sportviktorn

 

 

Då har det blivit dags att säga varmt välkomna tillbaka till ännu en stund med mig här i fotbollshörnan. Den här gången har det blivit dags att snacka lite PSG som igår tog emot Chelsea i det första åttondelsfinalmötet i Champions League slutspelet. 

 

 

Det går alltid att diskutera till höger och vänster om de olika ligornas kvalitéer. Jag har inte varit och kommer nog aldrig att bli en fantast av Ligue 1. Jag kan tycka att det är ett riktigt underbetyg till de övriga lagen att PSG i mitten på februari månad kan leda ligan med 24 poängs marginal ner till 2:an Monaco och med +51 i målskillnad. Med det sagt så såg jag fram emot gårdagens match av den enkla anledningen att PSG inte har behövt ta ut sig fullständigt i ligaspelet utan de har under en längre tid kunnat lägga allt krut på den här matchen sedan lottningen blev klar. 

 

 

Men jag måste säga att matchen ur ett PSG perspektiv var lite av en besvikelse. Visserligen hade PSG mest boll under i stort sett hela matchen. Nu tycker jag inte det säger så mycket om du vinner bollprocenten mot Chelsea då de är att ett lag som inte har som ambition att ha bollen mest, det är inte bara en Mourinho grej utan det är något som ligger i klubbens DNA. Men när du möter ett lag som Chelsea som prioriterar att backa hem och inte visar upp ett aggressivt presspel då är det upp till dig själv att skapa chanserna på egen hand. Men jag tyckte att PSG slarvade alldeles för mycket i de avgörande momenten. Det fanns ett flertal situationer då i synnerhet Lucas Moura, Zlatan och Maxwell tajmade löpningarna perfekt och som bara stod redo att få bollen på foten, men då var passningen från Thiago Motta eller Di Maria för dålig. Och jag tycker inte riktigt att PSG kom upp i intensitet i sitt presspel eller skruvade upp tempot tillräckligt mycket när de hade bollen. Och en spelare som Matuidi är jag oerhört besviken på i den här matchen. Han har växt ut till en favorit hos mig just för att han brukar vara en spelare som orkar springa hur mycket som helst. Han är bra både med och utan boll och han har en förmåga att utan några större problem vara den ultimata box till box spelaren som det finns ganska få av i dagens fotboll. Men igår vet jag inte vad Matuidi sysslade med, stundtals tyckte jag att han var helt katastrofal, deltog inte i presspelet och drällde för mycket med bollen och tog för lång tid på sig när det fanns omställingslägen. Di Maria har med all rätt fått mycket beröm, jag hyllade den värvningen rejält han blev klar och till en början såg det riktigt intressant ut. Men igår tyckte jag tyvärr för PSG:s del att vi fick se en Di Maria som såg väldigt tagen av stundens allvar, som knappt vågade ge sig på några egna initiativ alls som att transportera bollen flera meter centralt i banan och bli den som fördelar bollen vidare kring sista tredjedelen. Han är ju lite lik Matuidi på det sättet att han kan göra väldigt intressanta saker med bollen i väldigt hög hastighet. Och när varken Di Maria eller Matuidi är på topp då vilar ju mycket ansvar på Zlatan naturligtvis men även på en spelare som Verratti. Men i mitt tycke ska inte Verratti i första hand vara poängspelaren för PSG, det är klart att en och annan assist ser ju alltid lite snyggt ut i statistiken men det är inte poängproduktion som är hans främsta ansvarsuppgifter. Utan när det gäller PSG:s offensiv då är det Zlatan tillsammans Matuidi och Di Maria som ska vara de som styr lagets anfallsspel. Nu gick det vägen för PSG i den här enskilda matchen och de fick ett hyfsat resultat med sig att gå på inför returen. Men hade jag varit PSG supporter hade jag nog varit lite bekymrad inför returen. 

 

 

Sett till chanserna och bollinnehavet borde slutresultatet såklart varit större för att PSG skulle känna sig helt nöjda med den här matchen. Självklart får vi inte glömma bort att Chelsea gjorde en riktigt fin insats defensivt. Många trodde nog att det skulle bli rena rama svängdörrarna i John Terry och Kurt Zoumas frånvaro, men Cahill och Ivanovic stod för en försvarsinsats som tillhör bland det bästa jag någonsin har sett. Men trots att Chelseas backlinje gjorde en fantastisk insats så kommer jag inte ifrån att jag tycker att det gick att kräva mer av PSG. En röd tröd genom hela matchen var att den där sista växeln fick PSG aldrig till och det blev lite omständigt för att inte säga ängsligt anfallsspel. Det är möjligt att spelarna känner pressen av att de för första gången i de här sammanhangen är favoriter över att slå ut Chelsea i en åttondelsfinal. Samtidigt tycker jag att det är en ursäkt som inte håller särskilt länge, för det är trots allt riktigt rutinerade rävar som vi har att göra med. Zlatan har varit med länge, Thiago Motta har varit med länge, Thiago Silva börjar komma upp i åren, David Luiz må vara en usel spelare men han har ändå erfarenhet från att gå långt i Europacupspel. Och jag tycker även att de yngre i i PSG borde börja bli såpass vana vid de här sammanhangen att de faktiskt vet hur de ska hantera sådana här matcher. Så nog blir jag lite bekymrad när jag ser en Verratti som går och gömmer sig lite och en Marquinhos som inte bröstar upp sig tillräckligt mycket. Men oj vad viktigt det där målet från Cavani kan visa sig bli när vi summerar det här dubbelmötet i mars. 1-1 hade fått ses som ett stort fiasko ur PSG synvinkel, men nu fick de ändå det där ledningsmålet att spela på i returen. De behöver inte känna all press att de måste vara laget som anfaller hela tiden utan de kommer ha råd med att dra tillbaka styrkorna och få gå på lite egna counter attacks, och då känns det som att Chelseas backlinje helt plötsligt kommer att få det mycket svårare att bromsa upp Zlatan och co. Och visst blev det lite symboliskt att det var Cavani som fick avgöra gårdagens möte. Och där har vi väl den tydliga skillnaden mellan Cavani och Lucas Moura. Lucas Moura är en jättefin spelare som säkerligen har framtiden för sig. Men för mig börjar det bli tydligt att han är inte färdig på långa vägar, och då tänker jag främst på hans avslut. Det är klart att det finns någonting vackert med att se honom dribbla bort sina motståndare, men det är trots allt vad det stor i poängprotokollet som räknas. Och här och nu tycker jag inte att Lucas Moura är en tillräckligt bra poängspelare för att spela förstafiol i PSG:s anfall. Cavani må ha lite problem med attityden emellanåt, det såg vi inte ju inte minst igår på sättet han firade sitt mål på. Men vi kommer inte ifrån det väsentliga att Cavani är en målskytt av absolut världsklass, och det är precis det som PSG behöver i det här läget. Därför vill jag se att Blanc tar det något jobbiga beslutet att börja spela Cavani mer från start igen. För kom inte och säg att det inte finns utrymme för både Zlatan och Cavani på planen. Zlatan är såpass flexibel och ödmjuk att han skulle kunna utgå från en kant för att sedan ha en fri roll, och på så sätt skulle Blanc kunna få med Cavani mer centralt i banan. För Blanc handlar det om att prioritera, vad föredrar han? En Lucas Moura som bjuder på fina trix men inte producerar eller en Cavani som fortfarande levererar mål? Och sedan så måste Blanc ta beslutet att lyfta David Luiz ur backlinjen. Marquinhos imponerade inte särskilt mycket igår, men jag tycker att han måste få chansen som mittback bredvid Thiago Silva i de stora sammanhangen. Men jag förstår absolut varför Blanc envisas med att spela David Luiz i mittlåset. Det är för mycket prestige i den värvningen helt enkelt, det ser inte bra ut för ägarna om en spelare som köptes in för 50 miljoner euro och därmed blev världens dyraste mittback helt plötsligt hamnar på bänken i de viktiga matcherna. Men det är såklart inte Blancs fel, utan det ligger på de sportsligt ansvarigas bord att de har gjort en grov felinvestering.

 

 

Hur kommer då det här dubbelmötet att sluta? Direkt när lottningen kom kändes det som att PSG fick bära favoritskapet fördelat på omkring 60-40. Men sett till hur gårdagens match faktiskt såg ut känner jag mig absolut inte lika säker på att PSG är lika stora favoriter till att gå vidare. Jag är beredd att argumentera för att Chelsea kommer att fixa detta. Dels i kraft av hemmaplan, det är alltid tufft att komma till Stamford bridge även om det sett till hur hösten såg ut varit en rätt bekväm match för gästande lag att verka i. Men vi vet alla när Chelsea får spelet att flyta på, på sin hemmaplan då är de riktigt svårslagna även i Europaspelet. Det finns sparkapital i Hazard som inte har kommit igång än. Matic och Fabregas har varit riktigt svaga hittills och alla vet ju att när de är på topp då kan de städa upp allt som sker framför backlinjen. Och om Ivanovic och Cahill ska vara lika bra som de var igår då ska det mycket till för att Chelsea ska släppa in fler mål i det här dubbelmötet. Nu vet jag inte hur allvarlig skadan på John Terry var men skulle han vara tillbaka i elvan då kommer Chelseas försvarsspel såklart att bli ännu bättre nu när han verkar ha fått ett stort uppsving sedan Hiddink tog över laget. Sedan är det bara att konstatera att Chelsea är ett lag som idag jämfört med hur laget såg ut under hösten mår bättre. Och nu har dessutom Diego Costa börjat hitta målet igen vilket talar för att Chelsea kommer att vara fortsatt svårslaget. Sedan har vi ju faktiskt ren fakta att ta hänsyn till när vi diskuterar det här dubbelmötet och det är PSG:s och Zlatans Champions League förbannelse. För visst känns det som att detta PSG borde vara slagkraftigt för att vara framme och hugga på en Champions League semifinal. Men uppenbarligen är det något som knyter sig för den där klubben när de kommer upp på den riktigt stora scenen. Nu har PSG långsamt tagit små steg i rätt riktning även i Champions League spelet. Jag tror att de har växt av att ha åkt ut mot Chelsea på endast ett bortamål för att säsongen efter faktiskt lyckas göra rätt resultat på Stamford bridge och ta sig vidare. Men om det här ska vara den bästa utav PSG upplagor sedan ägarna från Qatar tog över klubben då tycker jag ändå att de borde ha gjort ett större avtryck i gårdagens match. Jag säger inte att PSG skulle ha vunnit med tennissiffror, men en stabil 2-0 eller 3-0 seger tycker jag inte alls är ett orimligt krav. Visst fanns det moment i matchen då PSG var det klart bättre laget, men när vi summerar matchen så är det en frispark av Zlatan som touchar på Obi Mikel och några sekunder av individuell briljans från Cavani som gör att de avgick med segern. Om det här nu är den bästa upplagor av det så kallade projektet PSG, ja men då tycker jag att de borde ha städat av den här matchen rätt enkelt och kanske rentav avgjort dubbelmötet. Men jag har mina farhågor när det gäller PSG, jag tycker mig känna igen detta. PSG för mig är ett lag med många skickliga spelare, men uppenbarligen är det någonting som fattas för att de på allvar ska vara med och tampas om Champions League titeln. Jag trodde inför säsongen att de faktiskt skulle bli att räkna med på allvar i Champions League. Jag trodde definitivt att de skulle klara av att hantera gårdagens match galant med tanke på att de har spelat hem ligatiteln sedan länge. Men om det här var allt som PSG hade att erbjuda mot ett Chelsea som fortfarande är lite i gungning efter en turbulent höst, då börjar jag verkligen bli fundersam. Och vi får inte heller glömma bort att det finns en Zlatan förbannelse i Champions League sammanhang att ta hänsyn till. Jag säger inte att Zlatan inte har levererat det han ska i Champions League sammanhang, men fortfarande så finns det en Zlatan förbannelse och ett Zlatan track record i Champions League sammanhang att ta hänsyn till. Och jag är rädd för att historien kan komma att upprepa sig själv även den här säsongen för Zlatan och PSG. Vi får väl se om PSG mäktar med att stå för en betydligt bättre insats än den man gjorde igår. Men här och nu är jag beredd att argumentera för att Chelsea kommer att slå ut PSG om vi får en liknande matchbild på Stamford bridge. Och framförallt det är Champions League förbannelsen som talar emot PSG i det här läget. Underskatta aldrig ett track record.