sportviktorn

 

Serie A får ofta kritik för att det inte är något drag kring fotbollen som spelas där och det är för profillöst och så vidare. Men när man ser och hör ett välbefolkat Stadio Olimpico i Rom när det är stormatch och publiken bara öser på, då är det en fröjd för ögat att titta på. Roma tog emot Milan i kvällens sena match, Roma jagade viktiga poäng för att krympa avståndet till Juventus med 1 poäng och Milan är som ni alla vet inte i närheten av att asperera på någon ligatitel utan laget jagar en Europaplats.

 

 

Första halvleken tycker jag var helt okej och bitvis ganska underhållande. Det blev lite av en rivstart när Honda fick en skottläge efter 1 minut, De Sanctis stod för en dubbelräddning när han först parerade Hondas skott och sedan höll han i returen. Men bortsett från den rivstarten så var den första halvleken ingen sprakande tillställning, men som sagt helt okej. Jag tyckte det skulle bli intressant att se de här två lagen ställas mot varandra just för att de befinner sig i två helt olika situationer och världar för den delen. Roma är ett lag som är den enda utmanaren till Juventus om scudetton medan Milan ska försöka knipa spel i Champions League och man behöver dessutom kanske sälja El Shaarawy för att få verksamheten att gå runt. Det är snart 4 år sedan Milan vann ligan senast, då fanns Zlatan Ibrahimovic, Thiago Silva och Andrea Pirlo fortfarande i laget. Den säsongen var Milan förhållandevis överlägsna i ligan, men det har ju hänt en del sen dess då klubben befinner sig i en helt annan situation idag. Man har haft en backlinje som stundtals varit ganska instabil och ett anfallsspel som inte riktigt har hållit måttet för att vara i närheten av att vara uppe och nosa på några Europaplatser. Nu håller Milan på och bygger nytt och det har vid enstaka tillfällen sett ganska lovande ut men den där riktiga stabiliteten tycker jag ändå har saknats i laget. Och ikväll tycker jag inte att man genomförde den första halvleken på ett särskilt bra sätt. Det var lite för få anfall och få för chanser man lyckades vaska fram. En sån som Ménez har under den här hösten varit fullständigt briljant. 8 fullträffar hittills och även om en del av de målen har kommit från straffpunkten så tar det inte ifrån honom någonting. Jag tyckte att han var duktig när han var i Roma men det kändes inte riktigt som att han blev den där världsspelaren som man hade hoppats på i det läget. Och han fick ju kritik för att han var medelmåttig för att inte säga dålig under sin tid i PSG, men jag tycker att potentialen är enorm och kommer han igång på allvar och lyckas hålla en jämn nivå då kommer han att bli guld värd för Milan. Men det var inte många gånger som Ménez lyckades vinna sin match i matchen mot Maicon på sin kant. Jag tyckte att Roma hade ett väldigt bra samarbete i backlinjen att om Maicon misslyckades med att vinna tillbaka bollen då kom antingen Manolas eller Yanga Mbwia till undersättning och plockade bort honom. Men jag tycker att Ménez fick för lite hjälp när han väl kom loss på sin kant, det fanns för få alternativ att slå in bollen mot. Och när han hamnade i ett läge där han står i valet av kvalet att slå ett inlägg eller fördela bollen vidare på kanten då kom det inte några löpningar av Bonaventura eller Armero vilket gjorde att Roma bara kunde ligga rätt i positionerna och vänta ut Ménez tills han gick på inlägg eller försökte gå på genombrott. Du måste ha fart och rörlighet i ditt anfallsspel om du ska skapa förvirring och osäkerhet i motståndarens backlinje. En av de bästa chanserna som Milan skapade i den första halvleken var ett långskott från 35 meter gissar jag från Mexes. Och när ett distansskott från Mexes är en av de bästa målchanserna totalt på en halvlek, då är det ju inte bra. Det var ingen vidare halvlek spelmässigt från Roma heller, men jag uppskattar lägena Gervinho får bollen rättvänd och med fart kan sätta igång en omställning. Det fanns ett läge då Milan flyttade upp lite för många spelare vid ett anfall och inte hade täckning bakåt och det höll Gervinho på att utnyttja. Det är ett mycket fint kombinationsspel med Totti men Gervinho måste vara lite mer kylig och inte springa fram för många meter i det läget. Hade han bara väntat ut den löpningen lite då är jag övertygad om att vi hade haft ett friläge och förmodligen ett ledningsmål. Men utöver en del fina omställningslägen för Roma tycker jag inte att man kom upp i någon särskilt hög nivå, det var ganska tempofattigt och fantasilöst anfallsspel. När jag säger att det var en okej halvlek så syftar jag på att jag kan ändå uppskatta lag som är disciplinerade i defensiven och som inte bjuder på någonting i onödan utan jobbar hela tiden som ett lag för varandra. På det sättet rent taktiskt så var det en helt okej första halvlek, men det är klart att spelet kunde ha varit bättre det var inte den bästa underhållningen om man säger så.

 

 

Den andra halvleken blev ganska intressant då Milan faktiskt var det lag som kopplade ett litet grepp om matchen under de första 15 minuterna. Man fick fast bollen på Romas planhalva och man släppte inte upp Roma i så värst många anfall. Bonaventura, De Jong och Montolivo tyckte jag gjorde ett gediget jobb på mittfältet och vann mycket närkamper. Det jag gillar med Bonaventura är att han är ganska mångsidig, han kan både spela fysiskt men kan också vara spelfördelade och sätta igång ett anfallsspel med fina passningar. Montolivo tycker jag sliter och kämpar och gör mycket hårt jobb i det tysta och han var en stor nyckel till att Milan var med i den här matchen hela vägen in på målsnöret. De Jong må ha sina brister, han är kanske inte världens bästa passningsspelare men det är inte vem som helst som passerar honom utan problem utan ska du passera De Jong då får du jobba för det. Men tyvärr för Milans del så hade inte Ménez sin bästa afton den här gången, han klarade inte riktigt av att vinna sin match i matchen. Och det märks att han har lite att jobba på när det gäller humöret, för när det börjar gå emot honom då har han svårt att bita ihop och fortsätta våga utmana och spela sig ur situationer utan det blir ofta att han börjar hänga med huvudet. Lyckas Ménez med att göra ett hundraprocentigt jobb i varje match även om det börjar gå lite emot honom och laget då tror jag att han kan komma att bli en av de bärande spelarna i Milan och då skulle han mycket väl kunna vara med och hugga på en skytteligaseger. Poli tycker jag gör det okej i sin roll som den mer centrala spelaren i Milans anfall men jag håller honom kanske inte som den typen av spelare som går in och vräker in massa mål. Jag tycker att han lite för ofta väger lite för lätt och det är ganska lätt för stora och starka försvarare att plocka bort honom. Men det är klart att när han kommer med fart in i straffområdet och inlägget eller inspelet är perfekt då är han lite av en gubbe i lådan. Han är dessutom hyfsat bra på att slå in returer. Men det syns att Milan kanske saknar den där tydliga centrala anfallaren, Andrea Poli är nog inte den som ska lyfta upp de på sikt och föra laget till en Champions League plats. Och med tanke på att Fernando Torres inte riktigt är i form kanske det börjar bli dags att se över marknaden. Men nu ska jag inte glida in på silly season för mycket, det tar jag vid annat tillfälle. Milan räckte inte riktigt till ikväll offensivt, Ménez var inte på topp, Poli kom inte heller till sin rätt och Honda har drabbats av en rejäl formsvacka uppenbarligen. Jag vet inte om det bara var att han gick på rus i inledningen på säsongen, men som läget är nu så har det ju helt tagit stopp för honom. Det är sällan han vinner en 1 mot 1 duell och det är inte ofta han kommer till inläggsläge. Han är ur form helt enkelt eller så var han bara inne i ett sanslöst stim i början på säsongen. Roma då? En besvikelse i den andra halvleken helt klart. Jag sa att Milan vann duellerna på mittfältet i början av den andra halvleken och i Romas fall var det tvärtom, ett oerhört svagt spel från mittfältet. Keita, Nainggolan och De Rossi steppade inte alls upp utan de stod snarare och tittade på när Milan satte fart. Här måste man kunna ställa högre krav på spelarna att det är stormatch på Olimpico det finns läge att haka på Juventus i toppstriden i och med att man möter ett Milan som det för tillfället råder en enorm osäkerhet kring. Men går man ut med den attityden i den andra halvleken och inte tar maxlöpningar och mest ser på när motståndaren bollar runt då är man inte värda att vinna matchen. Det var inga mästartakter från Roma direkt, känslan är att laget står och faller lite med Gervinho och Tottis individuella briljans. Och det är ju ett fantastiskt betyg till Gervinho och Totti men det är ju inget gott betyg till Rudi Garcia. Och om Roma nu ska vinna scudetton någon gång i framtiden eller redan nu vem vet åt vilket håll säsongen kan gå åt, ja då kanske man ska se till att vinna den här typen av matcher. Men jag upplever det som att Roma har problem att föra matcher mot lag som kommer till Olimpico och som i första hand prioriterar defensiven. Nu har resultaten fallit väl ut men ändå man ligger ju 2:a av en anledning, det känns som att de tar inte riktigt det där sista steget. Och som läget är nu så känner jag att Juventus slår nog Roma när det kommer till den där absolut sista spetsen i offensiven. När inte Gervinho är utomjordiskt bra då finns det inte så mycket att ta av i Romas anfallsspel. Totti kan blixtra till ibland men de saknar en riktig striker längst fram. Det som är positivt däremot det är att jag tycker att Manolas och Yanga-Mbiwa ser ganska bra ut som mittbacksbar. Det var nog många Romasupportrar som slet sina hårstrån över att Benatia flyttade till Bayern München, det är ingen spelare du bara ersätter sådär på en gång då han var en av Serie A:s bästa mittbackar. Men Manolas tycker jag bidrar med tyngd och lite jävlar anamma när han väl bestämmer sig för att gå in hårt i en duell. Här finns det en potential och det är möjligt att han kan bli den där storbacken som Roma behöver om man ska kunna hävda sig på allvar ute i Europa i framtiden. Roma skulle dessutom må bra av att ha lite kontinuitet när det gäller mittbackar. Men det är i offensiven som det brister, det är där problemet sitter. Hade Roma haft en riktig striker längst fram då är jag övertygad om att man skulle kunna vinna scudetton redan i år. Men som läget är nu så känner jag att Juventus måste falla ihop totalt för att Roma överhuvudtaget ska ha en chans att på allvar utmana om scudetton. Roma må vara bättre än Milan, Inter och Napoli men det gäller ju att ta nästa steg också. Och då behöver du en riktig spets där framme som går in och avgör en sån här förhållandevis tillknäppt match, den spelartypen saknar jag. En Cavani skulle Roma nog behöva i det här läget och han sitter ju inte i någon drömsits i PSG kan man ju säga. Nu var jag touchade på silly season igen.

 

För att sammanfatta det hela. Roma är Italiens näst bästa lag det råder det ingen tvekan om, men för att man ska ta nästa steg då behöver man få igång de offensiva spelarna eller förstärka med en etablerad striker som kan stänka dit mål efter mål. Manolas och Yanga-Mbwia är ett mycket intressant mittbackspar, väldigt sevärda när de presterar som bäst. Milan får kämpa vidare, det är omöjligt att sia om åt vilket håll det bär åt. Högstanivån är bra men lägstanivån är sämre och det kommer nog dröja ett tag innan Milan är ett säkert Champions League lag. Men värvningen av Diego Lopez var klockren, han har gått in och styrt upp defensiven. Det är klart att Mexes och Zapata inte är några världsbackar, men det råder inte total kaos i försvaret som det gjorde under stora delar av förra säsongen. Sen 5-4 segern mot Parma borta känns Milan hyfsat trygga bakåt och det är helt och hållet Diego Lopez förtjänst. Han är en fantastisk målvakt och Milan ska ha cred för att man var ute i god tid och plockade upp honom. Och vem vet om Diego Lopez spikar igen helt och hållet likt David De Gea gör i Manchester United då kan det ju räcka riktigt långt. Men jag är tveksam till att Milan kommer vara tillräckligt effektiva framåt för att man ska kunna knipa en 3:e plats. En skada på Ménez och då kan det vara kört, så känsliga är den här truppen för skador. Nu brukar man ju inte kunna utse vinnare i 0-0 matcher som håller en ganska dålig kvalité, men är det någon som ska vara nöjd med resultatet så är det Milan. Det är klart att det är ett steg i rätt riktning, men dock ska vi sansa oss lite med att höja Milan till skyarna. Det är fortfarande en klubb som det råder mycket osäkerhet kring både sportsligt och ekonomiskt. Men det är klart att i den här röriga matchen så blev Milan vinnare, 0-0 mot Roma i det läget man befinner sig i det får man ändå lov att klassa som en liten skalp. Roma däremot, en mycket stor besvikelse inte någon mästarklass på något sätt.