sportviktorn

 

Jag satt här för ett tag sedan och hyllade Kalmar för deras fantastiska första halvlek nere i Malmö. Halva det inlägget handlade om att hylla laget, resterande delen av inlägget handlade om att beklaga mig över att det gick som det gick i den andra halvleken. Nu sitter jag här igen en vecka senare och ingenting har hänt.

 

 

Jag kräver inte att Kalmar ska vinna varje hemmamatch, men det finns vissa matcher som vi inte har råd att förlora eller tappa poäng i överhuvudtaget och Brommapojkarna hemma är definitivt en sån match. Men Kalmar spelade idag 1-1 mot detta Brommapojkarna. Detta BP som har en arena utan någon publik, som inte har en arena som är godkänt för Europaspel och som fick sin plats i Europakvalspelet för att det spelat minst fult enligt den här fair play regeln. Vart vill jag då komma med allt det här? Jo jag försöker bara sätta in alltihop i ett perspektiv. Det är en sak om det hade varit Malmö som vi hade mött men nu var det alltså BP som stod för motståndet. För att ytterligare spä på hur undermåligt det är att spela 1-1 mot BP så var det seriens sämsta bortalag vi mötte. Till att börja med så ska jag försöka krama ur det lilla positiva som går att krama ur från den här matchen, om det nu finns något sånt. Jag tycker att första 20 minuterna såg riktigt bra ut. Då visade Kalmar stort hjärta och en bra inställning, lite åt nu jävlar kör vi stuket och det fungerade bra då man pressade tillbaks BP som inte fick mycket lugn och ro i sitt spel. Men trots att man tog ledningen tidigt så tappade Kalmar spelet ju längre halvleken gick. BP fick helt plötsligt rulla boll och bygga upp anfall i lugn och ro och det kan jag bara inte acceptera då det är vår hemmaplan och det är vi som ska föra spelet. Men okej, 1-0 ledning i paus det skulle bara lossna i andra halvlek och förhoppningsvis var det en ketchupeffekt på gång.

 

 

Kalmar började den andra halvleken helt okej i ett ganska bra tempo och skapade några halvchanser. Men totalen vart att Kalmar hade 2 avslut i ribban utöver det var det inte många heta målchanser laget vaskade fram. Visst Jonathan Rings chans får vi nog räkna in där också för den bollen kan inte ha gått långt utanför. Men matchen slutade alltså 1-1 och Kalmar tappar nu i kampen om topp 4 placeringarna och nu är läget allvarligt. Det är något märkligt med Kalmar FF på senare år. Vi pratar om Kalmar som om de ligger i en bottenstrid och är på gränsen till att åka ur men ändå ligger de på en stabil placering i mitten av tabellen. Men jag tror att verkligheten kommer att komma ikapp Kalmar nu om man inte tar tag i de problem som man lider av. Jag tror det viktigaste av allt är att man måste vara ärlig mot sig själva. Helst ska man gå ut och media och verkligen erkänna rakt ut att vi lider av enorma problem. Nu handlar det bara om att reda ut den här situationen och sedan handlar det om att sikta in sig på nästa år. Jag blir nästan lite provocerad när man går ut och talar om att guldet ska tillbaka till Kalmar senast 2018. Man ska inte ens tala om sm-guld när man för stunden har ett lag som inte klarar av att varken göra två bra halvlekar eller klarar av att göra mycket mål. Så till att börja med bara släpp snacket om sm-guld, elitidrott det är här och nu och just nu så fungerar inte mycket i Kalmar FF. Det som gjorde mig mest besviken i den andra halvleken var att jag tyckte att det var fantasilöst spel. Jag brukar ta till det ordet och jag tycker det är ett ganska bra ord att använda i det här sammanhanget. Jag tycker att fantasin saknas i Kalmars anfallsspel, det finns ingen riktig inspiration i offensiven. Spelare som Måns Söderqvist och David Elm har en förmåga att försvinna helt ur matcherna. När de väl får bollen så har de svårt att få ut något konstruktivt av det hela. Nu har inte BP världens bästa försvar och det gjorde att Kalmar kunde komma lossa på kanterna vid flera tillfällen men alldeles för ofta var det för dålig kvalité på inspelen. Sen blir jag lika förfärad varje gång det finns ett tydligt skottläge men då väljer spelaren lik förbannat att hålla i bollen den där extra sekunden och så rinner chansen ut. Idag tycker jag att Kalmar i slutet av den första halvleken och i stort sett under hela den andra halvleken började tappa en del enkla bollar på mittplan vilket gjorde att BP kunde ställa om snabbt. Om jag minns rätt var det väl på en sådan typ av omställning som BP kunde göra sitt kvitteringsmål på. Som ni hör, det är inte mycket positivt jag har att säga om Kalmar FF just nu. Och då kan ju den som inte är så insatt tro att jag bara är en bitter människa som bara vill hitta fel och syndabockar hela tiden. Men jag kan inte sitta här och tycka att allting är toppen och att läget är hur lugnt som helst och att Kalmar garanterat kommer vara med i toppstriden i höst, det vore ren lögn att säga det. Man måste ju utgå ifrån det som presteras på planen och för tillfället så underpresterar Kalmar något enormt. Det gör riktigt ont att se Kalmar spela fotboll just nu. Och visst är det lustigt hur det kan svänga så snabbt och att det väldigt snabbt kan gå från succé till haveri. Som jag var inne på vid ett tidigare tillfälle inför AIK matchen talade jag om sm-guld och möjligheterna till att utmana Malmö på allvar om vi vann den matchen. Idag när vi skriver den 3 augusti så är jag glad om vi har ett lag som är i allsvenskan nästa säsong. Och då kan man tycka att det låter väl lite väl hårt men jag tycker inte det. Fortsätter Kalmars negativa utveckling under resten av sommaren och en bra bit in på hösten, där man bara gör en bra halvlek och fortsätter göra så lite mål ja då kommer alltså Kalmar att få ett rent helvete. Och ärligt talat det räcker ju bara att kolla på resultatet, man behöver inte ens ha sett matchen. 1-1 mot Brommapojkarna på hemmaplan, det är en fullständig katastrof som bara inte får inträffa. Om Kalmar inte ens klarar av att vinna mot BP hemma hur ska det då gå framöver kan man ju börja spekulera i. Det går ju lätt inflation att dela ut krisstämplar till höger och vänster men nu är vi ändå inne i augusti månad och Kalmar ligger 5:a men kan tappa ytterligare en placering imorgon om Göteborg vinner sin match mot AIK. Och som sagt fortsätter utvecklingen som den har gjort för Kalmar så kommer verkligheten att komma ikapp laget, då kommer lagen där bakifrån att plocka sina poäng och en efter en kommer de passera Kalmar och då är det helt plötsligt inte lika roligt längre att vara Kalmarspelare. Det var ett bra tag sedan vi var riktigt inblandade i en bottenstrid, jag hoppas och tror att vi slipper det i år med men just nu vet jag inte vad jag ska tro. Det är med mycket känslor som jag sitter här och försöker vrida och vända på varenda sten. Att ventilera alla dessa tankar leder förmodligen ingenvart men jag är tvungen att dela med mig av det någonstans. Kalmar FF är för mig just nu ett riktigt märkligt och obehagligt mysterium. Det här med att man bara klarar av att göra en bra halvlek, det är ju helt sinnesjukt. Det måste ju vara att spelarna är för dåligt tränade. Om det inte är det vad beror det annars på?. Jag har en liten teori mitt i allt elände att dela med mig av. Jag känner att innerst inne så finns det ändå någon form av kvalité i det här laget för annars hade man inte legat 5:a efter såhär många omgångar. Fotbollsmässigt är säkert laget riktigt skickliga, men det mentala sviker ju alldeles för ofta. De blir så ängsliga, de blir så otroligt rädda för att tappa poäng eller till och med tappa segern. De blir så rädda för att det värsta ska inträffa och det är klart att då gör det ju det. Nu kommer Cesar Santin in i laget och det är väl meningen att han ska bli någon sorts frälsare. Det är bara att hoppas att han är den som ska lyfta det här laget och se till att flera av spelarna lyfter sig i prestationsnivån. Samtidigt kan man inte lägga allt ansvar på Cesar, det är inte en spelare som vinner matcherna utan det är hela laget. Jag står fast vid det jag sa förra gången, Kalmar måste få igång målproduktionen och man måste kunna mäkta med att göra två bra halvlekar. Senaste vinsten var den mot Mjällby som var första matchen efter VM uppehållet, men matcherna därefter har bortsett från Malmö hemma varit helt katastrofala. Jag vågar inte tro någonting längre, när jag ser Kalmar idag göra den prestationen de gör mot ett lag som förmodligen spelar i Superettan nästa säsong då blir jag riktigt orolig. Jag är livrädd, det här är bland det värsta och tyngsta jag har varit med om sedan jag började följa laget intensivt. Och då har jag inte varit med lika länge som en del andra men jag har ändå följt laget i sisådär 11, 12 år. Det är illa det är riktigt illa Kalmar FF. Vi lider av enorma problem och vi måste ta tag i det nu. Nu är det bara att se sig i spegeln och konstatera att nu lider vi av en kris och vi måste lösa den innan det värsta inträffar.