sportviktorn

 

Ännu ett kvalspel slut, för den här gången. Fast för svensk del är det ju inte riktigt sant då det stundar ett playoff möte där Sverige kan komma att ställas mot nationer som Irland, Slovenien, Norge och Danmark. Hur det kommer gå för Sverige i playoffspelet är mycket svårt att sia om då det känns som att vårt kära landslag står och stampar men ingen vet åt vart vi är på väg. 

 

 

Om man på något sätt ska försöka summera Sveriges insats i detta kvalspel vet jag inte riktigt vart jag vill börja för det finns väldigt mycket att säga, med andra ord det finns mycket som är fel med detta landslag. Jag ska inte börja prata om Hamrén vs Lagerbäck då jag känner att jag redan har tagit den diskussionen men jag tror att vi alla kan enas om att Sverige har under det här kvalspelet presterat sämre fotboll jämfört med tidigare kval. Det gör ont att säga det men med handen på hjärtat kan jag utan några större problem konstatera att det landslaget som jag fått uppleva under detta EM kval är det sämsta jag har sett. Det är givetvis ett dåligt betyg till Hamrén men det såklart ett ännu sämre betyg till spelarmaterialet. Ska man bara titta på tabellen och försöka vara någorlunda objektiv är det inte så svårt att peka på varför Sverige inte knep en direktplats till EM. Vi förlorar bara 2 matcher men förlusterna har kommit mot Ryssland på bortaplan och mot Österrike på hemmaplan. Och utan att gå in för mycket på hur de matcherna såg ut säger det sig självt att ska du ta en direktplats till ett mästerskap då måste du vara bäst när det gäller som mest nämligen mot dina toppkonkurrenter. Men det som retar mig ännu mer det är att jämfört med tidigare kval har vi börjat tappa poäng mot de så kallade sämre nationerna. I tidigare kval har vi lyckats köra över lag som San Marino på bortaplan, och om vi går ännu längre tillbaka i tiden har vi utan problem lyckats vinna mot Malta och Moldavien. Det är där den stora problematiken ligger, att vi inte har lyckats ta de poängen som alla förväntat sig att vi ska göra. Med all respekt till Montenegro som visserligen har några spelare som sticker ut i Stevan Jovetic och Mirko Vucinic men ska man överhuvudtaget ha i ett EM och göra då ska det vara full pott mot den typen av lag, men Sverige mäktade bara med att få 1-1 i bortamatchen mot Montenegro. Men för att återgå till avslutningen av kvalet blir jag bara mer och mer arg ju mer jag tänker på hur det såg ut under de sista matcherna. Sverige hade inte spelat bra under en ganska lång tid, men ändå hade vi skaffat oss ett läge där ett bra resultat från både Ryssland och Österrike matchen hade gett oss ett bra läge inför fortsättningen och jag vågar till och med säga att då hade vi inte behövt spela playoff. Men att gå ut och vara så passiva i en bortamatch mot Ryssland där ingen av spelarna inte är ett dugg intresserade av att delta i presspelet och att inte se särskilt intresserade ut av att försöka flytta fram positionerna när vi har boll det gjorde mig otroligt upprörd. Österrike matchen är hur enkel som helst att analysera, Österrike var klasser bättre än vad vi var i den matchen och vann rättvist det går inte att snacka bort. Men det var ju inte så att vi gjorde det särskilt svårt för Österrike att vinna matchen. Och hur vårt försvarsspel med Antonsson och Granqvist i spetsen såg ut under stora delar av det här kvalet är ju så pinsamt att se att man tappar ju nästan hoppet för svensk landlagsfotboll.

 

 

Nu har jag fått skriva av mig om detta landslag som vid varje match under det här kvalet gett mig gråa hårstrån, men nu gäller det att försöka blicka framåt även om det känns svårt. Men jag skulle vilja lyfta diskussionen om vår absolut bästa spelare och då vet ni att det handlar om Zlatan Ibrahimovic. Det blir ju mycket snack och skriverier om Zlatan, vissa tycker att det blir för mycket Zlatan surr medan andra vill hävda att det är naturligt då han är den bästa spelaren vi har. Jag står någonstans lite diplomatiskt mittemellan de båda åsikterna, men jag lutar nog mer åt att det är inga konstigheter att det blir mycket fokus på Zlatan. Jag tycker att avslutningen på det här kvalet mot Moldavien är ett väldigt tydligt exempel på hur mycket Zlatan har betytt och fortfarande betyder för ett svenskt landslag. Okej han kanske inte är lika snabb längre, och jag kan tycka att han emellanåt tenderar att dra ner på tempot när det inte alls är läge för det. Men få spelare i vårt landslag har förmågan att läsa spelet och värdera situationer så bra som Zlatan har. När Zlatan är på planen så sitter jag inte och är nervös över vad han ska prestera, det känns alltid som att det går att lita på Zlatan då du vet exakt vad du får ut av honom. Sedan kan Zlatan precis som alla spelare ha bättre och sämre matcher, men det som är Zlatans stora styrka det är att även om han har en sämre match bidrar han ändå i spelet och kan lyfta upp offensiven och göra poäng. Han vet också när det är läge att droppa ner och bli spelfördelare och när det är läge att gå i djupled. Det som kan bli problemet med att ha en spelare som är så överlägsen de övriga spelarna i laget oavsett om vi pratar landslag eller klubblag det är att de övriga spelarna förlitar sig på att den stora stjärnan ska fixa allt. När Antonsson eller Granqvist ska försöka ge sig på att stå för uppspelen och sätta igång anfallen då försöker de slå den långa bollen mot Zlatan. När Kim Källström, Albin Ekdal eller Erkan Zengin får bollen då är det inte Martin Olsson eller Mikael Lustig som fyller på, på kanterna som är de första spelarna man söker utan det är Zlatan. Och jag tycker att de övriga spelarna sedan Zlatan började bli riktigt bra men framförallt under de sista 2 landslagsåren blivit alldeles för rädda för att ta egna initiativ. Vi haft matcher där Zlatan har kört fast och där motståndarna har örnkoll på honom, och då måste det finnas en annan typ av fotboll att spela än att bara söka Zlatan med långbollar eller i djupled. Men jag kan ändå till viss del förstå att det har sett ut som det har gjort under de senaste åren och att vi producerar färre mål, för jag tror att det finns två enkla förklaringar till det. Dels tror jag att Hamrén med all rätt vill bygga offensiven kring Zlatan och ge honom så mycket utrymme som möjligt vilket är fullt förståeligt, men den avgörande faktorn blir hur man bygger spelet kring sin största stjärna. Lyckas du inte utveckla och lyfta upp de övriga spelarna på en riktigt bra nivå och det slutar med att de bara kan prestera det usla spelet som vi fick se mot Moldavien när Zlatan byttes ut då har du begått ett misstag. Vi kan inte bara förlita oss på att Zlatan ska fixa allt, vi måste ha yttrar som bidrar med fart och vi måste ha centrala som vågar ta initiativet och fylla på med löpningar inne i boxen för att ställa till med mer problem för motståndaren. Men Hamrén har inte haft kompetensen eller viljan (välj själva) att få ut maximalt av de övriga spelarna i truppen och det har gjort att vi nu står inför ett lurigt playoffspel. 

 

 

Men nu skulle ju den här delen i texten handla om Zlatan och inte om Hamrén, men det är svårt att undvika att inte nämna Hamrén såklart. Om jag då ska försöka summera det hela. Alla har såklart sin uppfattning om vad Zlatan har presterat i landslaget, men jag tror att väldigt många är eniga om att han har gjort fantastiska saker i landslaget. Han har stått för massvis med avgörande mål och poäng i de viktiga matcherna. Och snacket om att han inte har gjort särskilt mycket mål i landslaget och att han inte har lyckats eller levererat fullt ut det stämmer inte enlig mitt sätt att se på det, det är ju bara att titta på hur många mål han har gjort. Det kommer dröja många år innan svensk fotboll får fram en spelare som när han var som bäst var topp 3 anfallare och fotbollsspelare i världen om det ens händer att vi får fram en lika bra spelare igen. Och jag är tydlig med vad jag tycker kring Zlatans vara eller icke vara i landslaget. En Zlatan i full form och som fortfarande förstärker ett landslag och som kan bära upp offensiven och vara en hörnsten i anfallsspelet ska givetvis få fortsätta spela för oss. Så länge ligger på den nivån han gör nu och så länge han känner att han vill vara med och bidra med sina insatser då ska han ha en gräddfil utan tvekan. Vi snackar om en världsspelare och om Sveriges bäste fotbollsspelare genom tiderna, det är klart att han ska ha en gräddfil om han är motiverad att fortsätta spela. Men det finns en faktor som gör att jag är redo att dra lite i handbromsen när det gäller att Zlatan ska spela i landslaget även över nästa säsongs VM kval. Jag vill se Zlatan i ett svenskt landslag så länge det bara går, men inte om det blir ohälsosamt för landslaget. Om de övriga spelarna bara blir sämre och sämre och att de inte vågar försöka skapa chanser även när Zlatan inte har sin bästa dag då ska han inte vara med i landslaget. Och då spelar det ingen roll om det är Erik Hamrén som är huvudansvarig eller inte, blir Zlatans omgivning sämre och sämre och det inte är tydligt vem som ska bära fanan vidare när Zlatan väl lägger av då är det dags att plocka bort Zlatan. Samtidigt vore det intressant att se om den nya generationen när de väl får chansen på riktigt kan hantera att spela med Zlatan, att de kan vifta bort lite av de nerver som uppstår när man spelar med en så stor spelare som varit med om så mycket och varit en fanbärare för landslaget under så många år. Men frågan man kan ställa sig är om det är värt att chansa? Men det är nog en längre diskussion som jag inte ska gå in på nu. Jag tycker i varje fall att Zlatan ska ha en gräddfil så länge han vill spela för oss, men jag är inte heller främmande för att låta honom vara utanför landslagstruppen. Och återigen det handlar inte om att han i första hand inte skulle platsa, men uppstår det en situation där resten av spelarna sätter allt hopp till Zlatan och inte vågar ta för sig och deras egen utveckling tar stopp på grund av att Zlatan är med då ska vi inte ha kvar honom. Det är möjligt att den här diskussionen är meningslös, det är möjligt att Zlatan redan har bestämt sig för att sluta efter den här säsongen med landslaget. Men det är alltid intressant att spekulera och diskutera. Och jag ville bara vigda diskussionen lite. Vi är nog många som vill njuta av Zlatan i landslaget ytterligare några år, men jag tror att det är viktigt att man väger in vilka negativa konsekvenser och effekter det kan få för de övriga spelarna i landslaget. För det är ju inte bara Zlatan Ibrahimovic som existerar i landslaget trots allt, även om det kanske såg ut så i den andra halvleken mot Moldavien.