sportviktorn

 

Eftersom det här inlägget skrivs mitt i natten ska jag inleda med att säga att imorgon spelar Kalmar FF borta mot Malmö FF då Allsvenskan vänder. Vi har nu spelat exakt halva serien, vi har redan framme vid omgång 16 till helgen.

 

 

Hur skulle jag då vilja beskriva Kalmars säsong såhär långt då? Det har varit höga berg och djupa dalar som det alltid är med Kalmar nuförtiden. Det känns som att sen de tog guldet har det aldrig varit någon säsong därefter som har känts riktigt stabil då allting bara har rullat på. Jag personligen har alltid hittat någonting att hacka på, men det kan ju bero på att jag är en riktig pessimist när det kommer till lagidrotter. Jag är nog inte född pessimist men jag har blivit mer pessimist ju äldre jag har blivit. Men jag ska för en gångs skull vara positiv och säga att jag tycker att det har varit en hyfsad kvalité på spelet under de här 15 omgångarna. Stundtals har Kalmar blixtrat till och bjudit på ruggigt fin fotboll. Den matchen jag tänker på framförallt är matchen mot Norrköping och då tänker jag på den andra halvleken i synnerhet. Då spelade Kalmar en riktig drömfotboll, man spelade ett fartfyllt anfallsspel varierat med att man kom runt på kanterna och att man även kunde skapa målchanser efter att ha spelat sig fram centralt i banan. Det var målchans i varje anfall mer eller mindre och det var riktigt roligt att se. Om Kalmar kunde komma upp i den nivån i varje match då ser det riktigt lovande ut inför framtiden. Men tyvärr så är det ett faktum att Kalmar har en förmåga att lite för ofta dimpa ner på lägstanivån och det gäller att man försöker att undvika att hamna på lägstanivån alternativt att man balanserar upp det och har en hög lägstanivå. Men det är lättare sagt än gjort, ibland så låser det sig ibland funkar ingenting ute på planen. Det fascinerande med idrotten och framförallt fotbollen är att när ett lag går dåligt då är det sällan det bara handlar om enskilda spelare utan det är verkligen hela laget som inte håller måttet. Ta bara matchen mot AIK som ett exempel där ingen spelare i Kalmar var bra och då menar jag verkligen ingen. Och när det går emot en då börjar man försöka hitta på egna saker med bollen och kanske börjar överarbeta situationer istället för att spela enkelt som ju är så svårt. Den matchen är en av de sämsta matcherna jag någonsin har sett Kalmar spela under den relativt korta tid som jag har följt laget. Det fanns så många fel i den matchen. Man fick inte till något ordnat spel, passningsspelet fungerade inte alls. När man väl vann bollen så gav man bort den till AIK som kunde ta hand om den och genast skapa ett tryck mot stackars Lars Cramer som inte fick mycket hjälp den eftermiddagen. AIK matchen tillsammans med Häcken matchen är för mig de två riktiga plumparna i protokollet och då tänker jag inte bara på resultaten utan på spelet först och främst. Visst man får vara ödmjuk inför uppgiften, AIK och Häcken är två starka fotbollslag som är svåra och möta och som förmodligen kommer att vara med och slåss om ett allsvenskt guld till hösten. Men vill Kalmar vara med och fightas om Europaplatser i höst ja då behöver man kunna matcha topplagen och helst vinna de matcherna. Att bara ta poäng mot de lagen som ligger under Kalmar själva i tabellen men inte vinna någon match mot lagen på den övre halvan det håller inte om man vill ut i Europa. Nu såg inte jag matchen mot Malmö och därför blir det såklart ingen analys av den matchen då jag tycker att man måste ha sett en match för att kunna uttala sig om den. Men av de rapporter jag har läst och hört så är känslan att det är lite mer positiva tongångar kring Kalmar för tillfället. Måns fortsätter att göra mål och försvarsspelet var stabilt som det har varit under i stort sett hela säsongen. Och bara det faktumet att Kalmar lyckades matcha Malmö trots att man saknade en del tongivande spelare gör att det föds en enorm optimism även hos mig som är lite mer pessimist. Nu vågar jag helt plötsligt börja drömma lite om det där guldet igen, sen inser jag att det är inte särskilt troligt och så drar jag ner mig själv på jorden igen. Men om inte annat så drömmer jag om en plats i Europa League kvalet. Det är inte alls omöjligt att Kalmar kan fixa det med tanke på hur spelschemat ser ut. Malmö borta väntar som sagt härnäst, bortsett från Elfsborg är det den svåraste bortmatchen i Allsvenskan. Det är inte många lag som kommer ta poäng där och därför känner jag att Kalmar får vara nöjda om de klarar oavgjort. En seger vore givetvis helt fantastiskt och då kan Kalmar rida vidare på de positiva tongångarna som finns kring laget för tillfället ett litet tag till. Efter helgens match väntar Brommapojkarna hemma, Åtvidaberg borta och Falkenberg hemma. Dessa matcher tror jag kommer få ganska stor betydelse för hur den här säsongen kommer att sluta. Nu är det början av slutet så att säga som ska inledas och då gäller det att ta så mycket poäng som det bara går för att skaffa sig ett så bra utgångsläge inför höstens matcher. Jag hoppas och tror att Kalmar börjar hitta tillbaka till en kontinuitet i det man gör på planen och kommer tillbaka till en jämn prestationsnivå som jag ändå tycker att man visade upp under större delen av förra säsongen även om förra året inte var felfritt på något sätt. Lyckas Kalmar med att få med sig exempelvis 10 poäng av 12 möjliga på de här 4 matcherna ja då ser det helt plötsligt riktigt ljust ut inför framtiden. Men det kan lika gärna bli så att det blir förlust i Malmö och sen tar man bara 1 poäng mot Brommapojkarna och förlorar mot Åtvidaberg och Falkenberg och då är vi tillbaka på ruta 1 igen med det här negativa snacket kring laget och att det ser väldigt mörkt ut. Det som är lurigt med Kalmar är att när det ser bra ut så ser det riktigt bra ut och då börjar man genast att sikta riktigt högt. Men när Kalmar spelar som sämst så är de riktigt dåliga, när Kalmar spelar dåligt då håller de samma låga nivå som Gefle och Brommapojkarna för att ta några exempel. Hade Kalmar haft en högre lägstanivå ja då hade vi inte behövt vara särskilt oroliga för att resultaten inte ska ticka in utan då hade vi kunnat luta oss tillbaka och slappnat av. Men när Kalmar inte får det att stämma ja då kan man få stryk av vilket lag som helst, till och med av Brommapojkarna och Falkenberg.

 

 

 

Men det är inte bara resultaten som kommer att avgöra hur den här säsongen slutar, mycket handlar om vad som händer i det här transferfönstret. Måns Söderqvist har det ryktats en del om att han ska flytta till norska ligan. Det råder säkert delade meningar om hur Kalmar ska agera. Jag väljer att se det hela från två perspektiv. Det ena perspektivet är som Kalmarsupporter och då tycker jag att jag vill helst att så många som möjligt av de som är aktuella för att lämna ska stanna. Har man som i Kalmars fall en av Allsvenskans för närvarande bästa målskyttar så hade jag nog helst velat att mitt lag hade varit lite rädda om den spelaren. Skulle man sälja Måns så kan jag känna att då försvinner ju den där spetsen i anfallet. Då försvinner han som kan kliva fram när matcherna står och väger och göra de där enkla målen som gör att vi vinner matchen istället för att spela oavgjort eller i värsta fall förlora den. Och jag känner spontant att om Måns Söderqvist skulle försvinna, vem ska göra målen då? För mig finns det ingen given spelare i den trupp som finns idag som kan kliva fram och ersätta de 9 mål som Måns har gjort hittills. Papa Diouf är en offensiv spelare men han har haft en tung period och har inte tagit en plats i startelvan. Han kan spela både på det offensiva mittfältet men kan även gå in som forward, men jag ser inte att Papa skulle kunna gå in och göra 10 mål på de avslutande 15 matcher som nu återstår för mig är det otänkbart. David Elm har visserligen visat upp en målfarlighet både när han kom tillbaka förra sommaren och även nu under våren och sommaren. Men det är inte David Elm som ska göra 15 mål i Allsvenskan, för mig är han inte den typen av spelare. David är för mig mer en kämpe som jobbar hårt för laget. Och har man den spelstilen som David har så offrar man otroligt mycket för laget och när man då ska göra någonting med bollen som kräver riktigt hög kvalité så kan det vara svårt att få till något konstruktivt i sitt spel. Sebastian Andersson vill jag inte ens kommentera för tillfället han har ju varit så usel så det är inte klokt. Och till er som säger att han är inte helt under isen, ja till er vill jag säga att han är ta mig sjutton inte helt över isen. Pär Ericsson har jag inte sett spela än men han fick i varje fall ett kort inhopp mot Malmö nu sist. Det känns skönt att han fick debuten avklarad. Jag hoppas att han är den spelare vi har letat efter sedan Patrik Ingelsten lämnade oss. Samtidigt är jag väldigt försiktig med att vara lyrisk över värvningen för det har känts som att de senaste åren så har man suttit och imponerats av spelare i andra klubbar och sen när de väl kommer någon liknande spelare till oss i Kalmar så går det åt helvete. Sebastian Andersson är det senaste exemplet på det. Jag tyckte han var grym i Ängelholm och var överlycklig när Kalmar vann dragkampen med Djurgården om att han skulle krita på ett kontrakt. Nu har han ett kontrakt med Kalmar som går ut 2016 och personligen så vill jag bara att han ska lämna så fort som möjligt, för han håller bara inte på den här nivån. Eller förlåt jag ska korrigera mig lite, han passar i varje fall inte in i Kalmars sätt att spela fotboll. Men Pär Ericsson gjorde ändå 14 mål om jag inte minns fel för Mjällby under en säsong. Det är skillnad på Mjällby och Kalmar givetvis men det är klart att man gör inte 14 mål i Allsvenskan av ren tur utan då är man en ganska bra anfallare som bör spela i ett stabilt allsvenskt lag för att inte säga ute i Europa till och med. Mycket hänger på Pär Ericsson, det är bara att hoppas att han får det att lossna igen och att han hittar tillbaka till det spel han hade i Mjällby och Gais för den delen där jag också tyckte att han var bra. Melker Hallberg har det också pratats en del om och senaste spåret är att han ska till Udinese. Hade Hallberg försvunnit efter förra säsongen hade jag inte varit förvånad för då var han en av Allsvenskans bästa spelare. I år har han inte alls imponerat och har haft en väldigt tung säsong såhär långt så jag vet faktiskt inte vad Udinese ser hos honom i år. Det finns ingen som helst logik i att han skulle lämna i år med tanke på det han har presterat i hittills. Men låt säga att både Melker Hallberg, Måns Söderqvist och till och med Jonathan Ring skulle försvinna ja då måste Kalmar hitta någon ersättare. Jag brukar alltid poängtera att enskilda spelare är inte ett helt fotbollslag utan det gäller att få ihop helheten, men säljer Kalmar dessa tre spelare då försvinner ju all kreativitet och fantasi i anfallsspelet och då blir jag orolig. Därför hoppas jag att Kalmar har några trådar ute och att man är redo att slänga in ersättare om dessa namn som jag nyss räknande upp försvinner. För det finns några riktigt mörka exempel på klubbar som har sålt allt de har haft och sedan har det gått åt skogen. För att konkretisera mig så tänker jag på Hammarby säsongen 2009, man sålde Charlie Davies och Lolo Chanko på sommaren och sedan vet vi hur det gick för Hammarby under resten av den säsongen. Ska man sälja spelare då måste man också kunna ta in spelare som kan ersätta dem. Och jag tvekar inte en sekund på att det finns spelare på marknaden som skulle kunna gå in att göra ett bra jobb i Kalmar under en kort period. Men frågan är finns det spelare i den nuvarande truppen som kan gå in och ersätta Söderqvist, Hallberg och Ring? Kan Papa Diouf kliva fram? Kommer det någonsin att lossna för Sebastian Andersson? Osv. Och dessa frågor leder mig genast in på min nästa fråga som får avsluta det här inlägget och den lyder precis som rubriken lyder. Nu vänder serien, men vart hamnar Kalmar FF?