sportviktorn

 

Hallå och välkomna tillbaka ska ni vara till en stund med mig här i fotbollshörnan. Det har varit många matcher på tapeten denna lördag och den matchen jag valde att lägga mest fokus på var derbyt som spelades på Santiago Bernabeu mellan Real Madrid och Atletico Madrid. 

 

 

Madridderbyt är fantastiskt, det slår absolut inte ett derby mellan Arsenal och Tottenham eller ett derby mellan Liverpool och Everton men det är inte långt därifrån. Framförallt tycker jag att Madridderbyt har blivit mer intressant på senare år då Atletico faktiskt börjat komma till ett stadie där de har kunnat matcha Real både spelmässigt och resultatmässigt. Faktum är att vi behöver gå längre bak i tiden för att hitta den senaste ligatiteln för Real Madrid än vad vi behöver backa bandet för att hitta den säsong då Atletico fick lyfta bucklan, vilket säger en del om hur fotbollskartan i Madrid har ritats om. Dessutom hade Real Madrid inför den här matchen inte vunnit mot lillebror Atletico på 3 år, vilket såklart borde ha fått det hela att tippa över till Real men så blev det inte utan Atletico vann det här derbyt med 1-0 efter mål av Griezmann. 

 

 

Jag tycker att den här matchen blev lite av en krock mellan två klubbar som jobbar på helt olika sätt. Om vi börjar med att titta på hur Real Madrid presterade skulle jag vilja säga att det här var inte en särskilt imponerande insats. Nu ägde Real bollinnehavet under i stort sett hela matchen och i perioder under den första halvleken tror jag att bollprocenten låg på 72-28 till Reals fördel. Och då är det lätt att man börjar stirra sig blind på siffrorna och börjar fundera över hur var det möjligt att Real Madrid inte vann den här matchen?. Ja är det något jag har fått lära mig genom åren så är det att statistik är en sak men hur det ser ut på planen är någonting helt annat. Och jag kan bara konstatera att Real Madrid återigen gick i Diego Simeones fälla. Simeone är känd för att prioritera den defensiva delen av spelet för att sedan kunna kontra bort motståndaren. Och visst går det att argumentera för att man måste kunna föra matcher för att själv kunna bestämma ödet över matchutvecklingen, för annars blir man inte framgångsrik över tid. Men när du möter ett Atletico Madrid som under Simeone är en av de bästa klubbarna i världen när det kommer till organisation och positionsspel då gäller det att du driver upp tempot och får Atleticospelarna att springa bort sig i presspelet. Men i den här matchen tyckte jag att Real Madrid inte ställde tillräckligt många frågor till Atletico. Toni Kroos som ska vara en av de som luckrar upp kompakta försvar hade inte mycket att komma med. Han har kvalitéerna att slå avgörande passningar och hålla igång bolltempot så att det blir mycket rörelse i motståndarens försvar. Men i den här matchen spelade ju Kroos mest i sidled och vågade aldrig chansa i sitt spel och skicka iväg bollar i djupled. James Rodriguez har jag hackat på enda sedan han kom till Real Madrid och den här gången tänker jag inte göra något undantag. Det är en jättebra spelare i sina bästa stunder, han har en teknik som är tillräckligt bra för att skapa chanser helt på egen hand, passningfoten är riktigt fin och han kan få på ett satans tryck i sin vänsterfot även när han är helt stillastående. Men det räcker ju inte att bara vara bra när det passar än själv, utan ska han vara Real Madrid material på riktigt då behöver han leverera betydligt oftare än vad han har gjort hittills, och framförallt mot den här typen av motstånd. Men det var ju inte så att Gabi, Diego Godin, Gimenez, Juanfran och Koke hade några större problem med att hantera James Rodriguez den här gången, om han ens behövdes hanteras. Och även Modric som brukar vara så duktig på att sätta igång spelet snabbt och kunna byta kant, vart var han i den här matchen? Men något som borde bekymra Real Madrid lägret det var hur blek Ronaldo var idag. Jag kan tycka att Ronaldo inte är samma spelare som han en gång var, men jag håller honom fortfarande som en av världens bästa poängspelare. Men det känns som att han har tappat farten kring sista tredjedelen, det där klassiska rycket som han kan få till där han viker in i banan och borrar upp bollen i krysset eller viker åt fel håll och drar in bollen med vänstern i bortre hörnet det ser vi inte lika ofta. Men så blek som Ronaldo var i den här matchen det har jag inte sett honom vara på väldigt länge. Och det mest intressanta är såklart att även om Ronaldo kan ha sina sämre matcher så får han alltid några chanser att göra mål och normalt missar han inte allihop. Nu fick han 2 jättelägen att bli målskytt, och läget när han får gott om tid på sig att placera avslutet i bortre hörnet där ska han göra det bättre. När det gäller nickläget är det möjligt att han inte riktigt tror på det från första början, men han är såpass fri att han ska få mer kraft i den nicken. Någonting har uppenbarligen hänt med Ronaldo, och det är möjligt att det är något som stör honom just nu och vad det kan vara det kan vi bara spekulera i. Men jag tror inte att man helt ska vifta bort att PSG ryktena för tillfället kan påverka Ronaldos prestationer. Jag har varit inne på Florentino Perez innan och jag kan bara konstatera att det fortsätter att gå knackigt för hans projekt. Nu var det här första förlusten för Real Madrid under Zidane, men ärligt talat det är ju inte så att det spelmässigt har sett särskilt mycket bättre ut. Och Real Madrid supportrarna får ursäkta men det finns någonting väldigt vackert med att Real inte går bättre än såhär. Det här är en följd av den sjuka tränarkarusell som Florentino Perez har sysslat med. Det har inte gynnat klubben men Perez vägrar att byta taktik, och då kan jag känna att då får man skylla sig själv. Jag tänker inte sitta här och döma ut Zidane som en Real Madrid tränare, men jag är definitivt redo att det är kört för Florentino Perez som president för klubben. Inte nog med att han sparkar tränare till höger och vänster, han har dessutom byggt upp en trupp som inte är ett starkt kollektiv. För mig är Real Madrid individualismen personifierad, det finns gott om kompetenta spelare om vi bara ser till speltekniska kvalitéer. Men är Real Madrid verkligen ett fotbollslag? Är detta snarare inte ett lag fullt av individualister som tycker det är viktigare att jaga mål och poäng än att offra sig för laget i täta matcher som den här? Jo jag tycker nog det. Och därför tycker jag att Florentino Perez får skylla sig själv. Det är inte alla tränare som fått tacka för sig under resans gång som är orsaken till att Real Madrid inte är en tydigare utmanare till Barcelona, det är Florentino Perez fel. Men karln är för självgod och för envis för att erkänna att det är han som är roten till allt ont. Och av den anledningen tycker jag att det finns någonting väldigt vackert med att projektet Real Madrid inte går bättre än vad man gör.

 

 

När det gäller Atletico Madrid ska jag inte göra en kort historia alldeles för lång. Det jag är ute efter här det är att jag vill bara berätta att jag har gått och blivit nykär. Ni som följer mig på diverse forum vet att jag ofta sitter och beklagar mig över hur det kan se ut när ett lag försöker spela försvarsspel. Och då tänker jag inte bara på mitt Liverpool utan det finns flera lag som har potential att kvala sig in på listan över dåligt försvarsspel. Men när jag ser hur Atletico Madrid i allmänhet och i synnerhet hur de hanterade den här matchen är det nästan att jag blir rörd till tårar. Här snackar vi verkligen om en spelartrupp som helt har underkastat sig sin tränare filosofi. Samtliga spelare vet precis hur man ska uppträda på banan. Och det börjar redan längst fram med Fernando och Torres och Griezmann. Det är inte så att de är världens snabbaste spelare men som de offrar sig i presspelet och hur smarta de är på hur värdera när det är läge att kliva fram i presspelet och när det är läge att bara avvakta och täcka ytor. För är det någonting jag inte uppskattar så är det när spelare totalt springer bort sig och bara är ute efter att jaga bollen. Det är balansen som är det avgörande för att du ska bli framgångsrik, det gäller att kunna värdera situationerna rätt när det kommer till att stå högt eller falla lågt och dessutom orka göra det över 90 minuter. Och då gäller det ju att ha en tränare som fokuserar tillräckligt mycket på den defensiva biten av spelet vilket Diego Simeone definitivt gör då det var en defensivt lagd spelare på sin tid. Och  såklart måste du ha spelarna för att kunna spela den här typen av disciplinerat försvarsspel, du behöver en spelatrupp som fattar detaljerna i den defensiva spelfilosofi som Simeone står för. Det har tagit sin tid men vilket fint lag det håller på att bli av Simeones Atletico Madrid. Och det är ju svårt att inte förälska sig i detta fantastiska fotbollslag för det finns ju så många sköna karaktärer i laget. Diego Godin, visst må han vara lite tokig emellanåt men som han offrar sig hänsynslöst när det bränner till och han står upp för laget när det blåser på toppen och vevar igång laget när det inte fungerar. Och sedan har han ju ett huvudspel som är svårslaget, jag skulle till och med vilja dra det så långt att Diego Godin besitter det bästa huvudspelet på den här planeten. Gimenez är ingen spelare man lägger märke till så mycket, men jag tycker det är en ganska bra beskrivning över hur bra han är som spelare, han gör ett oerhört hårt jobb i det tysta och går sällan bort sig. Felipe Luis tyckte jag var en besvikelse i Chelsea och jag var skeptisk till att Atletico skulle ta tillbaka honom, men uppenbarligen är han en spelare som individuellt sett inte är tillräckligt bra för att spela på den absoluta toppen men han passar bra in i sammanhanget Atletico Madrid. Och Gabi, Juanfran och Koke för att nämna några till är också spelare som jag hade betalat mycket pengar för att ha i mitt lag. De är allihop riktigt bra spelare både när det gäller deras speltekniska kvalitéer men också när det kommer till att vara lagspelare, oavsett vart på planen du sätter de kommer de att göra ett hundraprocentigt jobb för laget just för att laget är det viktigaste i deras värld och inte jaget. Och det som gjorde mig mest imponerad när det gäller Atleticos insats det var att de gjorde inte mer än vad som krävdes. De kom inte till Bernabeu med ambitionen om att spela ut Real Madrid och vinna med 6-0, utan man kommer dit och håller sig till sin grund och sin spelidé med ett lågt sittande försvar emellanåt men när det finns läge så är räds man inte att sätta intensiv och hård press på bollhållaren. Och det är ju bara att titta på vilka problem Kroos, Modric, James och Isco hade med att hantera Gabi och Koke bland annat. Atletico är ett lag där alla vet sina roller och där samtliga är bekväma med tränares spelidé, och man har tagit den till sig och köper den fullt ut. Och när till och med Torres ser ut som en kompentent spelare igen då har du som tränare verkligen gjort ett enastående jobb. Det är bara att konstatera att Atletico Madrid för stunden är en fantastisk välmående fotbollsklubb och ett fantastiskt fotbollslag. Och jag bara sitter och njuter i skrivande stund, jag tycker att det är hur kul som helst att titta på Atletico. Och om Real Madrid var individualismen personfierad så är Atletico Madrid för mig det starka kollektivet personifierat, och det är det som är den främsta anledningen till att de rödvitrandiga förmodligen kommer att sluta före de vita i tabellen. Och vill man sticka ut hakan ännu mer men samtidigt inte vara helt ute och cykla går det ju att argumentera för att Atletico Madrid för stunden är storebror i stan än att Real Madrid fortfarande skulle vara det? Jag kan tänka mig det i varje fall. Och som sagt jag har gått och blivit nykär. Jag älskar Atletico, och jag älskar Diego Simeone, ett fantastiskt fotbollslag och en fantastiskt tränare är vad vi har att göra med helt enkelt.