Laget som ingen pratar om
Den här veckan är egentligen precis som vilken vecka som helst. Man går till jobbet och man försöker få vardagen att gå ihop, det är inga konstigheter. Men om man brinner för den runda bollen så är det rena julaftonen den här veckan. Kvällstidningarna kallar det för "SUPERVECKAN" och det passar väl ganska bra. Jag gillar verkligen den beskrivningen på den här veckan. Det är derbyvecka i tredubbel bemärkelse. Och den här veckan inleddes med ett klassiskt möte i form av IFK Göteborg mot AIK. Det är alltid någon speciellt med matcherna mellan Göteborg och AIK. Alltid mycket kamp och ganska hårda tag och ibland lite tjafs mellan tränarna. Det finns en brasa som ständigt brinner kring dom här matcherna. Göteborg jagade revansch efter förlusten på Friends arena tidigare under våren.
Och visst skulle de blåvita få sin revansch på de gulsvarta. Den första halvleken präglades av de uttrycken jag gillar att använda mycket kamp. Det var verkligen inte mycket till skönspel i den första halvleken. Jag blev nästan lite besviken på både Göteborg och AIK. Det känns som att det här är den här säsongen två spelande lag, det är två lag som inte bara går in för att kriga och kötta utan det är två lag som vill spela fotboll. Den första halvleken var en stor besvikelse. Inget av lagen kom aldrig riktigt igång och det var förvånansvärt väldigt få målchanser. Men var det något lag som var det något bättre laget så var det hemmalaget Göteborg. Göteborg kändes något kvickare och lite rappare än AIK. AIK kände jag inte riktigt igen. AIK brukar vara tunga och möta de är stora och starka och de brukar vinna kampen på mittfältet och erövra bollen på mitten för att sedan kunna etablera anfall. Men AIK:s tyngd i spelt lös med sin frånvaro under hela den första halvleken. Det skulle falla 1 mål i den första halvleken. Det var ett mycket kyligt sådant. Tobias Hysén blir frispelad och här är det inget snack om en saken en lätt liten lyftning över målvakten och så var det 1-0. Tyvärr så blev målet mycket kontroversiellt. För alla som har sett reprisbilderna har såklart konstaterat flera gånger om att målet aldrig borde ha godkänts. Målet var felaktigt, det var solkar offside. Jag brukar vara känd för att gnälla på domaren, kanske inte så mycket i den här miljön men i andra sammanhang. Jag har med åren börjat ta domarna lite i försvar och försökt att inte gnälla så mycket på dom. Men när det är uppenbart felaktigt domslut då ska domarna ha kritik. Jag tycker det är bedrövligt att assisterande domaren som har bäst vinkel inte kan se att Hysén är offside, jag förstår ingenting. Allvarligt talat hur är det möjligt. Lite högre krav på domarna tycker jag att vi kan ställa. Fruktansvärt svagt av assisterande domaren att inte se att Hysén är offside. Och det är ju extra viktigt att domarna är på tå i det här skedet av serien och speciellt i en match av den här digniteten.
Den andra halvleken blev klart mycket bättre. Alm måste ha sagt några visdomsord eller kanske han höll ett brandtal jag har ingen aning men det var i alla fall ett helt annat AIK på planen i den andra halvleken. AIK började sätta press på Göteborgsspelarna när de hade bollen. AIK gjord det svårt för Göteborg som vid flera tillfällen fick rensa undan bollen istället för att bygga upp kontrollerande anfall. Nu började man känna igen AIK, tyngden i spelet och den här pressen som AIK är så duktiga att sätta när de väl får spelet att fungera. Men när AIK pressade på som mest så rasslade det till i mål bakom Stamatopoulos. Han fick plocka ut bollen ur eget nät igen. Jag uppfattade inte först situationen men jag ser på reprisen att det är ett snabbt och långt inkast mot Robin Söder som går i djupled och han placerar in bollen i bortre gaveln. Riktigt smart spelat av Göteborg i det läget, inkast ska inte underskattas det kan vid rätt läge och med rätt tajming i kastet och löpningen i djupled vara ett komplement i anfallsspelet. 2-0 och matchen kändes givetvis stendöd. Inte skulle väl AIK hämta upp ett 2-0 underläge på Gamla Ullevi inför den där kokande publiken. Men det skulle bli lite nerv mot slutet av matchen. Nisse Johansson petade in en boll efter en hörna och det blev lite dramatik mot slutet. AIK höll på att få en jättechans till kvittering men då rensades bollen undan i sista stund av en Göteborgsspelare. Sedan avgjordes det hela på en straff som kändes ganska klar när man såg situationen live. Philip Haglund satte straffen säkert och Göteborg tog hem 3 poäng via en 3-1 seger.
Göteborg vinner den här matchen på grund av att de är lite tyngre än vad AIK är. De känns tyngre och starkare i varje duell. Det som jag tycker är nyckeln till Göteborgs framgång det är det hårda arbetet. Till skillnad från Malmö som är om jag får uttrycka mig jävligt slarvigt är Sveriges Barcelona så är Göteborg den totala motsatsen. Göteborg är inte något spelande lag. Göteborg är ett hårt arbetande lag som kan vara illa ute under matcherna men de lyckas på något märkligt sätt varje gång kriga och äta sig in i matcherna gång på gång och sedan lyckas dom få resultaten med sig. Sedan lever Göteborg mycket på Tobias Hysén längst därframme, jag säger inte att det är det enda anfallsvapen dom har det finns såklart andra spelare som tillför laget mycket offensivt. Men jag skulle vilja säga att Hysén är basen för Göteborgs anfallsspel. Att han leder skytteligan säger väl en del om hans betydelse för Göteborg om inte annat. Jag tror att det kan ha varit nyttigt för Micke Stahre att ha fått det där förstaåret i Göteborg och göra ett litet mellanår då han tog laget till en 7:e plats ifjol. Många trodde kanske att det var läge att fimpa honom om resultaten inte blev som de skulle i inledingen. Men jag tycker att Göteborg ska ha all heder för att man har valt att satsa på Stahre. Göteborg har haft tålamod som klubb även från supportrars håll och jag tror att Stahre känner sig mycket mer bekvämare att coacha IFK idag än vad han gjorde för 1 år sen. Det känns som att den där stora nageln i ögat bland Göteborgssupportrarna gällande Stahres AIK bakgrund har lagt sig och nu står supportrarna enade bakom Stahre och stöttar honom och laget fullt ut igen. Göteborg känns oerhört harmoniska och det är ett väldigt starkt kollektiv. Samtliga 11 man på planen jobbar oerhört hårt för varandra. Och Göteborg har en skön mix i sitt spel, i grunden så är dom ett hårt arbetande lag som sliter arslet av sig varje match men samtidigt så kan dom vara väldigt spelskickliga. Göteborg är verkligen riktigt svåra att möta. I och med den här segern så är Göteborg med i guldstriden i allra högsta grad. IFK har på något sätt varit laget som ingen riktigt har pratat om när det gäller guldstriden. Det har hela tiden handlat om Malmö eller Helsingborg. Sedan flera veckor och ja till och med månader tillbaka så har vi snackat upp Skånederbyt på Olympia som kommer nu på onsdag. Skånederbyt kommer att avgöra hela guldstriden. Men nu har vi en situation där faktiskt Göteborg kan vara den stora vinnaren om Helsingborg vinner Skånederbyt snarare än Helsingborg själva. För förutsättningarna ser ut som så att om Helsingborg vinner derbyt och Göteborg gör sitt jobb och vinner mot Gefle ja då är helt plötsligt Göteborg i ensam serieledning. Vem hade kunnat tro det, ja det var nog inte många som trodde det i alla fall. Göteborg har varit uträknade under en längre tid och framförallt efter förlusten i Malmö. Och det är väl det som är den riktiga anledningen till att Göteborg inte är i serieledning, att man har precis som AIK inte presterat bra nog i matcherna mot sina toppkonkurrenter varken spelmässigt och framförallt inte resultatmässigt. Men ikväll blev det ett trendbrott på den fronten och det trendbrottet var nödvändigt. Kvällens seger mot AIK skickade Göteborg rakt in i guldstriden på allra största allvar. Jag nyper mig i armen och får nästan lite gåshud men är det möjligt att vi får ett trelagsrace om det allsvenska guldet säsongen 2013. Det enda vi vet är att det är sjukt spännande och att vartenda mål varenda liten poäng som delas ut kommer att spela en avgörande roll i racet. Även om det inte var den bästa av underhållningar på Gamla Ullevi ikväll så tackar vi ändå det vi fick se. Nu är det bara 2 dagar kvar till den stora matchen den här veckan. Utsålt Olympia Helsingborg mot Malmö och jag sitter här med ett stort leende på läpparna. Jag är så tacksam över att jag får vara med och uppleva det här. Det är så häftigt. Vem fan bryr sig om Premier League, för vi har ju vår egen allsvenska och den är stekhet för varje år som går. Och hösten är den bästa tiden på det allsvenska fotbollsåret utan tvekan.
Kommentarer
Trackback