sportviktorn

 

För Malmö FF och för svensk klubblagsfotboll tog europaäventyret slut igår kväll. Efter att Real Madrid kört över de ljusblå med hela 8-0 slutade Malmö sist i gruppen på 3 poäng och 1-21 i målskillnad. Bättre reklam för svensk fotboll kunde man kanske önska sig? Ja eller så kanske är det dags att inse hur stor skillnaden är mellan svensk fotboll och den fotboll som spelas i de stora europeiska ligorna.

 

 

Till och med jag kan tycka att det blir lite märkligt att sitta här och kritisera Malmö och att de borde gjort på det där sättet eller spela annorlunda. Ärligt talat jag tror inte att det hade spelat någon roll vilken taktik Malmö hade kört med, Real Madrid hade vunnit med stora siffror ändå. Att det skulle bli 8-0 var det nog inte många som trodde, även om jag hade lite på känn att det kunde rinna iväg om Real Madrid och i synnerhet Ronaldo har en magisk afton, och det hade han kan man ju lugnt säga. Men samtidigt tycker jag inte att man bara ska vifta bort den här förnedringen helt och hållet och bara stryka ett streck över den utan det finns såklart en del att fundera över om man vill svensk fotboll väl. Och för att lite kort gå in på själva matchen, jag tycker Malmö ändå började helt okej under de första 10 minuterna. Jag upplevde det som att det inte bara handlade om att slå bort bollen så fort det fanns möjlighet att försöka bygga upp någonting, utan Malmö försökte göra konstruktiva saker med bollen. Jag tycker att Yotun såg bra ut i inledningen då han vid stressade situationer försökte hålla i bollen hitta en lagkamrat eller försöka skicka iväg ett uppspel där det fanns en tanke om vem uppspelet skulle nå. Jag tycker även att Adu, Berget och Lewicki ska lyftas fram som en av de mer tongivande Malmö under den korta period då det såg ganska bra ut. Adu stod för några luriga dragningar på mittplan där han bland annat vände bort en Realspelare på ett snyggt sätt. Lewicki tycker jag går från klarhet till klarhet och visar att han kommer att bli en viktig kugge i landslaget under många år framöver och han är definitivt redo att pröva på en bättre liga än Allsvenskan. Berget tycker jag är en nyttig spelare att ha om du vill spela med ett aggressivt försvarsspel och stå högt. Han viker sällan ner sig utan han fullföljer ofta i presspelet och vill hela tiden ta tillbaka bollen, en spelare som sprider mycket energi till resten av laget helt enkelt. Men efter att Real Madrid öppnade målkontot efter att Benzema tagit vara på att Yotun inte lyckats rensa undan bollen ordentligt redan där kändes det som att matchen var förlorad. Och när en fotbollsmatch känns avgjord vid 1-0 efter 10 minuter då säger det en hel del om hur stor skillnanden lagen emellan är. Om det nu fanns något halmstrå att ta tag i för Malmö så försvann det efter att Benzema öppnade målskyttet för sedan handlade det enbart om hur stora siffrorna skulle bli. Att det rinner iväg och slutar hela 8-0 känns på ett sätt lite onödigt och rätt synd med tanke på att det har funnits så mycket positivt att säga om detta Malmö och om svensk klubblagsfotboll i övrigt. Men å andra sidan, jag hade förmodligen suttit här och varit irriterad på Real Madrid om de inte hade kört över Malmö just för att spelare för spelare så ska inte Malmö vara i närheten av att kunna matcha Real Madrid så enkelt är det. 

 

 

Om man då ska försöka utvärdera om Åge Hareides insats i Malmö är det ju svårt att inte börja tänka på det faktum att det faktiskt blev 2 raka Champions League sejourer. Malmö har under genom 2000-talet vid några tillfällen varit framme och nosat på en Champions League plats när man bland annat åkte ur i kvalet mot FC Thun 2005, men det kval som jag kommer att tänka på det var när Malmö mötte Dinamo Zagreb. De förlorade med 4-1 på bortaplan och det såg mycket mörkt ut, men det dubbelmötet slutade med att endast ett stolpskott kunde skilja lagen åt efter att Mikko Albornoz om jag nu minns rätt träffade insidan av stolpen. Det Malmö hade haft problem med efter det äventyret det var att etablera sig som ett riktigt topplag som tar hem Allsvenskan mer än lite då och då. Men så kom säsongen 2013 och man tar hem titeln under Rikard Norlings sista säsong i klubben, Åge Hareide kliver in och tar det hela till en helt ny nivå och lyckas med bragden att ta Malmö in i det finaste av gruppspel hela 2 gånger. Jag kan bara lyfta på hatten för vad Hareide har gjort med Malmö under den här relativt korta tiden. Och jag vill verkligen trycka på att det är just Hareide som har haft en stor del i att Malmö fått uppleva de här fina framgångarna. Det är alltid lättare att vara tränare när du har ett mer eller mindre färdigdukat bord att jobba med. Jag skulle vilja säga att det är när det kommer till den här typen av tränaruppdrag som det är lättare att sätta betyg på huruvida en tränare har gjort ett bra jobb eller inte. Jag tycker att Hareide har bevisat under de här 2 åren att han är skicklig på att jobba med små medel. Då menar jag inte att Malmö haft begränsade resurser att jobba med, men det är inte en så stor klubb att de kan köpa in världsspelare utan det har handlat om att handplocka spelare från diverse ligor och även från Allsvenskan. Och det vi kan konstatera det är att Hareide har verkligen fått ut maximalt spelarmaterialet. Jag skulle även vilja dra det ännu längre och säga att jag tycker att det är en överprestation att Malmö gick in i Champions League till den här säsongen. För sett till hur laget har sett ut i Allsvenskan under perioder var det nog många som trodde att Malmö skulle bli chanslösa när de ställdes mot Salzburg en gång till. Visst jag kan hålla med om att Malmös prestationer i Europaspelet har gjorts på bekostnad av spelet i Allsvenskan, men det tror jag mer handlar om hur bred truppen har varit än att Hareide inte har haft kontroll på laget. Och jag tror att det blir lite psykologiskt läge att när Malmö känner att ett nytt guld börjar glida de ur händerna då blir det lätt att man lägger krutet på Europaspelet. Men när det betydde som mest när det var skarpt läge som det ofta blir i kvalmatcher till stora turneringar, då presterade Malmö som bäst och det tog de in i fotbollen finrum ännu en gång. Och det som jag tror är nyckeln till Malmös succé under Hareide det är att varje spelare känner sig trygg med honom. Vad jag har hört så är det ingen som har gått ut och gnällt om taktikval eller att en själv inte får spela och så vidare, det känns som att Hareide har varit väldigt duktig på att forma och få alla spelare att dra åt samma håll. Och det säger sig själv att hittar du inte en tränare som kan forma en grupp och få varje spelare att ställa upp för laget och inte spela för sig själv då är det omöjligt att uppnå de framgångarna Malmö har gjort i Europaspelet. Jag tycker att Hareide har visat att han är en klubbyggare som klarar av att bygga upp någonting från grunden och dessutom med begränsade medel och det ska han ha all heder för. Hareide ska ha alla hyllningar han kan få för det han har gjort med Malmö det kan ingen ta ifrån honom, han har gjort ett fantastiskt jobb med Malmö. 

 

 

Till slut tänkte jag att vi skulle lägga lite fokus på Malmös insats i just den här Champions League sejouren. Jag har inte sett alla matcher, men jag tycker att Malmö gjorde ungefär det som jag förväntade mig av de. När lottningen var klar utgår jag ifrån att det var ytterst få som på allvar trodde att Malmö skulle ha en chans att förlänga Europaäventyret över vintern. PSG och Real Madrid är 2 lag som Malmö inte ska ha en chans emot, det ska vara klasskillnad annars hade jag nästan blivit lite orolig. Men det finns några saker som gjort mig lite bekymrad under det här gruppspelet. För det första är Schaktar på bortaplan den stora besvikelsen. Som väntat blev det inbördes möten som fick avgöra vem som skulle knipa Europa League platsen. I och med att Malmö vann över Schaktar på hemmaplan hade man skaffat sig ett ypperligt tillfälle att koppla greppet om 3:e platsen. Men att åka ner dit och förlora på det sättet som man gör, det måste ändå ses som ett misslyckande. Även om Schaktar såklart är ett lag som är etablerat på den här nivån med mycket rutin från Europaspel. Jag tycker att Malmö kunde ha tagit vara på det lilla momentumet man skaffade sig när man vann hemmamötet med 1-0, att man förlorar med så stor marginal det grämer mig faktiskt en del. En skillnad från förra året är att Malmö inte lyckades få till försvarsspelet sett över hela gruppspelet. Statistiken talar sitt tydliga språk, 1-21 i målskillnad på 6 matcher det är siffror som såklart inte går att vara nöjd med. Och varför jag tar upp detta det är för att vi vill ju ändå ta nästa steg i Europa. Jag tror ingen är intresserad av att svenska lag ska gå in i Europaspel och sedan bara glida med och inte försöka etablera sig och till sist kunna vara såpass slagkraftiga att det finns möjlighet att nå längre i Europaspelet. Och visst PSG och Real Madrid är världslag och ska såklart inte gå att rubba för ett lag som Malmö, men det var ju inte så att Malmö gjorde det svårt för Real Madrid att göra mål igår. Vid 1-0 målet tillåts Isco kliva in helt fri och nicka bollen mot mål. Benzema får promenera in ett av målen som han gör, och Ronaldo hade Malmö alldeles för stor respekt för. Ett bättre organiserat Malmö hade nog gjort det lite kämpigare för Real Madrid att skapa chanserna, sedan hade Malmö förmodligen förlorat ändå men det är skillnad på att förlora på ett bra sätt och förlora på ett dåligt sätt. Och det sättet som Malmö förlorade på förutom bortamatchen mot PSG, det kan inte ses som ett bra sätt att förlora på. Och till sist för att släppa det sportsliga och återgå till Åge Hareide med tanke på att det var hans sista match med Malmö. Jag tycker att en tränare som har uppnått de framgångarna och tillfört ett lag så mycket han förtjänar ett värdigt och snyggt avsked. Och det spelar ingen roll om motståndet varit Real Madrid, CSKA Moskva eller FC Astana, det är aldrig okej att låta det rinna iväg när någon i klubben ska tackas av om det så är en spelare eller tränaren. Jag hade önskat att Hareide hade fått ett bättre avsked. Det hade räckt med 3-0 då hade det varit okej, nu känns det bara så oerhört onödigt att det rann iväg just för att det var Hareides avskedsmatch. Men till viss del kan jag förstå att det är svårt att motivera sig när det börjar rinna iväg, men jag känner ändå att oavsett motstånd så måste man behålla koncentrationen in på målsnöret just för att det handlar om att tacka av en tränare som gjort ett förbannat bra jobb med klubben. Jag tycker det är synd att Malmö inte får kvala in till Champions League nästa säsong, för det hade varit intressant om det här laget kunde ta ytterligare steg i den här turneringen med en helt annan lottning såklart. Men jag tycker inte att man ska vara så orolig över framtiden bara för att Malmö lät det rinna iväg till 8-0 igår. Jag ser en stor potential i klubben det är en stabil och välskött klubb och som dessutom mår bra. Så min uppfattning är att Malmö kommer att nå Europaspel fler gånger under de närmsta åren. Fortsätter Malmö med att sätta sina värvningar och får in en tränare som kan få ut maximalt av varje spelare då tror jag att Malmö kommer att fortsätta att nå framgångar i Europaspelet även i framtiden. En sak är säker Malmö gav i varje fall mig hopp om att svenska lag i Champions League under 2000-talet skulle upphöra att vara en utopi. Nu har Malmö bevisat att det går att nå hela vägen in i den finaste av fotbollsturneringar. Visst Malmö blev överkörda, men de tog sig in i gruppspelet och det var ett viktigt steg för Malmö men också för svensk klubblagsfotboll i stort.