sportviktorn

 

Jag är en person som är väldigt bra på att se mycket fotboll. Slår man ut det på ett år så kanske vi nästan hamnar runt lite över 200. Men jag lovar er att kvällens match på Strandvallen mellan Mjällby och AIK var bland de mest konstigaste och galnaste fotbollsmatcher jag har skådat. Jag har förvisso en dvd om en match som slutade 6-6, där domaren delade ut 9 gula och 4 röda kort och dessutom blåste för 5 straffsparkar. Kvällens match levde kanske inte riktigt upp till den nivån när det gäller galenskap. Men det var hyfsad galet ändå.

 

 

AIK kom till den här matchen på Strandvallen med en förkrossande statistik mot Mjällby på just Strandvallen. På de 5 senaste bortamatcherna mot Mjällby så hade AIK inför matchen målskillnaden 11-0. Lägg där till att man hade 4 segrar och 1 oavgjord match. Så det var verkligen inte mycket som talade för att Mjällby skulle vända på den trenden. Förra årets möte minns jag om än ganska svagt men jag minns att det slutade 0-1 och det var en ganska jämn match. Den här matchen skulle bli något helt annat. Matchen inleddes i ett ganska långsamt och lugnt tempo och det tog verkligen ett tag innan matchen kom igång. Mjällby tycker jag började matchen bäst och hade också ett litet övertag en bit in i matchen. Mjällby skapade väl inte riktigt några jättechanser under första 20 minuterna av den första halvleken men man var ändå framme och högg. Lägg där till att man hade en boll inne i målet men det målet blev tveksamt bortdömt för offside. Efter att ha sett reprisbilderna några gånger så kan jag konstatera att det är väldigt svårt att se om det är offside eller inte. Spontant känns det som att det inte är offside, visserligen är det offside på en Mjällbyspelare men han påverkar inte spelet. Utan jag vill få det till att den som hoppar över bollen och skymmer sikten för målvakt Stamatopoulos inte är offside. Samtidigt så ska jag vara ärlig att jag har inte sett situationen från alla vinklar så jag kanske ska vara lite försiktig med att göra ordentliga uttalanden om situationen. Mjällby har det bättre laget under de första 20 minuterna och jag satt egentligen bara och väntade på ett 1-0 mål. Då sticker AIK upp emellan och är så fräcka och sätter bollen i mål. Bahoui tycker jag har gjort en riktigt bra säsong, han är en riktigt lurig spelare som är enormt skicklig på att fylla på i offensiven. Den här gången så fyller han på då han sticker in i straffområdet och får också bollen av Henok Goitom och säkert rullar han dit 0-1. Som en blixt från klar himmel kom det målet. Givetvis viktigt för AIK att få första målet och få den där tillfälliga arbetsron skulle det visa sig men ändå viktigt att känna lugnet. Det är alltid lurigt att komma till Strandvallen och att få första målet är otroligt viktigt i den typen av matcher som det blir mot Mjällby. Efter AIK:s ledningsmål så upplevde jag det som att spelet jämnade ut sig något. AIK började rada upp anfall på anfall medan Mjällby var fortsatt orädda för att gå till attack. Mjällby hade bestämt sig för att inte lägga sig ner och dö utan man tänkte ge AIK en rejäl match om 3 poäng. Men uppförsbacken skulle visa sig bli ännu jobbigare och högre för Listerlandets stolthet. Martin Mutumba slog en helt misslyckad hörna men Quasion snappade upp bollen och slog ett inlägg från vänsterkanten. Henok Goitom dyker upp helt perfekt inne i straffområdet och nickskarvar urtjusigt in bollen inre burgaveln. Ett helt fantastiskt fotbollsmål. Energin började gå ur Mjällby lite och AIK började ta över händelserna fullständigt. Och AIK skulle också hinna med att göra 0-3. Kennedy Igbonananike var helt orädd och gick in i en duell med en Mjällbyspelare. Och det är ganska svagt av Mjällby som har 3 backar att tillgå i den situationen men ändå så är det Kennedy som kommer loss med bollen. Helt fri med Asper så gör han inga misstag. Viktigt för Kennedy att fortsätta producera, innan målet mot Öster tidigare i veckan så hade han inte gjort mål sedan den 22 juli vilket var ett bra tag sen. Kennedy är nu uppe på 11 mål den här säsongen och han har ju totalt sett varit otroligt nyttig för AIK. 0-3 på tavlan och nu var väl matchen avgjord, nu skulle matchen bara spelas av på ett tråkigt sätt. Trodde jag och det trodde förmodligen alla som såg matchen. Men skam den som ger sig. Blomqvist visade helt plötsligt upp sin högervrist och den bollen satt ju perfekt uppe i krysset nästan. En stenhård högervrist helt enkelt. 1-3 och lite hopp i matchen, men ändå kändes det som att AIK skulle kunna stänga butiken och inte släppa till något mer. Men bara några minuter senare så uppstår det en situation då en boll kommer in mot Stamatopoulos och vi tror att han har bollen tryggt i famnen. Men det visar sig att det har han inte, utan Pär Ericsson gräver loss den och får helt öppet mål och kan göra 2-3. 5 mål på en halvlek, det måste vara något sorts rekord. Med tanke på hur matchbilden såg ut under sista 20 minuterna av halvleken så var det ju helt bisarrt att det stod 2-3 på tavlan när domaren blåste för halvtid. AIK borde ha kunnat stänga igen matchen helt och hållet och bara spela av den. Men lite tillfälligheter och bollen studsar rätt några gånger och 2 snabba mål och så var det match igen. Ibland så behövs det inte mer än lite tur.

 

 

En annan anledning till att den här matchen tveklöst var den konstigaste matchen jag har sett under den här säsongen var att det var 2 helt olika halvlekar. Den första halvleken innehöll allt. Målchanser på löpande band, matchbilden skiftade karaktär vid ett flertal tillfällen. Mjällby började bäst för att sedan mattas av något och AIK tog över och sedan fick Mjällby ändå en gratisbiljett in i matchen. Den andra halvleken innehöll verkligen i stort sätt ingenting. Det var tråkig fotboll det var ett väldigt lugnt tempo och det blev mycket segt att titta på. Ett tag tappade jag fokus och började nästan pilla med telefonen, så dålig kvalité var det i den andra halvleken och det säger allt. Jag är lite besviken på AIK som inte klarade av att spela ut eller åtminstone stänga butiken med ett bra försvarsspel och ett tryggt bollhållande spel. Lagen turades om att ha boll i den andra halvleken och jag fick känslan av att bollinnehavet borde ha varit ganska jämnt. Men det väsentliga är som sagt inte hur mycket man har bollen det viktigaste är vad man gör med den. Mjällby lyckades inte få ut något konstruktivt spel alls. Det kom inga bollar upp mot Pär Ericsson eller Kristian Haynes för den delen. Och det är ju 2 riktigt snabba och giftiga forwards. Men Mjällbys mittfält klarade inte av att leverera de bollar som behövdes. Mittfältet är motorn i ett fotbollslag och forwards måste bli matade med bollar men Mjällbys mittfält lyckades väldigt sällan att leverera något hotande uppspel mot Ericsson eller Haynes. När det gäller AIK så var väl Kennedy på hugget hela tiden han sprang på allt som han alltid gör. Men AIK fick inte heller till det offensivt i den andra halvleken. Mutumba fick alltför lite bollar att jobba med ute på sin vänsterkant vilket jag tycker är synd. Mutumba har växt fram till en nyckelspelare i AIK för mig, med sin kvickhet och irrationella spelstil så är han ständigt ett hot för en ytterback. Men precis som i Mjällbys fall med Ericsson och Haynes så fick inte Mutumba tillräckligt många bollar att jobba med. Ironiskt nog när det var en så pass galen match som det var så föll målen i den första halvleken medan den andra halvleken blev mållös. Men det var verkligen en helt bisarr fotbollsmatch och fotbollskväll. För det första så borde Mjällby ha tagit ledningen under de första 20 minuterna i den första halvleken då man var på gång. Åh andra sidan så borde AIK ha kunnat stänga butiken vid ställningen 0-3. För man ska bara inte släppa upp motståndaren till 2-3 det är för dåligt helt enkelt, utan att ta ifrån någonting från Mjällbys insats. Men leder man med 3-0 i fotboll då ska saken vara klar. Att det sedan kunde bli en så tråkig andra halvlek med dåligt passningsspel och få målchanser det är också för mig en gåta. Båda lagen borde inte ha varit så försiktiga. Jag var helt övertygad om att Mjällby skulle chansa mer och lyfta upp laget, men det blev aldrig av. Sedan at AIK blev lite passiva det kanske är naturligt när man har ett litet grepp om det 3 poängen men jag trodde ändå att AIK skulle våga köra på när chanserna väl dök upp men man var alldeles för passiva. När det gäller läget i tabellen så kan jag väl då konstatera att Mjällby behöver inte oroa sig dom kommer att spela allsvensk fotboll även nästa år. Det är möjligt att det behövs någon poäng till för att säkra kontraktet men den poängen eller de poängen kommer Mjällby att ta. Det finns lag i den här serien som är betydligt sämre än va Mjällby är. Mjällby är för mig en sensation, att dom har lyckats få ihop det under dessa 4 säsonger i allsvenskan är helt otroligt. Att Mjällby, en håla därnere på Listerlandet lyckas mäta sig med de stora drakarna det är helt galet det ska bara inte gå. Det är väl ändå ett litet underbetyg till svensk fotboll. Och det är bara att konstatera det faktum att standarden på svensk fotboll när det gäller den inhemska fotbollen är så pass dålig att lag som Mjällby och Åtvidaberg kan ligga i allsvenskan. När det gäller AIK så kopplade man i och med kvällens seger ett grepp om de där åtrovärda platserna som ger Europa League kval. Och enligt mig så är det inget snack om saken. Topp 4 kommer när vi summerar säsongen i november att bestå av de båda skånelagen och av Göteborg och AIK. Kalmar och Elfsborg är något sämre och inte lika stabila som de övriga 4 lagen är. Och jag känner ändå att i sina bäst stunder så är AIK ett riktigt bra och svårslaget fotbollslag. AIK bör klara av att ta de poängen som krävs för att säkra en plats ute i Europa till nästa säsong. Så svaret på frågan om AIK kvalar till Europa League sommaren 2014, det är helt klart ja.

 

 

Kvällens match bekräftade återigen varför jag älskar den runda bollen. För den där leksaken är verkligen rund och allt kan verkligen hända. Och dramtiken i allsvenskan det är en dramatik som de bara kan drömma om i Spanien, England och i övriga Europa. Dramtiken i allsvenskan är unik.