas så att Keller kan komma tillbaka till ett normalt liv igen. För titeln Prisoners anspelar inte bara på att barnen sitter fångna någonstans, utan den pekar också på att Keller är fångad i ett tillstånd av ilska och panik. Han kommer aldrig få lugn och ro i hjärta och själ förrän hans dotter kommer hem till honom.
 
 
Nu glider jag in lite mer på filmens brister, nu har jag byggt upp era förväntningar på filmen genom en rad hyllningar och det är nu jag ska dra ner er på jorden igen genom att ta fram stora motorsågen. Nej då så farligt är det inte. Jag har egentligen inte så värst många invändningar mot Prisoners. Men jag har framförallt två invändningar mot storyn som gör att Prisoners inte är en fullpoängare för mig. För det första så tycker jag att filmen är ganska seg till en början. Även om det bara tar runt en kvart eller tjugo minuter då barnen försvinner spårlöst så kändes det ändå som att filmen tar lite för god tid på sig. När det gäller filmer och framförallt thrillers, då måste storyn börja ta fart ganska snabbt för att jag ska bli intresserad av den. Men i det här fallet så känner jag att det tar alldeles för lång tid innan filmen kommer till skott. Och det finns faktiskt inte så många tillfällen i filmen då man skruvar upp tempot, utan den ligger kvar i ett ganska lugnt tempo rakt igenom skulle jag vilja säga. Det kan man ju köpa fullt ut men jag gör det definitivt inte, jag hade velat ha ännu fler tempoväxlingar då hade jag suttit på nålar och varit helt engagerad i storyn fullt ut. Och den andra invändningen som jag har mot Prisoners är att det är en lite för invecklad story för min smak. Nu tycker jag att den här filmen sticker ut från alla övriga mellanmjölksdeckare som man har sett tidigare. Den sticker ju ut på så sätt att den trots allt är riktigt spännande. Men även om filmen är riktigt spännande och innehåller en del scener med riktig nagelbitande spänning som höjer pulsen rejält så är storyn lite för invecklad för att jag ska gilla den fullt ut. Man får verkligen tillsammans med kriminalinspektör Loki leka detektiv och försöka lösa det här fallet. Hela filmen är för mig som ett gigantiskt pussel som ska läggas och för mig är det lite för många bollar i luften samtidigt. Och jag är ju verkligen inget fan av filmer som lämnar över åt tittaren att tillsammans med huvudkaraktären lösa fallet. Jag ogillar att hamna i situationer där jag måste tänka mer själv. Jag vill gärna få det väldigt tydligt förklarat för mig vad det är som händer i berättelsen och hur allting hänger ihop, får jag det tydligt förklarat för mig så är det en väldigt bra thriller. Och även om jag har fått lite mer förklarat för mig nu i efterhand så finns det ändå en hel del frågetecken kvar och för mig är det ett stort minus. Men det är bara min personliga åsikt, jag förstår om man är helt såld på filmen och bara älskar den det har jag full respekt för. Men om jag sätter betyg på Prisoners så landar jag på 3 av 5, det är en 3 av 5 film för mig utan tvekan. Just för att jag tycker att den tar lite för lång tid på sig och att storyn är alldeles för invecklad för att jag ska gilla den fullt ut. Den far iväg åt olika håll och det är väl meningen att allting hänger ihop men för mig så hänger verkligen inte allting ihop, det finns frågor som alltjämt är obesvarade för mig. Och utan att dra spoilers så har jag fortfarande inte riktigt greppat vad som var motivet till att flickorna fördes bort. Men jag ska inte gå in djupare på det för då kommer jag att förstöra för er som inte har sett filmen. 
 
 
Men för att summera det här så tycker jag ändå att Prisoners är en helt okej thrillerfilm. Det är verkligen inte så att jag tycker att den här är vedervärdig men jag tycker ändå inte att detta är något mästerverk. Vill man ha en thriller där det finns en hel del frågetecken att reda ut och man känner att man vill sitta i 2 timmar och 45 minuter och bara gräva i storyn då tror jag att man uppskattar Prisoners mer än vad jag gör. Men jag tycker verkligen att man ska se den på bio, även om den kommer att passa utmärkt att se hemma i soffan såsmåningom så känner jag ändå att det var ganska spännande att se den här i biomörket. Det var en spännande och lite kuslig upplevelse så jag rekommenderar trots allt att se den här på bio. Den håller för bioformatet, absolut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0