sportviktorn

 

Den näst sista omgången i allsvenskan fortsätter att rulla vidare och idag så var mitt Kalmar i farten då man gästade Olympia. En arena som Kalmar inte har stortrivts på direkt. Senaste segern på Olympia kom våren 2004 då slutade matchen 1-2. Gustav Andersson gjorde 1-0 och sedan så vände Kalmar på steken efter mål av Svante Samuelsson och Cesar Santin. Och det finns ju en del matcher på Olympia som man helst bara vill glömma. Det gör ont i själen men jag minns ju självklart förnedringen i augusti förra säsongen, då slutade det hela 7-2. Och hösten 2007 så slutade det 5-0.

 

 

Nu till kvällens match. Jag tycker att den första halvleken präglades av ett ganska tamt Kalmar. Jag tycker att Kalmar uppträdde inte särskilt bestämt. Det fanns en tveksamhet i laget, man gick inte in ordentligt i duellerna. Och jag är ledsen om jag upplevs som tjatig i detta sammanhang men återigen så måste jag lägga fokus på passningsspelet. Stundtals så är det alldeles för dåligt passningsspel för att inte säga horribelt. Det fanns flera tillfällen då spelarna hade hur mycket tid på sig som helst att kunna spela bollen vidare och bygga upp ett anfall. Istället så slog man bollen rakt i gapet på en Helsingborgare. En sak om man gör det när man spelar i juniorlaget då man fortfarande har en hel del kvar att lära. Men det här är ju ändå heltidsproffs, de har lirarna lever på att spela fotboll och då tycker jag att man kan begära att passningsspelet håller bra kvalité. Sen kan ju alla göra fel givetvis men det får inte ske vid för många tillfällen. Och jag tycker att det hände för många gånger för att jag ska vara helt nöjd med passningsspelet. Det finns en hel del att jobba på för Kalmar när det gäller passningsspelet. Jag vill ha ett passningsspel som är varierat, ibland så bollar man runt och håller bollen inom laget och när tillfället dyker upp så tycker jag att man ska försöka skruva upp tempot och försöka med en djupledsboll eller ett instick mot forwards som kan gå på avslut. Så ser det perfekta passningsspelet ut för mig men det verkar ju som att jag kommer att få vänta ett tag till innan jag får se det där perfekta passningsspelet som Kalmar var ruggigt skickliga på när laget vann sm-guld för 5 år sen. Och på tal om passningsspel så var det just ett horribelt misstag som bäddade för Helsingborgs 1-0 mål. Rasmus Sjöstedt som jag för övrigt tycker inte är den bästa spelaren som Kalmar har fått fram stod för ett ganska tamt agerande. Han har hur mycket tid på sig som helst att göra sig av med bollen och få bort den från farligt område. Istället så petar han iväg bollen lite löst rakt i gapet på Helsingborgaren, otroligt fjuttigt gjort och man vill ju bara slita sitt hår. Sedan så går det givetvis inte att göra någonting åt Helsingborgs spel som leder fram till målet efter att Sjöstedt tappat bollen. Det är ett fint inlägg och det är en perfekt tajmad löpning in i straffområdet av Kahlili, det är en riktigt fin språngskalle som han får på där. Cramer är chanslös på målet vi ska inte lasta honom för det han kan bara agera statist. Men på det sättet som målet kommer till det är inte bra. Rasmus Sjöstedt måste var mycket mer bestämd i den situationen. Och det är så enkelt, det är bara att dra iväg bollen bort från farligt område men att istället bara peta iväg bollen lite löst rakt in i banan det håller inte. I övrigt när det gäller den första halvleken spelmässigt så tycker jag inte att Kalmar kommer upp i någon vidare kapacitet. Jag tycker som sagt att man var väldigt tama och inte så bestämda i vare sig duellspelet eller i passningsspelet. Och jag tycker inte riktigt att det funkade med att ha en sån som Erik Israelsson ute på vänsterkanten. Jag vet inte riktigt vad Nanne ville få ut av det men enligt min åsikt så är Israelsson verkligen inte någon kantspelare. Israelsson är en spelare som ska husera på innermittfältet med defensiva arbetsuppgifter i första hand och ibland kunna komplettera i det offensiva spelet. Tobias Eriksson tycker jag inte heller riktigt fick det att stämma på sin kant, även om han gör det helt okej så tycker jag ändå inte att han fick till det. Annars så tycker jag att Rydström och de övriga på mitten lyckades stundtals med att matcha Helsingborg, de stoppade upp en del anfall men ibland så blev de ju uppätna av stora tunga Helsingborg. För det får man verkligen ge Helsingborg, de är oerhört tunga och svåra att möta.

 

 

Jag hade förhoppningar om att den andra halvleken skulle bli betydligt bättre än den första. Men de första 20 minuterna var inte alls vad jag ville se. Kalmar såg riktigt sega ut och man hängde inte alls med i Helsingborgs höga tempo. Nanne pratade om att visa mod inför den andra halvleken och jag tycker verkligen inte att Kalmar visade upp något mod under den andra halvlekens första 20 minuter. Passningsspelet var så dåligt så man blir ju mörkrädd och Kalmar var sist in i närkampssituationerna, Helsingborg var klart hetare under den andra halvlekens inledning. Och när islänningen Smarason gjorde 2-0 på ett mycket elegant sätt då var det ju definitivt god natt. Nu handlade det bara om att avsluta matchen på ett snyggt sätt och att helst få en snabb reducering för att möjligen ge sig chansen att kunna trycka på för en kvittering. Till att börja med så genomförde Nanne alla sina 3 byten. Melker Hallberg, Bjarnar Holmvik och Jonathan Ring var det som fick förtroendet. Det skulle väl egentligen inte spela någon roll tänkte jag för Kalmar var inne i en period där man spelade som om man hade huvudet under armen. Man kunde knappt slå en passning rätt och man började med att försöka vara överkonstruktiva vid vissa situationer nere på egen planhalva vilket höll på att resultera i ytterligare baklängesmål. Tacka Cramer för att det inte blev fler baklängesmål. Men trippelbytet blev med facit i hand ett genidrag av Nanne. Jag har hackat en del på Jonathan Ring under hela säsongen och tyckt att han inte alls håller på den här nivån. Men jag tycker att han idag stod för ett riktigt bra inhopp och tveklöst sin bästa insats i Kalmartröjan. Och det var just Ring som kom loss på in vänsterkant och skickade in bollen i straffområdet och där kom David Elm och stötte in 2-1 reduceringen. Då fick man lite hopp men samtidigt så tänkte man att det var väl ändå för mycket begärt att Kalmar skulle hämta ikapp ett 2-0 underläge på Olympia. Men efter 2-1 målet så spelade Kalmar mycket bättre. Kalmar uppträdde med ett bra självförtroende och mycket energi och man såg helt plötsligt lite mer inspirerade ut i allt man gjorde. Fasta situationer har jag ju nästan struntat i att bry mig om varje gång Kalmar får nuförtiden, för Kalmar gör nästan aldrig mål på fasta situationer. Kalmar har gått från att ha fasta situationer att luta sig mot som sitt främsta anfallsvapen till att knappt skapa någon målchans på fasta situationer. Men efter att David Elm nickat bollen i ribban på en tidigare hörna så lyckas nästa hörna med att resultera mål. Och det var Jonathan Mcdonald som var där med en nicktouch och vem dyker upp om inte Nenad Djordjevic av alla. Han som suttit längst in bland fiskpinnarna i Nannes frysbox och varit så långt ifrån att få spela kliver fram och får göra mål. Och jag tycker att var så värd detta. För jag tycker verkligen att han borde gå före Ludvig Öhman i backlinjen, jag tycker att han är en riktigt bra fotbollsspelare och jag ser honom som en oerhörd tillgång för Kalmars spel defensivt som offensivt. 2-2 och nu handlade det väl ändå bara om att hålla detta x och få med sig 1 riktigt skön poäng. Men bara några minuter senare så kommer Ring loss på kanten igen och slår ett inspel mot David Elm som på något märkligt sätt får en riktigt lurig träff med sin vänsterfot och bollen går via stolpen och in i mål och vi hade makalösa 2-3. Och mer mål blev det inte utan Kalmar tog alla 3 poängen. Det är fullständigt osannolikt att Kalmar kommer tillbaka från 2-0 underläge på Olympia där man har haft ett helvete att ta poäng överhuvudtaget och lyckas fullborda vändningen till 2-3 och tar med sig alla 3 poängen. Jag fattar fortfarande inte vad det är vi har fått vara med om. För mig är det här det enskilt största fotbollsögonblicket med Kalmar så länge jag har följt laget. Att Kalmar lyckas vända på steken, efter att ha varit så utspelade och inte gjort något rätt under de första 20 minuterna det är riktigt stort. Vi kan gnälla och hacka på Kalmar hur mycket vi vill men det här ögonblicket kan ingen ta ifrån Kalmar, de har stått för en fantastisk bragd. Och det öppnar ju upp möjligheten att sluta topp 4 i tabellen på ett helt fantastiskt sätt. Fotboll det är något speciellt med det. Det är världens konstigaste sport, jag menar tänk hur det kan svänga. Kalmar är helt utspelade under den andra halvlekens första 20 minuter och sedan så gör Nanne ett trippelbyte efter 2-0 målet och sedan så bara vänder allt och Kalmar slår till med att göra 3 raka mål. Det är helt sjukt men det är samtidigt helt magiskt, det är fotbollsmagi i allra högsta grad.

 

 

Nu handlar det om att verkligen fullborda den här snygga avslutningen på säsongen mot Mjällby på söndag. Jag hoppas verkligen att laget tar sig samman och verkligen går ut och står för en riktigt stark prestation. Jag kräver ingen överkörning men det vore jättetrevligt med fin fotboll och en vinst för Henke Rydström och Nannes skull. Dessa herrar är värda att få avsluta sin tid i Kalmar med en seger inför hemmapubliken. Och jag har ett drömscenario framför mig. Kalmar får straff i de sista sekunderna och Rydström kliver fram och sätter dit den säkert i ena hörnet och Guldfågeln arena exploderar. En av de största hjältarna i Kalmars fotbollshistoria är så värd att få göra mål i sin sista match för de rödvita. Jag hoppas att det kommer mycket folk på söndag och verkligen ser till att ge Rydström och Nanne ett värdigt och vackert avsked. Jag tror att kvällens mirakulösa vändning definitivt inte försämrade oddsen för det.