sportviktorn

 

Då har det blivit dags att säga hej och välkommen tillbaka till fotbollshörnan. Den här gången tänkte jag att vi skulle ta ett grepp om gårdagens match mellan Kalmar och Hammarby. För att tala klarspråk kändes den här matchen på förhand som en riktig ångestmatch. Bägge lagen behövde 3 poäng för att komma upp på fastare mark och för att bygga upp goda vanor då vi närmar oss ett EM uppehåll. 

 

 

Jag tycker det blir enkelt att dela in matchen i två olika delar då vi fick se 2 helt olika halvlekar. I den första halvleken fick vi se ett Kalmar FF från start tog tag i takpinnen och visade att det var vi som skulle vara spelförande och stundtals kändes det som att vi gick på knock under den första kvarten. Jag brukar gnälla på när jag läser kommentarer om att Kalmar FF har aldrig gjort en bättre halvlek, eller det här var den bästa halvleken på mycket länge. Men den här gången tänker faktiskt jag för ovanlighetens skull vara mer positiv kring det som Kalmar presterade i den första halvleken. Vi fick se ett varierat anfallsspel med mycket fantasi, ibland skickade backlinjen upp en längre boll mot Antonsson och ibland sökte vi oss ut på kanterna, där jag tycker att Tobias Eriksson gjorde ett fantastiskt jobb både offensivt och defensivt. Jag skulle även vilja lyfta fram Emin Nouri som en av frontfigurerna i den första halvleken, han läste spelet bra och chansade inte utan han var noga med när han skulle fylla på och när han skulle falla. Det jag önskar ska bli bättre från Nouris sida är kvalitén på inläggen, för antingen slår han de för löst och för lågt, eller så får han upp bollen i luften men då är inlägget missriktat. Tobias Eriksson och David Elm var solklart den första halvlekens bästa spelare. Ni som känner mig vet vad jag tycker om "Elm-situationen" och det är inte så att jag helt ändrat uppfattning gällande någon av bröderna. Men det går inte att förneka att David Elm i den första halvleken igår visade vad han kan tillföra om han är i form. Timeouten han tog var ju på grund av att han kände rädsla för att gå in i duellerna, men något tecken på rädsla för att kliva in i en närkamp syntes inte i gårdagens match. Han gick upp i flera nickdueller, han bromsade upp en del anfallsförsök från Hammarby och han var mycket nära att göra mål när han kolliderar med Hammarbys målvakt. Sen vet man aldrig med bröderna Elm vart man har dem, och i synnerhet när det gäller David. Det är möjligt att han var fylld med så mycket energi, han kanske var så spelsugen att han bara gick på rus under den första halvleken. Men när han spelar på det här sättet då fyller han såklart en funktion, men frågan är om han kommer kunna hålla den här nivån över en hel säsong? Där väljer jag att vara fortsatt skeptisk. Antonsson fick göra mål igen efter att ha blivit assisterad av en Hammarbyspelare, och avslutet är välplacerat. Skönt för Antonsson att få sätta dit den igen, då han mycket väl hade kunnat gjort 1 mål till från ett liknande läge där avslutet må vara lite för löst men där bollen rullar precis utanför. Vi ska vara glada över att vi har Antonsson, han visar att han utan tvekan skulle kunna spela i någon av toppklubbarna i Allsvenskan eller i en bättre liga. Utan Antonsson hade situationen varit ännu mer akut. 

 

 

Nu återstod det bara för Kalmar FF att bryta en negativ trend, att efter en bra första halvlek där ledningen kunde varit betydligt större gå ut och göra en stabil andra halvlek och kunna stänga matchen. Men som så många gånger förr kliver spelarna ut och viker ner sig totalt. Och nu tycker jag att jag börjar känna igen signalerna för när Kalmar börjar darra. Det börjar med att motståndaren får till några bra anfall men avsluten är lite för dåliga. Sedan börjar backlinjen slå bort enkla passningar, vilket så även var fallet här då både Biskupovic och Viktor Elm slängde bort flera passningar. Ismael och Romario slutar vinna närkamper, och till slut drabbas samtliga på planen av panik vilket innebär att vi upplever bollen som en tickande bomb, alltså så fort vi får den så är det bara att skicka iväg den så långt bort som möjligt från en själv. Och den sista fasen i det här fönstret det är att vi knappt slår en passning rätt och slutar komma upp över mittplan, vilket innebär att Antonsson och David Elm måste flytta ner djupt ner i banan vilket betyder att det finns inga alternativ att slå bollen mot när vi väl vinner boll och så får vi bara rensa undan i panik. Det var bara en tidsfråga innan Hammarby skulle kvittera och till slut kom också den välförtjänta kvitteringen. Symboliken kunde ju inte bli mer tydlig när Lindsdalssonen Erik Israelsson skruvade in bollen i bortre krysset framför Hammarbyklacken. Jag tycker inte att han syntes så mycket i spelet, men det är bara att konstatera att han är inne i ett sjukt flyt just nu där alla avslut sitter känns det som. Konstigt nog blev det inte en total överkörning efter kvitteringen även om Hammarby fortsatte att trycka på och gick för fler mål. Men på något sätt lyckades vi överleva den kvarten då vi var som mest pressade, och under de sista 10 minuterna tycker jag att spelet jämnade ut sig och att vi mycket väl kunde ha avgått med segern med lite skärpa i avsluten. Återigen ska jag ge beröm till försvarsspelet vilket jag gjort vid flertalet tillfällen under säsongen. Visst jag ska inte sitta här och påstå att jag är nöjd med hur vi spelar försvarsspel, men det är en klar förbättring jämfört med de senaste 2 säsongerna ur ett helhetsperspektiv. Det är klart att det har funnits perioder då det uppstår panik och totalkaos inne i straffområdet där jag som åskådare bara väntar på att vi ska kollapsa och tappa poäng eller förlora. Men jag upplever att det är inte lika ofta vi hamnar i situationerna då det blir hönsgård inne i eget straffområde. Däremot tycker jag att vi har släppt in för mycket mål och på tok för enkla mål. Det har varit för enkelt att göra mål på oss den här säsongen. Men jag hoppas att vi kan bygga vidare på den här insatsen om man bara tittar på defensiven. Och jag tycker att det har uppstått än intressant situation för Peter Swärdh då Viktor Elm faktiskt klev in och gjorde det rätt bra som mittback. Jag har ju tidigare varit nöjd med Biskupovic och Starke Hedlund, men nog bidrog Viktor Elm med lite mer fysik och tyngd i luftrummet? Jag välkomnar att Viktor gör fler insatser av den här kvalitén för då tycker jag inte det är lika givet att spela Starke Hedlund vecka ut och vecka in oavsett vad han presterar. Men återigen man vet aldrig vart man har "Elmarna". Det här kanske bara var en enskild bra insats av Viktor? Och på torsdag mot Djurgåden kanske han inte har en siffra rätt? Återigen jag litar inte på bröderna Elm för fem öre, de har mycket kvar att bevisa för att jag ska ryckas med i den i mitt tycke oehört osunda hajpen kring dem. 

 

 

Hur ska man då summera läget i Kalmar FF efter gårdagens insats? Jag är ledsen att behöva göra er besvikna men nu känns det som att pessimisten börjar kravla sig fram inom mig igen. För trots att det såg väldigt bra ut i den första halvleken igår upprepade sig samma sak igen då vi inte gjorde en tillräckligt bra andra halvlek. Jag skulle kunna sitta här i flera dagar och fundera över varför vi inte kan göra två bra halvlekar och jag lovar er att jag skulle inte komma fram till något vettigt svar ändå. Jag tror knappt att spelarna själva vet om varför det kan skilja sig så mycket i kvalité. Det som frustrerar mig det är att det här är inget nytt under solen, utan det här har vi ju sett i snart 3 år att vi inte kan göra två bra halvlekar. Någon gång måste vi ju lära oss att inte tumma på kvalitén, och inte gå in i någon falsk trygghet och sänka på intensiteten och tempot i passningsspelet. Jag begär absolut inte att vi ska rada upp anfall på anfall och spela någon sorts fotboll som man gör ute i Europa, men det måste finnas en stabilitet och en trygghet på att det här kommer vi att fixa. Det räcker med att vi håller bollen inom laget en stund, hittar rätt med den långa bollen mot Antonsson, Ring och Tobias Eriksson sticker iväg på respektive kant så att vi får motståndarens mittfält och backlinje att känna att de inte kan slappna av. Men nu blir det som att allt det bra som vi byggt upp raseras totalt då vi hamnar i något sorts låst läge och där balansen i laget försvinner totalt. Och med tanke på att vi har sett det här under så lång tid är det ju helt absurt att spelarna inte kan leverera i två halvlekar. Och jag vill hävda att det här är ett problem som måste lösas med omedelbar verkan. I längden håller det inte att hålla på såhär, det säger sig självt att det går inte att spela 45 minuter utan vi måste kunna spela två bra halvlekar, först då tror jag att vi kommer att börja vinna fler matcher. Sedan finns det ju några avgörande situationer, men det finns en som sticker ut mer än alla andra. Jag tänker på läget där Tobias Eriksson kommer in i straffområdet och hamnar ensam med målvakten mer eller mindre men han skickar bollen över. Jag tycker att den situationen är signifikant för det läge som vi befinner oss i. Det är inte många gånger vi har gjort oss förtjänta av att vinna, vid alldeles för många tillfällen har spelarna visat upp en attityd som inte på något sätt har varit i närheten av okej. Men när spelarna väl gör det bra, när inställningen finns där och vi lyckas spela oss till målchanserna ja då är vi för ineffektiva. Spelmässigt var den första halvleken såpass bra att vi borde ha haft ledningen med 3-0. Istället gör vi bara 1 mål, och sedan kommer vår obligatoriska dåliga andra halvlek och vi blir darriga och till slut tappar vi ledningen. Och jag tycker att det är en bra symbolik för hur svår situation Kalmar FF befinner sig i. Antingen är attityden för dålig och då klarar vi inte av att passa bollen till varandra, eller så visar upp en bra attityd och tar oss till målchanser men då är de speltekniska kvalitéerna för dåliga när avslutet ska tas eller när den avgörande passningen ska slås.

 

 

Det är klart att det finns en stolthet att spelarna visar upp en bättre attityd och visar att de faktiskt kan spela helt okej. Men problemet är att det duger ju inte att göra enskilda bra matcher för att sedan vara kass i de resterande matcherna. Vi måste ha ett spel som håller över en hel säsong och det tycker jag faktiskt att jag saknar och det är oroväckande. Och Viktor Elms senaste utspel i media gör ju inte att jag blir mindre orolig. Nu ville inte Viktor Elm gå in på några detaljer när han sa att det var saker som var fel i föreningen. Jag förstår att han inte vill gå in på detaljer eller peka ut enskilda namn då det handlar om lojalitet mot föreningen. Men det faktum att när någon spelare eller någon annan inom föreningen går ut och talar i gåtor föder ju spekulationer såklart. Men om jag får spekulera så tror jag att det är någonting bakom de stängda dörrarna som inte stämmer inom Kalmar FF. För det handlar inte bara om att enskilda spelare inte räcker till, det handlar inte om Peter Swärdh är lämpad för uppdraget eller inte utan det känns som att det här är problem som är djupare än så. Och när till och med en spelare går ut och kritiserar föreningen offentligt då tycker jag det är ett bevis på att vi har att göra med en förening som inte mår bra. Och det är klart att jag förstår att det är en svår situation, då vi har ett lag som inte presterar tillräckligt bra sett till de satsningar som har gjorts, och vi har en ekonomisk situation som är allt annat än optimal. Det är omöjligt för mig att peka på exakt vad det är som inte stämmer, men för mig är det uppenbart att det är någonting bakom kulisserna som inte stämmer. Föreningen mår inte bra och det är klart att det smittar av sig enda ner till fotbollsplanen. När jag läser Viktor Elms utspel och på sättet som Borstam bemöter kritiken, får jag känslan av att Kalmar FF är lite av ett luftslott. Och det är väl frågan om ifall luftslottet Kalmar FF kommer att sprängas och vad det skulle få för konsekvenser både när det gäller det sportsliga resultatet och vad som händer i föreningen internt.