sportviktorn

 

Genoa Cricket and football club grundades 1893 av ett gäng britter. Det var ett gäng sjömän och officerare som i väntan på att skeppen skulle avgå behövde någonting att fördriva tiden med. I början så fick inte några italienare vara med, utan bara britterna. I hela 53 år så var Genoa CFC ensam på tronen i hamnstaden. Men det skulle bli ändring på det. 1946 så grundades UC Sampdoria, efter en sammanslagning av de 2 klubbarna Sampierdarenese och Andrea Doria. Efter detta blev det naturligtvis lite spänd stämning i hamnstaden när det nu fanns 2 klubbar som fightades om framgångarna. Att lagen dessutom delar samma arena nämligen Stadio Luigi Ferraris spär ju givetvis på rivaliteten ännu mer. Och man kan väl säga som så att fördelningen mellan respektive klubbs supportrar ser ut som så att Genoa är lite mer av "stadens lag" medan de som bor lite utanför stan håller på Sampdoria. Derbymatcherna lagen emellan kallas för Il derby della lanterna. Fyren, symbol för staden och för derbyt. Många brukar klassa detta som Italiens hetaste derby. Jag håller helt med om den här digniteten. Jag menar vad är ett Romderby eller ett Milanoderby jämfört med ett derby på Stadio Luigi Ferraris mellan Genoa och Sampdoria, det är ju lite som att jämföra äpplen och päron. Det bästa med det här derbyt är att rivaliteten finns där med all rätt, men det finns ändå en respekt mellan fansen för varandra man respekterar den andra klubben. Till skillnad från tillexempel ett Romderby. Sedan kan Genoa och Sampdorias fans vara ganska hetsiga mot varandra fortfarande, men det blir aldrig något stök på läktarna eller i samband med matcherna vilket jag tycker är bra. Det är en rivalitet mellan klubbarna men derbymatcherna är inget annat än en stor fotbollsfest och det är precis så det ska vara.

 

 

Om vi då ska ta och koppla ett litet grepp om kvällens match då. Sampdoria var segerlöst inför kvällens match precis som Genoa som hade inlett med 2 raka förluster. Med andra ord så var det 2 lag med stor press på sig inför det här derbyt. Speciellt var det nog press på Genoas tränare Fabio Liverani, 3 raka förluster och dessutom en förlust mot lokalkonkurrenten Sampdoria då hade nog hans dagar i klubben redan varit räknande faktiskt. Men nu blev det ju inte så. Utan det här var Genoas match från början till slut. Spelmässigt så var det en ganska jämn första halvlek där Sampdoria hade ganska mycket boll men fick ändå inte ut så värst mycket av det. Och det är ju det som är det absolut viktigaste, det spelar egentligen ingen roll hur mycket boll du har det viktigaste är vad du får ut av bollinnehavet. Det var "bortalaget" som skulle inleda målskyttet. Efter ett snyggt anfall så satt bollen i nät till den södra kurvans förtvivlan. Och det var Luca Antonini av alla som höll sig framme och skickade in bollen i målet med sin högerfot. Bara en sån sak. Han kom från Milan till Genoa och nu har han alltså gjort sitt första mål för klubben och vad passar bättre än att göra det i derby della lanterna. Sampdoria svarade inte så bra på baklängesmålet, det kändes ganska trögt och återigen visst så hade man en hel del boll men man fick inte ut så mycket av det. Det hände för lite helt enkelt. Jag tycker att Genoa va det lag som stod för det konstruktiva spelet på planen. Stundtals ett par riktigt fina kombinationer och ibland några försök till instick på Gilardino även om de flesta insticken inte gick hem så kändes det ändå farligare när Genoa anföll än när Sampdoria gjorde det.

 

 

Det dröjde inte länge in i den andra halvleken förrän vi fick se nätrassel igen. Den här gången så var det Calaio som fick bli målskytt efter att ha blivit mycket vackert framspelad av Gilardino. Den gamle skyttekungen fick agera framspelare den här gången, han kan det också. 0-2 på tavlan och matchen kändes avgjord när den andra halvleken knappt hade börjat och hunnit sätta sig ordentligt. Sampdorias energi försvann mer och mer och det var Genoa som fick luft under vingarna istället. Jag tycker att Genoa kontrollerade resten av matchen från början till slut egentligen. Sampdoria var oerhört uddlösa den här kvällen, i antal skott på mål så är det nog lätträknade. Om man dessutom kokar ner det till antal farliga skott på mål som faktiskt som verkligen var farliga och höll på att ställa till det för Genoa så är det nog verkligen inte många. De kan vi nog räkna ut på fem fingrar. Det skulle sluta Sampdoria 0 och Genoa 3. Och vilken avslutning vi fick på matchen när det gäller målskyttet. Francesco Lodi, en av världens bästa frisparksskyttar helt klart. Han har en vänsterfot som är helt fantastisk. Det är tryck i den det vill jag lova. Det är ett makalöst mål han bjuder på helt enkelt. Vilken projektil, det är fotbollsgodis på hög nivå det är äkta fotbollsgodis. Om inte matchen redan var avgjord vid 0-2 målet så var matchen definitivt avgjord vid det där skedet. Genoa vinner lanternas derby med 3-0. Genoa var det bättre laget och vann väldigt rättvist. Det var kanske inte den mest välspelade matchen men så brukar det ju sällan bli heller när det är derbymatcher oavsett vilket land det handlar om. Men jag tycker att Genoa gjorde det bästa utav situationen och var mest kreativa på planen. Sampdoria åh sin sida var inte alls bra, de såg oerhört bleka ut. Sampdoria såg riktigt sega ut det fanns inget riktigt engagemang och driv bland spelarna som jag uppfattade det och det är lite konstigt eftersom matcherna mot Genoa är de roligaste matcherna man kan spela som Sampdoriaspelare och tvärtom också. Så Sampdoria var verkligen en stor besvikelse i den här matchen medan Genoa imponerade. För tränare Fabio Liverani så var den här segern enormt viktig. Som jag var inne på tidigare det kunde mycket väl ha blivit förlust i en sån här viktig match och dessutom i sådant fall 3 raka förluster och då kan det gå snabbt och dagarna i klubben kunde vara räknande. Nu får istället Liverani den här arbetsron och hans lag kan rida lite på den här vågen i flera dagar och ja jag vågar nog till och med säga i flera veckor. Däremot så är det väl inte lika lugnt hos Sampdoria. Hittills så är man segerlösa den här säsongen och vi har visserligen spelat 3 omgångar bara och det är väldigt mycket poäng och spela om. Men en sådan här förnedring i derbyt, det är verkligen inte bra för framtiden. Det gör ju inte supportrarna mer lyckliga direkt. Naturligtvis så måste Sampdoria börja spela ett mer vägvinnande spel. Och i grund och botten så behöver man verkligen komma mer till avslut. För det var inte alls så värst många avslut från Sampdorias sida ikväll.

 

 

Hamnstaden Genua kan erbjuda Italiens vackraste och hetaste fotbollsderby. Varför älskar vi Serie A och så mycket och i synnerhet dessa derbymatcher. Jo för passionen och känslorna som det rör upp. Livet består precis som ett lanternaderby av enormt mycket känslor och jag älskar det. Är man rödlila så är det med ett stort leende på läpparna som man med glädje går till jobbet imorgon. Är man blå, så vill man nog bara dra filten över sig och helst dö redan imorgon. Så är livet som fotbollssupporter och om man dessutom har ett derby att följa. Historiskt så har Sampdoria vunnit flest matcher av de drygt 90 derbyn som har spelats. Men på senare år så har Genoa varit strået vassare och Sampdoria har haft ganska svårt att vinna mot dom. Genoa bildades 1893 och fyllde 120 år för 8 dagar sedan. Sampdoria bildades 1946. Ikväll visade den rödlila delen av hamnstaden att det är Genoa som är storebror, ikväll visade den rödlila delen av Genua att det är Genoa som är kungarna av hamnstaden. Och det kommer dom så förbli, ja tills dom möts nästa gång naturligtvis. Då är det ny match nya möjligheter nya förutsättningar för ett nytt klassiskt fotbollsderby som jag har en obeskrivlig kärlek till.