sportviktorn

 

Hallå och varmt välkomna ska ni vara till ännu en stund med mig här i fotbollshörnan. Den här gången tänkte jag att vi skulle ta att lägga fokus på det laget som ligger mig varmast om hjärtat när det kommer till italiensk fotboll och då vet ni att det har blivit dags att snacka lite Juventus. 

 

 

Det har ju spelats fotboll nere i stövellandet mitt i veckan och för Juventus del väntade Genoa på hemmaplan. Jag brukar alltid vara nervös när mina favoritlag är i farten, det känns som att det alltid innan och framförallt under matchen smyger sig på en känsla av att det kommer att gå åt skogen. Men just nu är Juventus inne i en sådan positiv period att man som supporter knappt behöver vara orolig. Det känns så tryggt och så stabilt i det där laget just nu. Visst ska jag vara ärlig med att matchen mot Genoa i sin helhet inte var den bästa fotbollsmatchen som spelats den här säsongen, men det var en tillräckligt bra insats för att vinna. Det finns några spelare som jag tycker förtjänar att lyftas fram lite extra och då tänker jag först och främst på Pogba och Morata om vi bara pratar om offensiven. Precis som för hela laget inledde Pogba säsongen ganska knackigt och till en början var jag orolig för att han kanske bara var inne i en sådan sjuk formtopp i perioder under förra säsongen. Men man brukar prata om att de riktigt stora spelarna, det vill säga de som når världsklass nivå det är de som klarar av att hantera och ta sig ur svackor och det är precis det Pogba har klarat av att göra. Från att inte ha kunnat slå en passning rätt och inte varit tillräckligt bra på att värdera situationerna kring den sista tredjedelen och dragit ner på tempot alldeles för mycket har Pogba nu börjat likna den spelare vi lärde känna under hans debutsäsong. Hans dribblingar på mittplan, hur han lurar skjortan av sina motståndare är så underhållande och samtidigt så oerhört vackert att titta på. Att se Pogba spela fotboll är för stunden rena rama kulturupplevelsen, så bra fotboll spelar han just nu. Visst har jag mina funderingar kring om han kommer fortsätta vara såhär bra under resten av säsongen och framförallt om han kommer att vara som bäst när det börjar dra ihop sig till Champions League slutspel. För än så länge har Pogba inte visat sig vara de stora matchernas man, men han är på god väg att bli det nu. Och jag känner att fransmannen kan komma att spela en avgörande roll i kommande dubbelmöte mot Bayern München. Morata är en spelare som har haft en hyfsat märklig sejour i Juventus såhär långt. Jag tyckte att han var fullständigt katastrofal i början när han fick sina inhopp, och jag ville absolut att Llorente skulle gå före honom vilket såhär i efterhand är helt sjukt. Och man får väl lov att säga att Morata mer eller mindre på egen hand sänkte Real Madrid i Champions League semifinalen där han klev fram och gjorde mål i bägge matcherna. Men under den här säsongen har han haft det lite tyngre, jag tycker att han har sätt rätt ointresserad och loj ut vilket har irriterat mig ordentligt. För det är så att ska du spela i Juventus, då måste du acceptera att förhålla dig till Juventusandan (Juventinita), det vill säga att det behöver inte alltid vara det vackraste av fotboll som presteras på planen men du ska lägga ner ett hårt jobb för laget. Är inte tröjan svettig när du kliver av planen då har du inte gjort bra ifrån dig. Men den Morata vi såg under hösten var ju stundtals helt bedrövlig och ett tag tyckte jag att han påminde lite om när Yaya Toure kan komma in i sina perioder i Manchester City när han får för sig att bara gå omkring på planen och knappt delta alls i spelet. Men såhär långt har 2016 varit ett bra år för Morata då jag upplever det som att han har sätt bättre ut under den senaste månaden. Han har förstått att okej jag kommer inte att ta mig till lika många lägen längre, men då måste jag börja om från grunden och börja ta jobbet för laget för då kommer det att belöna sig i det långa loppet. Och det är ju precis det som har hänt, han fick göra mål 2 mål mot Inter i cupen och han fick även göra 2 mål förra helgen mot Chievo. Givetvis oerhört skönt att se att Morata börjar bli den spelare som han var under fjolåret. Extra viktigt är det att han kommer igång vi kanske inte kan räkna med att Dybala kommer att hålla den här formen hur länge som helst, det är inga konstigheter om han kommer in i svackor emellanåt och då behöver vi fler som kan kliva fram offensivt. Men det är ju inte bara det att Morata har börjat göra mål igen som känns bra, utan det är att han har börjat visa upp en bättre attityd. Jag tycker att matchen mot Genoa är ett bra exempel på hur han har börjat hitta tillbaka till sig själv igen, då han deltar i presspelet och vid trånga situationer börjar han inte krångla till det utan han ser till att lösa situationerna på enklast möjliga sätt. 

 

 

Juventus är nu uppe i 13 raka segrar i ligaspelet vilket givetvis är ett grymt facit. Och det som känns bra är att det är att jag tror att vi kan spela ännu bättre än såhär. Det finns sparkapital i spelare som Cuadrado och Lichtsteiner, och vi har visat att vi kan spela i ett väldigt högt tempo men vi föredrar att dra ner lite på tempot och kontrollera boll. Men det ordet som jag tycker personifierar Juventus de senaste 4 säsongerna men kanske framförallt under den här säsongen det är stabilitet. Och då kan man ju fråga sig vad är stabilitet för något när det kommer till fotboll? Ja för mig är det att du som supporter vet att du har ett lag framför dig som du vet alltid fungerar att det finns ett tryggt grundspel att falla tillbaka på. Och när det gäller Juventus tycker jag att stabiliteten börjar redan bakifrån med Buffon mellan stolparna. Jag är otroligt imponerad av att han fortfarande kan hålla den nivån som han gör. Han är 38 år men han är fortfarande en av världens bästa målvakter, och det skönaste är att han är ju inte den där galna målvakten som springer ut och gör konstiga utrusningar eller så. Han har inte heller någon som gärna deltar i speluppbyggnaden och skickar iväg uppspelen, utan han står ofta rätt och tar det han ska göra. Backlinjen med Bonucci, Chiellini och Barzagli har ju stundtals varit helt fantastisk. Det fina här är att vi står inte och faller med att alla de här tre spelarna ska vara tillgängliga för spel. Visst föredrar jag att om Allegri väljer att spela med trebackslinje då ska Bonucci, Chiellini och Barzagli vara med men bevisligen så är det inte ett måste. I senaste matchen spelade Caceres, Bonucci och Barzagli i trebackslinjen och det funkade ju alldeles utmärkt. Och det som fascinerar mig är att det ska ju inte gå att ha en rätt så trög Barzagli på vänsterbacken med fel fot inåt, men han är såpass flexibel att han spelar där hans tränare placerar honom och uppenbarligen klarar han båda positionerna utsökt. Caceres tyckte jag gjorde ett bra jobb på högerbacken, han sticker inte ut på något sätt men man vet att han alltid är att räkna med. Tyvärr börjar hans skadeproblem bli ett bekymmer, och vad det verkar ser det ut som att han kan bli borta för resten av säsongen. Jag har all respekt för vad Caceres har gjort under sin andrasejour för oss men som sagt skadorna börjar bli problematiskt, och jag ställer mig tveksam till om tålamodet är tillräckligt stort hos klubben när det gäller hans skadeproblematik. Dessutom är konkurrensen väldigt hård då Lichtsteiner klarar av att spela högerback lika bra som han klarar av att spela högerytter och det finns en Rugani som knackar på dörren också. Och från mittfältet och framåt tycker jag att det även där ser väldigt stabilt ut. Absolut att Khedira har sina skadeproblem och det råder en del osäkerhet om vi kan räkna med att han kommer att kunna fullfölja den här säsongen på ett tillräckligt bra sätt, men när han väl spelar gör han det väldigt bra ifrån sig. Det är få spelare i världen som har det lugnet som Khedira har när han får bollen, för det är verkligen en spelare som aldrig stressar upp sig. Marchisio har under ganska lång tid varit lite av mitt hatobjekt, och visst han är inte samma spelare som han en gång var. Han har helt slutat upp att fylla på med löpningar inne i boxen och gör inte lika mycket poäng längre, men han ligger ofta rätt i positionsspelet och han kan stänga till framför backlinjen. Ironiskt nog är han bättre utan boll än med boll, men hans defensiva kvalitéer kompenserar att han inte är lika bra offensivt längre. Pogba har jag redan varit inne på hur bra han har varit och Dybala har ju stundtals varit utomjordiskt bra. Lite nervös är jag ändå om Dybala bara är i hysteriskt bra form just nu eller om han faktiskt är såhär bra. För när han sätter fart med bollen när han kommer rättvänd centralt i banan då tycker jag att jag får lite Messi vibbar, såpass bra har han varit. Med andra ord det finns en stabilitet från Buffon mellan stolparna och hela vägen fram till Dybala och Morata. Men vi ska inte heller glömma bort Mandzukic som inledningsvis såg helt bedrövlig ut och jag ville bara ha honom på bänken så fort som möjligt, men har varit väldigt nyttig för laget under en längre period och det är verkligen synd att han just nu inte kan spela på grund av en skada. Och Alex Sandro, Patrice Evra och Stefano Sturaro är spelare som man kanske inte tänker så mycket på när man pratar om Juventus och det är möjligt att de individuellt sätt inte gör någon större skillnad. Men de passar bra in i sammanhanget Juventus, och de har accepterat att det finns spelare som är bättre än de och som kan gå före ibland. Därför upplever jag att det finns en stabilitet i detta Juventus på planen, då jag upplever det som att alla vet sina roller och ingen spelare verkar ha några problem med att sitta på bänken. 

 

 

Men jag tycker även att det finns en stabilitet i Juventus ledningsmässigt. Vi får inte glömma bort att kritiken mot Allegri var någorlunda påtaglig efter att vi inlett ligaspelet lite knackigt. Det hade varit enkelt för klubbledningen att konstatera att spelarna underpresterade grovt och att en förändring måste till. Att sparka tränaren är ofta den förändringen som en klubb som är i gungning väljer att göra. Men jag står fast vid det som Sir Alex Ferguson sa en gång i tiden. Nämligen att i en klubb där man vet att de sportsligt ansvariga aldrig backar tränaren när det går dåligt och inte tvekar en sekund att göra sig av med tränaren, då blir det en klubb som inte styrs utav sportslig kompetens utan styrs utav spelarna eller supportrarna. Det vill säga att om spelarna börjar tröttna på tränaren då kan de göra sig av med honom, precis som att supportrarna kan börja ropa efter att tränaren ska få sparken. Att sparka tränaren är en åtgärd som bara ska tillämpas om tränaren i fråga är direkt skadlig för klubben och ser till att klubben är på väg åt helt fel håll, lex Brendan Rodgers. Men i Juventus fall så handlade det inte om att det var Allegri som var problematiken. Jag tror det mer handlar om att alla storlag hamnar i svackor någon gång under en säsong, och oturligt nog hamnade vi i vår svacka direkt i säsongsinledningen. Men istället för att sparka Allegri så backade klubbledningen honom och gav honom en ärlig chans att vända på steken och det är ju det som har skett här. Och jag är så glad över att Juventus som klubb verkar ha växt ifrån det här med att sparka tränare så fort det går dåligt. För hur snyggt hade det sett ut om Juventus efter en lite trevande inledning sparkart tränaren som under föregående säsong tog klubben till en Champions League final. Det Allegri har gjort med Juventus är något helt enastående, och jag håller honom som en bättre Juventustränare än vad Conte var. Beslutet att behålla Allegri var ett rejält statement för Juventus som klubb och symboliskt otroligt viktigt för klubben att ta. Nu har familjen Agnelli visat att man tänker att ge Allegri fullt förtroende oavsett hur den här säsongen kommer att sluta, och att man är redo att ge honom möjligheten att bygga upp en dynasti. Agnelli har visat att vi numera är en klubb som börjat stå för långsiktighet och kvalité istället för att börja gå efter det som fungerar bra här och nu. Jag tror att det bästa receptet för att skapa slagkraftiga lag och nå framgångar det är att hålla fast vid någonting. Och nu har familjen visat att de är någonting annat än kortsiktiga typer som bara vill ha snabba resultat. Tålamodet finns och det smittar av sig både på Allegris sätt att jobba och givetvis även på spelarna. Detta talar för att vi går mot en spännande vår även i år och att vi går en fin framtid till mötes. Det finns säkert massa förklaringar till vad ordet stabilitet innebär, jag tycker att det börjar bli dags att väva in Juventus i beskrivningen är det ordet. För, för mig är Juventus just stabilitet. Vi har en bra spelartrupp vi har en mycket kompetent tränare och vi har vettiga ägare, därför är vi stabilitet, och därför tror jag att framtiden tillhör oss.