sportviktorn

 

Det görs ju massor av filmer inom actionthrillergenren och de allra flesta är tyvärr antingen uppföljare eller nyinspelningar av gamla succéer. Jag upplever det som att det är väldigt sällan det dyker upp en ny actionthriller som både har ett intressant manus och verkligen är spännande, men det är filmen Non-stop. Den är regisserad av Jaume Collet-Serra, som bland annat gjort Unknown med Liam Neeson. Och Liam Neeson har även huvudrollen i den här filmen.

 

 

Liam Neeson spelar en sorts flygpolis som ska finnas ombord på planet civilklädd för att smälta in bland folket och uppgiften är att se till att inga obehagliga överraskningar inträffar. Och han kliver ombord på ett plan som ska flyga från New York till London om jag minns rätt. Till en början verkar allt vara som vanligt men efter ett tag får Bill ett meddelande på sin telefon att om inte 150 miljoner dollar förs över till ett konto kommer en passagerare att dö var tjugonde minut. Bill svarar på meddelandet, mysteriet har startat och jakten på den skyldige kan börja.

 

 

Mina förväntningar på Non-stop var ganska höga, det var med ett stort intresse som jag satte mig i salongen. Jag kände på mig att det här kunde bli bra. Efter Takenfilmerna och Unknown har suget efter att se Liam Neeson in action bara växt. Och visst blev det här så bra som jag hade hoppats på. Men det fanns också lite orostankar hos mig gällande det här projektet. Jag var rädd för att det inte skulle gå att skapa riktig thrillerspänning eftersom hela filmen mer eller mindre utspelar sig på flygplanet. Och frågan är naturligtvis relevant, hur ska man lyckas skapa riktig spänning och puls när nästan hela filmen utspelar sig på ett flygplan? Mitt svar på den frågan är kort och gott, se filmen Non-stop. För i det här fallet lyckas man verkligen att skapa äkta thrillerspänning. Non-stop är när det gäller pulshöjande thrillerfilmer det absolut bästa jag sett på en biograf. När väl allt kommer igång så finns det hela tiden den här krypande och tryckande spänningen med under resten av speltiden. Hade jag haft en klocka med mig hade jag inte slängt en blick mot den någon gång för jag hade fullt fokus på filmen. Speltiden 1 timme och 45 minuter är helt perfekt, för sen orkade jag inte mer. Det bästa med Non-stop är att det hade inte spelat någon roll vilket humör jag var på, jag hade förmodligen tyckt att den var lika bra ändå. Och för att återgå till spänningen, det finns spänning och så finns det spänning. Det här är så spännande att man känner att man lever, hjärtat pulserar verkligen. Och det fanns flera moment då jag på riktigt kände att jag måste lugna ner mig lite nu, annars kommer jag inte klara nästa överraskning. Det är inte ofta som jag blir så påverkad att jag känner den känslan, och bara det gör ju Non-stop till den fantastiska film som den är. Jag var inne på att jag var orolig för att det inte skulle gå att skapa spänning när merparten av filmen utspelar sig på ett flygplan. Nu med facit i hand visade det sig att det bara var till filmens fördel. I och med att det hela utspelar sig på ett flygplan så blir filmen automatiskt liten och intim. Och det blir ju lite klaustrofobiframkallande i och med att det hela händer mitt uppe i luften det finns ingenstans att fly. Det är klart att om man är flygrädd eller inte gillar thrillers överhuvudtaget då ska man såklart inte se den här. Men om man bara vill bli underhållen så tycker jag definitivt att man ska hålla utkik efter den här när den väl släpps på dvd och blu-ray. Det här manuset är ju helt fantastiskt, det spelar ingen roll att motivet till att planet blir kapat blir lite krystat och inte så trovärdigt. För man måste helt enkelt se det som en helhet. Hade de bara varit vanliga dialogscener i 2 timmar och det knappt hade hänt någonting då hade jag sågat den här filmen vid fotknölarna. Men själva resan fram till när väl säcken knyts ihop är helt magisk. Och i skrivande stund kommer jag på ytterligare en grej som gör Non-stop till en förbannat bra thriller. Man försöker ju räkna ut allting långt innan säcken knyts ihop, man försöker verkligen bygga ihop pusslet själv. Det är bara det att grejen med den här filmen är att den lurar en hela tiden, man kan ta mig sjutton inte lista ut hur allting hänger samman. Alla ombord på planet blir misstänkta för att ligga bakom kapningen, ja till och med Bill själv blir misstänkt men jag ska inte avslöja några detaljer kring det för jag känner att den här filmen ska man se utan för mycket information på förhand. Jag hade bara läst en liten kort synopsis om vad det här gick ut på, men jag hade inte sett någon trailer och inte heller någon kort teaser och det är jag så förbannat tacksam för. Att jag inte visste så värst mycket om den här storyn gjorde att den verkligen kom fräscht till mig där och då i biosalongen och det gjorde att det här verkligen blev något alldeles extra. Jag förstår inte de som tycker att Non-stop är tråkig, då måste man som filmkritiker gå in med extremt höga krav om man inte tycker om den. För det händer ju saker hela tiden under de knappa 2 timmarna som den håller på, som sagt hjärtat pulserar det känns som att man ska avlida av en hjärtattack stundtals. Jag satt helt klistrad i biosalongen och kunde knappt sitta still. Jag brukar gnälla på att thrillers och kriminalare inte har någon riktig spänning och puls, men här fick jag ju precis det jag ville ha. Återigen den här filmen har en sådan krypande och tryckande spänning att det blir så nervigt, den kryper verkligen in under skinnet på en och den känslan är ju helt underbar. Det är skönt att det kan komma en film som Non-stop med tanke på att det kommer så otroligt mycket skit inom actionthrillergenren. Samtidigt är inte Non-stop fullproppad med hjärndöd action utan det är en smartare film än vad man kanske först tror. Dramat och pulsen ligger i dialogen och i det faktum att varenda jäkel i stort sett blir misstänkt för att ligga bakom kapningen och många råkar illa ut. Nu drar jag till med väldigt fina ord här, men den här filmen håller samma klass som Martin Scorseses The Departed. Lika svettig som jag var efter att ha sett The Departed, lika svettig och utmattad var jag efter att ha sett Non-stop av Jaume Collet-Serra lägg det namnet på minnet, jag är övertygad om att jag kommer se fler filmer av honom om han håller sig till den här genren ett tag. Om vi ska prata betyg så sätter jag en 4 av 5 på Non-stop, vill man bara bli underhållen och framförallt vill man känna att man lever så ska man se den här. Jag är glad att den här filmen gjordes och jag har fått tillbaka hoppet om att det går att göra bra filmer inom denna genre. Jaume Collet-Serra tack så hemskt mycket för att du gjorde den här filmen.