sportviktorn

 

Hallå och välkomna tillbaka ska ni vara till fotbollshörnan. Veckan har knappt börjat, matcherna duggar tätt, och den här gången ska vi lägga fokus på det som utspelade sig på Stamford bridge igår kväll och då vet ni att det handlar om Chelsea mot PSG. 

 

 

På förhand hade jag en känsla av att Chelsea skulle vara såpass triggade av det faktum att det fanns ett läge att bygga upp ytterligare momentum för resten av säsongen. Det förfall som Chelsea genomled under hösten är ett förfall som jag aldrig har sett ett mästarlag göra under min livstid. Det har varit mycket negativitet kring Chelsea, och om jag ska vara ärlig vet jag inte om jag tycker att de ser så värst mycket bättre ut sedan Hiddink tog över laget. Men är det något som man ska ge Chelsea cred för sedan tränarbytet så är det att de har varit svårslagna och tröga. Och Hiddinks uppgift i det här vad det verkar tillfälliga uppdraget var att skapa någon form av stabilitet i laget igen, att göra det bästa av situationen och förhoppningsvis ta laget till Champions League även nästa säsong. Och jag känner att gårdagens match hade kunnat ge ett sådant momentum och massvis med medvind om Chelsea hade slagit ut PSG. Det hade skickat en signal om att de varit på gång igen, både internt och externt. Och jag tycker att de gör en helt okej insats så länge det här dubbelmötet levde, men när Zlatan skickade upp Di Marias suveräna passning upp i nättaket då var det som om all energi hos de blå försvann. Nu tycker jag att det vore konstigt om PSG inte hade gått vidare från det här dubbelmötet, med tanke på att de har kunnat fokusera på Champions League spelet sedan länge då de avgjort ligan för länge sen. Men nog borde Chelsea med det här spelarmaterialet göra mer match av det här på hemmaplan. Men det kräver också att toppspelarna presterar som bäst när det gäller som mest. Och det är bara att konstatera att Hazard som var Premier Leagues överlägset bästa spelare ifjol ser ut som om han inte kan spela fotboll längre. Han har fortfarande snabbheten i sig, men han tar ju sällan rätt beslut när det kommer till att bestämma sig för när det är läge att släppa bollen eller dribbla. Framförallt känns det som att han har tappat all vilja i närkampsspelet. För när Hazard presterade som bäst under förra säsongen var han ju ett monster med bollen, det gick inte att ta bollen ifrån honom hur stora spelare han än mötte. Nu gjorde Marquinhos en bra match på högerbacken, men jag tycker inte att Hazard satte honom på prov tillräckligt ofta. Fabregas är också en spelare man kan sätta en del frågetecken för när det gäller hur han ska användas. Jag tycker att det i de flesta fall är en styrka hos en spelare att kunna spela i olika roller, och i synnerhet hos mittfältare. Och jag tycker Fabregas har gjort bra matcher både som sittande mittfältare och i den mer offensiva rollen. Men med tiden har det uppstått en situation av total förvirring, där varken vi som tittar på eller Chelsea riktigt vet hur Fabregas ska användas. Han känns ju i mångt och mycket som en trött rockstjärna som envisas med att gå upp på scenen gång på gång och varje gång resulterar det hela med en flopp och åskådarna lämnar evenemanget missnöjt. Hur många rätta passningar lyckades Fabregas slå mot Diego Costa igår? Hur många gånger lyckades han nå fram till Hazard? Jag tror att det går att räkna på en hand, och det är alldeles för lite. Det var givetvis ett avbräck att Diego Costa fick kliva av i andra halvlek, men jag är i inte säker på att det hade hjälpt om han varit kvar på planen. Med all respekt för Diego Costa, jag beundrar honom även om det smärtar mig att säga det för jag tycker verkligen att han kan bete sig som en gris för ofta. Men det går inte att komma ifrån att det är en vinnarskalle som får med sig både publiken och medspelarna, både genom att ta löpningar, stå upp i närkamperna men också elda på sina medspelare när det går emot. Men sett över 2 matcher så ska PSG vara bättre än Chelsea med tanke på vilket skick den klubben är i. Och när du väljer att spela en John Obi Mikel som är slut sedan länge då kommer du definitivt inte att slå ut ett såpass skicklig lag som PSG är. Det är klart att det hade gjort en liten skillnad om John Terry hade kunnat vara med, men med den formen som Zlatan är i och hur bra synkade PSG:s offensiva spelare är så tror jag att Terry hade kunnat få åka en del karusell han också. Ur ett Chelseaperspektiv tycker jag att det som hände igår på något sätt bekräftade vilka problem som fortfarande finns i den där spelartruppen. Det är ett lag som fått jobba i uppförsbacke under hela säsongen, de frustar och pustar och det har gett en hyfsat effekt i ligaspelet men så kommer de in i Champions League slutspelet och då blir det uppenbart att de är så långt efter de stora lagen. Och jag kan känna när till och med PSG som kanske är 4:e favorit till att vinna Champions League på ett så kontrollerat sätt städar av dubbelmötet på Stamford bridge, då är det nog lika bra att Chelsea börja sikta in sig på nästa säsong. Det är möjligt att det är en era som är på väg att ta slut, även om jag inte vill döma ut den här spelartruppen helt och hållet. Men det finns en del frågetecken inför fortsättningen och framförallt inför det som händer till sommaren. Vem är tränaren som ska ta över efte Hiddink? Vilka är spelarna som ska få Chelsea på fötter igen och vilka behöver fasas ut för klubben bästa? Och jag tycker dessutom att det finns anledning att ta sig en funderare över om det var ett bra beslut att sparka Mourinho. För Mourinho fick verkligen ta all skit och nu när han fick sparken skulle allt bli så mycket bättre. Ja nu har vi facit där det visserligen har gått bättre resultatmässigt i ligan, men där det spelmässigt inte har varit någon större skillnad. Och att bli totalt bortkontrollerade av PSG under den sista halvtimmen på Stamford bridge är ju inte bra med Chelseamått mätt. Det är alltid en lurig situation när en tränare tas in och samtliga ser honom som en tillfällig lösning, och det är klart att det påverkar lagets prestationer. På något sätt tror jag att gårdagens resultat kan gynna Chelsea för resten av säsongen. Nu kan de sikta in sig på att göra det så bra som möjligt och ligan och med lite flyt och poängtapp från de övriga lagen kan de kanske nå en Europaplats. Och skulle de dessutom gå och vinna FA-cupen, då kommer det att balansera säsongen på ett fint sätt, och då tror jag att Hiddink kan se sig i spegeln och konstatera att han gjort ett godkänt jobb. 

 

 

När det gäller PSG finns det mycket att prata om, men hur mycket jag än vill prata om tusen andra saker än Zlatan Ibrahimovic slutar det med att jag landar i att allt ljus ska riktas mot honom. Zlatan kan vara en av de största vinnarskallar som någonsin har klivit ut på en fotbollsplan. Det är att slänga sig med kaxiga citat i media om att man är en världsspelare och att man ska vinna det och det och så vidare. Men Zlatan är ju en av få spelare som faktiskt har rätt att vara lite kaxig eller att ha glimten i ögat som jag hellre vill kalla det, för att han är så otroligt bra. Men det som fascinerar mig mest när det gäller Ibrahimovic det är att han fortfarande har så mycket mer att ge på den absoluta toppnivån. Hur sjukt det än låter så fyller karln 35 år i höst, och för många spelare oavsett position brukar du vara som bäst från 27-32. Men när du börjar närma dig 35 då börjar tröttheten smyga sig på, och du tappar snabbheten och du börjar få svårt att hänga med. Men när det gäller Zlatan så är det precis tvärtom. Det verkar som att han blir bara bättre ju äldre han blir, vilket är sjukt fascinerande. Och jag blir mörkrädd när det snackas om att Zlatan kan tänka sig att flytta till Kina, USA eller Qatar till nästa säsong. För i helvete, vi snackar om en spelare som inte är färdig på den största scenen, han är alldeles för bra för att syssla med jippon i USA eller dra in lite extra Qatar eller Kina pengar. Och hade jag suttit på ledande position i PSG hade jag så fort som möjligt slängt fram ett nytt kontrakt till honom. Man kan prata om tillfälligheter till höger och vänster men för mig är det inte tal om några tillfälligheter när det gäller Zlatans framfart. Han är bara så förbannat bra, han spelar sitt livs fotboll, det är fortfarande en spelare du kan bygga din offensiv kring, för mig är det ingen tvekan om att Zlatan ska stanna kvar på den europeiska scenen. Sedan har ju PSG kryddat till sitt bygge när de tog in Di Maria, och jag tror att det också har varit en viktig pusselbit. Och det känns som att Zlatan och Di Maria fungerar utmärkt ihop. Det är bara att titta på passningen som Di Maria levererar vid Zlatans mål, den är perfekt slagen och Zlatan tajmar löpningen perfekt och anfallet är ett skolboksexempel. Sedan finns det många bra karaktärsspelare med Matuidi, Thiago Motta och Maxwell att luta sig mot. Det finns dessutom sparkapital i Pastore och Cavani, vilket också säger en del om PSG:s bredd. Självklart går det att sätta ett frågetecken kring om David Luiz och Thiago Silva är dett mittbackspar du går och vinner Champions League med. Thiago Silva var helt okej igår, men jag tycker att han tenderar att ryckas med i det kaos som David Luiz har en förmåga att skapa. Och Kevin Trapp är inte en målvakt jag skulle lita på för fem öre, det är lite för mycket Simon Mignolet över den mannen. Men när det kommer till den där sista spetsen så är det ingen tvekan om att PSG kan konkurrera om att slåss om Champions League titeln. Zlatan kanske inte syns så mycket i speluppbyggnaden längre, men han öser in poäng och det är det som jag tror kommer göra att han kan bli tungan på vägen när det börjar hetta till ordentligt i slutspelet. Jag tror dock att PSG skulle må bra av att slippa att möta Barcelona eller Bayern då jag tar för givet att de två kommer att ta sig vidare. Över ett dubbelmöte tror jag det kan bli för tufft för PSG att rå på de två giganterna. Men i en enskild match kan PSG definitivt vara numret vassare än Barcelona och Bayern. Men för den som vill PSG väl så finns det all anledning att andas optimism inför fortsättningen av slutspelet. Trots att Ligue 1 är en död liga som PSG joggat hem sedan de fick in alla sina Qatarpengar går det inte att komma ifrån att det här bygget har tagit steg för steg för varje säsong. Jag tror att de har dragit lärdom av att åka ut mot Barcelona i kvartsfinalen, om än på två olika sätt. Det var ett viktigt statement att de slog ut Chelsea ifjol sett till hur förutsättningarna förändrades i den avgörande matchen på Stamford bridge och med tanke på hur slagkraftigt Chelsea var där och då. Men återigen igen vill jag avslutningsvis landa i att det som talar mest för att PSG kan bli en outsider till att vinna Champions League det stavas Zlatan Ibrahimovic. Zlatan är just nu i sitt livs form, och jag tror att han har börjat tvätta bort sitt Champions League komplex. Nu känns det som att han på egen hand kan se till att PSG tar den där efterlängtade stora titeln. Och med alla de övriga karaktärsspelarna som jag nämnde och att samarbetet med Di Maria fungerar så bra håller jag utan tvekan PSG som en av favoriterna till att sopa hem hela kalaset. Men då måste de spela med ett större mod och kaxighet om Barcelona eller Bayern dyker upp på vägen, då har de störst chans att rå på de. Blir det ängsliga och skickar ut signaler om att de finner sig med att vara underdog då tror jag att de kommer bli rätt uppkäkade. Men jag tror att Zlatan kommer pusha för det andra tankesättet att PSG inte på något sätt är nöjda med att nå en kvartsfinal eller semifinal utan att man faktiskt i år är redo att ta hem alltihop. Och med en Ibrahimovic som aldrig varit bättre är det omöjligt att vifta bort PSG som en potentiell vinnare. Återigen, vad vore PSG utan Zlatan? Ingenting förmodligen.