sportviktorn

 

Fullspäckad helg som vanligt när det gäller fotbollen och den här gången tänkte jag dela med mig lite om något jag våndas inför och så tänkte jag ta och snacka lite Barcelona för ovanlighetens skull.

 

 

Jag tror jag håller lite på vad det är jag våndas inför. Men ni kan vara lugna jag känner att jag kan hantera mina känslor men det är dags för terapibloggen att dyka upp för ett litet gästspel igen. Men jag tar och börjar med att snacka lite Barcelona. Det är många som ställer sig frågan hur det står till med Barcelona efter 3-1 förlusten mot Real Madrid och det är absolut befogat. För det har inte riktigt rullat på som de flesta kring den klubben hade tänkt sig. Det blev en mycket överraskande förlust i ligan hemma mot Celta Vigo med 1-0 dessutom. Att Barcelona kan förlora fotbollsmatcher lite då och då det känner vi till och det tror jag att de flesta Barcelonasupportrar kan acceptera. Men att förlora på Camp Nou och dessutom inte göra något mål framåt, det måste vara den ultimata förnedringen för ett lag som Barcelona. Barcelona har ju en vana att ösa in mål på hemmaplan, det kan bli allt mellan 3-0 och 6-1 när spelarna har gjort sitt på Camp Nou men senast blev man alltså nollade av Celta Vigo av alla lag. Jag såg inte den matchen så jag kan inte uttala mig om den men det är klart att när jag hörde att Barcelona hade förlorat med 1-0 då blev jag väldigt förvånad. Givetvis blev jag nyfiken och tog mig tid att titta på när laget tog sig ann Ajax i Champions League i veckan och det var ingen sprakande tillställning på något sätt. Jag skulle vilja hävda att Barcelona hade en del tur som lyckades vinna den matchen. Ajax kunde mycket väl ha fått med sig någon poäng, man hade en del farliga målchanser och bland annat en nick i stolpen. Och emellanåt såg det lite darrigt ut i Barcelonas försvar. Men laget ska vara tacksamt att man har en av världens bästa fotbollsspelare i Lionel Messi. För oavsett hur dålig Lionel Messi och Barcelona är i en match så kan du aldrig räkna bort honom. Han kan göra mål helt på egen hand och han gör ju mål på så många olika sätt. Det finns inget typiskt Messi mål, utan ibland drar han in bollen på frispark eller så låter han fötterna tala när han trampar igång och avancerar in i straffområdet och placerar in bollen. Lägg där till att han också tar straffarna och det är därför han är så svårstoppad, han har alla kvalitéer som en målskytt behöver förutom att han inte är någon särskilt bra huvudspelare men med tanke på vad han kan göra med bollen så behöver han inte något huvudspel han klarar sig bra ändå. När det gäller offensiven tycker jag inte att Barcelona behöver vara särskilt oroliga för hur det ska gå, där finns det enorma kvalitéer att få ut. Messi, Neymar och Suarez är som jag har varit inne på tidigare världens bästa anfallstrio på pappret. Jag tycker däremot att försvarsspelet har sett sådär ut under den senaste tiden. Jag tycker att man kunde se en del brister i El Classico hur Barcelona blev totalt överkörda av Real Madrids snabba kontringsspel. Det känns som att när Barcelona inte får igång sitt fina passningsspel och när man inte får äga bollinnehavet då får man problem. Och mot Real Madrid fick vi ju se att laget har problem när man möter riktigt bra motstånd som kan kontra sönder dem. Marcelo hade stundtals lekstuga med Barcelonas backlinje. Jag tycker att Dani Alves är en av världens bästa ytterbackar om vi bara pratar offensiven, men han fick enorma problem mot Real Madrid när de kom med den ena kontringen efter den andra. Marscherano har jag hyllat tidigare och jag står fast vid att han har haft ett otroligt uppsving sen han skolades om till mittback. Men det märks att han är inte lika snabb längre och när det väl går undan och han får James Rodriguez, Ronaldo och Benzema mot sig då är det svårt positionerna sig. Om jag minns rätt var det just Marscherano som tog det som visade sig vara ett felaktigt beslut att gå upp i rygg och stöta på en Real Madrid spelare och då blev det luckor bakåt och det slutade med att James kunde frispela Benzema som kunde sätta spiken i kistan. Men den stora frågan är vad som har hänt med Pique? Jag tyckte att han var riktigt bra när jag väl fick upp ögonen för honom men under den senaste tiden har han också börjat pendla i prestation. Det är inte samma jämnhet i prestationerna som de allra bästa mittbackarna. Jag tycker exempelvis att Sergio Ramos är en bättre mittback än vad Pique eftersom han sällan gör en dålig match. Ofta placeringssäker och tar alltid kampen med sina motståndare och vinner ofta duellerna. Pique tycker jag kan vika ner sig ibland och förlora en duell som han borde vinna och jag tycker även att han kan slå bort en del enkla passningar som han inte gjorde förut. När det gäller mittfältet går det inte lika fort längre det är bara att konstatera. Xavi och Iniesta det är klart att de är fantastiska spelare det är bara att lyfta på hatten för vad de har uträttat i sina karriärer. Men faktum är att även de har tappat i kvalité i passningsspel och tempo i sina löpningar. Båda två blev liksom hela Barcelona totalt överkörda mot Real Madrid och de ägde inte mittfältet utan de fick mest agera statister. Och när Xavi och Iniesta inte dikterar villkoren på mittfältet då är det något som inte stämmer, eller så är det bara andra tider helt enkelt beroende på vilka lagsympatier man har. Men det är klart att Barcelona är inne i en genrationsväxling. Sergio Busquets tycker jag gör det okej i den rollen som har, men det känns ändå inte som att han har blivit den spelare som går in och tar befälet på mittfältet och styr och ställer med passningar och fördelar bollen vidare mot anfallarna. Rakitic tycker jag har potential och kan nog bli bra på sikt, även om just han inte är jätteung jag tror han är väl runt 26, 27 någonting. Han vill nog glömma sitt inhopp mot Real Madrid då han inledde med att slå en hörna en kort sådan rakt i gapet på Real Madrid spelare och spelet vänder och så pang så är det mål i baken istället. Det kommer förmodligen vara ett av de största minnena jag kommer ha av Raktic, det var ju han som slog den där korta hörnan som låg bakom att Barcelona gick miste om 1 poäng i El Classico hösten 2014. Nu är jag kanske lite väl hård, men det är sådana ögonblick man minns som blir avgörande för matchens utgång och i det här fallet på ett negativt sätt. Men när det gäller anfallet ser det ju riktigt bra ut. Barcelona får ju inte värva nästa år och ärligt talat de behöver ju inte värva någonting när det gäller anfallare. Messi, Neymar och Suarez, alltså alla tre har ju kapacitet att vinna både skytteligan i La liga och Champions League. Får du fart på dem så är mycket vunnet. Men då gäller det att få dem att samarbeta mer än vad de har gjort tidigare. Även om jag tycker att jag börjat se lite kombinationer mellan dem tycker jag ändå inte att jag ser det där riktigt tydliga samarbetet. Det känns mer som det är tre enskilda spelare som spelar matcherna än en anfallstrio. Att Neymar visste att han inte var den stora stjärnan när han kom till Barcelona det visste han om, men nu har det kommit in en världsklassanfallare till. Det är möjligt att det rent psykologiskt smyger sig in lite orostankar hos Neymar i stil med att sjunker jag ännu mer ner på stegen nu rent hierarkiskt? Och den typen av tankar kan ju bli ett störningsmoment för en spelare av Neymars kvalitéer. Och tittar man på Suarez är det frågan om han klarar av att acceptera att han inte är den stora stjärnan han heller trots att han är en världsklassanfallare. Det är lite av en ny situation för Suarez för under sin tid i Liverpool fick han ju vara den stora stjärnan. Det var han som gjorde målen det var han som var tungan på vågen i de viktiga matchen. Det var hans namn som The Kop sjöng under stora delar utav matcherna. Nu kommer han till ett Barcelona där mycket handlar om att rätta sig in i ledet, du ska acceptera att smöra lite inför Messi och kanske ge honom den där passningen istället för att gå på skott själv. För även om Messi kanske inte är den där citatmaskinen utåt sätt så är det klart att han styr och ställer i Barcelona, han har ett stort inflytande och makt på hur Barcelona ska spela fotboll. Jag är övertygad om att Luis Enrique släpper mycket till honom, likt Maradona gjorde när han var förbundskapten för Argentina. Det är bara att ge bollen till Messi och sen får han göra vad han vill. Och det kan ju mycket väl bli tjafs mellan Suarez och Messi att jag ska ta frisparkarna rakt framifrån eller jag tycker att du borde ta den löpningen för att skapa mer yta för mig och så vidare. Det kan mycket väl bli spänningar mellan de här tre spelarna. Potentiellt sett är det en fantastisk anfallstrio, men skulle någon börja tjura för att den inte känner sig tillfreds med situationen då kan det bli lite spänt inte bara internt mellan de tre utan det kan även bli gruppbildningar i laget då några spelare stöttar Messi och någon stöttar Suarez någon stöttar Neymar och ja ni fattar poängen. Och jag tror det är en stor risk att det kan bli så om laget fortsätter att gå lite trögt och man skulle fortsätta tappa poäng i ligaspelet. Jag står fast vid att värvningen av Suarez är givetvis en drömvärvning, men frågan är om det var så smart att ta in honom. Jag utgår från att Zlatan var en drömspelare för Barcelona och vi vet hur det slutade. Och då kan man ju fråga sig varför tar man in ytterligare en världsstjärna i laget när man redan har Neymar bredvid Messi, som om inte det vore nog med konkurrens för Messi. Alexis Sanchez är en bra spelare men det är inte samma stjärnstatus kring honom och därför tror jag att Messi kom bättre överrens med honom än vad han gjorde med Zlatan. Det ska bli väldigt intressant att följa Barcelona i år. Värvningen av Suarez kan visa sig vara helt klockren men det kan också bli riktigt jobbigt för alla inblandade parter i det långa loppet. Ett spännande kammarspel för att tala i filmtermer som ska bli mycket intressant att följa den här säsongen.

 

 

Nu kommer vi till det som jag våndas över. Vad är det jag sitter och bekymrar mig över? Vad är det som får mig att känna ångest och oro? Som ni säkert har räknat ut är det Liverpool jag pratar om. Det är dags för stormatch på Anfield, Chelsea kommer på besök. Det första jag kommer och tänker på när jag hör Chelsea på hemmaplan kommer jag genast att tänka på när Gerrard halkade och Demba Ba blev helt fri och kunde rulla in 1-0 innan halvtidsvilan. Liverpool försökte forcera fram en kvittering men till slut kunde Torres helt fri med målvakten frispela Willian som kunde rulla in 2-0. Det var där vi tappade ligatiteln, även om en del hävdar att Crystal Palace matchen var den match som satte tonen för resten av guldstriden. Men jag tycker ändå att Chelsea på hemmaplan i omgång 36, hade vi vunnit den matchen är jag övertygad om att vi hade vunnit ligan. Det som är extra jobbigt är att sen den matchen har inte offensiven kommit igång och rullat på som den gjorde under vintern och våren. Vi inledde den första halvan av 2014 att ösa in mål och vi kunde göra mål på så många olika sätt. Det var snabba omställningar, men vi kunde även spela ett bollhållande spel där vi sakta men säkert kramade ur all energi ur våra motståndare vilket gjorde att vi till slut fick en del ytor att jobba på och då kunde vi utnyttja det. Men efter Chelseamatchen går inte Liverpool att känna igen, så Chelsea på hemmaplan väcker ingen roliga minnen och jag får ingen bra magkänsla när jag hör att det är dags att ta emot Chelsea på Anfield. Är det någon som kan det här med att ta sig ann matcher på olika sätt så är det José Mourinho. Förra säsongen kände han att han inte hade en trupp som kunde vinna ligan och då gick han in i vissa toppmatcher som den mot oss att nu ska vi täppa till alla ytor och inte bjuda på någonting. Det är bättre att spela 0-0 än att försöka chansspela för att vinna matchen med 3-2. Och Mourinho fick ju mycket kritik för att han spelade en destruktiv och tråkig fotboll mot Liverpool men det där köper jag inte. Destruktiv och tråkig fotboll, vad är det egentligen? Jag tycker att all fotboll är bra så länge det ger resultat. Sen kan man ju vinna matcher på flera olika sätt, du kan sikta in dig på att nu ska vi göra så mycket mer mål än motståndaren och det är klart att då vinner du oftast med 4-3 eller 3-2. Eller så drillar du dina spelare stenhårt att du får de att fatta helheten i spelet på ett bättre sätt än sina konkurrenter. Och tittar man på Chelsea så är det ju enormt drillade i defensiven. Alla vet precis vad de ska göra. Och John Terry som ansågs vara lite av en säkerhetsrisk när Villas-Boas tränade Chelsea ja han är ju ingen säkerhetsrisk längre. Men det finns ju en anledning till att John Terry och Gary Cahill presterar bättre i Chelsea under José Mourinho än under Villas-Boas. Villas-Boas vill gärna spela högt med sin backlinje, så högt att mittbackarna måste hela tiden ta en löpduell en mot en när motståndaren ställer om från försvar till anfall. Och alla vet ju att John Terry är ju chanslös om han möter en snabb spelare i en löpduell han är ju chanslös mot en sån som Sterling exempelvis. Men Mourinho vill gärna spela en mer organiserad fotboll och ligga lågt med sin backlinje vilket innebär att John Terry behöver inte ta särskilt många maxlöpningar på planen under en match. Istället står han rätt placerad och kan skicka undan bollen och han slipper att ta en maxlöpning vid varje tillfälle som motståndaren anfaller. Jag tycker att det här är ett praktexempel på att du kan få en spelare att gå från helt katastrofal till absolut världsklass om du tar vara på hans kvalitéer och utnyttjar honom på rätt sätt och det är där som tränaren kommer in i bilden. Nu svävar jag iväg här men det var ändå en grej som jag har funderat på hela veckan och jag tyckte att det var värt att ta upp. Tränaren kan påverka hur spelarna presterar mer än vad man tror. Men när det gäller Liverpool så är läget inte särskilt tillfredsställande. Jag tycker att laget spelar en riktig destruktiv fotboll. Det är tempofattigt, det finns ingen riktig fantasi i anfallsspelet och det händer för lite när Liverpool väl försöker gå till anfall. Men det som jag tycker är mest underligt det är att laget har gått från att ha ett anfallsspel i världsklass till att inte ha någonting att erbjuda. Det är kaos i försvaret, mittfältet saknar pondus i det dem gör och anfallsspelet är otroligt uddlöst. Men här tycker jag faktiskt att Brendan Rodgers ska ha kritik för hur han väljer att formera laget. Han har mestadels spelat med 1 anfallare och det har inte fallit väl ut. Det jag undrar är när ska Rodgers inse att det funkar inte med 1 anfallare utan vi behöver spela med åtminstone 2 anfallare för att det ska bli bra på sikt. Och han har ju aldrig provat att spela Balotelli, Borini och Lambert samtidigt utan samtliga har fått lösa av varandra när de väl ha fått spela. När det gäller Borini så känns den situationen jäkligt konstig, ibland är han med från start och vissa stunder är han inte ens i närheten av en startplats. Sen känns det som att han har gjort sig mer eller mindre omöjlig för andra klubbar att värva honom eftersom han verkar ha ambitionen att ta en startplats i Liverpool. Det är klart att den resa som Jordan Henderson har genomgått gör att Borini ser chansen att det går att gå från utskälld till att bli en av de bärande spelarna och vara en viktig kugge för lagets offensiv. När det gäller Borinis landsman Balotelli tycker jag att kritiken har varit lite för hård. Självklart har inte Balotelli presterat tillräckligt bra för att man ska vara nöjd, men jag tycker att man gör sig lite ovän med verkligheten om man tror att han ska lösa Liverpools anfallsproblem på egen hand. Han är ju beroende av en bra omgivning precis som alla andra. Han är inte någon Ronaldo som kan göra hattrick precis när han vill utan han behöver få bra passningar och känna att han är involverad i spelet. Däremot håller jag med om att han har sett lite loj ut och inte riktigt tagit det hårda jobbet fullt ut. Men jag tycker ändå att han har blixtrat till vid några tillfällen, i derbyt mot Everton hade han en situation då han kämpade och vann boll och vann en frispark åt oss så att vi kunde flytta upp laget. Jag tror att om Balotelli går in med den inställningen under en hel match då tror jag att han kommer att bli mer respekterad bland Liverpoolsupportrarna. Att han har mitt förtroende är självklart då jag är ett stort fan av honom eftersom han är så himla skön, han är en profil som fotbollen inte klarar sig utan. Men självklart räcker det inte med att vara en skön profil utan det gäller ju att kunna spela också. Men jag tycker att hans lagkamrater ska ha mer kritik faktiskt, för just nu ger de inte honom tillräckligt många bra passningar. Och när de väl slår en boll mot honom då har han tre spelare runt sig och då är det mer eller mindre omöjligt att göra någonting bra med bollen. Jag tror att nyckeln är att mittfältet börjar komma igång. Tänk om Henderson blir som bäst igen, när han är i form då kan han vara en box till box spelare av riktigt hög kvalité. Sterling är lurig med sina löpningar och sin fina teknik men även han har gjort prestationer som varit helt bedrövliga under den sista tiden. Joe Allen orkar jag knappt prata om han håller på att bli mitt nya hatobjekt den här säsongen när det gäller Liverpool. Joe Allen är just nu på den nivå Henderson var på när han först kom till Liverpool och då minns ju vi alla att det var otroligt dålig kvalité på honom under sin första säsong hos oss. Men det viktigaste imorgon blir att vi står för en riktigt bra prestation över 90 minuter. Vi kan inte spela bra i vissa delar av matcherna vi måste börja genomföra matcher på ett bra sätt från start till mål. Och offensiven måste bara komma igång nu. Mignolet gör förmodligen sin bästa match mot Real Madrid men vad hjälper det när vi inte har något som helst hot offensivt? Det var fruktansvärt uddlöst mot Real Madrid senast och det gör mig djupt orolig för framtiden. Och det känns som att det aldrig kommer bli riktigt stabilt som på den gamla goda tiden. Det fanns en tid då Jamie Carragher bland annat styrde och ställde i försvaret. Det fanns en tid då Marscherano regisserade vad som hände i defensiven och som var en riktigt bra städgumma för oss. Det fanns en tid då Torres var en av världens bästa anfallare och kunde avgöra matcher på egen hand. Och det fanns en tid då vi hade ett av världens bästa anfallspar i Luis Suarez och Daniel Sturridge. Allt det här är historia och just nu står vi och stampar med ett lag som knappt klarar av att göra mål och som definitivt inte kan spela försvarsspel. Det känns som att vi aldrig kommer att få någon riktig stabilitet igen. Jag upplever det som att det kommer att vara mer rock n roll över oss, det vill säga det kan bli lite vad som helst. Ska vi vinna matcher så ska vi göra det med 4-3 eller så får det va. Det känns mer som att det är om offensiven skulle explodera på nytt då kan det bli en lyckad säsong, men just nu känns det mer troligt att vi fortsätter att göra lite mål och att försvaret bara blir sämre och sämre. Och tyvärr känns det som att Chelsea kommer att bekräfta att vi är tillbaka på ruta 1 igen. Efter att ha kommit 2:a så följer vi upp det med en medioker säsong och faller in i någon slags falsk trygghet att vi kom 2:a förra året det här löser sig. Jo men då glömmer vi bort vad som låg bakom fjolårets succé. Det var rörlighet och ett fartfyllt anfallspel som gjorde att vi öste in mål och på så sätt höll på att vinna ligan. Men nu är det tankesättet helt borta i laget. Och jag känner inte så värst mycket inför fortsättningen, det känns som att det får gå som det går imorgon. Det lär förmodligen bli 3-0 till Chelsea, Diego Costa lär peta in 2 mål efter 15 minuter och på tilläggstid rullar Chelsea upp oss totalt och Fabregas avslutar ett mönsteranfall där Dejan Lovren är utanför Anfield och köper en Fish n chips meny. Jag tycker nästan att vi kan dela ut 3 poäng till Chelsea redan nu, för alla vet att det bara är ett lojt Chelsea som kan få Liverpool att ta alla 3 poängen. Men personligen har jag nästan gett upp matchen på förhand och jag har en känsla av att spelarna kanske innerst inne känner något liknande men jag hoppas inte det. För första gången på väldigt länge tycker jag inte det ska bli kul med att se Liverpool spela, för jag vet redan på förhand att det kommer mestadels delas ut en och annan djup suck än glädjevrål från min sida. Jag känner att det mest är en plåga att titta på Liverpool nu, jag blir bara bitter och trög och jag blir nästan en sämre människa för min omgivning efter att ha sett ännu en 0-0 match eller en hedersam 1-0 förlust mot Real Madrid som kunde varit mycket större. Och något liknande lär väl ske imorgon, vilket innebär att jag kommer gå runt och tjura på en lördag som är den dagen på veckan då man ska passa på att njuta av ledigheten. Men just nu njuter jag inte av att se Liverpool spela fotboll, jag kan på ett sätt känna att det vore så skönt att bara klippa banden helt till det där laget. Men samtidigt vad hade livet varit utan ett lag som Liverpool och vad hade livet varit utan ett favoritlag överhuvudtaget. Känslan av att alltid vilja ha mer och komma åt de här segrarna. Sökandet efter att få uppleva någon form av lyckostund har alltid sporrat mig och det kommer nog att vara så för resten av mitt liv. Det är så den här förbannade sporten har präglat och format mig och hur jag är som person. Det faktum att jag planerar att hälsa på mina föräldrar först efter Liverpool har spelat, det faktum att jag planerar mitt liv efter avsparkstider är ju helt absurt men det är samtidigt så himla värt det. För jag vet att hur jävligt det än känns att vara med om massa motgångar, så kommer det helt plötsligt en gyllene genration eller en tid när ens favoritlag fullkomligt exploderar. De här höga topparna och de extremt djupa dalarna det är det man lever för. Kärleken till Liverpool kommer bara att bli större och större för varje dag som går hur uselt laget än spelar. Att hålla på ett lag är som att ha en son eller dotter som du ska uppfostra och du ger barnet fria händer att göra vad det vill för du vet att det inte kommer göra något dumt, men så gör det något dumt och du blir förtvivlad över det faktum att barnet inte lyder. Du börjar skälla på barnet, du säger ifrån men Lovren ta markeringen när bollen slås in i straffområdet men han svarar med att inte ta markeringen och så åker vi på ett baklängesmål. Jag har ett komplicerat förhållande till Liverpool och kommer så för alltid att ha. Ibland undrar jag hur jag ska klara av att leva en hel livstid till med det här laget då laget för tillfället spelar en helt bedrövlig fotboll. Men även om jag är pessimist så är jag hopplös naiv och tror alltid att det ska lösa sig. Men jag skulle nog ha svårt att bara sluta följa laget vecka ut och vecka in, för Liverpool är en stor del av min identitet och har en stor plats i mitt väldigt stora bultande fotbollshjärta. Att Liverpools prestationer påverkar så mycket av mitt humör och hur jag sover på nätterna säger en del om min relation till det laget. Jag vet det är en osund och ohälsosam relation till ett fotbollslag, visst är det så men å andra sidan tänk så jävla tråkigt livet hade varit utan Liverpool. Att ena stunden drömma om ligatitlar för att sedan inte har någon framtidstro kvar, det är väl fantastiskt att det kan svänga så mycket i vad man känner inför hur det ser ut laget. Det får avsluta terapibloggen för den här gången, vi får väl se när terapibloggen återkommer men förhoppningsvis lär det dröja ett tag innan det är aktuellt igen. Nu blev det ett litet annorlunda inlägg, men jag flaggade för det att det var dags för terapibloggen att dyka upp här igen. Nu ska jag ladda upp inför Chelseamatchen imorgon och då får vi hoppas att jag får uppleva den där lyckostunden som jag så länge sökt efter den här säsongen. Vi hörs vid tillfälle, på återseende.

 

Jag har precis tittat på Real Madrid och Liverpool i Champions League gruppspelets fjärde omgång. Det börjar dra ihop sig nu. Nu ska platserna till åttondelsfinalerna fördelas och nu gäller det för samtliga lag att plocka de poäng som behövs för att ta sig vidare i denna ärofyllda och mäktiga fotbollsturnering. Mitt kära Liverpool tog sig ann Real Madrid, de regerande mästarna på bortaplan. En omöjlig uppgift på förhand givetvis med tanke på att jag anser att Real Madrid är klasser bättre än Liverpool. Och om Real Madrid kunde vinna med 3-0 på Anfield utan att ta ut sig fullständigt hur skulle det då gå när vi nu skulle gästa Santiago Bernabeu?

 

 

Jag var inställd på en total överkörning och att rubrikerna skulle bli väldigt mörka. Nu blev faktiskt matchen inte riktigt som jag hade trott att den skulle vara, men Real Madrid vann ändå matchen fullt rättvist. Jag tycker att Liverpool började matchen helt okej ändå och till en början såg det inte så tokigt ut. Vi fokuserade på att försöka sätta defensiven och det visade vår laguppställning om inte annat. Brendan Rodgers valde att sätta Emre Can och Joe Allen på mittfältet och det är ju inte spelare som du radar upp målchanser med utan då har du tänkt dig att defensiven ska fungera. Och när det gäller just de här två spelarna tycker jag att Emre Can ändå skötte sig ganska bra åtminstone i den första halvleken. Jag tycker att han bidrar med lite tyngd på mittfältet, det går inte så fort för honom men han river och sliter och är ganska stark i närkampsspelet. Och när han väl bestämmer sig för att ta fram bollen själv och försöka sätta igång någonting offensivt då blir det ändå lite småfarligt. Jag önskar bara att Emre Can hade haft Alberto Morenos snabbhet, hade han haft det då hade han haft chansen att bli en av världens bästa spelare. För tekniken är det inget fel på, men snabbheten saknas för att han ska vara en spelare som är topp 10 i världen. Joe Allen däremot har jag enorma problem med. Rodgers hade givetvis en stor del i att Allen hamnade i Liverpool, han tränade honom i Swansea och det är klart att då har han en del i att han hamnade hos oss. Det är en sak att spela i Swansea som är ett helt okej lag i Premier League men absolut ingen storklubb och det är en sak att spela i en större klubb som Liverpool. Jag är inte säker på att Joe Allen är rätt spelare för oss att ha på mittfältet. Jag tvivlar på att han passar in i vårat spel. Jag har svårt att se några tydliga kvalitéer i Joe Allen och jag förstår absolut inte storheten i honom som en del verkar göra. Det fanns flera situationer då han knappt kunde ta emot en boll och det fanns även situationer då han inte klarade av att slå en enkel passning på 1 halvmeter mot Moreno när han fick ett inkast till sig. Ärligt talat, vi kan inte ha spelare som startar i en Champions League match mot Real Madrid på bortaplan som besitter en otroligt dålig teknik som Joe Allen. Och det jag undrar är, hur kan Rodgers föredra att ha Joe Allen på mittfältet som uppenbarligen är ett osäkert kort att slänga in när man har Jordan Henderson att tillgå. Det är möjligt att Henderson kanske hade lite skadekänningar eller vad det nu kan vara om Henderson var fullt frisk och tillgänglig för spel är jag förvånad över att han inte fick spela ikväll. Jag hävdar bestämt att han är en bättre fotbollsspelare än vad Joe Allen är, på så sätt att han erbjuder fler löpmeter på en match. Han är precis den spelartyp som vi hade behövt i den här typen av match, någon som springer någon som kan ta fram bollen och transportera bollen och på så sätt kan luckra upp ett försvar tack vare det. När det gäller försvaret tycker jag faktiskt att det ska få lite beröm den här gången för ovanlighetens skull. Visst jag står fast vid att när vårt försvarsspel fungerar som sämst då är det total kaos och det känns givetvis inte bra. Men ikväll tycker jag ändå att det fanns ändå någon form av struktur och disciplin framför Mignolet i målet. Nu var inte Dejan Lovren med i matchtruppen och varför han helt plötsligt är utanför laget det vet jag inte, om det nu var avstängning eller skadekänningar det låter jag vara osagt. Men Kolo Toure kom in i hans ställe och fick spela bredvid Skrtel och det visade sig fungera helt okej. Jag ska inte slänga mig med superlativ, det är inget fantastiskt mittbackspar Kolo Toure och Martin Skrtel den duon kan göra bort sig det visade de upp ikväll om inte annat. Men fördelen med Kolo Toure är att han är en mittback som kan hålla lite i bollen och inte bara stressa och skicka iväg den som Skrtel ofta gör. Han kanske inte slår de mest avancerade passningarna och han sköter ju inte uppspelen och sätter igång offensiven men han är ändå en hyfsad stabil punkt att sätta in. Framförallt hans rutin från Arsenal och Manchester City gör att han ändå är ett respekterat namn både i England och i övriga Europa, även om han verkligen har gått ner sig i standard under de senaste säsongerna. Men ibland blir det brist i kommunikationen mellan honom och Skrtel och då blir det inte bra. Ett exempel på när det blir kaos i försvaret är när vi har bollen i lugn och ro och vi ska bygga upp ett anfall, istället ger vi bort bollen på egen planhalva och Real Madrid hinner avlossa 3 avslut på raken. Vi "lyckas" alltså skapa kaos ur en situation som från början inte är någonting. Det är helt otroligt, det är så darrigt och så osäkert i försvaret stundtals att jag blir riktigt mörkrädd. Men det var i varje fall inte rena hönsgården i varje sekvens som Real Madrid anföll och det känns ändå skönt att konstatera. Jag tycker att vi lyckades sätta bra press på James Rodriguez, återigen tycker jag inte att han fick det utrymme som han gärna vill ha för att han ska komma till sin rätt. Ligger du på honom på ett intensivt sätt då blir han frustrerad och då kommer han inte att prestera som bäst. Även Ronaldo går att stoppa om du får honom på dåligt humör genom att spela hårt mot honom, inte fult på något sätt men spela hårt för då kommer han också att tröttna. Det svåra med att försöka stoppa Ronaldo är att när han sätter fart då går det extremt fort och det är inte många spelare som klarar av att stå upp mot honom i en löpduell. Men när det gäller försvarsspelet i allmänhet tycker jag att Liverpool ikväll visade upp en bättre attityd. Jag blir glad när jag ser Kolo Toure gå ner på hockeymaner och blockerar skott från Ronaldo och Toni Kroos. Den typen av agerande sänder rätt signaler ut till lagkamraterna att det gör ont att spela fotboll och man måste offra sig ibland för att laget ska lyckas.

 

 

När det gäller offensiven har jag vänt helt och hållet när det gäller min uppfattning om hur jag ser på vår situation. Jag har sagt i inledningen på den här säsongen att jag inte är särskilt orolig när det gäller våran offensiv. Det har hela tiden känt att vi kommer att göra våra mål och att vi kommer kunna sprida ut målskyttet på ett bra sätt bland våra anfallare. Men det har ju helt tagit stopp för oss när det gäller vårt offensiva spel. Vi har ju slutat producera mål och det är mycket allvarligt. Nu såg jag inte matchen mot Newcastle i helgen men jag fick rapporter om att vi knappt skapade en målchans i den matchen. Och ikväll skapar vi inte heller några målchanser i stort sett. Det är klart allt är relativt, Iker Casillas fick plocka upp bollen vid två tillfällen men det var utan några större problem. Adam Lallana kom loss på sin kant och drog en strumprullare strax utanför, men bortsett från det så skapade Liverpool inte någonting. Det som jag tycker är det stora problemet i Liverpools offensiv det är att spelarna inte rör på sig tillräckligt mycket. Nu blir det ofta situationer där exempelvis Gerrard har bollen men han har inga alternativ att slå den mot. Det finns inte några tydliga alternativ som tar djupledslöpningar och då måste Gerrard slå bollen i sidled eller rulla tillbaka bollen i backlinjen. Det är väldigt ofta ett anfallsförsök från vår sida slutar med att bollen spelas tillbaka mot Mignolet och så kommer det en långboll och vi förlorar duellen och motståndaren kan ställa om från försvar till anfall. Sen har vi ju spelare som är tekniskt begränsade som Markovic som jag tycker knappt har haft en siffra rätt sen han kom till oss. Han slår bort många enkla passningar och han har problem att driva bollen i hög fart, det slutar ofta med att någon springer ikapp honom och så tappar han den. Lallana, det är samma sak där det fanns en situation i kvällens match där han sprang på en boll men Arbeloa tror jag det var hann ikapp honom och kunde ta undan bollen. Det finns en grej som Liverpool är ganska bra på och nu ska jag berömma de innan jag börjar kritisera för det går liet hand i hand det jag har kommit fram till. Liverpool är enormt duktiga på att hålla i bollen, man kan hålla bollen inom laget i flera minuter. Det Liverpool har problem med det är att göra något konstruktivt med bollen och få ut någonting av sitt bollinnehav. Det händer för lite helt enkelt. Det är klart att det kan kännas coolt att äga mycket boll med det är hur du använder ditt bollinnehav som är det avgörande för att du ska lyckas. Och har du inte tillräckligt med fart och rörlighet i ditt anfallsspel då blir det väldigt svårt att skapa målchanser. Jag har full förståelse för att vi knappt skapar målchanser längre, för vi har ingen fart i det vi gör och vi begår många tekniska misstag. Samtidigt som jag förstår varför det inte fungerar offensivt är jag riktigt bekymrad över vad som har hänt. Om vi räknar bort Suarez är det här en trupp som gjorde 101 mål förra säsongen och att man kan gå från ett av Premier Leagues och Europas målfarligaste lag till att nu inte skapa någonting framåt det är för mig en gåta. Vi måste få igång målskyttet igen för annars kommer vi att bli enormt straffade i det långa loppet. Och det krävs att vi skruvar upp tempot, att vi har en rörlighet i vårt spel och framförallt det krävs variation i det vi gör. Det är ju inte alltid långboll som är lösningen utan ibland kan det vara bra att bolla runt, medan det i vissa fall kan vara läge att släppa ut bollen mot kanterna för att komma till inläggsläge. Fasta situationer tycker jag också att man ska ta med i beräkningen, för fungerar det inte spelmässigt då är det skönt att luta sig mot en hörna eller en frispark och vinna matchen på det sättet. För att göra det ännu mer tydligt över hur allvarligt läget är när det gäller offensiven, låt oss ta lite fakta här och nu. Vi har gjort 1 spelmål på 4 matcher i Champions League såhär långt. Det är så uselt att jag blir livrädd över hur det ska gå framöver, inte bara i Champions League utan även i ligaspelet. Som läget är just nu är ju matchen avgjord när vi släpper in första målet, om inte annat är det omöjligt att få med sig alla 3 poängen. Släpper vi in första målet då får vi helt enkelt vara nöjda med 1 poäng och det är ju en jävligt destruktiv tanke att känna så, så fort vi har släppt in första målet i en match. Släppte vi in ett mål i inledningen på en match i våras då visste man att vi kommer göra 3 mål minst i matchen och därmed finns det stora chanser att vinna. Den tanken tänker jag inte längre och det är oroväckande att jag inte känner mer optimism när det gäller Liverpool. 

 

 

Som ni märker är situationen inte optimal för oss. Vi skulle må bra av att få en kontinuitet och en jämnhet i våra prestationer. Ska vi nå bra resultat på sikt då behöver vi ha en jämnhet ute på planen och det har vi inte just nu. Det börjar gå lite utför och det är på gränsen till att gå käpprätt åt helvete med den här säsongen och då är vi bara inne i början på november. Men vi går ju inte bra i ligan och för att snacka om just Champions League har vi satt oss i ett knivigt läge. Förlusten mot Basel kan komma att bli förödande för vår del. Hade vi vunnit den matchen då är jag övertygad om att många hade kunnat köpa 2 förluster mot Real Madrid. För tittar man på de enskilda matcherna är det ingen skam att förlora mot Real Madrid, för det är ett lag som mycket väl kan vinna Champions League igen. Men nu ligger vi illa till, vi har 3 poäng på 4 matcher och det är bara 6 poäng kvar att spela om och det är mycket allvarligt. Och jag tycker att Rodgers håller på att slå lite knut på sig själv genom att göra sätta in fel spelare vid fel tillfälle. Återigen, hur kan man föredra en medioker Joe Allen före en Jordan Henderson som är löpvillig, rivig och extremt nyttig för laget när han är som bäst. Att inte Balotelli får hoppa in i en sån här match tycker jag är en skandal. Varför lägger man 16 miljoner pund på en spelare om man inte kan tänka sig att spela honom mot bästa möjliga motstånd i Champions League? Jag tycker att det blir lite av bortkastade pengar om man inte ger en spelare av Balotellis kvalitéer förtroendet fullt ut. Han kommer ju inte att bryta sin måltorka om vi sätter honom på bänken. Det gäller att hålla honom på gott humör och han kommer inte att acceptera att sitta bänk i ett längre perspektiv. Och 16 miljoner pund det är en ganska stor summa för en fotbollsspelare även om det såklart finns spelare som kostar betydligt mer, men det är en dyr spelare att ha på bänken. Balotelli måste få spela för att han ska utvecklas och ta steg i rätt riktning. Rodgers gör fel som bänkar honom och inte ens låter honom komma in när vi jagar kvittering. Att starta med Borini som ensam anfallare det är att skänka bort matchen och ge upp på förhand, då visar man att man vill inte vinna matchen. Och just den biten med att spela med en anfallare det är en nagel i ögat för mig. När ska Rodgers inse att vi inte är tillräckligt bra för att köra med en ensam anfallare. Okej om vi hade haft ett lika bra försvarsspel som Chelsea och ett anfallsspel i lika hög klass som Real Madrid eller Bayern München då hade jag förstått om han spelat med en anfallare. Men vi är så uddlösa när det gäller anfallsspelet just nu att vi behöver alla anfallare på planen vi kan få tillgång till. Rodgers måste ju se själv att det funkar ju inte med en anfallare, speciellt inte med en sån som Borini som inte har den fysiska kapaciteten för att klara av att ta alla smällar själv. Jag hade valt att spela 4-3-3 och då menar jag 4-3-3 i praktiken inte på pappret och sen lik förbannat spela 4-5-1 eller vad vi nu ska kalla det. Jag hade valt att spela Balotelli som central anfallare med Coutinho alternativt Lallana till vänster och Sterling till höger men ändå låtit Sterling ha lite fria händer bakom Balotelli och den som spelar till vänster om honom, det tror jag hade varit en bra lösning. Men Rodgers måste bara sluta vara en envis en, han kan inte spela med en anfallare för med det här systemet så skapar vi inte ett jäkla skit framåt. Fortsätter vi spela såhär då kommer vi fortsätta att förlora i ligan och vi kommer att åka ur Champions League. Och vi har inte råd att falla som en sten i tabellen i ligaspelet för vi håller på för fullt att försöka bygga upp en attraktionskraft som på sikt kan göra att vi får riktiga toppspelare som Cavani och Falcao. Det kanske inte blir just de två enskilda spelarna men ska vi få hit spelare av deras kvalitéer då behöver vi bli ett etablerat topplag i Premier League och i Europa. Och just nu är vi inte ett etablerat topplag i England och vi är absolut inte ett etablerat topplag i Europa, vi är ljusår efter de stora klubbarna. Jag har gnällt på försvaret mycket och jag hävdar fortfarande att det inte fungerar även om backlinjen skötte sig ganska bra ikväll. Men offensivt måste det lossna och då menar jag inte på sikt utan det måste ske en förändring och förbättring här och nu. Läget är mycket allvarligt nu Liverpool, vi gör inga mål längre och slutar vi göra mål då kommer vi inte ta många poäng och då blir det inget Champions League spel nästa säsong. Då kommer vi tappa i attraktionskraft och i förlängningen kommer vi att få gå på mediokra spelare som inte platsar i topplagen men som kan gå rakt in hos oss för att vi är ett dåligt lag som mediokra spelare går till. För tillfället släpper jag tankarna på att jag tror att vi kan bli bra på sikt, vi måste börja prestera här och nu. Anfallsspelet måste komma igång nu, försvarsspelet måste bli riktigt stabilt och mittfältet måste bli mer beslutsamt i passningsspelet och närkampsspelet. Får vi inte ordning på de här bitarna snart då kommer den här säsongen att bli riktigt jobbig för oss supportrar och för hela klubben. Och vi har ju redan varit nere i skiten och vi vill ju inte tillbaka dit igen. Så se till att vänd på det här nu Liverpool, för snart kan det vara för sent att rädda det skepp som sakta men säkert sjunker. Styr upp det här och rädda upp situationen, för som sagt det kan vara för sent snart.

 

Idag var det derbydags i Manchester, City tog emot United i en högintressant match på förhand. City har varit inne i en formsvacka och letar efter formen medan United fortfarande är ett osäkert kort som man inte riktigt vet vart man har dem. Men vid seger skulle Van Gaals manskap hakat på topp 4 tåget.

 

 

Det här var en match som skulle utveckla sig till bland det bästa matcher jag någonsin har sett. Det var ett enormt tempo direkt från första stund. Manchester City var det upp till bevis för efter att ha stått för en del svaga insatser under den senaste tiden. Förlust borta mot West Ham i ligan, förlust mot Newcastle på hemmaplan i ligacupen och tappad 2-0 ledning borta mot CSKA Moskva. City har hyllats en del för det lag man har att ställa upp med men på senare tid har laget och Pellegrini fått utstå en del kritik på grund av att spelet inte riktigt har klickat och resultaten varit sämre. Men jag tycker att City idag fick se det gamla vanliga City om man nu får lov att säga så. Jag tycker att laget spelade fartfyllt och frejdigt och det var mycket underhållande att titta på när de väl fick igång sitt kvicka passningsspel. En spelare som Yaya Toure har fått en del kritik i inledningen på säsongen för att han inte varit lika dominant som förra året. Jag kan till viss del hålla med, han var tveklöst Premier Leagues bästa spelare förra säsongen efter Luis Suarez. Och det är en mycket viktig spelare för Citys spel. Han är den typen av spelare som sätter igång anfall på anfall med sina fina passningar och han bidrar även med tyngd och styrka på mittfältet, det är sällan han förlorar en närkamp. James Milner är en spelare som jag tycker har kommit lite i skymundan under de åren han har varit i City. Han har ju en ganska intressant historia med tanke på att han slog igenom i Aston Villa som central mittfältare, men har mestadels fått spela på vänsterkanten i City. Fördelen med James Milner är att han är flexibel och anpassningsbar, han kan spela både som central mittfältare och på en kant och han var även inne och vikarierade som vänsterback i en match i ligan för ett tag sen så han kan även hålla till där om det skulle behövas. Jesus Navas har inte riktigt tagit en ordinarie tröja sen han kom till City men även han har ju enorma kvalitéer. Otroligt kvick och rapp i allt han gör, när han väl bestämmer sig för att utmana i ett en mot en läge då är han ett hot för vilken backlinje som helst. Jag tycker aldrig att City skapade ett massivt tryck på United i den första halvleken utan lagen turades om att ha boll men det kändes ändå som att det blev farligare när City kom till anfall. När City väl får det att stämma när de väl får igång farten i passningsspelet och de snabba omställningarna sitter då är de extremt svårstoppade. Agüero är en trygg punkt att slå upp en långboll mot eller i djupled för den delen då han är väldigt duktig att springa ifrån sin motståndare. Sen blandar han ju och ger såklart och han är dessutom väldigt skadebenägen, men han har utvecklats till en av världens bästa målskyttar och anfallare. Sen tycker jag City är duktiga på att få med sig sina ytterbackar i anfallsspelet, Zabaleta kom loss vid några tillfällen och kunde komma med sina fina inlägg och Clichy kom också loss och kunde komma till inlägg. Och när det gäller ytterbackspositionerna i Manchester City så har de ju en enorm bredd på den punkten. Om Clichy skulle gå sönder eller om man känner att man vill vila honom då är det bara att sätta in Kolarov, Zabaleta spelar de flesta matcherna på högerbacken och som backup finns Sagna. Men det jag skulle vilja hylla framförallt i Manchester City det är deras mittbackspar som är otroligt disciplinerade. Kompany är en av Premier Leagues och världens bästa mittbackar och bredvid honom finns Demichelis som sågs som en svag länk och en säkerhetsrisk i Citys försvar till en början men numera är han ingen svag länk längre. Att spela inläggsspel mot City det är mer eller mindre omöjligt då både Kompany och Demichelis är otroligt skickliga på att stå rätt och vara på plats och nicka undan bollen när motståndaren bestämmer sig för att skicka in inlägg. Och skulle någon av Kompany eller Demichelis försvinna då finns Mangala att slänga in som även han är en skicklig mittback. I övrigt när det gäller defensiven har City fått in Fernando på mittfältet, jag har egentligen sett honom för lite för att yttra mig om vad jag tycker om honom. Men av det jag har sett av honom tycker jag att det ser lovande ut. Det är en spelare som kan hålla i bollen och som sällan spelar för svårt utan han söker ofta den enkla passningen i sidled. Och det är klart att när du har Yaya Toure, Jesus Navas och David Silva när väl han finns tillgänglig då är det lätt att vara den mer defensiva av mittfältarna det löser sig offensivt ändå så att säga. På slutet satte City in Fernandinho för att fylla en lucka defensivt och han gjorde ett gediget jobb och när det gäller offensiva spelare satte de in Nasri i andra halvlek. De har en sån bredd i sin trupp att det man bara sitter och gapar när man ser laget spela och när man tittar på vad de har för lag på pappret. Jag tycker att City visade att de är inte bara ett lag som lever på att göra så många mål som möjligt framåt och sedan hoppas att motståndaren gör färre. De är ett lag som även kan spela på en 1-0 ledning och en 2-0 ledning också. Och vill man bli ett riktigt topplag och även lyckas ute i Europa då gäller det att kunna klara av att spela på resultat och det har inte City lyckats med hittills men idag lyckades man hålla undan och vinna med 1-0. Jag blir lite förvånad när jag ser City idag och vet om att de har presterat så mycket sämre under den senaste tiden. Tittar man på deras trupp så finns det enorma kvalitéer. Det har utan tvekan det bästa laget på pappret kanske efter Chelsea det är väl hugget som stucket. Men det gäller för Pellegrini att få spelarna att dra åt samma håll och inte se till att det blir gruppbildningar och interna stridigheter i laget. Och också kunna få exempelvis Stevan Jovetic att acceptera att idag sitter du på bänken för att Dzeko går före eller i just den här matchen får Agüero börja på bänken. Och när det gäller just den biten ser jag det som ett problem att Agüero blir så tjurig över att bli utbytt att han går rakt in i spelargången. Där måste Pellegrini få Agüero att förstå att laget går före jaget, det blev en situation där United tryckte på och då behövde City få in en sån som Fernandinho som lite städgumma och vare med och styra upp försvarsspelet under de sista 5 minuterna plus tillägg. Det är väl egentligen det som talar att City inte lyckas vinna ligan och gå långt i Champions League, att det är så starka individer som vill så mycket och att det skulle skapa interna problem i laget. Men det är där Pellegrinis ledarskap kommer in i bilden, det är hans uppgift att få alla att dra åt samma håll och se till att en del spelare kommer få sitta på bänken eller plockas av då en matchbild behöver förändras. Men individuellt sett om man tittar på City är det ett drömlag som Pellegrini har att jobba med. Idag visade man upp ett fantastiskt anfallsspel och då tänker jag framförallt på den andra halvleken där man verkligen la in högsta växeln och spelade ut United. En situation jag minns tydligt det är när Yaya Toure har ett ypperligt läge att bara låta högerfoten tala och gå på skott, men han är så kylig att han släpper ut den på kanten och det blir ett ännu bättre läge. Och tittar man på målet är det visserligen på marginalen att passningen ut på vänsterkanten når rätt adress men kvalitén på inspelet är perfekt och Agüero bara skickar upp den i nättaket, med fel fot dessutom. Det finns enorma kvalitéer offensivt i City, så Agüero behöver inte hålla på att försöka filma till sig straffar och försöka vinna matchen på det sättet City är tillräckligt skickliga för att kunna spela till sig segrar ändå. Om jag ska lyfta fram någon enskild spelare i City får det bli Yaya Toure. Idag fick vi se den gamla vanliga Yaya Toure som var så enastående bra förra säsongen. Jag vet inte vart skon har klämt i början på den här säsongen men spelar han som han gjorde idag då blir City livsfarliga. Han är en komplett spelare då han har bra passningsfötter, fin teknik i allmänhet och han har utvecklat sitt frisparksskytte och kan dessutom ta straffar om det skulle behövas. City är tillbaka på banan igen, de som börjat tvivla på City tror jag får omvärdera sin uppfattning om det här laget för det är fortfarande ett grymt lag. Och även om City har stått för en del mindre bra insatser på slutet tycker jag att klubben kan luta sig tillbaka för de har det ganska gott ställt trots allt.

 

 

Lika gott ställt har inte lokalkonkurrenten Manchester United. Det har varit höga berg och djupa dalar under inledningen på den här säsongen. Jag tycker att United har ett riktigt bra lag på pappret och det finns en enorm potential i årets upplaga om man får igång nyckelspelarna. Tittar man på offensiven tror jag inte att alla som håller på United behöver vara oroliga där tror jag att man kommer att göra sina mål. Pratar vi offensiva spelare tycker jag inte att United behöver ta in så värst många fler spelare. De har riktigt bra spelare att tillgå vilket är något man lätt glömmer bort då det gick så fullkomligt åt helvete för dem förra året. Rooney, Mata, Van Persie och Di Maria finns att tillgå och Mata är på bänken just nu då Di Maria har kommit in på hans territorium. Och Falcao har jag inte ens nämnt än och han är inte vilken spelare som helst det är ingen medelmåttig typ. Det är en av världens bästa målskyttar, sen kan jag tycka att han kanske inte riktigt är värd den summan United kommer betala för att köpa loss honom till nästa säsong och han är definitivt inte värd de lönen han sitter på. Och för att återgå till Juan Mata är det en spelare som United inte har fått ut det bästa av än och då snackar vi om en spelare som under en säsong för Chelsea var deras bästa spelare utan någon som helst konkurrens. Sen kom Mourinho in i Chelsea och det var tydligt att han inte höll Mata särskilt högt, han värvas till United och får spela en del men så får David Moyes sparken och in kommer Van Gaal och de köper in Di Maria och Mata förpassas till bänken. Får du igång Mata och får ut det bästa av hans kvalitéer då finns det stora möjligheter att lyckas knipa en Champions League plats. Någonting jag la märke till i dagens match för att gå in lite mer specifikt på den var att Di Maria fick spela på vänsterkanten. Han har spelat ytter tidigare men Real Madrid skolade om honom till en box till box spelare och han är en av världens bästa spelare på den positionen. Tar man in Di Maria för 700 miljoner kronor då sätter du ju inte honom på vänsterkanten, jag tycker det är slöseri på Di Marias kvalitéer. Jag tycker att han fungerar som bäst på det centrala mittfältet som en box till box spelare. Men det är klart att det är inte frid och fröjd när det gäller offensiven i United, laget hade svårt att skapa några riktiga målchanser idag. Det var inte många gånger man lyckades såra Citys kompakta försvar utan det var mestadels på fasta situationer som man skapade fina lägen. Och när man väl fick jättelägen att gå på avslut då valde man att hålla i bollen för länge. Ett exempel på det jag beskriver är när Rooney tunnlar Kompany om jag minns rätt och han får ett riktigt bra läge att dra på ett skott men han väljer att hålla i bollen och då hinner City hem med tillräckligt många spelare och kan bryta bollen. Fellaini är en spelare som har fått mycket skit sen han kom till United och även han hade några fina lägen att trycka dit bollen med pannan vid någon fast situation. En spelare som inte riktigt går att känna igen det är Van Persie. Här snackar vi en spelare som vunnit Premier Leagues skytteliga och som jag personligen håller som en av världens bästa målskyttar när han spelar som bäst. Men nuförtiden går han inte riktigt att känna igen, det tar för lång tid när han får bollen han vet inte riktigt vad han ska göra med den och då blir det något halvdant beslut han tar och det blir lätt för motståndarens backlinje att försvara sig. Och han kommer inte till lika många bra lägen längre, tidigare var han en mästare på att söka sig till situationer där bollen dyker upp och vara på rätt plats vid rätt tillfälle som den där typiska målsprutan. Men det känns som att Van Persie har gått ner sig i kvalité och när han väl kommer till skottläge då är det lite för dålig kvalité på avslutet. Rooney tycker jag också är en spelare som inte är lika bra längre som han en gång var. Han kanske inte är topp 3 i världen men jag skulle vilja ha honom uppe och nosa på en topp 10 plats bland fotbollsspelare i världen och jag är inte lika övertygad om att han är så bra idag. Det är möjligt att han börjar bli gammal men jag tycker ändå att man kan kräva mer av en sån som Rooney. Även om han har gjort sina mål och assist under de senaste säsongerna tycker jag ändå inte att han är den där typiska poängspelaren som han var när han slog igenom, han har mer blivit en hårt arbetande forward på senare tid framförallt nu när han har kaptensbindeln. Så offensivt sett kanske United ska vara lite fundersamma men jag tror ändå inte att de behöver drabbas av någon panik. Det är ändå Di Maria, Rooney och Van Persie som finns att tillgå och det är ju inga dåliga spelare i grund och botten. De är individuellt bra alla tre. Det som är det stora problemet i  United det är försvarsspelet och då inkluderar jag hela laget. Jag tycker inte att United är tillräckligt pigga på att ta tillbaka bollen i tid när motståndet rullar runt den i backlinjen eller på mittfältet. Jag tycker inte att Daley Blind har vuxit in i kostymen än och tagit befälet på sin position. Det känns som att det är ont om spelare med riktigt bra defensiva kvalitéer på Uniteds mittfält. Det är möjligt att det är för offensivt på mittfältet. Och jag kan ju förstå att man valde att punga ut 700 miljoner för Di Maria om man vill vara ett lag som enbart ska göra så mycket mål som möjligt och hoppas att motståndet inte gör fler mål. Men jag ser det som ett destruktivt förhållningsätt att ta sig ann en match om United ska spela någon totalfotboll. Ska United spela med en tokoffensiv och skita i defensiven då blir det målfest framåt men det kan också bli målfest bakåt också. Idag startade man med Chris Smalling och Marcos Rojo men det blev inte riktigt som de hade tänkt sig. Chris Smalling gjorde bort sig då han först drog på sig en onödig varning då han hindrade Joe Hart från att dra iväg en utspark och sedan gick han in på tok för hårt i en duell utanför straffområdet och då åkte han ut. Chris Smalling är alltjämt ett osäkert kort, det är klart att han på sikt kan bli bra men United behöver mittbackar som kan gå rakt in i laget och prestera bra här och nu. Marcos Rojo är tänkt som att vara den som ska styra upp defensiven men jag tycker inte att han har den pondusen som Nemanja Vidic har. Nu blev Rojo skadad och ser ut att bli borta ett tag, det såg ju illa ut då han fick bäras ut på bår och Smalling blir avstängd. Det innebär att United förmodligen får spela med Blackett och Mcnair i kommande match som är mot Arsenal om jag inte är fel ute. Blackett har ju inte rosat marknaden direkt han känns alldeles för mycket sprattelgubbe för att man ska kunna förlita sig på honom och Mcnair är det väl knappt någon som känner till. Det känns som ett väldigt osäkert kort att kasta in rakt in i hetluften mot ett starkt Arsenal. Och för att återgå till hur United har värvat inför säsongen ställer jag mig frågan som jag har gjort flera gånger tidigare att behövde man verkligen spendera 700 miljoner kronor på Di Maria för att förstärka offensiven. Man har ju redan bra spelare offensivt som kommer att leverera om de bara kommer igång. Var det verkligen värt att lägga pengar på offensiven när det är så uppenbart att försvaret har varit lite av ett haveri under så lång tid nu. Laget släppte in 4 mål mot MK Dons i ligacupen och det säger litegrann om standarden. United måste hitta ett mittbackspar som fungerar bra ihop och som kan ge lite trygghet till övriga lagdelar att det går att lita på dem att det ska lösa det. United ska vara tacksamma att de har De Gea mellan stolparna som jag såg som en överskattad målvakt när han kom till United men har på senare tid presterat riktigt bra. Nu känns han redo att vara med och tampas med de riktigt stora namnen, han har vuxit ut till en världsmålvakt helt klart. Hade det inte varit för De Geas utomordentliga målvaktsspel både i dagens match och i tidigare matcher då hade United släppt in betydligt fler mål än vad de har gjort hittills. Man brukar säga att man ska bygga laget bakifrån, det låter kanske som en klyscha men det brukar oftast vara rätt väg att gå. Om United får ihop en backlinje som utstrålar pondus och trygghet då kommer De Gea att fortsätta växa av det och det gör att mittfältet kommer få det lättare att släppa mycket situationer till backlinjen då man vet att backlinjen kommer ta bort inlägg och inspel och bromsa upp kontringar och så vidare. Men tittar man på Uniteds backbesättning blir man ju lite fundersam. Evans, Blackett, Mcnair och Rojo för att nämna några det är inte mittbackar som går in och tar befälet och bidrar med rejält och hårt mittbacksspel. United måste få in en mittback av riktigt hög kvalité, en chefsgeneral behövs i mittförsvaret för att United ska ha en realistisk chans att kunna knipa en direktplats till Champions League. För United ordning på defensiven då kommer man att ta fler poäng då man inte behöver värva så mycket offensivt sett. Potentiellt sett har United en offensiv som skulle kunna göra lika många mål som Chelsea och Manchester City om alla kommer igång och hittar en formtopp. Tänk om Van Persie blir som bäst igen, då skulle United bli livsfarliga. Di Maria är en av världens bästa fotbollsspelare och Falcao är en målskytt av absolut världsklass. Ska United värva i januari så är det en mittback som man ska leta efter, möjligen en defensiv mittfältare skulle kunna vara bra att få in i det här läget. Helt klart är att det är nya tider nu, United är inte på något sätt ett färdigmodellerat lag. Man söker fortfarande efter nån form av struktur och stabilitet i försvarsspelet, medan ärkerivalen Manchester City har ett komplett lag och där det egentligen bara är de själva som kan se till att det inte blir en succéfylld säsong. Det är ett tronskifte i Manchester som har skett. Det är klart att United alltid kommer vara den stora klubben om man tittar på historien, men just här och nu om man tittar på vart lagen står idag så är City i en bättre sits än vad United är. City har det bästa laget på pappret i Premier League och ett av världens mest spännande lag på pappret medan United må ha bra spelare i offensiven men får knappt ihop det defensivt då det stundtals är total kaos när bollen kommer in i straffområdet. Defensiven är någonting som United måste se över i januari, annars kan det fortsätta gå käpprätt åt helvete och en ny 7:e plats väntar.

 

Ännu en säsong slut, som alltid lika tomt att konstatera att det nu dröjer ett tag innan man får se allsvensk fotboll igen. Men som Kalmarsupporter ska jag vara ärlig med att säga att det på ett sätt är skönt att det nu är över för den här gången. Jag ska försöka summera säsongen så gott jag kan, vilket inte borde vara så svårt då jag brukar ha lätt att summera säsonger. Men den här säsongen blev väldigt speciell. Vi höll på att få uppleva någonting riktigt hemskt, men i sluttampen lyckades vi rädda lite heder och visa att det finns en potential i laget.

 

 

Om vi tar och går igenom matchen mot AIK till att börja med. Jag tycker att Kalmar började matchen helt okej, spelarna försökte få igång någon form av spel. Jag tycker att vi för en gångs skull var lite rädda om bollen och inte slog bort den så fort vi fick den utan vi försökte göra något konstruktivt med bollen när vi väl lyckades bromsa upp AIK:s anfallsförsök. Mittfältet tycker jag höll upp spelet bra, det har ju varit den delen av laget som haft störst problem under hösten bortsett från backlinjen. Men både Romario och Tobias Eriksson lyckades vinna lite närkamper och tog fram bollen ur trånga situationer och fick iväg lite passningar ut mot kanterna så att vi kunde vända spelet snabbt. Inledningsvis tyckte jag även att backlinjen klarade av att behålla koncentrationen och inte tappa någon markering. Under de första 20 minuterna var det inte många gånger som exempelvis Nabil Bahoui fick ta sig igenom vårt försvar och komma till skott. Men det skulle ändå bli nätrassel bakom Ole Söderberg i den 22:a minuten. AIK kommer loss på vänsterkanten, jag tror att det är Bahoui som lyckas komma till inläggsläge med sin fina högerfot och inne i straffområdet finns Celso Borges och kan hur säkert som helst nicka in ledningsmålet. Han får helt omarkerad och ostört nickplacera in bollen i mål, han skulle kunna hinna med att gå och köpa korv på läktaren och sen komma tillbaka och nicka in bollen. Det är för dåligt av försvaret att inte ha koll på att Borges kommer springades där. Vi vet alla vad han kan, han må ha blivit mer av en hårt jobbande spelare under den senaste tiden men han har fortfarande målsinne och kan peta in bollar då och då. Men varken Thorbjörnsson eller Marcus Nilsson finns på plats och tar bort bollen. Efter ledningsmålet kändes det som att Kalmar tappade precis allt. Laget började kladda med bollen, enkla passningar slogs bort och Pär Ericsson som för dagen startade ensam på topp fick inte särskilt många fina bollar att jobba på. Om jag ska vara ärlig tror jag knappt att Kalmar skapade någon målchans i den första halvleken. Jag upplevde det som att det blev för långt mellan lagdelarna och när vi väl vann bollen då tappade vi den snabbt igen. Och en grej jag la extra märke till i den första halvleken idag var att det är ofta som många spelare söker sig till där bollen är. Det innebär att när någon vinner bollen och tittar upp för att fördela den vidare då är det för trångt och det finns inte tillräckligt många bra alternativ att spela bollen på. Det där är något vi måste bli bättre på till nästa år, att inte bara befinna sig på den delen av planen där bollen är utan att försöka se helheten och erbjuda bra alternativ för att vända spelet med en krossboll eller lyftning. Både Solheim och Nouri hade under den andra delen av den första halvleken det väldigt svettigt på sina respektive kanter. Det var ofta som AIK kunde komma förbi de och komma till inläggslägen. Och när Kalmars försvar börjar bli oroligt då är det total kaos och då ska man nog undvika att ge motståndaren inläggslägen. För att summera den första halvleken tyckte jag att vi började helt okej men efter AIK:s ledningsmål då var vi tillbaka i det destruktiva och usla spel som vi visat upp under större delen av hösten.

 

Inför den andra halvleken gick jag in med tanken att nu hoppas jag bara att spelarna visar lite heder och försöker hålla siffrorna nere. Och det kändes ju inte bra att tänka den typen av tankar inför en andra halvlek. Att inte ens känna att ens lag har möjligheten att vinna eller åtminstone få med sig 1 poäng det är inte roligt att gå in inför en halvlek med den inställningen som supporter. Jag har under den här säsongen fokuserat mycket på att Kalmar bara kan göra en bra halvlek. Inget undantag idag heller, för Kalmar kom ut som ett helt annat lag i den andra halvleken. Som alltid är det en kombination av att motståndet gick ner sig lite i kvalité i passningsspel och tempo det brukar vara så. Men i det här fallet skulle jag vilja påstå att AIK var inte så värst mycket sämre spelmässigt i den andra halvleken, utan för en gångs skull tycker jag att Kalmar ska ha cred för att de höjde sig på alla punkter. Jag vet inte vad Eklund sa till spelarna i halvtid men det hjälpte uppenbarligen för det Kalmar jag fick se under säsongens sista 45 minuter gav mig lite hopp inför framtiden. Visst, vi kanske inte gjorde någon bländande insats spelmässigt det vore en överdrift att hävda det. Men jag tyckte att spelarna började visa lite hjärta och inställning och det var befriande att se. För är det någonting som jag har saknat i många matcher den här hösten har det varit inställningen. Jag skulle kunna rabbla upp matcher från i höst där Kalmar har visat upp en dålig attityd. Stundtals har vi sett så loja ut att det nästan är pinsamt att behöva prata om det men det är ett faktum att inställningen har inte varit bra under stora delar av hösten och det har straffat oss. Och idag går vi ut i den andra halvleken och börjar jobba för varandra som ett lag igen. Vi kom ofta samlade som en enhet i anfallen och försvaret började visa upp ett bättre spel. Thorbjörnsson och Nilsson var mer placeringssäkra och stod ofta rätt och kunde nicka bort inläggen. Och när AIK försökte att spela sig fram på kanterna då visade Solheim och Nouri upp ett hårt och rejält spel och kunde vinna mycket boll vilket gjorde att vi kunde vända spelet. AIK skapade aldrig det där riktiga trycket mot oss i den andra halvleken, det kändes aldrig som att vi blev riktigt tillbakatryckta och att vi gick på knäna. Om det var något lag som skulle vinna den här matchen så var det Kalmar. AIK tyckte jag inte alls fick något grepp om oss och de skapade inte särskilt många chanser. Det var egentligen bara en riktigt het målchans som jag la på minnet och det är när Henok Goitom mer eller mindre blir fri med Söderberg men han drar bollen över som tur är. Men utöver det lyckades vi ha bra koll på Henok Goitom och de övriga i AIK:s anfallsspel. Ebenezer Ofori och Ibrahim Moro är spelare som jag tycker är väldigt sevärda när det gäller AIK men jag tycker inte att de kom till sin rätt i andra halvlek, utan Kalmar hade bra koll på de två också. Papa Diouf tycker jag ska ha beröm för ännu en helt okej insats. Jag tycker inte att han är någon fantastisk spelare, men han har snabbheten för att bli riktigt bra. Det han behöver bli bättre på det är tekniken och då pratar jag om spelet generellt, hans passningar är inte alltid av bra kvalité och hans skott är så bedrövliga att det orkar jag knappt ens analysera. Men han sliter och kämpar och han har varit en av få spelare som får godkänt den här hösten. Och när det gäller spelare som varit utskällda tycker jag att Hovda är värd att nämna, jag tyckte han skötte sig ganska bra idag. Han vann bollen vid ett flertal tillfällen och förhindrade AIK från att ställa om vilket kunde ha resulterat i fler baklängesmål. I övrigt när det gäller den andra halvleken tycker jag att Kalmar försökte få till någonting under den sista kvarten. Men även vi hade svårt att skapa målchanser. I den 90:e minuten fick Sachpekidis ett gyllene läge att placera in segermålet men skottet alldeles för tamt. Det blev 1-1, efter att Solheim lyckats trycka in bollen efter en lite tilltrasslad situation efter en hörna. Det var för övrigt Kalmars första hörnmål den här säsongen, det tog 30 matcher för Kalmar att lyckas göra mål på en hörna. Inte för att vara den som är den, men det säger litegrann om standarden på det här laget den här säsongen och hösten i synnerhet.

 

1-1 alltså i säsongsavslutningen. Om jag då ska försöka summera det hela om det nu går är det bara att konstatera att det har varit höga berg och djupa dalar. Det började riktigt bra i varje fall poängmässigt under vårsäsongen. Vi tog mycket poäng inledningsvis och det kändes som att vi hade en del stolpe in i inledningen på säsongen. Vi övertygade inte spelmässigt om man tittar på vårsäsongen som helhet men om vi tittar på enskilda matcher som den mot Norrköping hemma var vi riktigt bra. Den andra halvleken mot Norrköping tillhör bland det bästa jag har sett Kalmar spela på mycket länge. Då spelade vi en offensiv och frejdig fotboll, det var en match som gav mig positiva vibbar inför framtiden. Det som jag tyckte fungerade bäst under våren det var försvarsspelet. För även om offensiven inte riktigt stämde så hade vi ändå en stabil defensiv att falla tillbaka på. Som supporter visste man att gör vi första målet i matchen finns det stora möjligheter att vinna då vi släppte till väldigt få målchanser under den perioden. Jag tycker att försvarsspelet fungerade minst lika bra som under 2013 då jag vill hävda att det var Allsvenskans bästa försvar vi hade att erbjuda. I skrivande stund kommer jag på att vi torskade mot Häcken med 4-1 innan VM uppehållet om jag minns rätt, men det kändes ändå bara som en dålig dag på jobbet och att det var en engångsgrej. Vi mötte AIK i mitten på juli och det var en match som jag bara vill glömma. Då visade spelarna upp en usel attityd, det fanns absolut ingen rörlighet i anfallsspelet och därmed hade vi inget anfallsspel att visa upp. Malmö hemma kunde jag tyvärr inte se men vad jag förstod lyckades vi matcha Malmö ganska bra och det gav en ju såklart hopp om att det skulle bli en fin höst. Sen vänder serien och vi gör en riktigt bra första halvlek och tar till och med ledningen, men vi gör en dålig andra halvlek och förlorar med 3-1 om jag inte missminner mig. Men det finns 1 match som med facit i hand var den utlösande faktorn till att hösten kunde ha slutat i en total katastrof, jag tänker på Åtvidaberg borta. Jag var på plats och fick se ett Kalmar som var så loja och oinspirerande att det var riktigt pinsamt att titta på matchen. Det var total kaos i försvaret vi hade inte mycket till anfallsspel. Spelarna såg allmänt förvirrade ut, jag tänker främst på Hovda som inte hade en aning om vart han skulle befinna sig på planen utan han joggade mest runt och såg sig omkring med en känsla av att vad gör jag här? Visserligen vann vi mot Falkenberg och Gefle på hemmaplan, men bortsett från de 2 matcherna blev det en höst som var helt bedrövlig. Nästan hela hösten har vi spelat en väldigt destruktiv fotboll. Det har inte funnits någon som helst fantasi i anfallsspelet. Jag har känt att spelarna mestadels har spelat för sig själva och då menar jag både anfall, mittfält och försvar. Vi har inte kommit ihop som ett lag och jobbat för varandra. Offensivt sett har vi inte fått igång maskineriet, vi har haft svårt att få fast bollen på motståndarens planhalva. Vi har också gjort en del misstag i sista tredjedelen, antingen har kvalitén på avslutet varit för dåligt eller har vi slarvat när det gäller den sista avgörande passningen. Sen tycker jag att vi inte har haft tillräckligt med fart i vårt passningsspel vilket har gjort att det blivit alldeles för lätt för våra motståndare att spela försvarsspel. Det har även varit så att spelarna inte hjälpt varandra genom att visa sig, det har gjort att bollhållaren blir tveksam och inte vet vart han ska göra av den och då drar han bara iväg en passning på chans oftast en långboll som är helt omöjlig för Papa Diouf eller Pär Ericsson att springa på. I vissa matcher har Emin Nouri varit det mest offensiva hotet under vissa perioder av matcherna. Och det är klart att det är spelare som är otroligt bra offensivt, men dra i handbromsen lite vi snackar om en ytterback här ska man förlita sig på att en ytterback ska fixa allt i offensiven? Det säger sig självt att det håller inte, utan de som var tänkta att göra målen har inte presterat tillräckligt bra i kombination med att mittfältet inte har varit bra på att servera anfallarna bra bollar. När det gäller försvarsspelet har det havererat under hösten, nu var det bättre i dagens match det vill jag verkligen understryka men vi är på väg åt helt fel håll när det gäller vårt försvarsspel om man tittar på höstsäsongen som helhet. Det har känts som att det inte har funnits någon stabil grund att luta sig mot. Jag får en känsla av att det inte finns några tydliga riktlinjer i laget att såhär spelar vi försvarsspel. Och jag tycker det stora problemet när det gäller vårt försvarsspel det är att det känns som att det har varit enskilda individer som spelat försvarsspel. Marcus Nilsson spelar på ett sätt, Thorbjörnsson vill gärna lämna sin position och gå fram och stöta eller ge sig ut på kanten och försöka bryta bollen på chans. Nenad försöker ofta spela sig ur situationerna och vill ha mycket boll. Nenad är också den typen av mittback som gärna vill sätta igång ett anfall och vill gärna komma till läge med sin fina högerfot och det gör att han sällan drar upp bollen på läktaren eller rensar bort den när vår backlinje är lite i gungning. Ludvig Öhman har jag varit inne på tidigare att han är ingen favorit för mig, jag ser verkligen inte storheten i honom som många vill framhäva. Jag tycker att han har en dålig förstatouch och han viker ofta ner sig i närkamperna. Jag ser honom inte som en framtida storback i mittlåset och jag ser honom definitivt inte som något alternativ på högerbacken. Han har inte alls den farten och teknik som krävs för att spela högerback. När det gäller målvakterna har jag inte så mycket att säga. Både Söderberg och Cramer kommer lite lätt undan här, men jag tycker faktiskt att man kan inte skylla allt på målvakterna. En målvakt är beroende av att ha en bra backlinje framför sig, det är inte så konstigt att Söderberg och Cramer har darrat då vi har haft en backlinje som inte haft någon som helst struktur och ordning i sitt försvarsspel. Jag är övertygad om att Söderberg och Cramer kommer prestera bättre i sitt målvaktsspel om de har en backlinje som håller måttet.

 

 

Nu vill jag avsluta med att prata lite allmänt om Kalmar FF och tankar inför kommande säsong. Det är klart att Kalmar har en lång väg kvar tills man är ett etablerat topplag igen. Det kommer ta lång tid innan man får in riktiga toppspelare som vill komma till klubben. Jag läste idag att Sebastian Eguren letar ny klubb i Sverige. Han har sagt att han kan tänka sig att spela i klubbar utanför Stockholm. Tror ni Kalmar var med på den listan? Nä såklart inte. Nu säger jag inte att Eguren är lika bra som när han var som bäst när han spelade i Hammarby men det säger ändå någonting. Det finns klubbar ute i Europa som jobbar med att bygga upp sitt anseende. Och jag kan garantera att det går betydligt fortare att rasera ett intressant projekt än att bygga upp sitt anseende och attraktionskraft igen. Det jag skulle vilja är att Kalmar börjar plocka fler spelare som finns i deras närhet. Man kanske skulle titta lite lägre ner i divisionerna också. Jag har hört att det inte riktigt finns det ekonomiska utrymmet för att värva spelare nästa år och att man i första hand måste gå på bosmanfall. Och när det gäller bosmanfall tycker jag att det är värt att nämna att Teteh och Mohamed Bangura finns tillgängliga. Men de vill såklart spela på så hög nivå som möjligt om de ska återvända till Allsvenskan igen och då är Kalmar för stunden inte något vidare alternativ. Jag har varit inne på det tidigare, det är en risk att gå till oss. Det är ingen som vet hur det kommer att gå nästa säsong, vi kan ju sluta 7:a i Allsvenskan och vi kan lika gärna åka ur Allsvenskan. När det gäller rekryteringen av spelare vill jag passa på att dela ut en känga till hur föreningen har skött den biten. Jag tycker att Cesar är ett jättebra exempel. Kalmar ansträngde sig jättemycket för att få in honom i laget och hur mycket har han spelat sen han kom? 1 match från start och 4 eller 5 inhopp om jag räknat rätt. Det finns en situation som jag tycker är väldigt talande för hur Cesars status har varit sen han kom tillbaka. Vi möter Häcken hemma och ligger under med 3-2 och jagar kvittering och alla tror att Cesar ska komma in, vem tror ni Eklund slänger in? Ludvig Öhman. En spelare som mestadels spelat högerback och vars naturliga position är mittback går alltså före Cesar i ett sånt läge. För mig kan det inte bli mycket tydligare än att Cesar var en Borstam värvning och en styrelse värvning och inte en Eklund värvning. Hade Eklund verkligen varit så nöjd med att få in Cesar som han påstod på presskonferensen när han presenterades då hade han ju spelat honom från start i varje match. Jag är tudelad när det gäller Cesar, för jag håller med om att han är uppenbarligen slut som fotbollsspelare. Det går ju inte lika fort längre och han har tappat en del i sin förstatouch. Men jag tycker inte att han har fått en ärlig chans. 1 match från start och ett fåtal inhopp är för lite för att jag ska kunna yttra mig om vad jag tycker om honom. Sen kan man ju undra vem som scoutade Cesar, om nu någon scoutade honom överhuvudtaget. Borde inte Borstam och styrelsen känt till att Cesar inte spelat så mycket fotboll under den senaste tiden. Mig veterligen satt han en del på bänken mot slutet av sin tid i sin cypriotiska klubb. Och platsar man inte ens i ett cypriotiskt lag då är det ju inte bra, då kanske man ska fundera på att lägga skorna på hyllan. Även Melvin Platje om nu någon kommer ihåg honom var en spelare som knappt fick någon speltid så länge han fanns i laget. För mig kändes han mest som ett youtubefenomen, visst han har gjort fantastiska mål men uppenbarligen håller han inte som fotbollsspelare. För jag tyckte mig inte se någon fin teknik eller något särskilt bra spelsinne under de få matcher han spelade för oss. Det är samma sak där, det är för dåligt scoutat. För att jämföra med Malmö, som verkligen sätter sina värvningar gång på gång. Man behöver inte vara orolig om Malmö tappar en tongivande spelare för de ersätter den med en minst lika bra spelare. På senare år har de värvningar som Kalmar tagit in inte blivit bärande spelare i laget. Papa Diouf är inne på sin tredje säsong och ses just nu som en halvdan spelare men har inte blivit den spelare som Kalmar hade hoppats på. Pär Ericsson tyckte jag var fullständig katastrof i inledningen och till en början platsade han ju knappt i laget. Nu har han fått spela en del på slutet men det har mestadels berott på att Måns Söderqvist varit borta på grund av skada och David Elm drabbades av lungsäcksinfektion. Kalmars scoutingarbete får underkänt så är det bara och det har vi fått betala för den här hösten. Det jag vill komma till är att till nästa säsong måste det bli mer tydligt vem som värvar vem och vi måste göra bättre research på de spelare få tar in. Vi måste känna att det här är rätt spelare för oss, vi kan inte gå på något youtubefenomen som Melvin Platje utan vi måste ha bra koll på vilka vi tar in. När det gäller vilka spelare som ska in i truppen till nästa säsong finns det en del spelare jag vill ha in. Nu ska jag inte snöa in på mitt favoritämne silly season för mycket i det här inlägget men det är oundvikligt med tanke på att det är en del som behöver göras. Men jag kan kort nämna att det behövs förstärkas på varje lagdel i stort sett. En mittback som kan gå in och ta befälet och styra upp en defensiv skulle vi må bra av. Ismael skulle behöva en lekkamrat bredvid sig, en spelskicklig mittfältare behövs. Vi behöver också få in en anfallare som har det där typiska målsinnet som kan göra mål ur ingen vinkel alls. När det gäller målvakterna återstår det att se vad som händer på den fronten. Den som ligger närmast att röra på sig är Cramer efter att han gick ut i tidningen och sa att han måste få spela för att hans utveckling ska gå åt rätt håll då han är uppe och nosar på en landslagsplats. Och det är klart att Kalmar måste bestämma sig om någon av målvakterna flyttar. Skulle Cramer flytta då står vi där med en halvbra Ole Söderberg och vem ska vara backup då? Ska det vara 16-årige Håkansson?. Eller ska vi ta in en målvakt som kan gå rakt in i laget och Söderberg blir andremålvakt igen? Den här typen av frågeställningar kommer att dyka upp om Cramer skulle flytta på sig. Men räkna inte med att vi kommer att kunna knyta till oss spelare av fantastisk klass. För under hösten har laget förstört större delen av sin attraktionskraft vilket gör att många spelare kommer tänka till en extra gång innan de väljer att skriva på för oss. Vi måste börja bygga upp någonting bra igen, vi måste bygga upp ett lag som är attraktivt att komma till. Jag vill att vi ska vara ett lag som erbjuder en miljö där unga lovande spelare att utvecklas i, den miljön har vi haft under många år nu men den har gått förlorad under den här hösten. Det är klart att en spelare av Isak Kiese Thelin kvalitéer skulle vi behöva, men det är självklart att den typen av spelare tittar på andra alternativ och hellre väljer Göteborg, AIK eller Malmö om de ger sig in leken efter en sån spelare. Och när det gäller tränarfrågan huruvida Hasse Eklund tränar oss till våren eller inte har jag ändrat uppfattning. Jag tror jag nämnde vid något tidigare tillfälle att chansen att Eklund tränar oss nästa säsong är 5 procent. Jag är beredd att ta tillbaka lite för är det någon som kan pusta ut efter de senaste 2 matcherna är det Hasse Eklund. Det var hyfsat bra spel mot Mjällby och det blev seger. Och idag gör vi en riktigt bra andra halvlek mot ett spelskickligt AIK och vi visade upp ett spel som gav lite framtidstro hos mig personligen. Jag tror att de sista 2 matchernas resultat och spelmässiga prestationer gör att Eklund kommer få chansen att vända skutan åt rätt håll. Det blev en 11:e plats och det är naturligtvis inte godkänt med tanke på vilket spelarmaterial Eklund har haft till sitt förfogande. Men det kunde lika gärna ha blivit förlust mot Mjällby och en total förnedring idag mot AIK och det hade varit totalt mörker. Nu tror jag ändå att styrelsen känner att det finns en framtid med Hasse Eklund som håller i trådarna. Och jag ska vara ärlig med att säga att jag vill inte att Kalmar ska bli en klubb som byter tränare så fort det går dåligt. Är det någonting Kalmar har varit bra på är det att man har stått för långsiktighet, kontinuitet och kvalité på sikt. Kalmar har varit ett föredöme när det gäller att ge tränare förtroendet under Nanne Bergstrand eran. Jag tycker att Kalmar ska fortsätta vara ett föredöme när det gäller att ge tränar förtroendet. Men det är klart att skulle det bli en riktigt dålig inledning på nästa säsong låt säga 1 poäng på 10 matcher då kan jag tänka mig att Eklund får stiga åt sidan. Men jag kände inför den här sista veckan av säsongen att den skulle bli helt avgörande för om Eklund fick vara kvar. Och nu blev det 4 poäng på de här 2 avslutande matcherna och säsongens sista halvlek blev riktigt bra. Därför tror jag att Eklund får sitta kvar. Nu gäller det för alla som har någon form av koppling till Kalmar FF att slicka såren bryta ihop och komma igen. Men det är inte frid och fröjd bara för att vi gjorde en riktigt bra andra halvlek idag. Det är mycket som behöver göras. En del spelare bör få lämna laget och en del spelare ska få komma in. Hur Kalmar sköter sig under silly season tror jag kommer få ganska stor betydelse för hur vi kommer prestera nästa säsong. Något som vi vet är att säsongen 2014 är över. Jag lovar er att de är en av de mest konstigaste och skumma säsonger jag har upplevt. Men jag är glad att laget tog sig samman under den sista veckan. Så mycket lidelse vi supportrar har fått uppleva under hösten. Det har varit en del sömnlösa nätter och ångest över hur det här skulle sluta. Men vi supportrar har ändå kämpat på för att få uppleva någon form av lyckostund och nu fick vi den under den här sista veckan och det känns förbannat skönt. Nu blickar vi framåt, nu lägger vi ett märkligt 2014 bakom oss. Försiktigt ser jag fram emot säsongen 2015. Vi gör nog rätt i att sänka våra förväntningar till nästa säsong, men det är klart att det ska bli kul när det drar igång igen. Ny säsong, nya möjligheter så är det alltid. Jag kommer ha fullt upp med att ha koll på silly season, medan jag har det kan ni andra passa på att vila lite. Jag kommer inte vila, det gör jag aldrig det vet ni vid det här laget. Hejdå säsongen 2014.

 

Som Liverpoolsupporter har man fullt upp med att hänga med i ligaspelet och Champions League spelet, men så har vi ju också några inhemska cupmatcher att genomföra också så länge vi är med i de turneringarna. Ikväll tar Liverpool emot Swansea som kommer till Anfield för att försöka slå ut Rodgers manskap igen, de gjorde ju det för 2 säsonger sedan.

 

När det gäller mitt förhållande till ligacupen kan man säga att den är speciell. Jag tycker att det är en ganska meningslös turnering i grund och botten. Det finns ju redan FA cupen, varför ska man då ha en till inhemsk turnering i spelschemat? Men samtidigt när ens favoritlag är framme och börjar nosa på en semifinalplats och känslan är att laget kommer allt närmre Wembley då börjar jag ju att tända till och tycker helt plötsligt att vi ska ställa upp med bästa möjliga lag. Nu är det en lång väg till Wembley inte bara när det gäller själva spelschemat att vi faktiskt inte är i kvartsfinal än, utan även spelmässigt känns det som att vi inte ens är i närheten av en cupfinal på Wembley. Men självklart vill jag att Liverpool ska vinna ikväll, jag har aldrig den inställningen att jag hoppas att laget ska åka ur cupen för att det då blir färre antal matcher under säsongen. Det rimmar inte enligt Liverpools självbild att lägga sig i en match, jag tror inte det rimmar enligt någon klubbs självbild om jag ska vara ärlig. Spelarna är professionella och de ska givetvis göra sitt jobb och ge allt för att försöka vinna matchen, sen kan vi supportrar diskutera med varandra vilka matcher på säsongen vi tycker är viktigast. Men att spelarna ska göra sitt bästa det råder det ingen tvekan, jag hade blivit duktigt förvånad om spelarna mer eller mindre bara spelar av matchen ikväll. Jag skulle vilja hävda att ligacupen och FA cupen är väldigt viktig att vinna den här säsongen då det inte är någon garanti att Liverpool spelar i Champions League nästa säsong. Som laget har sett ut hittills den här säsongen är det inte mycket som pekar på att vi kommer att vara ett topp 4 lag när vi spelat 38 omgångar. Självklart vill jag att vi ska spela i Champions League även nästa säsong och i många säsonger framöver, men samtidigt tycker jag att det är bättre med ett Europa League spel än att inte spela i Europa alls. För jag vänder mig lite mot det där med att ett lag slipper spela Europaspel och att man gynnas av det. Det är klart att du i det korta perspektivet kan gynnas av att spela färre matcher, men samtidigt vill alla klubbar som är etablerade i toppfotbollen idag spela i Europa och Champions League i synnerhet. Det är där pengarna finns och är du med i Champions League då har du chansen att bygga upp ett anseende och en attraktionskraft vilket gör att du kan locka till dig riktigt bra spelare. Så kvällens match är en match som jag vill att vi ska vinna, jag vill att vi ska lyckas i de inhemska cuperna med tanke på att Champions League äventyret ser ut att bli väldigt kort och att vi inte är något givet topp 4 lag.

 

 

Jag tänkte jag skulle titta till läget i laget och vad jag känner behöver förbättras för att vi ska vinna ikväll och i ett längre perspektiv. När det gäller skadeläget kan vi tyvärr konstatera att Sakho ser ut att bli borta ett tag till. José Enrique dras med småskador vilket inte är bra med tanke på att han har blivit en spelare som ska luftas i den här typen av matcher. Men det som oroar de flesta är givetvis att Sturridge blir borta flera veckor till. Så som situationen har utvecklat sig kan jag känna att det är riktigt skumt. Han skadar sig på Englands landslagssamling och man känner en enorm frustration över det, men okej då han blir borta ett tag det är inget man kan göra åt. Sen kommer han tillbaka i träning och skadar sig igen och vad jag har förstått var det inte samma skada han slog upp utan en ny skada. Det här är oroväckande för hans fortsatta tid i Liverpool och för hans karriär. Han har ju haft skadeproblem under stora delar av sin tid i Liverpool och det känns som att vi kommer inte kunna räkna med att kunna spela honom under stora delar av en säsong. Han är för skadebenägen för att vi ska kunna räkna med att kunna kasta in honom i vilken match som helst när vi känner för det. Han förlängde kontraktet om jag inte missminner mig för inte så länge sen vilket såklart känns riktigt skönt. Men ska han vara såhär mycket skadad under en lång tid framöver då ställer jag mig mycket tveksam till om vi kan behålla honom. För är du borta för länge då tappar du ju inte bara i tempot utan du kan även tappa lite av tekniken i förstatouchen. För lagets skull vore det optimala om Sturridge inte drar på sig fler skador när han väl kommer tillbaka igen. Och om vi ska gå in lite på just det spelmässiga är Sturridge en otroligt viktig pjäs i vårt spel. Många har gnällt på Balotelli att han inte har presterat som han ska och att han varit bedrövlig sen han kom. Jag tycker att man ska väga in varför vi tog in Balotelli. Jag tror inte Rodgers hade räknat med att Balotelli skulle spela som ensam anfallare och vara den som ska ordna allt på egen hand. Utan han värvades in för att spela tillsammans med Sturridge och tanken var att de två skulle utveckla ett fint samarbete. Och tittar man på de här två spelarna känns det som att passar ihop. Sturridge är en spelare som är väldigt duktig på att löpa sönder ett försvar. Han lever mycket på sin snabbhet och sina löpningar. Kan du få in en Balotelli som lite mer bollmottagare som tar ner den med bröstet eller foten och sedan fördelar den vidare mot Sturridge eller ut mot kanterna då är mycket vunnet där. Sen ska vi inte glömma bort att Balotelli är en spelare som inte bara kan vara lite fyrtorn och ta emot höga bollar utan han kan även springa ifrån en sölig backlinje även om det är väldigt sällan han tar en löpning i maxfart. Men om vi tar Balotellis tid i Liverpool hittills, hur många matcher har han och Sturridge fått spela? 1 får jag det till och det var matchen borta mot Tottenham där Liverpool var helt outstanding och Balotelli och Sturridge fungerade väldigt bra ihop. Jag tycker Balotelli har fått lite väl mycket skit sen han kom till oss, nu ska jag vara ärlig med att säga att jag är stor part i målet då jag är ett stort fan av honom. Jag var nog en av de första svenska Liverpoolsupportrar som köpte mig en tröja med Balotellis namn och nummer på. Men det är klart att jag inte är nöjd med det han har presterat hittills men jag tycker samtidigt att det går inte att bara lägga all skuld på att han ska fixa allt. Han är ju beroende av att ha en bra omgivning som ger honom bra passningar. Det känns som att situationen är väldigt svårlöst, för när mittfältet ger honom en bra passning då är han inte tillräckligt uppmärksammad på att bollen kommer mot honom. Och när han väl tar en maxlöpning och visar att han vill ha bollen då är kvalitén på passningen från Joe Allen eller Jordan Henderson för dålig. Det känns som att både Balotelli och hans lagkamrater försöker hitta ett bra sätt att ta vara på hans kvalitéer på bästa sätt. Jag tycker ju att det hela hänger på hur bra slagen passningen är, det är det som är det avgörande. Sen kan inte Balotelli tro att han kan promenera runt på planen och tro att det ska lösa sig av sig självt. Han måste visa mer att han vill ha bollen och han måste vara framme och hugga när väl Moreno eller Manquillo får till ett bra inlägg mot honom. Sen tycker jag att han bör inte tveka när han får ett skottläge, som det är nu blir det att han gärna tar en extra dragning när han kommer i ett 1 mot 1 läge. Jag tycker att han måste bli mer bestämd i den typen av situationer, får han bollen strax utanför straffområdet tveka inte att dra till. Det kanske inte blir mål alla gånger men det kan ju bli retur och då har vi Sterling och Lallana som skulle kunna fylla på inne i straffområdet och slå in returen. Och när det gäller offensiven generellt tycker jag att det i senaste matchen mot Hull såg helt bedrövligt ut. Det var inget bra tempo i passningsspelet, det kändes som att Liverpool trodde att de skulle kunna spela sig igenom Hulls försvar i det låga tempot. I dagens fotboll fungerar det som så att oavsett om vi pratar klubblag eller landslag har de så kallade sämre lagen tagit steg i rätt riktning. Glappet mellan de stora lagen och de mindre lagen har minskat. Det som är de mindre namnkunniga lagens styrkor det är att de är enormt organiserade i defensiven. De bjuder inte på många ytor, utan de parkerar bussen framför målet och sedan är det upp till det spelförande laget att försöka luckra upp det. Sen huruvida vi är ett spelskickligt lag som ska vara spelförande det råder det i och för sig en del frågetecken kring. För jag upplever situationen som att vi trivs bäst när vi får ha bollen så lite som möjligt och vi får ligga på lur lite och sen ta vara på chansen när kontringsläget dyker upp. Det som är problemet just nu är att vi har inte tillräckligt med fart i våra omställningar och vi gör så otroligt många tekniska misstag över hela planen. Joe Allen fick ett kanonläge att släppa ut bollen på högerkanten när en lagkamrat kommer löpandes och vill ha bollen, vad gör Allen? Jo han klarar inte ens av att ta emot bollen och så vänder spelet och vi måste snabbt ställa om till försvarsspel. Emre Can känns som en intressant spelare men även han stod för många tekniska misstag och felbeslut i senaste matchen. Jag tyckte att han kladdade alldeles för mycket med bollen och det kunde ha straffat sig om vi hade mött ett mer spelskickligt lag. Det som blir viktigt i kvällens match är att vi får igång farten i våra omställningar och även rent allmänt i vårt anfallsspel. Med risk för att bli tjatig men det här är färskvara när det gäller den här sporten, har du inte tillräckligt med fart i det du gör då blir det bekvämt för försvarande lag att stå emot. Då räcker det med att du ligger rätt i positionerna, att det finns tillräckligt med folk på egen planhalva som kan rensa bort bollen när den slås in eller bryta en för dåligt slagen passning. Ikväll vill jag se fart i vårt anfallsspel, Swansea ska inte få en lugn stund när vi har bollen. Kan vi få våra motståndare att för en gångs skull börja jaga mycket boll då kommer de att bli trötta och då finns det goda förutsättningar för att göra fler mål. För motståndet måste känna att de har svårt att hänga med och att de tappar strukturen i försvarsspelet på grund av att vi håller ett för högt bolltempo för deras del.

 

 

När det gäller själva laguttagningen är det svårt att ta ut laget såhär bara på rak arm. Vi kan ju börja bakifrån där jag tycker att det kan vara dags att ge Brad Jones chansen. För får inte han chansen ikväll då känns det som att hans tid i Liverpool är förbi. Får man inte ens chansen i en ligacupmatch hemma mot ett halvdant Premier League lag när ska man då får chansen? Sen ska jag vara öppen med att jag tycker att målvaktsfrågan hos oss är väldigt komplext att lösa. Det känns som att Mignolet är en helt okej målvakt, men jag upplever det ändå som att han är beroende av att ha en stabil backlinje framför sig som hjälper honom så mycket som möjligt. Han känns inte som den typen av målvakt som går in och styr upp en defensiv. Å andra sidan blir det lite paradoxalt för det känns som att vilka som än spelar i backlinjen är de beroende av att ha en stabil målvakt som kan gå in och diktera på ett tydligare sätt. Nu hör man ju inte allt som sägs på planen men det är inte ofta det är så tydlig kommunikation mellan Mignolet och backlinjen. Det blir mer att backlinjen spelar mer för sig själva och Mignolet får försöka reda ut krångliga situationer på egen hand. Men för att komma tillbaka till Jones tycker jag att det är läge att spela honom ikväll. Spelar han inte ikväll då kan det inte bli mer tydligt för mig att hans tid i Liverpool är över och han borde se sig om efter andra alternativ. Det är naturligtvis ingen optimal situation som vi har när det gäller målvakterna. Jag tycker att Mignolet har en alldeles för bekväm sits. Som läget är nu känns det som att han kan vara hur jäkla bedrövlig som helst och släppa in 3 skitmål och vara allmänt darrig i luftrummet och släppa returer på lösa skott utifrån men han får ändå spela nästa match. Jag är av den åsikten att ska vi lyckas i Champions League och ska vi vara topp 4 i ligan då måste inte bara ha en bra förstemålvakt som går att lita på fullt ut utan vi behöver även en duktig backup. Vi behöver en andremålvakt som håller måttet och det är uppenbart att Brad Jones inte gör det. Men hade jag varit Rodgers hade jag spelat Jones ikväll, bara för att ge honom en match i benen så att killen får lite självförtroende. Ärligt talat när spelade Brad Jones en match för Liverpool sist? Så nä Rodgers spela Jones nu så får vi se hur han presterar så kan vi utvärdera efteråt om han är redo att konkurrera med Mignolet även i ligaspelet. Om vi går över till backlinjen hade jag nog ändå valt att spela Manquillo från start på högerbacken. Det känns som att Glen Johnsons dagar i Liverpool är räknade. Jag tyckte att han var fullständigt bedrövlig mot Real Madrid i onsdags. Som jag var inne på senast han ryckte in och gjorde en bra brytning framför Ronaldo, sen glömde han bort att spela fotboll under resten av matchen. Han har ju tappat all form under den senaste tiden. Dålig förstatouch och det känns som att han hela tiden vill överarbeta situationerna. Blir det ett trångt läge ja då ska han försöka sig på något svårt och så blir det bara pannkaka av alltihop. Och jag kan känna att nu har vi tagit in Manquillo på lån från Atletico Madrid och jag tycker att tar man in en spelare på lån då ska man spela honom kontinuerligt och ge honom förtroendet fullt ut. För om du sätter honom på bänken då kan ju den karriären vara hotad. Går du på lån som ung spelare då är det ju en indikation från din klubb att du håller inte måttet för att ta en ordinarie tröja just nu men vi ser gärna att du går på lån och får chansen att utvecklas i en annan miljö och sen får vi se om du är redo att ta en plats när du kommer tillbaka. Är du 19, 20 år då ska du ju inte sitta på bänken eller spela reservlagsfotboll du är ju redo då att spela seniorfotboll. Jag tycker att det vore rena förnedringen mot Manquillo att sätta honom på bänken. Och jag har ju hellre en hungrig och kvick Manquillo om springer och springer på allt som rör sig och som verkligen vill vinna tillbaka bollen om vi tappar den än en Glen Johnson som verkar leva på gamla meriter och tror att det går att spela gåfotboll. Jag håller utan tvekan Manquillo före Glen Johnson för att han är en bättre fotbollsspelare än honom. När det gäller mittbacksparet kan jag ju tycka att det vore skönt om Rodgers slutar upp med att hatta med mittbackarna och istället försöker sätta ett mittbackspar någon gång. Okej jag kan tycka att Sakho är en bättre mittback än vad Lovren är, men uppenbarligen håller Rodgers Lovren före Sakho och då kan jag köpa att han får spela. Även om jag personligen håller Sakho före Lovren, jag tycker att han är mer bolltrygg och han är tveklöst den spelskickligaste av de 4 mittbackar vi har. Sen är det ju alltid lurigt när det kommer till en sån här match ska man spela ett B-betonat lag eller ska man ställa upp det bästa man har att erbjuda. Jag kan på ett sätt känna att jag är inte helt emot att låta Kolo Toure få spela en sån här match. Visst, han må ha passerat bäst före datum och hans karriär är på väg mot sitt slut men det är ändå en kille du kan kasta in du vet ungefär vad du får och han kommer inte göra bort sig helt och hållet. Jag tyckte att han var fullständigt bedrövlig under förra säsongen, men då spelade han ju ockås oftast med Skrtel och det fungerade ju inte alls. Eftersom Skrtel är lite vild i sin spelstil så rycktes Kolo Toure med i hans vilda spel och försökte ta efter det och det blev ju fullständigt kaos. När det gäller just Skrtel är jag lite tudelad när det gäller honom. Jag tycker att han spelar med ett stort hjärta och han ger aldrig upp han kämpar alltid i varje match och det kommer han att fortsätta göra garanterat. Problemet är ju att han inte är tillräckligt spelskicklig och att han kan komma helt fel in i situationer emellanåt. Hans största brister är att han gärna vill ligga lågt vilket gör att beroende på vem han spelar med kan det bli lite vad som helst i försvarsspelet. Och det är ju uppenbart att ska Sakho spela då kan inte Skrtel spela, för Sakho vill gärna stöta medan Skrtel ligger kvar djupt ner i banan och då är det omöjligt att ställa motståndaren offside. Men när det gäller matchen ikväll hade jag nog spelat Toure och Lovren. Du får inget bättre tillfälle än att testa ett nytt mittbackspar än i en sån här match. Det hade varit skillnad om vi mött Chelsea hemma i ligan, nu är det Swansea hemma i en ligacupmatch och då finns det ju lite utrymme att prova på nya konstellationer. Men jag vidhåller min starka uppfattning att det börjar bli dags för Rodgers att bestämma sig vilka som ska spela bland våra mittbackar. När det gäller vänsterbacken råder det ingen tvekan om att Moreno ska spela. Jag tyckte han började säsongen väldigt bra men på slutet har han blivit lite mer försiktig i sitt spel, han följer inte lika ofta med i offensiven längre och det är lite oroväckande. Nu är José Enrique lite småskadad så det finns ingen anledning att chansa med honom, men oavsett vad håller jag Moreno före honom alla dagar i veckan. Enrique bidrar med lite tyngd på vänsterkanten, men han har inte tekniken och spelintelligensen för att vara den typen av ytterback som hjälper till i offensiven och som är en stabil punkt att bygga sitt spel kring. Fördelen med Moreno är att han bidrar med både tyngd och fart och har du både fysiken och snabbheten i dig då ska det mycket till för att en spelare som bidrar med tyngd men som är klumpig i det övriga spelet ska peta dig.

 

 

När det gäller mittfältet är det svårt att sia om hur vi ska spela. Det beror helt och hållet på vilken formation vi ska spela. Diamanten har ju varit ett framgångsrikt recept för oss och var en stor nyckel till att vi faktiskt gjorde en så bra vårsäsong. Men på senare tid känns det som att Rodgers har gått ifrån det systemet. På pappret ser det ut som en 4-3-3 uppställning men det har i praktiken varit en fuskvariant av en 4-5-1. Ska vi spela 4-3-3 är det solklart för mig vilka som ska in i startelvan. Gerrard ska givetvis in på mitten som den defensiva av de tre mittfältarna, Henderson vill jag ha in där också. Henderson kan utgå från en kant men vi vet samtidigt att han har utvecklats till en spelare som jobbar över stora ytor och kan mer eller mindre befinna sig vart som helst på planen. När det gäller vänsterkanten är jag riktigt osäker på hur vi ska formera laget. Jag vill ju gärna att den spelare vi sätter som vänsterytter ska fungera så bra som möjligt med Moreno. Coutinho skulle kunna funka i den rollen, men han är ju väldigt bra offensivt och han har blivit bättre defensivt men än så länge tycker jag inte att han har tillräckligt med defensiva kvalitéer för att jag ska våga sätta honom på en vänsterkant. Nu vet jag att Lallana gärna vill spela mer centralt planen men jag skulle nog placera honom som vänsterytter. I mitt tycke är Lallana en bättre fotbollsspelare än vad Coutinho är eftersom han löper så otroligt mycket i matcherna. Ni minns kanske derbyt mot Everton där han kom löpandes från sin mittfältsposition och kom in i boxen flera gånger om och kunde mycket väl ha gjort mål. För mig spelar det ingen roll om Lallana spelar på en kant eller som central mittfältare, men i och med att Moreno kommer att behöva hjälp i defensiven då gäller det att ha en spelare som Lallana som kan erbjuda många löpmeter på en match både i offensiven och defensiven.

 

 

När det gäller anfallet gäller det att göra det bästa av situationen. Det är många som vill se Balotelli på bänken efter hans tröga inledning men jag vänder mig givetvis starkt emot den åsikten. Man lägger inte 16 miljoner pund på en spelare för att ha honom på bänken. Och det gäller ju att lägga ihop ett och ett. Placerar du Balotelli på bänken då kommer han att börja tjura vilket gör att han kan rubba stämningen i ett omklädningsrum och även på träningarna. Och hur ska Balotelli kunna bryta sin måltorka om vi sätter honom på bänken? Det Balotelli behöver nu det är tid och förtroende. Därför tycker jag att han ska spela ikväll, även om det finns matcher med större dignitet än Swansea hemma i ligacupen. Till höger om Balotelli väljer jag att sätta in Sterling, för jag tycker ändå att han ser ut att trivas i en mer offensiv roll som ett komplement till Balotelli. Sen tenderar Sterling att hamna mer på en mittfältsposition under matcherna än i en anfallsposition, men jag vill ändå ha honom i en så offensiv roll som möjligt. Och till vänster väljer jag Rickie Lambert. Jag har inte gjort någon hemlighet av att Lambert är mer än symbolvärvning än en riktigt bra värvning. Jag vet inte riktigt vad han ska bidra med, för han är inte särskilt snabb och han vinner för tillfället inte många närkamper heller. Men jag har ju hellre en spelare som Lambert på planen än Lazar Markovic. Jag tycker att Markovic ser allmänt förvirrad och vilsen ut varje gång han har fått ett inhopp. Det känns som lite kalkonvarning på den värvningen, men det är samma sak där det gäller att ge honom tid naturligtvis. Men om jag får välja mellan Lambert och Markovic går ändå Lambert före, för han bidrar ändå med lite tyngd till skillnad från Markovic som inte alls har hittat rätt än.

 

 

Jones-Manquillo-Toure-Lovren-Moreno-Henderson-Gerrard-Lallana-Sterling-Balotelli-Lambert, det är det laget jag väljer i kvällens ligacupmatch mot Swansea.

 

Real Madrid mot Barcelona eller El Classico om ni så vill. Världens största klubbmatch i fotboll alla kategorier, det kan jag erkänna även om jag inte är någon älskare av spansk fotboll. Det finns en match i La liga som får mig att tända till när det gäller den ligan och det är när Real Madrid och Barcelonas möts och ikväll var det dags igen.

 

Mycket intressant match på förhand med tanke på att det var litegrann två fenomen som ställdes mot varandra. Real Madrid tror jag inför matchen hade gjort 30 mål totalt och Barcelona hade inte släppt in något mål hittills den här säsongen. Real Madrids superoffensiv mot Barcelonas mycket kompakta defensiv, vem skulle gå segrade ur den här striden? Det är lite missvisande att beskriva Barcelona som ett defensivt lag. Vi kan ju börja med offensiven där det finns enorma kvalitéer. På mittfältet har man Xavi och Iniesta som fortfarande håller en hög nivå även om de börjar komma upp i åren och inte är så värst unga längre. Men jag har ju vuxit upp med de här spelarna och jag har alltid sett upp till dem. Deras styrkor är att de är väldigt spelskickliga, de kan hålla i bollen och de har förmågan att luckra upp ett kompakt försvar. En Xavi och en Iniesta är spelartyper som varje lag skulle vilja ha. De bidrar med sina passningar fram till Messi, Neymar och Suarez vilket gör att motståndarens backlinje för en del att göra. Sen har man Sergio Busquets som kommer lite i skymundan kan jag tycka i och med att Xavi och Iniesta är så dominanta i matcherna. Men han är också en bra spelare, han har fått en del kritik genom åren att han varit lite buse och att han inte är så pigg på att stå på benen i alla lägen. Och jag håller med om att han i vissa stunder kan se lite ointresserad och loj ut, men när han är på rätt humör och han gör ett hundarprocentigt jobb då är det en spelare som vem som helst skulle vilja ha i sitt lag. Han kanske inte är den mest spelskickliga spelaren som Barcelona har fått fram men han river och sliter och han är nyttig i den rollen han har där hans främsta uppgifter är att styra upp defensiven. Och om vi ska ta och ta en liten titt på Barcelonas försvarsspel och deras backlinje kan jag säga som så att jag är väldigt imponerad av det jag ser. Nu blev det förlust med 3-1 ikväll och Barcelona gick inte alls att känna igen i den andra halvleken men jag utgår från det jag har sett av Barcelona tidigare den här säsongen och även tidigare säsonger. Barcelonas backlinje är väldigt följsam och de är framförallt duktiga på att prata med varandra så att de kommer samlade i sitt försvarsspel. Det känns som att man har en stabil grund att stå på. Pique var kritiserad för något år sen och en del gick till och med så långt att han är en svag länk i Barcelonas startelva, jag vill hävda det motsatta jag tycker inte alls att han är någon svag länk. Han är otroligt följsam, han står ofta rätt i positionsspelet och nickar oftast bort bollen när den väl slås in i straffområdet. Dani Alves är en spelare som löper otroligt mycket under en match, jag vet inte hur många kilometer han löper per match men det måste vara många i varje fall. Han är otroligt bra offensivt och många hyllar honom för hans offensiva kvalitéer men jag tycker även att man ska hylla honom för hans defensiva kvalitéer. Han är både en offensiv modern spelskicklig ytterback men han river och sliter också väldigt mycket för att han ska kunna bidra i defensiven. Med tanke på att ytterbackar idag förväntas att både vara bra offensivt och defensivt tycker jag att Dani Alves gör det helt fantastiskt. Det var flera situationer idag som han fullföljde när han tappade bollen då var han på rätt plats vid rätt tillfälle och kunde få undan bollen. Han hade några sköna dueller med sin landsman Marcelo och ofta gick han vinnandes ur den striden. Mathieu är kanske inte den snabbaste av försvarsspelare, men det är hårt och det är rejäla tag som erbjuds från hans sida och jag tycker att han gör ett gediget jobb på vänsterkanten. Jag tycker ofta att han står rätt och kan skicka undan bollen när motståndarna försöker bygga upp ett anfall. Sen tycker jag inte att han har den där farten som krävs för att vara lika bra offensivt som han är defensivt, men då har ju Barcelona Dani Alves som sagt som kan bidra även framåt. Den sistnämnde i backlinjen är Javier Marscherano, den ettrige argentinaren eller hur vi nu ska beskriva honom. Jag tycker det är en bra beskrivning för han kan vara lite ettrig och grinig ibland på planen men det gör honom inte sämre som fotbollsspelare snarare tvärtom. Marscherano har gjort en märklig resa. Jag tyckte att han var helt okej i Liverpool och han var inte på något sätt dålig när han hade Anfield som hemmaarena, men jag tyckte aldrig att han var den där världsklasspelaren. Grejen med Marscherano är att enda sen Barcelona skolade om honom från mittfältare till mittback det är då han har exploderat. Numera tycker jag att han är fullständigt briljant och jag håller honom absolut som en av de bästa spelarna på den positionen. Han är otroligt spelskicklig, han kan hålla i bollen och han skulle kunna sköta alla uppspel om han fick möjligheten. Samtidigt tror jag att han har fördel av att han har spelat i Liverpool och känt på Premier League där det är lite mer hårda tag än i Spanien. Och i vissa situationer syns det att han har en Liverpoolbakgrund och att han ibland är lite brittisk i sin spelstil. Det är hårt men schyst från hans sida. Men jag är väldigt imponerad av honom. Och man börjar ju fundera på i vilken sits Liverpool hade varit i idag om de hade behållit Marscherano och skolat om honom till mittback? Men nu ska inte inlägget handla om det men det var bara en tanke som slog mig. När det gäller offensiven har Barcelona ett fantastiskt lag. Trion Messi, Neymar, Suarez är både världens bästa anfallstrio och även den mest spännande anfallstrion i världen. Det är ju tre spelare som är av absolut världsklass. Messi vet vi vad han kan göra, han kan på egen han luckra upp ett försvar. Det som gör honom unik är att ingen kan transportera bollen i maxfart över stora ytor som han kan. Och det går inte att ta bollen ifrån honom när han väl får upp farten, till slut måste du gå in och sätta en ful tackling mot honom för att du ska få en stund att andas. Neymar var det många som hävdade att han var bättre än Messi redan innan han flyttade till Barcelona. Jag var av den åsikten att jag ville se honom prestera på riktigt i en storklubb och på så sätt var det ju rätt symboliskt att han hamnade just i Barcelona som är en av världens största klubbar och där det är enorma krav som ställs. Jag tycker att han ikväll gjorde en bra match fram tills det att Real Madrid tog över matchen helt i den andra halvleken, då försvann han liksom hela Barcelona ur matchen. Och målet han gör är en fin prestation då han först backar ur situationen för att skapa sig mer yta och för att få Ramos och Pepe att tveka lite om de ska gå upp i press eller om de ska ligga kvar och avvakta. Han avancerar inåt i banan och placerar snyggt in 0-1. Suarez var det som stod för framspelningen och han är en intressant värvning. Vid målet visar han att han inte bara är en spelare som kan göra mål utan han är en smart spelare med ett fint spelsinne och som kan slå de avgörande passningarna mot en anfallskollega. Den passningen han slår till Neymar idag är av absolut världsklass. Sen försvann han mer och mer ur matchen, men det var inte hans eget fel utan det berodde mestadels på att Barcelona tappade konceptet i den andra halvleken när man hamnade i underläge med 3-1. Man tappade helt spelet som lag och man fick aldrig igång något hotande passningsspel och istället för att komma nära en kvittering öppnade man upp portarna rejält defensivt och Real Madrid kunde mycket väl ha vunnit med 6-1 om det inte hade varit för att man slarvade vid sista tredjedelen. Lite kort ska jag bara nämna att jag är lite kluven till att Barcelona värvat Suarez. Visst det är en perfekt spelare att få in i laget om vi bara pratar rent sportsligt. Han är en spelare som är fantastiskt spelskicklig, bra blick för spelet och har utvecklats till en vass målskytt. Han är också anpassningsbar, han kan både spela på en kant och han kan spela som central anfallare i ett 4-4-2 eller 4-3-3 för delen. Problemet är ju att Barcelona har ju redan Messi och Neymar i laget. Det är två stora egon med en stor egen vilja inom sig att lyckas. Och Suarez är jag övertygad om att han har ett starkt ego inom sig och det är klart att han kommer vilja avgöra matcher på egen hand. Jag tror på ett sätt att det skulle kunna gå åt skogen för Barcelona i och med att man tog in Suarez. Jag är skeptisk till att ha tre anfallare av den digniteten på planen samtidigt. Det kan mycket väl bli tjafs mellan de här tre om vem som ska ta straffarna och vem som ska ta frisparkarna från den kanten. Barcelona har ju provat att ha fler stora spelare i laget samtidigt och vi vet hur det har gått. Ronaldinho fick lämna klubben, Eto´o fick lämna klubben och Zlatan fick lämna klubben. Det som var anledningen till att Zlatan fick lämna klubben det var ju inte bara för att det skar sig mellan Pep Guardiola och honom utan det var ju för att han inte drog jämt med Messi. Det fungerade inte att ha två så stora stjärnor i laget. Och om det inte fungerade att ha två världsstjärnor i laget i Messi och Zlatan hur ska det då gå att ha hela tre stora stjärnor i laget och på planen samtidigt i Messi, Neymar och Suarez. Visst rent sportsligt det är en fantastiskt trio och tveklöst världens bästa anfallstrio. Och de kommer att göra mål absolut kommer de att göra det, men det kan mycket väl vara så att stämningen i laget rubbas om Suarez eller Neymar skulle börja tjura och börja göra sig omöjliga i klubben. Det är en liten risk att ta in Suarez, det är inte bara positivt att Barcelona tog in honom. Men Barcelona ska såklart vara nöjda med det laget de har. De har kapaciteten att vinna både ligan och Champions League utan tvekan.

 

 

Real Madrid å sin sida ska vara mycket nöjda med kvällens match. Jag tycker att de började lite trevande och det var jobbigt för dem att åka på ett mål i baken redan efter 5 minuters spel. Sen tycker jag att Barcelona ägde spelet under de första 25 minuterna och Real Madrid hade svårt att få äga boll och bygga upp anfall. Men mittfältet ska ha all cred för det hårda jobb de la ner för att se till att Barcelona inte skulle köra över laget fullständigt både mål och spelmässigt. Jag tycker att Toni Kroos, Luka Modric och Isco ska ha en rejäl dunk i ryggen för det hårda jobb de la ner i den första halvleken när Barcelona hade sin bästa period i matchen. Backlinjen med Pepe och Ramos som mittbackspar det fungerar ju alldeles utmärkt. Ramos är en av världens bästa mittbackar, Pepe kan visserligen hitta på lite vad som helst och vara lite av en säkerhetsrisk men han är en köttig spelare som såklart är en viktig kugge för Real Madrid. Jag kan tänka mig att Real Madrid supportrarna uppskattar det jobb han lägger ner för dem. När det gäller offensiven är det med stor glädje jag tittar på det här laget. Real Madrid har så mycket resurser i det här laget offensivt att det nästan blir lite läskigt att prata om det. Toni Kroos är en bra passningsspelare, Luka Modric likaså. Ronaldo är komplett han har precis alla kvalitéer som krävs för att ständigt vara ett hot. Det som är det speciella med honom är att du vet aldrig vilken position han kommer att utgå ifrån. Ena sekunden är han på högerkanten och nästa stund är han på vänsterkanten och ibland söker han sig mer inåt i banan för att komma till skott. Han står aldrig still utan han löper så otroligt mycket och det är klart att då får backlinjen mycket att göra. James Rodriguez har jag inte ens nämnt än. Det är svårt att bedöma spelare som har gjort succé i  VM, ofta känns det som att spelare som helt plötsligt exploderar i VM sällan lyckas när de kommer till en större klubb. Men jag tycker att James har visat att han definitivt är redo för uppgiften att spela i en klubb som Real Madrid. Han är snabb och väldigt teknisk, jag skulle vilja säga att han kan göra det mesta med bollen. Visserligen är han lite enfotad men i och med att det går så fort när han väl sätter fart då gör det ingenting att han är lite enfotad för motståndaren hänger inte med ändå. Benzema är kanske inte den spelaren som dribblar av ett helt lag och sedan hänger dit den i krysset, men han sliter och kämpar på topp och även han är väldigt löpvillig. Jag tycker också det är värt att lyfta fram hans huvudspel, han har en förmåga att komma i perfekt tajming när inläggen väl kommer mot honom. Marcelo tycker jag också vi ska nämna när vi snackar Real Madrids offensiv. Han har ju fått en del skit för att många tyckte att han stundtals var bedrövlig i VM och jag kan väl hålla med till viss del, men man kan ju inte döma ut honom som spelare efter ett blekt VM. Fördelen med honom är att han klarar av att både ta fram bollen själv och bygga upp ett anfall och att han är duktig på att väggspela med Ronaldo och Benzema. Det är sällan han springer offside i sina löpningar. Men det som gör honom speciell är att han också kan ta med sig bollen in centralt i banan och agera lite mittfältare och fördela bollen vidare ut på kanterna eller slå den centralt mot Benzema. Han hade ett jätteläge att frispela James vid ställningen 3-1 men då kladdade han för mycket med bollen och Barcelona kunde återerövra den. Det var ju tur att det redan stod 3-1 och matchen var mer eller mindre avgjord. Det känns som att vi har gått igenom Real Madrids lag rätt bra nu. Det jag framförallt vill lyfta fram är att det är ganska talande när de skeppar iväg Di Maria till Manchester United och man tänker hur ska klara sig utan honom. För Di Maria är en riktigt bra box till box spelare och en av de absolut bästa spelarna i världen. Men som ni alla kunde se ikväll klarar sig Real Madrid perfekt utan honom. De har James, de har Toni Kroos som har ersatt Di Maria på ett förträffligt sätt. Jag tycker också att det säger en del när Khedira kommer in med 5 minuter kvar ungefär att spela och får agera lite städgumma under sista 5 minuterna plus tillägg. Han är på bänken och vi vet alla att han är en riktigt bra och spelskicklig mittfältare och han sitter på bänken. Real Madrid har ett lag som är så bra att det knappt går att beskriva hur bra de är. Jag har hävdat att Barcelona har sett mer stabila ut under säsongsinledningen och att jag har satt en del frågetecken för Real Madrid i och med att man bland annat tappade en 2-0 ledning mot Real Sociedad på bortaplan. Men ikväll visade Real Madrid att man är det stabilaste laget i La liga. De har fått ordning på defensiven och de klarar av att vinna matcher på flera olika sätt. De är svårstoppade när de etablerar sig på offensiv planhalva och när de ställer om från försvar till anfall då går det väldigt fort. Jag tycker att Real Madrid spelar världens bästa kontringsfotboll. Det finns inget lag som kan mäta sig med Real Madrid när det gäller att spela kontringsfotboll, de står i en klass för sig. Och för att knyta ihop säcken vill jag avsluta med att säga att Real Madrid och Barcelona är tveklöst Spaniens 2 bästa lag och de har de varit under lång tid även om Atletico Madrid vann ligan förra året. Men jag känner att övriga lag i La liga är ljusår efter Real Madrid och Barcelona. Båda lagen har fantastiska spelare att tillgå både i offensiven och defensiven och båda har materialet för att vinna både ligan och Champions League. Jag har svårt att se vilket lag som ska stoppa de här två giganterna i Europa. Det skulle vara Bayern München då, det har de ju gjort tidigare. Men jag undrar om det ändå inte kan bli Barcelona och Real Madrid i en Champions League final till våren. Helt klart är att de är Spaniens starkaste och bästa lag utan tvekan. De spelar fotboll på en helt egen nivå. Det går så fort, det är en sån fart i spelet och varje spelare erbjuder massa löpmeter i varje match de spelar oavsett om det är Champions League eller ligaspel och det är helt underbart som fotbollsälskare att titta på. Jag är ingen älskare av La liga, men jag älskar El Classico för det blir alltid sevärda matcher. Och det är inte så konstigt, för Real Madrid och Barcelona är två lag som är av absolut världsklass på samtliga positioner och det är ingen slump att de har dominerat i La liga under så lång tid. Frågan är om de kommer att mötas i en Champions League final? Det är inte givet men däremot är det helt givet att kampen om ligatiteln står mellan dessa två jättar. Det finns inget annat lag som kan hota Real Madrid och Barcelona om topp 2 i ligan, inte ens Atletico Madrid. Real Madrid och Barcelona är för överlägsna helt enkelt.

 

Det var en stor förväntan på Anfield denna afton när de regerande mästarna Real Madrid kom på besök. Liverpool som hade ganska stor press på sig att ta poäng i den här matchen då man förlorade med 1-0 borta mot Basel i förra omgången. 1 poäng i den här matchen skulle ses som en seger och ett stort steg i rätt riktning. Men det blev ju inte riktigt som vi hade tänkt oss.

 

 

Om jag tar och delar upp min analys som jag brukar göra och går på den första halvleken till att börja med. Jag tycker att Liverpool började matchen helt okej ändå. Det kändes som att laget var medvetna om vad det var som gällde. Det handlade om att ligga rätt i positionerna att inte bjuda på några onödiga målchanser och framförallt försöka spela en mera primitiv fotboll än vad man ska göra till vardags. Sen kan jag ju tycka att Liverpool för tillfället vilka de än möter spelar en primitiv fotboll, men att man skulle hålla sig till ett enkelt spel ikväll var för mig självklart. Liverpool försökte få igång någon form av spel och man försökte sätta Real Madrids backlinje i gungning men man lyckades inte alls med det. Det kändes som att det var för tempofattigt i Liverpools passningsspel rent allmänt ikväll. Det kunde ta lång tid för backlinjen att överhuvudtaget skicka upp bollen i banan mot Balotelli eller Sterling. Jag tycker att Real Madrid alldeles för ofta fick stå samlade och ta hand om de få anfallsförsök Liverpool hade i den första halvleken. Jag har hyllat en sån som Alberto Moreno i inledningen på säsongen och jag tycker att det är en spännande värvning som kan bli riktigt bra på sikt. Vi minns alla Tottenhammatchen när han var fullständigt briljant och när han dessutom fick krydda till sin fina insats med att göra ett otroligt snyggt solomål. Men ikväll tycker jag att han blev helt neutraliserad av Real Madrids försvar. Det var inte många gånger han kom loss på vänsterkanten och kunde komma till inlägg med sin fina vänsterfot. Jag tycker inte heller att han kom till sin rätt i närkampsspelet, han vann för få dueller på planen helt enkelt. Sen tycker jag inte heller att han fick igång något riktigt samarbete med Coutinho, det var inte många gånger de väggspelade med varandra. Jag vill gärna se att Moreno tar initiativ och sätter fart på sin kant och lyckas erbjuda ett extra alternativ när Liverpool ska bygga upp ett fint anfall. Ska vi ta och gå igenom målen så vi får det överstökat? Ja jag tror vi gör det så är det ur världen. Christiano Ronaldo får bollen via en lyftning som han springer på och kan elegant vräka in 0-1. Det är givetvis mycket snyggt spelat av Real Madrid det råder ingen tvekan om att de är ett komplett lag när det gäller offensiv spets men Liverpools försvar fortsätter at haverera. Man kan inte titta så mycket på bollen som Liverpoolspelarna gör i det läget, jag tror det är hela tre spelare som stirrar sig blinda på bollen och då glömmer man att Ronaldo kommer ge sig iväg på en löpning och då lämnas Mignolet ensam med Ronaldo mer eller mindre. På reprisen ser man tydligt hur Lovren försöker rensa undan bollen, sen är ju frågan vart bollen hade hamnat om han hade fått träff på den. Men det är ingen garanti att Lovren lyckas med sina brytningar när han väl bestämmer sig för att rycka in som siste man och rädda en farlig situation. 0-2 målet är en lyftning som kommer in i straffområdet och det är samma misstag igen när det gäller Liverpools försvar. Spelarna tittar bara på bollen och glömmer helt bort att det kan komma upp en spelare på bortre stolpen och sätta dit pannan, typ en Benzema. Någon måste ju ta tag i det här när det kommer till sådana här situationer, Mignolet får skrika på sina spelare att markera spelarna ordentligt eller får utespelarna se till att kommunicera bättre. Helst ska det ju vara en kombination av båda det vore det bästa. 0-3 målet är bland det värsta jag har sett, det är så pinsamt att man nästan blir mörkrädd. Jag vet inte vad det är i vårt försvarsspel som brister när det kommer till fasta situationer. Jag tror det är Balotelli och Lovren som går på samma boll och de krockar ju med varandra i stort sett, okej det är ett misstag som begås där. Men situationen är ju inte över utan bollen dyker upp mitt framför Mignolet och då ska bollen bara bort. Glen Johnson står ju bara och tittar på och Gerrard är för sen med att hinna dit i tid och ta hand om bollen. Det är sådana misstag som gör att du får det svårt att vinna fotbollsmatcher.

 

 

Den andra halvleken tillhör bland de mest märkliga halvlekar jag har varit med om. Det var längesen jag satt helt avslappnad under en halvlek och bara väntade in slutsignalen. Det viktigaste var att Liverpool skulle få igång lite spel få hålla lite i boll kanske göra något mål och sedan få ordning på defensiven och inte låta det här rinna iväg till vad vi fick se i Rom igår. Jag tycker att Liverpool ändå stod upp bra i den andra halvleken, man ska ha cred för att man inte slutade spela helt och hållet. Sen ska vi vara ärliga med att säga att Real Madrid tog inte ut sig för mycket i den andra halvleken. De hade inte gjort mer än det som behövdes, man hade skaffat sig en säker

3-0 ledning och i den andra halvleken handlade det bara om att spela av matchen. Tyvärr för Liverpools del blev inte Real Madrid tillräckligt loja och avslappnade i sin attityd att det fanns en möjlighet att äta sig in i matchen. Men samtidigt är det bara att erkänna att ligger du under med 3-0 i halvlek mot dagens Real Madrid då är matchen avgjord det är ren fakta. Men jag är glad över att Liverpool inte vek ner sig och tyckte synd om sig själva. Det fanns positiva grejer från den här halvleken att ta med sig. Jag tycker att Emre Can gjorde ett fint inhopp, han såg ganska pigg ut och kommer nog att växa in i Liverpoolkostymen på ett bra sätt om han får vara skadefri. Jag har varit inne på att Henderson har varit inne i en formsvacka och det är han kanske fortfarande men han slutar inte att kämpa. För mig är han en framtida lagkapten om han fortsätter att visa upp den här inställningen. Han känns kanske inte som den som ställer sig upp och skriker i omklädningsrummet när det börjar gå dåligt, utan han går ut på planen och föregår med gott exempel istället. Men det finns en situation som jag kommer minnas länge och det när Ronaldo blir frispelad och är helt ren med Mignolet. Det är ett givet mål alla väntar bara på i vilket hörn Ronaldo ska sätta den, men Mignolet står för en fin fotparad och styr ut bollen till hörna. Det är en sån situation som kan få en säsong att vända för en spelare som Mignolet. Han har varit hårt kritiserad och det diskuteras ständigt om vi ska köpa in en målvakt i januari eller om Victor Valdes ska ansluta redan innan januarifönstret. Men det måste vara oerhört skönt för Mignolet att få göra en räddning mot en världsspelare som Ronaldo. Det är klart att Migonlet inte kan vara nöjd med matchen eftersom det inte blev någon poäng men den räddningen kan han bygga vidare någonting på. Och visst det är kanske inte en sån avancerad räddning, men ack så viktig den var för honom. Jag tror att han kommer att växa av det här och steppa upp och prestera bättre. Jag skulle bli väldigt förvånad om vi inte får se en Mignolet som är tungan på vågen när matcherna står och väger i fortsättningen. För räddar man ett friläge och förhindrar att världens bästa fotbollsspelare gör mål framför dina supportrar det är klart att du som målvakt växer något enormt av det och höjer ditt självförtroende. Så Mignolets räddning är det jag kommer minnas mest ifrån kvällens match.

 

 

Om vi bara ska prata lite allmänt om läget i Liverpool och hur jag ser på fortsättningen. Känslan är som ni kanske har kunnat märkt inte särskilt bra. Jag har en väldigt luddig och komplicerad syn på Liverpool just nu. Jag vidhåller min starka uppfattning att jag tror på Liverpool på sikt. Det känns som att vi är på väg att bygga upp någonting som skulle kunna vara intressant inom en treårsperiod. Men kommer vi räcka till redan den här säsongen? Är vi redo att etablera oss som ett topplag både i Premier League och i Champions League? Eftersom det handlar om Champions League ikväll tänkte jag fokusera på hur kommer klara oss där. Man kan ju dela upp analysen i olika delar och man kan lika gärna snabbt dra slutsatser och bara säga som det är. Tittar man spelare för spelare och jämför Real Madrids lag med Liverpools lag så är ju Real Madrid klasser bättre, tveklöst klasser bättre. 9 gånger av 10 ska Real Madrid bara köra över Liverpool så är det bara. Det som jag tycker är väldigt talande är att det var Real Madrid som helt dikterade villkoren på Anfield ikväll. Ett tag valde man att vara lite försiktiga och inte gå bort sig och dra ner på tempot och bygga upp sina anfall i lugn och ro. När man märkte att Liverpool började komma in i matchen på grund av att man hade ett lite för lågt tempo ja då skruvades tempot upp direkt bara sådär. Det tycker jag säger en hel del, Real Madrid kan kontrollera och styra en match på ett sätt som inte Liverpool kan idag. Jag skulle vilja säga att vi är ljusår efter Real Madrid och de stora lagen, jag tänker på Barcelona jag tänker på Bayern München och till viss del Atletico Madrid. Man kan ju också jämföra respektive lags omställningsspel och sätta det i kontrast till varandra. När Liverpool ska ställa om från försvar till anfall då vill gärna backlinjen försöka få ordning på bollen först och vinner mittfältet bollen tar man gärna en passning ut mot kanten eller snett bakåt till någon av ytterbackarna och så hinner motståndaren med att komma hem med laget. När Real Madrid vinner bollen tar det kanske 3 sekunder från att de är på egen planhalva tills det ha kommit till offensiv planhalva. Det går så otroligt fort när Real Madrid ställer om. Sen har Real Madrid individuell briljans att förlita sig på, Ronaldo kan göra precis vad som helst med bollen. Toni Kroos är en spelskicklig mittfältare, Modric kan absolut luckra upp ett försvar. James Rodriguez har vi inte ens nämnt och då ska vi inte glömma bort att han gjorde ingen vidare match ikväll, jag tyckte att han var medelmåttig definitivt. Kan ni då tänka er hur det hade gått om han hade haft en bra kväll då hade det kunnat bli en rejäl överkörning. Real Madrid har så mycket alternativ och resurser i sin trupp att det nästan är skrämmande. På tal om bred trupp och att ha många alternativ, Liverpool har ju värvat en del spelare under sommaren. Jag sa inför säsongen att vi har en bredare trupp i år jämfört med förra och att det därmed fanns goda chanser att upprepa succén från i våras. Det stämmer att vi på pappret har en bredare trupp, det finns fler alternativ att välja för Rodgers när han vill förändra en matchbild. Problemet är ju att kvalitén på våra breddspelare är inte tillräckligt bra. Lazar Markovic fick göra ett inhopp idag och han gjorde inte något vidare ifrån sig. Jag tycker att han ofta ser rätt vilsen ut, han vet inte riktigt vart han ska hålla till på planen. Om det är att Rodgers inte har gett honom en tydlig roll eller om han inte vet sin roll det låter jag var osagt, men det ser inte bra ut när han mest joggar omkring och knappt får röra bollen och när han väl får den då försöker han så snabbt som möjligt bli av med den. Rickie Lambert fick inte spela ikväll och jag säger inte att han skulle ha gjort det. Men det känns inte bra att ha en sån som Lambert på bänken. Han har hjärta för klubben det känner vi alla till, men för mig är det inte det som är det avgörande utan spelare som kommer till oss måste ju kunna tillföra laget någonting. Jag ser Lambert mer som en nostalgi och symbolvärvning mer än att det är en bra värvning. Balotelli är såklart det stora samtalsämnet efter en sån här match. Utbytt i halvtid och en ny medelmåttig insats. Ni som inte känner mig ska veta att jag älskar Balotelli, vad vore fotbollen utan profiler som honom? Jag beställde min Balotellitröja så fort jag fick veta att han skrivit på för oss. Men om jag ska säga vad jag tycker om Balotelli såhär långt i Liverpool är jag inte något vidare positiv i min bedömning. Jag tycker att han stundtals blixtrar till med fina passningar, han hade bland annat en fin passning ut mot Glen Johnson där han visar att han har en fin touch. Det fanns en situation i den första halvleken då han sätter fart och tar sig till ett inläggsläge men tyvärr är det inte någon spelare på plats i straffområdet som kan jobba på hans inlägg. Men helhetsintrycket av Balotelli är att han gör det inte tillräckligt bra. Det går lite för långsamt när han får bollen, det måste gå fortare och han måste bli mer beslutsam i sitt agerande. Antingen är det skott som gäller, släppa ut bollen på kanterna eller försöka sig på ett kombinationsspel med Coutinho eller Sterling. Men jag återkommer till det jag har sagt tidigare att Balotelli är beroende av att ha en bra omgivning. Han är inte den typen av spelare som kan luckra upp ett försvar helt på egen hand. Han behöver spelare som ger honom rätt bollar, han behöver känna sig delaktig i spelet och får han inte tillräckligt med bra passningar till sig då kommer han ganska snabbt att bli ganska ointresserad av att springa för laget. Precis som med Zlatan så är hemligheten att få Balotelli att prestera bra är att hålla honom på gott humör genom att servera honom bra bollar och få honom att känna att han är med i matchen. Han har ju som vi alla vet en tendens att se ganska ointresserad och loj ut om han inte får en bra start på matchen. Jag tycker också att man kan väga in lite psykologi i diskussionen. Ta första matchen mot Tottenham, han får ett jätteläge på nick men Lloris räddar den. Han fick ett fint läge mot Everton vid ställningen 1-0 men bollen går via Tim Howards fingertoppar upp i ribban. Tänk om Balotelli hade fått bli målskytt i de här 2 matcherna istället, då är jag ganska övertygad om att vi hade fått se en annan Balotelli än den vi ser nu. Att vara anfallare är speciellt, för du bedöms inte i första hand för din spelmässiga prestation utan du bedöms utifrån hur många mål du gör. Och slutar du att göra mål då kommer supportrarna snabbt att tröttna på dig och skälla på dig varje gång du slår en felpass eller misslyckas med att pricka målet. Och jag kan känna såhär när det gäller just Balotelli att det kan bli väldigt kostsamt för honom att han missade helt öppet mål mot QPR i söndags. Ärligt talat det där får bara inte hända, ni kan alla räkna ut att förtroendet för Balotelli från supportrarnas sida blir ju inte bättre av att han bränner sådana klara målchanser. Men jag tycker inte att man kan tala om att bänka Balotelli det är helt fel väg att gå. Balotelli kommer inte att kunna bryta måltorkan fortare om han får börja på bänken i matcherna, han måste känna att han har Rodgers fulla förtroende. Och jag känner också att man kan inte värva en spelare för 16 miljoner pund för att 2 månader senare sätta honom på bänken bara för att han inte gjort mål än eller inte har kommit upp i en bra nivå spelmässigt. Visst han kostade inte så mycket det är ingen jätteinvestering på så sätt, men det kan bli en dyr investering om du bänkar Balotelli. Jag tycker att Balotelli ska få spela från start, för det är en spelare som kan göra mål från halva plan och kan briljera när han väl får till det. Jag kan garantera er om att motståndarna oroar sig mer om de ställs mot Balotelli än Rickie Lambert. Avslutningsvis ska jag bara kort nämna det jag tycker är sämst med Liverpool såhär långt. Med risk för att bli tjatig men laget kan ju inte spela försvarsspel. Och det jobbiga är att nu när vi inte gör lika många mål längre nu när Suarez inte finns kvar i laget och Sturridge har skadebekymmer då får vi det svårt att vinna matcherna. Just nu står vi och faller med att defensiven måste sitta för att vi ska ha en chans att vinna. Men jag känner mig inte alls trygg med den backlinje vi har. Lovren ser jag inga tydliga kvalitéer hos och Skrtel gör det ju bra emellanåt men kan även han komma helt fel in i situationerna. Han försökte ställa Ronaldo offside i första halvlek, det är bara det att han har inte koll på vart hans backkollegor håller till på planen. Det brister i kommunikationen och det är väldigt tamt vid fasta situationer. Och återigen vi tittar för mycket boll när motståndaren kommer med fart mot oss rakt framifrån, vi måste bli mer koncentrerade och kasta ett öga åt sidan för att kontrollera okej har vi en spelare på den kanten som är på väg att gå i djupled ja då är det bättre att en stöter och jag tar markeringen och så vidare. Sen måste jag ju säga att Glen Johnson är en spelare som jag har försvarat väldigt länge, men nu börjar till och med jag få nog. Ärligt talat, han är slut som fotbollsspelare han bidrar inte med någonting bra. Han kan inte tajma sina offensiva löpningar bra och han kan inte heller ta tillbaka bollen när han förlorar den. Han hade en situation där han gled in framför Ronaldo och bröt bollen, efter det kändes det som att han var nöjd med den prestationen och sedan slutade han spela. Han ser otroligt trött och loj ut och förstatouchen är ju så usel att det är nästan pinsamt att prata om det. Glen Johnson känns färdig hos oss, han hör hemma i lag som Stoke eller Hull för han är ingen toppspelare bland ytterbackar längre. Och jag tycker det är konstigt att Rodgers föredrar en seg och trött Glen Johnson när man har en ung och hungrig konkurrent i Javier Manquillo att tillgå. Jag förstår inte varför man tar in Manquillo på lån om man inte väljer att spela honom i en sån här match. Jag tycker det är dags att Manquillo blir helt ordinarie i Liverpool för han är en bättre fotbollsspelare än vad Glen Johnson är. Det här har jag säkert sagt förut också men jag tror att nyckeln till att Liverpool ska bli lika framgångsrika som ifjol det är att man får ordning på försvarsspelet. När det gäller offensiven tror jag att man kommer att göra sina mål framåt ändå. Det finns pjäser här som kan luckra upp ett försvar. Men vi kommer ju inte att ösa in mål och då gäller det att vi kan hålla nollan ibland och att vi högst släpper in 1 eller 2 mål i en match. För vi kan inte räkna med att vi kommer att vinna med 5-1 och 6-3 den här säsongen, för vi har inte tillräckligt med spetskompetens i offensiven för att lyckas med det. Men har man en stabil defensiv då kan man räcka långt och nå framgångar både i ligaspelet och ute i Europa. Och det är bara att konstatera att du blir helt uppäten i Champions League om du inte har ett bra försvarsspel att luta dig mot, det såg vi i kvällens match om inte annat. Det känns som att läget i gruppen är helt öppet. Jag kan summera det hela med att det är ingen skam att förlora mot Real Madrid det är inte det som är det värsta, det värsta är att vi förlorade mot Basel med 1-0. Den förlusten kan komma att bli kostsam när vi summerar den här gruppen. Det kände som att där tappade vi lite greppet om 2:a platsen. Nu är vi nästan piskade att ta 1 poäng i Madrid för att ha ett bra utgångsläge inför de avslutande matcherna. Jag vill inte att vi går in inför Ludogorets borta med 3 poäng, det vore ett mycket allvarligt och jobbigt utgångsläge att hantera. Jag håller alla mina kroppsdelar för att vi kommer att reda ut det här. Vi är Liverpool vi har rest oss förut och vi kommer att göra det igen. Men en sak är säker, vi är ljusår efter de stora lagen. Det kommer dröja lång tid innan vi slåss om en finalplats i Champions League.

 

Omgång 3 i Champions Leagues gruppspel drog igång ikväll. Det började tidigt när CSKA Moskva och Manchester City spelade 2-2 inför tomma läktare, men det är inte det som kvällens inlägg ska handla om utan jag tänkte dela med mig lite om vad jag tyckte om den stora matchen mellan Roma och Bayern München.

 

 

Roma mot Bayern München, det kändes väldigt spännande på förhand. Och jag trodde på att det skulle bli en riktigt jämn match. Roma är på väg att bygga upp någonting väldigt intressant, de gick in i den här säsongen med en fin säsong bakom sig då man kom 2:a. Jag tycker att Roma är tveklöst det starkaste och bästa laget i Serie A tillsammans med Juventus. Bayern är Bayern, där råder det ingen tvekan om att de har ett bra lag milt uttryckt. Men hur var då matchen? Jo jag tyckte att det började ganska intressant under de första 8 minuterna ungefär. Roma försökte organisera sig och täcka mycket ytor och göra det svårt för Bayern att komma igenom försvaret. För även om Roma hade hemmaplan vore det tjänstefel och rena självmordet att försöka föra spelet mot Bayern. Försöker du föra spelet mot Bayern och kliva fram och chansa med att ta med ytterbackarna för mycket i anfallsspelt då kommer du åka på kontringar och bli straffad. Jag sa att det var intressant i 8 minuter, varför säger jag det? Jo för att det var i den 9:e minuten som Bayern inledde det som skulle komma att bli en av tidernas största överkörningar i Romas historia. Arjen Robben, ni som följer mig på sociala medier vet att jag är inget fan av honom. Han är ingen favorit för mig på något sätt, men det hindrar mig inte att kunna se storheten i honom som fotbollsspelare. Titta bara på det första målet han gör ikväll. Det är ett typiskt Arjen Robben mål, han får bollen på kanten och lägger över den så att han kan komma till skott med sin vänsterfot och han placerar den elegant bakom De Sanctis i Romamålet. Det ser så enkelt ut men det ska utföras också och det är inte vem som helst att klara av att göra sådana prestationer. Det som fascinerar mig mest är att försvarande lag vet om vad Robben kommer att göra, de vet att han kommer försöka lägga upp bollen till rätta för att komma till läge med vänsterfoten. Jag är övertygad om att motståndarna vet om det, ändå lyckas de inte förhindra att han lyckas göra sina mål. Det tycker jag säger mer om Robben än att det skulle vara dåligt försvarsspel från motståndarna. Robben har förmågan att komma till den typen av målchanser och när han väl låter vänsterfoten tala då är det få försvar som kan stoppa honom från att hamna i målprotokollet. Efter att Robben öppnat målskyttet tycker jag att Bayern började ta över matchen mer och mer. Visst det var ingen tokoffensiv laget bjöd på, men man ägde ändå bollinnehavet. Roma fick inte låna bollen, det måste ha varit som ett joggingpass för samtliga Romaspelare eftersom att man inte fick någon tid alls att få ha bollen. Givetvis var Roma medvetna om att Bayern skulle vara det spelförande laget, men i längden blir det svårt att få till något offensivt och få igång något spel om du knappt får ha lite bollinnehav. Det innebär också att när du väl får tag i bollen efter att du jagat den under större delen av matchen då blir det svårt att göra något konstruktivt med den eftersom att du har offrat så mycket energi över att överhuvudtaget få tag i den. Mario Götze var det som satte 0-2 och det är samma sak där det ser så enkelt ut. Ett fint kombinationsspel om det var med Lewandowski om jag såg rätt och så placerar han elegant in den bakom De Sanctis. Det är lätt att du väljer att gå på kraft och försöker dunka upp den i krysset, men det räcker att bara få iväg ett hyfsat skott längst marken så kan det lika gärna resultera i ett mål. Man kan tycka att De Sanctis ska ta den där, han ser väldigt passiv ut när bollen väl rullar mot mål. Men jag tror inte att han är föreberedd på att skottet kommer att komma. Han tvekar lite i vart han ska placera sig och då blir det att han blir lite felpositionerad och så kan han inte göra så mycket åt saken när Götze väl får iväg skottet. Efter det här rasslade det bara till om och om igen bakom De Sanctis som mest fick ägna sig åt att plocka ut bollar ur sitt mål under resten av halvleken. Lewandowski tog vara på ett fint inlägg som kom från vänster och han kunde elegant nicka in 0-3. 0-4 målet är en supervass kontring från Bayerns sida, jag uppmärksammade inte riktigt vem som slog den avgörande passningen till Robben men han tog ju till vara på den passningen på bästa sätt. Detta skedde i den 30:e minuten och 6 minuter senare var det dags igen för nätrassel när domare Jonas Eriksson dömde straffspark för Bayern efter en handssituation. Thomas Müller tog säkert hand om den och 0-5. 0-5 efter 36 minuter, fullständig överkörning Bayern hade lekstuga och gav Roma en lektion i hur man spelar fotboll.

 

Frågan var ju inte om Bayern skulle vinna utan frågan var hur mycket det skulle vinna med. För Romas del handlade det bara om att försöka hålla nere siffrorna och få igång lite spel, få hålla lite i bollen och inte känna sig helt överkörda spelmässigt. Som väntat slog Bayern av på takten rejält vilket är förståeligt, varför ska du jobba häcken av dig när du leder med 5-0 på bortaplan med halva matchen kvar. Det handlar bara om att behålla skärpan och ändå vara beredd att jobba hårt och inte slarva i ditt passningsspel. Börjar du sända ut lite signaler om att det här blir bara en promenad i parken vi kan göra lite vad vi vill då kan det sporra motståndaren. Skulle jagande lag då få något slumpmål här och där då skulle det omöjliga kunna inträffa. Men det kunde givetvis inte hända i den här matchen det skulle vara bland de största sensationerna i Champions Leagues historia. Med all respekt till Roma men de har inte kapaciteten att kunna resa sig från ett så stort underläge som 5-0 i halvtid, speciellt inte när motståndet heter Bayern München. Är det något som jag imponeras av när det gäller Bayern så är det deras inställning. De är oerhört disciplinerade i allt de gör. De är rädda om bollen när de vinner den, de bjuder inte på många lägen. Boateng tycker jag är fullständigt lysande, det är få mittbackar som spelar med ett sånt lugn i sitt spel. Det är väldigt sällan han ligger fel i sin position och det är tungt och det rejält från hans sida när han tar hand om anfallare. Jag gillar också värvningen av Benatia, lustigt nog från just Roma. Under sin tid i Roma växte Benatia ut till en riktigt bra spelare. Jag tyckte att han var tveklöst Serie A:s bästa mittback efter Leonardo Bonucci. Sedan gjorde han väl sig lite omöjlig i klubben och det hela landade i att Roma fick sälja honom till Bayern München. Sen är det klart att det blir lite ironiskt eller komiskt om ni så vill att Roma ställs mot just Bayern i Champions League. Han buades ut en del i den här matchen och visst jag kan förstå det. Men Benatia själv kan ju se något positivt i det. Att Romafansen buar ut honom tyder ju på att de tycker att han var väldigt viktig för Roma när han var där. En spelare som inte har en siffra rätt i en klubb den klubbens supportrar glömmer snabbt bort den spelaren. Alltid kan man se något positivt ur saker som i grunden är negativa. Men jag gillar att Bayern tog in Benatia, det känns som att han har börjat växa in i kostymen under den här relativt korta tiden som han har hunnit vara i laget. Jag tycker att han är väldigt bolltrygg och jag har inte sett honom jättemycket under den senaste tiden men det är väldigt sällan han kan slå bort en enkel passning upp i banan eller när han ska slå en boll ut mot kanterna. Jag är ruskigt imponerad av Benatia och jag tror att Bayern München fansen kommer att sjunga en del fina ramsor om honom så länge han finns i klubben. En annan värvning som jag tycker Bayern ska ha cred för är värvningen av Xabi Alonso. Man sålde Toni Kroos till Real Madrid men man ser till att Xabi Alonso går i motsatt riktning. Xabi Alonso är en oerhört nyttig spelare, det är en kille du kan kasta in vilken sekund som helst och du vet att han gör alltid ett hundraprocentigt jobb. Han har bra blick för spelet och har en av de bästa passningsfötterna i världen och det är klart att Bayern haffar honom när man såg att Real Madrid kunde tänka sig att göra sig av med honom. Han dikterar på Bayerns mittfält väldigt väl och kommer vara en stor nyckelspelare och faktor till att Bayern mycket väl kan vinna Champions League när vi summerar turneringen sent till våren. En sak som slår mig när jag tittade på den här matchen var att spelare som Alaba och Lahm hade ingen större kväll i den är matchen. Ändå skrivs siffrorna till hela 7-1 till Bayern och Bayern kör ändå över Roma spelmässigt, det tycker jag säger en hel del om det här laget. Ribéry började på bänken och han kom in med ungefär 20 minuter kvar av matchen och han hann med att göra ett klassmål. Fantastiskt bra gjort när han tajmar sin löpning perfekt och får en mycket bra slagen boll till sig och han chippar in den hur säkert som helst. Att en spelare av Ribérys kvalitéer börjar på bänken i en Champions League match och man sitter inte och tänker på att han inte är med, det säger precis allt om hur starka Bayern är. När inte den ena spelaren är på topp ja då kliver någon annan fram och visar vägen istället. De har så mycket resurser i det här laget att det nästan är skrämmande. Spelmässigt var den andra halvleken inte mycket att ha, Bayern valde att hålla i bollen mest men de lyckades ändå göra 2 mål till och det kunde mycket väl ha blivit större siffror än vad det blev. Bayern genomförde den andra halvleken på ett smart sätt, tog inte ut sig för mycket men behöll ändå koncentrationen och släppte aldrig in Roma i matchen på allvar. Visst Gervinho hade ett stolpskott och ytterligare ett läge där han borde gjort mål men Neuer gör en jätteräddning. Sedan fick Gervinho göra mål till sitt efter att Roma kommit i en snabb kontring och en fin lyftning in i straffområdet prickade pannan på Gervinho och han kunde ta revansch på sig själv. Men bortsett från det var Roma inte i närheten av att kunna matcha eller hota Bayern spelmässigt.

 

Hur påverkar den här smällen Roma? Det är givetvis jättesvårt att svara på såhär 1 timme efter matchen, det känns som att det är för tätt inpå. För att dra till med en klyscha som är så uppenbar att man inte ska behöva nämna det, men det är aldrig okej att släppa in för mycket mål och låta det rinna iväg. Tittar man på den enskilda matchen är det en match som är okej att förlora, det är ingen skräll att förlora hemma mot Bayern. Men på sättet Roma gör det på det kan aldrig vara okej. Jag tyckte att Roma stundtals spelade helt okej och kunde få igång lite spel på mittfältet och även försöka nå Totti och Gervinho med bollar. Men att spela bra innefattar även försvarsspel och något sådant existerade inte i Roma den här kvällen. Det är bara att titta på 0-2 målet om vi tar det som exempel. Det är mycket fint spelat av Bayern i det läget och jag vet att det går ruskigt fort, men Roma måste ändå ha någon som städar upp och går in där och bryter bollen eller fäller Götze och ser till att det blir en fast situation istället för att Götze kommer till avslut. Manolas är en spelare som en del klubbar var ute efter under sommaren, bland annat var Arsenal intresserade men det blev Roma till slut. Jag tror inte att greken stärkte sina aktier på marknaden om han skulle vilja flytta nästa sommar. Det fungerade inte alls ikväll, han var inte alls den chefsgeneralen i backlinjen som Roma behöver om man ska kunna mäta sig med de riktigt stora. Hans kollega Yanga-Mbiwa var inte mycket bättre han heller, kom helt fel in i vissa situationer och såg inte ut att överhuvudtaget hänga med i tempot när Bayern kom i fart mot Romas försvar. Sen tycker jag att det är värt att nämna Ashley Cole också. Jag vet inte när en engelsman senast spelade i Italien, men det kanske finns en anledning till att det inte kryllar av engelsmän i de italienska klubbarna. Jag tror det handlar om att engelsmännen mycket väl kan mäta sig med italienarna fysiskt det är inte där problemet sitter. Jag tror att det blir lite av en kulturkrock, i Italien vill man gärna låta det vackra spelet tala. Matchen ska inte bara vinnas utan det ska se snyggt ut också. Där tror jag engelsmännen är lite hämmade av att de spelar en hårdare och mera primitiv fotboll. Visst engelsmännen har inte någon dålig teknik, men de har svårt att mäta sig tekniskt med andra fotbollskulturer. Och för att gå mer in på just Ashley Cole vill jag ha det sagt att jag tyckte att han var fullständig katastrof i den här matchen. Inte nog med att han misslyckades med att ställa Robben i offside vid det fjärde målet, han gav dessutom bort bollen på känsligt ställe vid ett flertal tillfällen. Jag ser inte riktigt vad Roma kan ha sett hos honom. Det känns som att han har passerat sitt bäste före datum och det känns mer som att Roma blir en profil rikare mer än att de har värvat en bra spelare. Han bidrog ju inte ett dugg i offensiven ikväll exempelvis, jag tyckte att han var väldigt försiktig med att ta tag i bollen och transportera den upp på offensiv planhalva för att kunna få in inlägg mot Totti och Gervinho tillexempel. Nu blir det rätt mycket negativt snack här kring Roma i och med att det rann iväg till hela 1-7 i den här matchen men det är inte bara totalt mörker över Roma. Det är lätt att man häver ur sig att allt är åt helvete men jag ser det inte riktigt så. Jag tycker Roma är ett intressant lag och som har fått lite lugn och ro nu när de har fått en kontinuitet i sitt spel och resultaten har börjat ticka in över en längre tid. Jag skulle vilja säga att man fortfarande är en scudettokandiat och man har fortfarande chansen att få spela en åttondelsfinal i Champions League. De har spelat 1-1 mot Manchester City borta och då får vi inte glömma bort att det var en match där man mycket väl kunde ha tagit med sig alla 3 poängen. De har bevisat att de är ett lag som kan matcha lag som på pappret är starkare än de själva. Sen får man ju se hur långt de kan räcka i ett eventuellt Champions League slutspel. De är ju uppenbarliggen inte ett lag för att vara med och slåss om en Champions League titel när man visar upp det här spelet mot ett lag som Bayern München. Och om man vänder på det jag sa att värvningen av Benatia var en bra värvning av Bayern, vänder man på det kan man ju undra om det var så smart av Roma att skeppa iväg honom. Roma har bytt ganska mycket mittbackar under de senaste åren. Marquinhos har spelat i klubben, Simon Kjaer har varit där en sväng på lån om jag inte missminer mig. Sedan har man spelat med Leandro Castan också och vi ska heller inte glömma bort Astori. Det känns som att det har varit en stor rotation när det gäller mittbackar i Roma på senare år. Jag kan ju känna att det är tungt för Roma att man nu har tappat en fantastisk mittback i Benatia, det är ju bara att kolla på vad han gjorde ikväll han är ju fullständigt briljant. Och det känns som att du behöver åtminstone 3 bra mittbackar om du ska kunna hålla ett tvåfrontskrig. Nu står Roma med Yanga-Mbiwa och Manolas som inte visade upp något stabilt spel ikväll. Och kan inte dessa två herrar hålla ställningarna mot de absolut bästa lagen hur ska det då gå för Roma i en åttondelsfinal? Jag hade varit ganska orolig om jag varit Romasupporter, det känns som att nu blev det ganska tomt när Benatia försvann nu finns inte den där stabila punkten i backlinjen längre. Vad jag vill komma fram till är att Roma kan ju inte tro att de kommer klara sig bra i en åttondelsfinal om de visar upp ett sådant uselt försvarsspel som de gjorde ikväll. Och när det gäller offensiven så måste man jobba på att komma mer samlade i anfallen, det kändes som att Gervinho blev helt isolerad i anfallet och Totti kom inte alls till sin rätt. Och när Totti inte får ha mycket boll och känna sig delaktig i uppbyggnadsfasen av anfallet då har han en förmåga att försvinna ur matcherna. Men precis som de flesta spelare är ju han beroende av att hans omgivning ska vara på topp och ha en bra dag på jobbet, han kan ju inte lösa allting själv. Jag tror det är få fotbollsspelare som kan vinna en match på egen hand, ja om man inte heter Christiano Ronaldo eller Lionel Messi då.

 

Det ska bli intressant att följa utvecklingen av den här gruppen. Det känns som att nästa match i München blir oerhört viktig för Romas del. Kanske ska man prioritera att sätta defensiven och inte släppa till så mycket chanser. Kanske får man 1 poäng med sig kanske lämnar man matchen med en uddamålsförlust och då kan man ändå känna sig ganska nöjda. Det handlar om att inge hopp i supportrarna igen och inte få alla som är involverade i klubben att tänka att nu är vi nere på jorden igen. Roma har potential och de har bevisat mot City att de kan mäta sig mot riktigt bra motstånd. Och vi ska inte komma iväg att man möter City i den sista omgången hemma på Stadio Olimpico. Däremellan väntar en tuff match i Moskva visserligen inför tomma läktare, men ändå det är svårspelat på den typen av ställen fråga bara Manchester City. Kan man klara av att ta 4 poäng på de kommande 2 matcherna finns goda möjligheter att knipa en 2:a plats i den här gruppen. För jag tror att vi kan enas om att Bayern kommer att springa hem den här gruppen. För Bayern är inte bara given gruppsegrare, Bayern är för mig en storfavorit till att ta hem Champions League. De  har alla bitar som krävs för att lyckas och jag ser inte att något lag ska kunna stoppa dem. Det är bara Barcelona eller Real Madrid som skulle kunna sätta käppar i hjulet för detta maskineri. Men jag tror ändå att Bayern har lärt sig av det som hände förra året och jag tror att det kan vara dags för dem att gå hela vägen igen. Roma är ljusår ifrån Bayern, men de är inte ljusår ifrån Manchester City och den sista matchen kan mycket väl avgöra vem som tar 2:a platsen bakom Bayern. När det kommer till den matchen håller jag det helt öppet, jag håller till och med Roma som lite favorit i den matchen. Roma ligger absolut på samma nivå som Manchester City om inte bättre. En sak är säker, den sista omgången av den här gruppen blir en rysare mellan Italien och England, mellan Rom och Manchester. Det blir inte så mycket bättre och större än så rent dramaturgiskt.

 

Den intressantaste matchen på förhand ikväll var den som spelades mellan Falkenberg och Helsingborg. Helsingborg har ju säkrat kontraktet sedan en tid tillbaka men för Falkenberg gällde den här matchen allt. Det handlade om att skaffa sig ett bra utgångsläge inför fortsättningen. En förlust skulle vara kostsamt.

 

Jag har upplevt under säsongen att många har öst en del skit över Falkenberg över att de är så tråkiga och att de inte spelar en särskilt attraktiv fotboll. Jag har inte sett Falkenberg jättemycket för att kunna bedöma dem fullt men av det jag såg ikväll tycker jag faktiskt att det såg väldigt lovande ut. Först och främst vill jag säga att jag tycker att redan nu ska man lyfta på hatten för vad Falkenberg har presterat den här säsongen. Nu återstår det 2 omgångar och laget krigar för att säkra kontraktet utan kvalspel och även undvika nedflyttning. Men vem hade kunnat tro att Falkenberg mer eller mindre skulle ha allting i egna händer och ha ett ganska bra utgångsläge med det laget inför den här säsongen? Det var det nog inte många som trodde och jag ska erkänna att jag trodde inte heller på Falkenberg. Men jag tycker Falkenberg är beviset på att man kan faktiskt kriga sig till poäng och ändå hålla i en hyfsad kvalité över 30 omgångar. Det är ett faktum att Falkenberg inte har det bästa laget på pappret och de är definitivt en av klubbarna som har mest pengar att röra sig med. Utan man får plocka lite i undervegetationen när det gäller att ta in spelare. Man tog in Patrik Ingelsten på lån från Mjällby exempelvis. Vi vet att Ingelsten har en enorm kapacitet efter hans sejour i Kalmar även om det var många år sedan han var där nu. Men ändå kapaciteten finns där och får du ut det bästa utav Ingelsten får honom att löpa mycket på planen då finns det goda förutsättningar för att han ska göra en del mål. Men Ingelsten är inte bara en vass målskytt, utan han är en smart fotbollsspelare som har en förmåga att hitta rätt lägen när det är dags att ge sig iväg på en offensiv löpning. Men Ingelsten kan inte göra allting själv utan det gäller att ha spelare som kan servera honom rätt bollar. Som anfallare är du väldigt mycket beroende av att få rätt bollar att jobba på, för det är väldigt få anfallare som kan luckra upp ett försvar helt själv utan man måste få hjälp från sina medspelare. Jag är lite förtjust i bröderna Carl "Calle" Wede och Anton Wede. De huserar på varsin kant och de gör ett riktigt bra jobb. Jag tycker att de är två spännande spelare, de har bra blick för spelet och får ofta till bra passningar fram till anfallarna men samtidigt har det en bra attityd och kan även kötta lite när det behövs. Men för mig är bröderna Wede nyckelspelare för Falkenberg. Jag tyckte det märktes speciellt i den här matchen att Falkenberg sökte sig ut på kanterna för att komma till inlägg. Det är inte ofta man försöker spela sig igenom motståndarens försvar centralt utan man gillar att utnyttja kanterna. Och det som gör att Falkenberg har ett bra kantspel är att Calle och Anton Wede erbjuder fart hela tiden. Det är sällan de stannar upp utan de försöker hela tiden sätta fart på bollen och försöka bidra till att motståndarens försvar får börja organisera sig för att bromsa upp ett anfall. Sen finns det gott om riviga spelare som Tobias Karlsson exempelvis, mittbacken som gör ett enormt jobb i det tysta och som jag tycker förtjänar att få lite cred för sitt slit. Och han visade också i den här matchen att han är nyttig på fasta situationer. Sen kan man ju tycka att det mest är tillfälligheter att Tobias Karlsson står där på rätt plats när hörnan slås. Men det kräver en del mod att stå där och du ska vara beredd att sätta dit pannan i en situation där du har många spelare som också går in för att nå den där bollen. Modiga spelare som spelar med stort hjärta har jag alltid uppskattat och Tobias Karlsson tillhör definitivt den typen av spelare. Rasmus Sjöstedt är också en spelare jag tycker är värd att lyfta fram. Han känner jag till eftersom han är på lån från Kalmar. Jag har sett honom i de flesta matcher han har spelat i Kalmar och han har känts som en helt okej spelare som absolut kan göra jobbet. Men jag såg aldrig den här utvecklingen komma hos honom som han har fått sedan han kom till Falkenberg. Nu är han ju med väldigt ofta i offensiven och fyller på, på kanten och ställer till oreda för motståndarens försvar. Ikväll kom han till flera fina inläggslägen och även om inte varje inlägg var bra så är han ändå där och är med i offensiven vilket är positivt. Det såg vi inte mycket av när han var i Kalmar, då var han väldigt försiktig med att kliva fram i banan men i Falkenberg är det en helt annan Rasmus Sjöstedt som jag ser. Stefan Rodevåg blev målskytt ikväll och han såg jag göra något inhopp för Kalmar för sisådär 10 år sedan. Nu är han en av de bärande spelarna och är otroligt viktigt för Falkenbergs offensiv. Och det målet han gör är ju ett klassmål, att få med sig bollen i det läget och sedan placera in den elegant det är inte helt lätt. Det var en lyckad kväll för Falkenberg det blev seger mot Helsingborg med 2-0.

 

 

Hur ser jag då på fortsättningen för Falkenbergs del? Jo då jag tycker att det ser lovande ut. Jag tycker att Falkenberg har ett lag som definitivt skulle kunna undvika nedflyttning och kvalspel. Jag tycker att de har visat i matcherna mot exempelvis AIK hemma att det har funnits en energi i laget som inte finns i de lagen som ligger risigast till för tillfället. Det verkar vara en otrolig sammanhållning i Falkenberg. Och återigen jag tycker att Falkenberg är ett praktexempel på att det går att kriga till sig en plats i Allsvenskan. Spelmässigt kanske laget inte har överglänst, men man har spelat med stort hjärta. Man spelar verkligen för klubbmärket för supportrarna och för staden. Och det är därför jag tror att Falkenberg kan klara sig kvar tack vare sin fina inställning. Falkenberg ser inte alls särskilt obekväma eller loja ut utan man jobbar hårt. Det går att spela fotboll på olika sätt. Det går givetvis att spela en fin fotboll med härliga kombinationer och rena rama festligheten i allt man gör om man har spelarmaterialet för det. Nu har inte Falkenberg den bästa truppen i Allsvenskan och då måste man ha en stabil grund att luta sig mot. Och jag tycker att mot slutet har man styrt upp defensiven lite, det är möjligt att Henrik Larsson har tränat extra försvarsspel med laget just för att sätta defensiven. För det har varit några matcher där det har runnit iväg. Laget har trots allt släppt in 44 mål och det låter ju inte så stabilt utåt. Men i den här matchen mot Helsingborg tyckte jag att det såg väldigt bra ut defensivt. Det ser välorganiserat ut det är hårt och det är rejält i allt Falkenberg gör i defensiven. Jag tyckte att det fanns flera situationer som var väldigt talande för vilken jäkla moral det finns i det här laget. Falkenberg var enormt duktiga ikväll på att täcka skott. De går verkligen ner eller slänger sig om vi nu ska prata hockeyspråk här. Det är inget snack om saken, matchen ska vinnas bollen ska bort från farligt område helt enkelt. Med den här inställningen kan Falkenberg absolut klara sig kvar. Det ska bli riktigt intressant att se hur man hanterar derbyt mot Halmstad som kommer i nästa omgång. Halmstad har haft det lite svårt på hemmaplan under en period och kommer givetvis att komma heltaggade till den matchen. Man gjorde ingen bra match mot Kalmar senast, men att Halmstad slår Kalmar säger inte så mycket med tanke på hur Kalmar har spelat fotboll den här hösten. Nu ställs det på sin spets, nu är det en viktig match och det är samtidigt ett derby med allt vad det innebär. Och om jag har räknat det rätt är Halmstad inte helt klara för nytt kontrakt? Det kan vara så att de är klara för allsvenskt spel det är mycket möjligt. Men ändå det är fortfarande en tuff match som kommer att bli otroligt jämn. Men spelar Falkenberg med den här inställningen och bröderna Wede fortsätter att leverera anfallet bra bollar då kan det bli bra. Vi får inte heller glömma bort fasta situationer. Det blir ofta farligt på fasta situationer och som bekant nickade Tobias Karlsson in en hörna. Det som talar mot Falkenberg är att det är en helt ny situation för laget. När Hasse Eklund tog över laget inför förra säsongen var målsättningen att klara sig kvar i Superettan, det slutade med att man gick upp i Allsvenskan. Man hade nog inte räknat med att man skulle vara i en sådan här situation. Men det känns som att Henrik Larsson har fått en ganska fin struktur på laget och sen att laget inte har tagit tillräckligt mycket poäng för att vara på säker mark det tycker jag säger mer om vilken tuff serie Allsvenskan är än att Falkenberg är för svaga. Och att Falkenberg är i den här situationen är ju inte bara ren tur, utan det finns ett stort hjärta bland spelarna. Samtliga spelare kan springa tills de stupar mer eller mindre och då är mycket vunnet. Däremot är jag inte säker på att Falkenberg klarar av att föra matcher helt och hållet. Ikväll mötte man ett ganska lojt och oinspirerat Helsingborg som inte bjöd upp till särskilt mycket motstånd, vilket innebar att man fick mycket ytor gratis att jobba på. Men när de möter exempelvis Mjällby i sista omgången då kommer ju Mjällby göra allt för att försöka spela ett kompakt försvarsspel och inte släppa till mycket chanser. Jag ställer mig tveksam till att Falkenberg ska kunna luckra upp ett handbollsförsvar, det känns som att de kan få problem med det. Visst Calle Wede och Anton Wede är duktiga på att hitta in med passningarna och inläggen till Rodevåg men de är ju inte den typen av spelare som helt på egen hand kan luckra upp ett försvar. Och avslutningsvis vill jag säga att skadan på Patrik Ingelsten kan bli enormt kostsam för fortsättningen. Det är den största negativa faktorn till att Falkenberg eventuellt inte skulle klara nytt kontrakt. Ingelsten var utskrattad i Mjällby och dömdes ut av många. Men då ska vi komma ihåg att han fick spela mestadels ute på kanten de få matcherna han spelade och det är ju inte hans position. Där kom han inte alls till sin rätt, men när han har spelat mer centralt i anfallet då har han känts mer trygg i sin roll och då kommer målen automatiskt för den typen av anfallare. Han har ju rutin från Allsvenskan med Halmstad och Kalmar, han vet vad som krävs för att hålla i Allsvenskan över en hel säsong och det är klart att Falkenberg hade mått bra av att få ha honom att tillgå i de avslutande matcherna. Men det blir ruggigt spännande hur som helst, i varje fall för den neutrale. Som ni vet har jag ett personligt intresse i bottenstriden och det kommer jag att återkomma till var så säkra. Men ikväll släpper jag mina Kalmarsympatier och konstaterar att jag imponeras av Falkenberg. Att nå så långt som de har gjort och skaffa sig ett så bra utgångsläget med ett på pappret inte så namnkunnigt och slagkraftigt lag. Det är riktigt stort. Jag vet att Åge Hareide kommer bli utsedd till årets tränare på fotbollsgalan, men i min bok är Henrik Larsson årets tränare om han lyckas hålla Falkenberg kvar. Men jag tycker faktiskt att Henke kan se sig själv i spegeln och vara rätt nöjd med vad han har åstadkommit, han har gjort underverk med detta Falkenberg och det är jäkligt roligt med tanke på att det inte gick så bra för honom i Landskrona. Bottenstriden rullar vidare. Halmstad tar emot Falkenberg nästa omgång, det är bara att dra på sig åkbanden till nöjesfältet för nu åker vi.

 

När domaren Strömbergsson blåste av matchen mellan Kalmar och Halmstad var det första gången på länge som jag hörde burop från Guldfågeln arena. Dessutom skanderade delar av Kalmarklacken "Avgå Eklund" vid ett antal tillfällen mot slutet av matchen. Nu är krisen total.

 

 

Vad vill jag då förmedla den här gången då när det gäller Kalmar FF? Ja egentligen finns det inte så mycket att säga och det börjar bli tjatigt nu att sitta här och behöva ta fram stora motorsågen efter varje match. Det är ju roligare att hylla än att såga ett lag. Men det är oundvikligt att inte börja kritisera eller såga om ni så vill Kalmar FF just nu, för det är bara så att just nu fungerar ingenting. Hasse Eklund har hamnat i en jobbig situation. Han hoppades nog på att laget skulle fortsätta plocka mycket poäng efter VM uppehållet och att han skulle få en fin placering på CV:t efter sin första säsong med sitt nya lag. Men Eklund har en del jobb att göra liksom hela Kalmar FF det är helt klart. Kalmar är inte ens i närheten av att vara i någon bekväm situation just nu. Om man ska sammanfatta det kort har vi gått från att vara ett topplag till att vara ett fullständigt haveri både offensivt och defensivt. Visst, det var inte alltid bra under Nanne Bergstrands tid heller men vi hade i varje fall någon form av struktur och lite jävla anamma där bak i backlinjen. Under Nannes tid hade vi en stabil defensiv att luta sig mot vilket gjorde att vi kunde vinna många matcher i och med att vi gick upp och gjorde 1 mål och sedan försvarade vi det resten av matchen. Men nu har Kalmar inte något försvarsspel att luta sig mot, nu är det rena svängdörrar i backlinjen. Det rasar in mål bakåt och det är klart att när det inte lossnar offensivt då vinner vi inga matcher. Det är mycket som är fel just nu i Kalmar det är vi alla överrens om och jag tänkte att jag skulle plocka ut några delar där jag tycker att vi har en del att jobba på.

 

 

Ska vi börja med försvarsspelet, det som kanske har varit det största problemet under sensommaren och hösten. Det som såg så stabilt ut för bara något år sen, det som har varit ett av Allsvenskans bästa försvar har nu gått till att vara fullständigt kaos. Jag har varit inne på detta tidigare men det tåls att upprepas, det känns som att det inte spelar någon roll vilka vi spelar i backlinjen. Marcus Nilsson spelar på sitt riskfyllda sätt, Nenad vill gärna bli lite för ambitiös i vissa situationer, Thorbjörnsson har en förmåga att komma fel in i situationer och Ludvig Öhman ser jag inte alls några tydliga kvalitéer hos. Det är fyra individer som spelar försvarsspel på sitt sätt och då blir det inte bra. Det finns ingen grund i vårt försvarsspel längre, det finns inga tydliga riktlinjer som säger såhär spelar vi försvarsspel. Jag har tagit Eklund i försvar vid flera tillfällen under hösten men jag börjar snart vända helt och hållet. Ärligt talat, kan Eklund ens försvarsspel? Kan han den typen av spelet? Jag börjar tvivla på det. Vad är då ett dåligt försvarsspel? Ett dåligt försvarsspel är att spelarna i backlinjen inte funkar ihop och får en bra kemi ihop. Jag kan ta ett exempel, Kalmar släppte till ett antal öppna lägen när Halmstad ställde om. Normalt är det offside vid sådana situationer men det blev ingen offside just för att Kalmars backlinje inte är synkad. Det är alltid någon som stannar kvar för långt ner i planen och då blir det ingen offside. Ska man ställa någon spelare i offside då måste man kliva upp samtidigt och framförallt vara tydlig i kommunikationen att nu kliver vi fram nu är det dags att gå upp några steg. Men det ju inte bara backarna som spelar försvarsspel utan det gör även mittfältet. Och här upplever jag det som att det är ju något som har gått fullständigt snett under hösten. Tobias Eriksson är en spelare som jag har hyllat vid flera tillfällen sedan han kom till Kalmar. Till en början tyckte jag att han var lite klen i sitt spel under sin första säsong, men då spelade han också till en början som högerback och där fick han inte ut det bästa av sina kvalitéer. Men när han har fått spela på mittfältet då har han gjort det bra och varit en fältherre med sin attityd och sitt fina passningsspel. Han har fått spela en del kant under den här säsongen och det är många som har velat se honom mer centralt i banan. Nu har han fått spela mer centralt men det har ju inte blivit bättre. Han är inte längre den ledaren på mitten som tar tag i saker och ting när det börjar gå emot laget. Jag tycker att han kladdar otroligt mycket med bollen och ger bort den vid flera tillfällen och det duger bara inte. Det är sällan han hinner springa hem för att hjälpa backlinjen när motståndaren ställer om, han är hästlängder efter. Hovda var en spelare som jag inte hade någon koll på inför den här säsongen. Jag vet inte vad de som scoutade Hovda såg hos honom men jag har svårt att se några större kvalitéer hos honom. Jag kan hålla med om att han är en köttig spelare som absolut kan göra jobbet i sina bästa stunder, men jag tycker att han känns väldigt tam i sitt agerande ute på planen. Har problem med att slå en enkel passning i sidled och slarvar ofta bort bollen när det finns läge att ställa om. Jonathan Ring är i första hand en offensiv spelare, men även han måste ju vara med mer i defensiven och hjälpa till när vi blir tillbakatryckta. Det är för tillfället enormt dålig fart på honom och det gör mig riktigt förbannad, för det är en spelare som kan få upp och farten och vara en nyttig spelare och som skulle kunna gå in i vilket lag som helst. Jag trodde faktiskt att Elfsborg skulle haffa honom när han skulle lämna Värnamo, men Kalmar fick honom men med facit i hand är jag inte särskilt nöjd med det. Inte om jag ska tala utifrån det jag har sett av honom den här säsongen. Om vi går över till anfallet så finns det inte mycket att jubla över där heller för stunden. Hasse Eklund har provat en mängd med anfallspar men ingenting har hjälpt. Pär Ericsson gjorde visserligen mål idag men han har ju inte alls kommit till sin rätt hos oss. Det är en spelare som gjorde en del mål för Mjällby så det finns ju potential i honom, men han har helt slutat producera mål sen han kom till oss. Det är för sällan det händer någonting farligt när han får bollen, ofta blir han av med den före enkelt eller så står han i fel position för att kunna ta emot bollen och så blir det ingenting av anfallet och vi får ställa om till försvar. Papa Diouf är en av få spelare som får godkänt under den här sommaren och hösten. Han erbjuder fler löpmeter på en match än vad de flesta spelare i Kalmar gör. Attityden är det inget fel på han vill mycket, men det stora problemet med Papa Diouf det är ju att han har inte blivit den där målkungen. Han sätter inte sina chanser. Ta bara den målchansen som dyker upp när han får öppet mål mer eller mindre men drar bollen rakt på foten på Halmstadförsvararen. Det måste bli mål i det läget, när du har ett helt öppet mål att skjuta på då måste man kunna kräva av ett heltidsproffs att han ska sätta dit den. Det är därför Papa Diouf inte utgör något större hot för motståndarens backlinje, för han sätter inte tillräckligt många av sina chanser. Jag vet inte hur många mål han har gjort i år, men det kan inte vara fler än 3 eller 4 stycken och det håller inte om man vill vidare till en bättre liga än Allsvenskan. David Elm är ju svår att bedöma eftersom han inte har fått någon riktig kontinuitet den här säsongen, han har haft en del skadebekymmer och nu har han ju åkt på lungsäcksinfektion vilket gör att han förmodligen inte kommer att spela mer fotboll den här säsongen. Men även David Elm ska ha kritik för han har inte levt upp till förväntningarna i år. Av det jag såg av honom när han anslöt till laget under sommaren tyckte jag att det såg lovande ut. Han vann interna skytteligan om jag inte missminner med sina 6 fullträffar. Men i år har han inte varit den där bärande spelaren, han har inte varit den naturliga ledaren som tar tag i att när det blåser på toppen. Han är fortfarande en bra spelare som kan ta ner bollen på bröstet och sedan fördela den vidare, men även han har visat upp ett passningsspel som stundtals varit helt katastrofalt. Och det är oroväckande när inte ens lagkaptenen når upp i godkänd nivå, det är för dåligt helt enkelt.

 

 

Nu måste vi blicka framåt. Samma visa upprepade sig igen, förlust med 3-1 hemma mot en konkurrent i de nedre regionerna av tabellen. Det är givetvis under all kritik. Jag är nog inte ensam om att ställa frågan, vad är det som håller på att hända? Jag tror inte att någon kan svara på det, men jag skulle gärna vilja ha svar på det. Det är så många fel i Kalmar FF just nu att jag blir snart tårögd. Mellan 2004-2013 var vi topp 5 vid 7 av de åren vilket är en fantastisk bedrift. Nu har vi hamnat på en nivå som vi absolut inte kan vara nöjda med. Med det här spelet kommer det inte att spela allsvensk fotboll i Kalmar 2016. Den stora frågan är om det kommer spelas allsvensk fotboll 2015? Jag får inte ihop det när det gäller tabellen men tydligen är vi inte helt klara för allsvenskt spel nästa säsong. Nu återstår det 2 matcher och nu måste vi kavla upp ärmarna och verkligen visa lite jävla anamma. Vi har satt oss i en förbannat pressad situation, nu möter vi ett taggat Mjällby på Strandvallen som kommer göra allt för att köra över oss. Det är klart att det är en jobbig match för Mjällby också men samtidigt är det lite av årets match för dem när Kalmar kommer på besök. För Kalmars del är det ingen rolig match att spela för vi måste bara vinna den här matchen. När jag säger måste så menar jag allvar, det får inte bli förlust eller ens poängtapp. Kontraktet ska säkras så vi kan börja bygga inför nästa år. Det som gör mig orolig är att jag ser ingen bättring på några punkter. Det blir bara värre och värre för varje match som går. För att ta ett exempel vårt försvarsspel blir bara sämre och sämre ju längre in i säsongen vi har kommit. Istället för att ta flera steg i rätt riktning så har vi sakta men säkert monterat ner spelet på en nivå som absolut inte håller allsvensk klass. Det är för tempofattigt och fantasilöst spel och jag tycker det är dags att börja kritisera träningsupplägget. För det kan inte vara en slump att det blir värre och värre för varje match spelmässigt. Nu gör vi inte ens en bra halvlek längre. Vi har ju under rätt lång tid haft svårt att göra två bra halvlekar, nu har vi problem med att göra en bra halvlek överhuvudtaget. Jag är ingen expert på hur man ska lägga upp en träning och vilka detaljer man ska öva mer på så kunnig är jag inte, men det är klart att träningsupplägget måste börja kritiseras. Är spelarna för dåligt tränade? Eller tränar de kanske för hårt om vi vänder på det? Jag har inte en aning men någonting är det som är fel i träningsupplägget det är jag helt övertygad om. Det hade varit väldigt intressant att se hur Kalmar tränar på försvarsspel. Som jag sa så upplever jag det inte att det finns någon stabil grund att luta sig mot i försvarsspelet. Tidigare har jag känt att det var väldigt kaosartat vid fasta situationer, men nu är det inte bara på fasta situationer som det går åt skogen utan även rent allmänt i vårt försvarsspel är det kaos. Och det går för långsamt när vi ska ställa om från försvar till anfall. Sen skulle jag vilja rikta en känga till de som sköter rekryteringen av spelare än en gång. De värvningar som vi har plockat in de senaste åren har inte blivit bärande spelare i laget. Tidigare så satte vi verkligen värvningarna. Ta bara det exemplet när vi tog in Ari Da Silva, Patrik Ingelsten och Cesar Santin. Ari Da Silva och Patrik Ingelsten blir båda allsvenska skyttekungar under sina respektive perioder då de representerade klubben. Cesar Santin blev efter några medelmåttiga säsonger en av de absolut bästa mittfältare som allsvenskan någonsin har haft. Och hela situationen med Cesar är ju bara pinsam, det är så dåligt skött. Man kan ju se saker på olika sätt naturligtvis men jag känner såhär angående Cesar situationen. Om Cesar själv går ut i tidningen och säger att han är fullt tränad och att han är redo för 90 minuter, att han är beredd att köra en hel match då är det väl rimligt att han ska in i startelvan. Cesar själv säger att han är fullt tränad och att han är i bra form, ändå plastar han inte i startelvan. Då säger det en del om vilket skede han är i sin fotbollskarriär. Jag känner också att Cesar själv måste ju känna en stor förvirring över situationen som att "Varför tog ni hit mig?". Varför tar man in Cesar Santin om man kan tänka sig att ha honom på bänken och bara slänga in honom då och då och inte spela honom kontinuerligt? Och till sist gällande Cesar, hade vi inga scouter som har haft koll på honom vilken form han är i. Trodde man verkligen att han var den Cesar som lämnade laget sommaren 2008. Att han inte gjorde någon vidare succé i APOEL från Cypern säger väl lite om standarden. Jag tycker även att värvningen av Cesar sänder fel signaler till våra ungdomar. Man tar in en avdankad och otränad Cesar som platsar i matchtruppen åtminstone medan de yngre förmågorna får slita och kämpa men inte många får chansen att känna på A-lagsspel. Det är nog många unga spelare som finns i klubben som funderar på att söka en ny klubb eller till och med lägga av när de ser hur de behandlas. Kalmars scoutingverksamhet får underkänt de senaste åren och det börjar betala sig nu. Samtidigt är det omöjligt att veta vem som värvar vem i Kalmar FF just nu. Jag tror att Cesar Santin inte var en Hasse Eklund värvning. Hade Eklund verkligen varit riktigt nöjd med att ha Cesar att tillgå då hade han ju spelat honom från start i varje match. Men uppenbarligen är Cesar en spelare som Eklund inte vill ha och då kan man ju ställa sig frågan varför tar Borstam in spelare som inte Eklund vill ha? Sätter de sig inte ner och diskuterar vilken syn de har på fotboll och vilka spelare som skulle kunna passa in i Eklunds sätt att spela fotboll? Många frågor är det som är aktuella, men de lär ju inte få några bra svar kan jag tänka mig. Och när det gäller just Hasse Eklund är jag tveksam till att han blir kvar efter säsongen. Han sa på presskonferensen att han tyckte att han kände att klacken höll allsvensk klass och att han tyckte att stödet var bra. Jag vet inte hur mycket stöd man känner innerst inne när supportrarna skanderar ens avgång, jag hade inte känt mig bekväm med en sådan situation och jag tror inte att Eklund innerst inne är bekväm med sin situation. Att kritiken riktas mot Eklund och att han får all skit det är naturligt. Det ä ofta så att tränaren får bära hundhuvudet. Jag tycker att i första hand ska spelarna ha kritik för det har visat upp en riktigt dålig attityd i många matcher. Och ibland har inställingen funnits där men då har kvalitén i passningsspel och avslut varit för dåligt för att vi ska kunna vinna matchen. Spelarna har sin del i detta haveri, men självklart ska Eklund har kritik också för han har ju ansvaret för att spelarna ska göra det som han vill att de ska göra. När det gäller försvarsspelet ställer jag mig frågan till om Eklund verkligen kan den delen av spelet. För där ser jag en skillnad ändå, under Nanne var det ändå stabilt och resolut spel i backlinjen men det här försvaret har fullständigt rasat ihop ju längre in i säsongen vi har kommit och det kan inte bara vara ren tillfällighet. Jag tror att Eklund är en person som kan fotboll absolut, men det är i det taktiska som det brister. Just nu ligger spelarna helt fel i positionerna. Det blir väldigt långt mellan lagdelarna och våra mittbackar visar inte alls upp den pondus och trygghet i sitt spel som de gjorde under Nanne Bergstrand. Uppenbarligen kan Nanne Bergstrand försvarsspel mer än vad Hasse Eklund kan. Jag sa att jag var tveksam till att Eklund blir kvar efter säsongen, jag börjar i skrivande stund bli mer övertygad om att han kommer att lämna efter säsongen. Antingen avgår han självmant eller får han sparken. För jag tror att det kortsiktiga tänket har börjat leta sig in i Guldfågeln arenas innandömen. Jag tror att vi kommer att få leva med det för en ganska lång tid framöver att när ett lag går dåligt och när ett lag har rasat så mycket i prestation och resultat som Kalmar gjort i år då petas tränaren till slut. Och jag kan känna också att när supportrarna kräver att Eklund ska avgå då blir situationen ohållbar. Supportrarna är ju bland det viktigaste en klubb har och när de har tappat förtroendet för tränaren då är det alltid svårt för tränaren att göra ett gediget jobb och kunna jobba ostört, för du får höra i match efter match att du ska avgå och det kan ju till slut bli för mycket. Spontant kan jag känna att den här matchen mot Halmstad blev droppen för alla som håller på Kalmar FF. Under 10 säsonger har vi byggt upp någonting riktigt bra under Nanne Bergstrand, han gjorde oss till ett stabilt allsvenskt lag med SM-guldet som extra krydda 2008. Nu är Kalmar FF decenniets största fotbollshaveri. Med det här spelet blir det superettan fotboll i Kalmar i framtiden och dit vill vi inte. Jag har varit inne på det här tidigare att det viktigaste är att vi gör någonting nu. Vi kan inte sitta i lugn och ro i båten och bara se på när vi forsätter att fallera. Jag har tidigare sagt att jag tror på projektet och att jag tror på Hasse Eklund, men jag vore en lögnare om jag säger att jag står fast vid det. Nu har vi en ohållbar situation, det har gått för långt nu. Jag är inte säker på att Eklund kommer klara av att styra skutan åt rätt håll. Jag säger inte att det blir bättre direkt om vi byter tränare, men å andra sidan jag ser inte heller att Eklund skulle kunna förbättra oss på sikt. Men det är framförallt tre saker som jag vill trycka på innan jag stänger butiken för den här gången och det är följande. Jag tror inte att Eklund blir kvar, det känns som att kvällens förlust blev droppen för supportrarna och när supportrarna har tröttnat på sin tränare då är det läge att försöka slussa in någon ny. Spelarna ska givetvis ha kritik för vad som håller på att ske, det är otroligt dålig kvalité i allt vi gör. Passningsspelet är för dåligt, bollhållaren får inte tillräckligt med alternativ och samtliga spelare ser nästan lite tama och rädda ut för att göra bort sig. Jag vill att vi spelar med fötterna och inte med huvudet under armen. Till sist, Thomas Andersson Borstam jag vet inte vem som värvar vem här men jag vet att du är den som har en stor del i vilka spelare vi tar in i laget. Jag vet inte vad du såg i Cesar, kunde man inte ha scoutat honom lite mer noggrant innan ni tog tillbaka honom? Pär Ericsson har totalt sett knappt haft en siffra rätt. Vi kan inte ta in spelare som inte håller allsvensk nivå och som uppenbarligen inte passar in i vårt spel. Thomas Andersson Borstam, Eklund får nu all kritik men jag tycke det är dags att du får bära hundhuvudet också. För du har lika stor del i detta fullständiga haveri som Eklund har. Jag tänker inte säga att du är roten till allt ont för det vore att överdriva, men du har tveklöst en del i att det är på väg att gå helt åt helvete med Kalmar FF. Många kräver Eklunds avgång och det är mycket möjligt att han får sparken. Men frågan är Borstam om du ska vara så säker på att du är sportchef i Kalmar FF i november? Jag hade inte protesterat om du fick stiga åt sidan.

 

Det är vad jag känner kring ett fotbollshaveri i lika hög klass som Leeds United. Jag tappar snart orken, men jag ska fullfölja den här säsongen och efter det vill jag inte höra ett ord mer om Kalmar FF. Men jag vill att det sker förändringar så fort som möjligt. Agera nu Kalmar FF innan det är för sent och innan det värsta inträffar.

 

Danmark och Portugal drabbades samman i EM kvalet under kvällen. En viktig match för båda lagen men framförallt för gästande Portugal som inledde kvalet med en förlust hemma mot Albanien vilket man inte hade räknat med. Ikväll var det dags för en tuff bortamatch mot Danmark.

 

 

Den första halvleken tillhör inte till någon av de bättre halvlekar jag har sett ska jag vara ärlig med att säga. Det var stundtals riktigt tråkig för att inte säga bedrövlig fotboll som presterades. Det var två lag som mest ville ligga rätt i positionerna och som inte ville ta några större risker i defensiven. Att Portugal var lite försiktiga det kan jag förstå i och med att det är bortaplan, men Danmark förväntade jag mig mycket mer av än det jag fick se i den första havleken. Det jag saknade i Danmark var att man hade ingen riktig fart i sitt anfallsspel, jag tycker även att de saknade en del rörlighet i anfallsspelet. Jag brukar vara den som förespråkar att ytterbackarna gärna ska följa med i offensiven för att erbjuda ett extra alternativ på kanten och är du inte riktigt modig som ytterback kan du ibland även löpa in i boxen. Men jag tror inte att någon av Danmarks ytterbackar tog en löpning ner mot hörnflaggan vid något tillfälle i den första halvleken. Och om det skedde måste jag ha missat det för jag såg det i varje fall inte. Danmark blev lite för lättlästa i sitt spel, det kändes som att man i första hand sökte långa bollar på Nicklas Bendtner. Och jag har inga problem med att man försöker leverera bollar till en sån som Bendtner, han är trots allt en spelare som kan göra lite vad som helst på planen på både gott och ont ska tilläggas. Och som han sa efter Danmarks senaste match mot Albanien, det är han som är tungan på vågen. Till viss del har han ju rätt då han är en av Danmarks viktigaste och bästa spelare, men jag kan tycka att det är för sällan som han presterar bättre än vad han säger till media. Men Portugals backlinje tog hand om Bendtner på ett förträffligt sätt och jag tycker inte att Bendtner kom till sin rätt vid många tillfällen i den första halvleken eller i matchen överhuvudtaget. Problemet är ju att det är svårt för en spelare som Bendtner att göra någonting bra med bollen när han oftast får bollen med ryggen vänd mot målet och inte får bollen framför sig. Bendtner är som bäst när han får en perfekt slagen boll i djupled så att han kan springa på den och utmana en försvarare i en löpduell. Att bara slå långbollar och höjdbollar mot Bendtner då tycker jag att man inte utnyttjar hans kvalitéer fullt ut. Men Danmark valde att göra detta mestadels och då kommer inte Bendtner till sin rätt vid särskilt många tillfällen och där har Danmark sig själva att skylla. För jag tycker inte att Portugals backlinje gjorde någon supermatch ikväll, utan det blir ganska lätt för Pepe och de andra att ta hand om Bendtner när det enda som Danmark använder sig av är höjdbollar mot honom. Det som gör att man kan fundera över om Bendtner är så bra egentligen är att hans kollega Lasse Vibe som spelar i IFK Göteborg gjorde en betydligt bättre första halvlek än honom. Vibe hade inte så värst mycket boll och han är inte den typen av spelare som styr och ställer på den positionen men han var i varje fall mer på hugget än vad Bendtner var. Bendtner har spelat i Premier League och Serie A och så kommer Lasse Vibe från IFK Göteborg och Allsvenskan och gör det betydligt bättre än vad Bendtner gör. Ärligt talat, jag tror vi behöver fundera en gång extra över om inte Bendtner är den mest överskattade spelaren i fotbollsvärlden. En sån som Balotelli framställs ju som världens bästa fotbollsspelare jämfört med honom. Den första halvleken var medelmåttig från båda lagen. Jag tycker inte att det var fördel något av lagen efter första 45, 0-0 kändes som ett logiskt resultat.

 

 

Den andra halvleken blev inte mycket bättre den. Jag vill passa på att komma med stora motorsågen här över vad jag tyckte om matchen för det var ingen bra match. Den andra halvleken var liksom den första väldigt tråkig att titta på. Det kändes som att ju längre halvleken gick desto mer destruktiv fotboll lyckades spelarna prestera. Det var många enkla beslut som båda lagen slarvade med. Jag tycker att Danmarks mittfält kladdade lite väl mycket boll vid flera tillfällen och Portugal lyckades inte alls få igång något kvickt och hotande passningsspel i offensiven. Ni minns säkert när jag satt här i november förra året och hyllade detta Portugal efter att de slagit ut Sverige i playoffet till VM. Efter att ha sett Portugal i VM och sett dem ikväll mot Danmark är jag beredd att ändra uppfattning. Ärligt talat hur kunde jag hylla detta lag så mycket som jag gjorde då? Det är ju helt otroligt. Portugal tycker jag lider av enorma problem just nu och det ser inte lovande ut inför framtiden. Jag har ju hyllat de tidigare för att de har varit väldigt bra offensivt, med deras rörlighet och oerhört snabba passningsspel har det känt som att man kan mäta sig med de riktigt stora drakarna. Men när det kommer till de riktigt stora matcherna, mot Tyskland och Spanien för att ta några exempel då har man vikit ner sig och det har låst sig för dem. Men nu känns det som att Portugal även inte kommer till sin rätt mot halvdant motstånd. För visst, Danmark är en svår bortamatch men Danmarks landslag är inte så värst mycket att hurra för nuförtiden känner jag. Danmark har ju ett högst medelmåttigt lag både på pappret och även hur det ser ut ute på planen och det var ingen slump att de missade VM för jag tycker inte att de har en så värst bra generation som håller till i landslaget just nu. Därför är jag förvånad över att Portugal inte kommer till den här matchen och dominerar och för spelet. Nu vann Portugal den här matchen med 1-0 efter att Ronaldo gjorde mål på slutet på nick. Men spelmässigt är ju Portugal ljusår från det man presterade i EM 2004, VM 2006 eller EM 2008 för att ta några exempel. Jag upplever att det blåser en förändringens vind inom portugisiskt landslagsfotboll. Att titta på när Portugal spelar fotboll är inte samma sak som för 10 år sedan. Det är möjligt att Portugal är mer organiserat i sitt försvarsspel och man begår inte så många misstag, vilket vi ska ge dem cred för. Portugal släppte inte till särskilt målchanser i den här matchen, den farligaste målchansen var ett stolpskott från Krohn Dehli i den första halvleken men bortsett från det tror jag inte att Danmark var i närheten av att göra något mål i matchen. Men offensivt är det inte alls samma Portugal som det var på den goda tiden om man nu får lov att kalla det för det lite slarvigt. Jag tycker att det går lite för långsamt i både passningsspel och rörligheten. De offensiva löpningarna kommer för sent från samtliga spelare. Det fanns en situation som jag tycker var väldigt talande för vart Portugal står just nu. Ronaldo är en av världens bästa fotbollsspelare, men till och med han springer offside då han tajmar sin löpning helt fel. Kan ni tänka er att världens bästa spelare tar ett felbeslut och tar löpningen lite för tidigt? I övrigt hade Ronaldo ingen bra dag på jobbet, han var ovän med bollen vid flera tillfällen och ägnade mer tid åt att gnälla på domaren än att spela fotboll. Jag blir besviken när jag ser Portugal för jag vet att de kan så mycket bättre än vad de visade i VM och vad det visade upp ikväll. Tittar man på laget tycker jag att det finns en del potential i truppen. Nani har visserligen lånats ut från Manchester United och är nu tillbaka i Sporting Lissabon eller Sporting clube de Portugal om man nu ska vara lite petig. Jag kan ju vara ärlig och säga att jag har sett Nani i betydligt fler matcher i United än vad jag har sett honom i Sporting Lissabon, men det är ju en bra fotbollsspelare det känner vi alla till. Det problemet som han har lidit lite av i sin karriär är att han har ju riktigt höga toppar ibland otroligt höga toppar och han har blivit bättre på att hålla upp jämnheten i sin prestation, men än så länge tycker jag inte att han är tillräckligt jämn över långa perioder för att jag ska hålla honom som topp 10 i världen bland fotbollsspelare. Men han har ju alla kvalitéer som krävs för att lyckas både på klubb och landslagsnivå, snabbheten har han och han kan även dribbla och slå sin gubbe i en 1 mot 1 situation. Moutinho är en riktigt bra spelare som definitivt kan vara den här matchvinnaren och tungan på vågen i de viktiga matcherna men även han stod för en blek insats ikväll liksom Nani. Som ni hör är jag inte särskilt imponerad av det jag fick se av Portugal. Hade jag varit portugis hade jag varit ganska orolig inför framtiden. Okej Portugal har den där Ronaldo som kan avgöra matcher helt på egen hand det går inte att komma ifrån. Men bakom Ronaldo så finns det inte så mycket att plocka av. Visst det finns en stabil defensiv att luta sig mot, Portugals backlinje uppträder ju inte som Sveriges backlinje exempelvis. Men det är framåt som det ser väldig tunt ut och börjar det inte lossna offensivt för Portugal snart då finns det en risk att de missar en EM plats. Och då kan man spontant tänka att jag är helt ute och cyklar. Men ärligt talat visst, Serbien, Armenien, Albanien och Danmark kanske inte låter så glamoröst på pappret men det är ändå tuffa matcher att ta sig ann. Det fick vi se när Portugal skulle ta emot Albanien om inte annat, Portugal trodde att det skulle bli en munsbit och så gick man in och uppträdde riktigt lojt och förlorade med 1-0. Serbien och Armenien kan vara riktigt luriga att möta på bortaplan då de spelar inför fantastisk publik som ger dem den där extra energin som krävs för att matcha en stor fotbollsnation som Portugal. Och när de kommer på besök i Portugal då är de väldigt organiserade och kommer inte att bjuda på många målchanser och då gäller det att kunna luckra upp deras försvar. Då behöver du spela en fartfylld och frejdig fotboll för att du ska kunna skapa tillräckligt med många målchanser för att vinna matchen. Och jag ser inte här frejdiga offensiven som jag letar efter i Portugals spel, jag tycker att den saknas. Jag känner att Portugal ska vara ganska tacksamma över att de har Ronaldo. För denne Ronaldo kan dyka upp från ingenstans och avgöra en match på egen hand trots att han inte gjort en särskilt bra match. Och den här gången var det ett inlägg från höger och han dyker upp där i straffområdet och sätter dit pannan och vips så var matchen vunnen. Jag ska inte säga att Portugal ska be om ursäkt för Danmark var inte mycket bättre dem  heller, men Portugal får vara förbannat nöjda över att de lämnar Köpenhamn med 3 poäng. Viktigt inför fortsättningen naturligtvis, att vinna på bortaplan betyder oerhört mycket. Ni kan den grundläggande oskrivna regeln, vinster hemma och oavgjort borta. Danmark å sin sida tycker jag får kämpa på och försöka göra det bästa av situationen. Det är klart att det finns potential här också, Bendtner kan vara bra när han väl får till det över en längre period. Christian Eriksen är ju tveklöst Danmarks bästa spelare. Krohn-Dehli var pigg ikväll och han kan absolut göra jobbet och backlinjen tycker jag ändå ser hyfsat stabil ut med Daniel Agger och Simon Kjaer som mittbackspar. För att knyta ihop säcken kring det som jag var inne på i början, det är just på kanterna som jag tycker att Danmark saknar lite spets och fart. Jag tycker inte att Lars Jacobsen eller Nicolai Boilensen tillför Danmark särskilt mycket fart på ytterbackspositionerna. Det här tycker jag säger en del om den nya fotbollen att ytterbackar har en sån stor betydelse för ett lag idag. Men det fungerar ju som så idag att har du inte tillräckligt med löpvilliga och löpstarka ytterbackar då får du svårt att vinna matcherna. Ytterbackarna bidrar med att luckra upp och dra isär ett kompakt försvar och kan hota i offensiven med sina fina inlägg och sen bidrar de med bra attityd också. En ytterback som har rätt inställning som springer mycket får ofta med sig övriga spelare vilket gör att hela laget lyfts av det och kan tillsammans få pendeln att svänga över till sin fördel. Så sammanfattningen av mitt omdöme gällande Danmark-Portugal är att Danmark behöver bättre ytterbackar som bidrar med fart och de kommer nog att få kriga rejält för att knipa en EM biljett, de har ett litet för svagt lag för att jag ska kunna tro på dem på sikt. Portugal förväntar jag mig mycket mer av, Ronaldo är tungan på vågen när det verkligen är skarpt läge. Men först ett bedrövligt VM slutspel och nu har man inlett EM kvalet utan att imponera. Höjer inte Portugal kvalitén i spelet i allmänhet och offensiven i allmänhet då tror jag att de kan få enorma problem under resten av kvalspelet. Hade jag varit portugis hade jag känt en ganska stor oro inför framtiden.

 

EM kvalet rullar vidare och ikväll var det en match som stack ut från mängden. Polen tog emot världsmästarna Tyskland. Mycket känslor i en sån här match naturligtvis. I och med vad som har hänt historiskt förstår ni varför det är en viss hetta när de här lagen möts. Polen jagade sin första vinst mot Tyskland någonsin, Polen hade inför matchen på 18 försök aldrig lyckats besegra sin storebror. Var det dags ikväll?

 

Den första halvleken var medelmåttig för att inte säga tråkig. Det kändes mer som ett parti schack än en fotbollsmatch. Två lag som ställde upp med ett välorganiserat försvarsspel och som inte ville ta några större risker var det vi fick se under de större delarna av halvleken. Vid några tillfällen blixtrade Tyskland till och bjöd på det där kvicka och rappa spelet som tog de till det där efterlängtade VM guldet. Men jag tycker att det var för sällan som Tyskland valde att låta bollen göra jobbet och skruva upp tempot. Man valde att spela en 4-5-1 med Müller ensam på topp vilket kändes lite vågat. Det känns som att Tyskland behöver två anfallare för att få ut det bästa av sitt anfallsspel. Och jag är kritisk till att förbundskapten Löw inte spelar med två anfallare, att låta Podolski och Müller bilda anfallspar eller kanske sätta Schürrle på topp och därmed göra honom än mer offensiv. Det kändes som att Tyskland inte riktigt fick det att stämma och man kom aldrig riktigt igång. Det var stundtals riktigt dålig kvalité i passningsspelet med ett på tok för lågt tempo. Det var flera spelare som gjorde riktigt dåligt ifrån sig. Jag tycker att de som får godkänt för sin första halvlek är Schürrle, Götze och Hummels men de övriga i Tyskland tycker jag man kan kräva mer av. Polen å sin sida gjorde en bra första halvlek. Det blir ju alltid så när man kommer som underdog till en match att det viktigaste är att sätta defensiven först och främst. Sätter du defensiven då skulle du kunna jobba dig framåt succesivt och kunna kontra sönder motståndaren om du har tillräckligt med kvalité på spetsspelarna där framme. Och det är klart att Robert Lewandovski är ju inte vem som helst utan det är en fantastisk spelare som kan göra det oväntade. Jag håller honom kanske inte som topp 10 i världen men han är helt klart en sevärd spelare som kan vara tungan på vågen i de viktiga matcherna. Särskilt när han spelar i polska landslaget som ju inte är lika passningsorienterade som Bayern München är. Polen tycker jag klarade av sitt defensiva arbete bra i den första halvleken. Det var vid några tillfällen då man blev överspelade och tappade konceptet lite men på det stora hela tycker jag att man kunde vara nöjd med den första halvleken. Tyskland å sin sida var en stor besvikelse i den första akten, tempofattigt och nästan lite lojt såg det ut att vara bland vissa spelare. 0-0 i paus.

 

 

Den andra halvleken hann knappt sätta sig för helt plötsligt var det 1-0 på tavlan. Det är en krossboll som slås från vänster och jag tror det är Hummels som försöker nicka bort bollen från eget straffområde men det är inte tillräckligt med kraft i den nicken och en spelare snappar upp bollen och ett inlägg slås mot Milik som dyker upp i en perfekt tajmad löpning och 1-0 var ett faktum. Neuer håller många som en av världens bästa målvakter, men det agerande han står för där var inte ett av hans bästa. Han kommer helt fel in i situationen, han är inte ens i närheten av bollen och det är lite av en målvaktstabbe han står för där. Intressant för matchens utveckling, nu blev Tyskland för första gången på riktigt länge ställda mot väggen. Med all respekt till deras motståndare i VM, men jag tyckte aldrig att de blev riktigt testade under VM utan man var överlägsna vilka man än mötte. Möjligen var det Argentina som klarade av att matcha de rent taktiskt när det gäller att ligga rätt i positionerna och inte bjuda på någonting. Men det var längesen jag såg ett tyskt landslag ställas mot väggen och dessutom bli så skärrat av det. För efter 1-0 målet kändes det som att Tyskland inte riktigt visste hur det skulle gå vidare. Till en början fortsatte man att spela ett bollhållande spel men utan något särskilt högt tempo i passningsspelet. Efter ett tag började man öka tempot och försökte sig på snabbt kombinationsspel vilket höll på att resultera i mål vid några tillfällen. Men det kändes som att den där sista växeln drog man aldrig igång och jag tyckte att Tyskland var lite lojt ikväll i sitt uppträdande. Det fanns dock positiva saker i den andra halvleken som Tyskland kan ta med sig från den här matchen och det var att man lyckades etablera fler långa anfall än vad man lyckades göra i första. Fortfarande är försvarsspelet riktigt bra, det är inte många målchanser de släpper till. Hummels och Boateng bildar mittbackspar och det fungerar väldigt bra. De är två giganter där bak och bjuder inte på mycket. Hummels kan jag skriva en enskild text om. Jag håller honom som en av världens bästa mittbackar om inte den bästa till och med. Jag har nog aldrig sett någon med en sån tajming i både närkampsspel och huvudspel som Hummels. Och det finns flera tillfällen då man tror att nu är Tyskland överspelade nu blir det farligt och vips så är Hummels där och bryter bollen eller täcker skottet. Lite Paolo Maldini och Carles Puyol typ över Mats Hummels skulle jag vilja hävda och det är inga dåliga namn att bli jämförda med. Om vi pratar Tysklands offensiv tyckte jag att Götze blev mer involverad i farliga situationer vilket är positivt. Han har farten och tekniken för att kunna reda ut en 1 mot 1 situation även om han kanske inte lyckades med det vid varje tillfälle ikväll. Schürrle var kanske en av Tysklands bästa spelare i den andra halvleken. Otroligt skicklig på att hålla i bollen och gör sällan någonting fel på planen. Han är ofta väldigt rädd om bollen och har en förmåga att hitta en fri spelare inne i straffområdet när han väl kommer till inläggsläge. Men nu snackar vi enskilda spelare i Tyskland, men laget Tyskland var inte bra i den andra halvleken heller. Samtidigt blir jag nästan lite förvirrad för min samlade bedömning är att Tyskland stod för en ganska blek insats, men jag tycker samtidigt att de blixtrade till ibland och visade varför de är världsmästare. När de väl får igång sitt kvicka och rörliga anfallsspel då är de svårstoppade. Då spelar det ingen roll att det är 11 övertända polacker som står för motståndet. Tittar man spelare för spelare har Tyskland fortfarande ett lag som kan luckra upp vilket försvar som helst, men jag tycker att de saknade den rätta inställningen i den här matchen för att lyckas rå på Polen. Visst Polen gick på knäna ju längre in i matchen vi kom och mot slutet handlade det bara om att rensa undan bollen så fort man vann bollen och möjligen försöka utnyttja något kontringsläge. Nu fick Polen också en chans mot slutet och tog till vara på den och kunde vinna med trygga 2-0 till slut. Men jag tycker att Tyskland borde ha kunnat tagit till vara på att Polen blev tröttare ju längre in i matchen vi kom. Det Tyskland saknade var tempo och rätt inställning. Det går inte att ställa ut skorna och tro att det ska lösa sig av sig självt. Det gäller att vara beredd att offra sig, att ta varje löpmeter för laget och gå in hundraprocentigt i varenda närkamp på mitten för att vinna boll för att kunna transportera den vidare in på offensiv planhalva. Det fanns flera tillfällen då Polen tappade boll på fel ställe men då hade inte Tyskland tillräckligt med fart i omställningen för att kunna ta till vara på det. Jag tycker snarare att det blev farligare när Polen ställde om än när Tyskland fick kontringsläge och det känns ju lite surrealistiskt att behöva säga det. Summerar man matchen spelmässigt var det inte helt oförtjänt att Polen vann. Polen spelade inte bort Tyskland på något sätt men de spelade med stort hjärta och ibland kan det räcka långt som ikväll. Det finns en situation som jag tycker var väldigt talande för hur mycket den här matchen betydde för Polen. Tyskland får ett skottläge precis i halvcirkeln efter att Götze tror jag det är vinner loss bollen i en duell med en av Polens backar, skottet kommer men det är två polska spelare som går ner och täcker tillsammans skottet. Det är så vackert att man nästan får en tår i ögat. Med den inställningen kan du slå vilket motstånd som helst, det gäller bara att spela med passion och med stort hjärta då är mycket vunnet. Påpassligt av Polen att ta till vara på ett kontringsläge som uppstår när Tyskland lyfter upp det mesta av sitt manskap. Om jag uppfattade det rätt valde de att spela med trebackslinje mot slutet men man lyckades aldrig riktigt skapa det där trycket som krävdes för att luckra upp Polens kompakta försvar. Det är klart att det uppstår till slut en farlig målchans och då gäller det att ta till vara på den chansen och det gjorde Polen.

 

 

Ikväll skrev Polen fotbollshistoria genom att besegra storebror Tyskland. Äntligen var det Polens tur att vinna. Man såg på spelarna vad det här betydde för de. Och Polen ska vara stolta över sin insats, de har ingenting att be om ursäkt för. De har kanske inte det mest namnkunniga laget om man tittar på spelare för spelare men det finns en härlig moral i det här laget som jag kan tycka saknas i exempelvis det svenska landslaget. Men visst det har enskilda spelare som sticker ut och som är riktigt bra. Lewandowski var jag inne på tidigare, det är klart att han är den som poppar upp i minnet först när man pratar det polska landslaget. Men jag skulle även vilja lyfta fram en sån som Kamil Glik, mittbacken som spelar i Torino. Jag som följer Serie A rätt mycket tycker det är kul att en sån som Glik visar att det går att spela i en av världens bästa ligor även om man kommer från en nation som kanske inte är världsledande när det gäller fotboll. Men jag gillar Glik skarpt, det är en spelare som alltid gör jobbet och som visar en bra inställning i varje match. Hans styrkor är framförallt att han är bekväm i positionsspelet han ligger ofta rätt i sin position. Det är sällan han far iväg på någon onödig offensiv utflykt utan han håller sig på sin planhalva allt som oftast. Han spelar ofta enkelt det vill säga att han söker ofta den enklaste snabbaste passningen för att reda ut en svår situation och det fungerar ju alldeles utmärkt. Men det finns också en fin touch någonstans i bakgrunden, lyckas han få sin touch att bli ännu bättre och när hans touch blir ett hot i uppspelsfasen och offensiven då är han uppe och konkurrerar med de allra största mittbackarna. Jag håller honom inte som en av de bästa mittbackarna i världen men samtidigt spelar man i Serie A då förtjänar man stor respekt för det är fortfarande en av världens bästa ligor trots allt. Glik och Polen kan vara nöjda, de stod för en heroisk insats ikväll. De spelade efter sina förutsättningar och de valde att inte försöka grisa hem matchen utan de valde att spela schyst men ändå försöka kämpa ner Tyskland och den matchplanen gick hem. Jag tror att hade Polen försökt att spela ut Tyskland då hade det kunnat blivit en jobbig kväll för de drygt 60 000 åskådarna som såg matchen. Men de tog vara på de målchanser de fick plus att Szczesny spelade riktigt bra i målet, jag tycker att han ska ha stor beröm för sin insats. Visserligen var inte kvalitén i avsluten från Tyskland det allra bästa, men ändå bollarna ska stoppas och det gäller att stå rätt och inte bjuda på någon onödig retur. Och vid de tillfällena när Tyskland väl kom till avslut då var Szczesny där och tog hand om bollen. Ur ett tyskt perspektiv kan inte Tyskland vara nöjda med sin start på det här kvalspelet. Jag såg inte hela matchen mot Skottland men jag såg delar av den och det jag såg av Tyskland då var inte heller något vidare. Och ikväll gör man en medioker insats skulle jag vilja säga. Men som jag var inne på när tempot väl skruvades upp och Tyskland väl bestämde sig för att nu tar vi tag i det här och låter bollen göra jobbet då hängde inte Polen med. Och det är inte många lag som hänger med när Tyskland väl får till det, fråga bara Brasilien. Men det räcker ju inte att spela bra under några små delar av matchen utan det gäller ju att behålla tempot och rätt inställning under längre perioder och det gjorde inte Tyskland ikväll och därför får man åka hem tomhänta. Jag hade varit lite orolig om jag var tysk för det Tyskland går inte att känna igen. Det Tyskland vi har fått se i inledningen av det här kvalet är inte det Tyskland som vann VM i somras. Visst det saknas lite spelare jag vet att alla som Löw vill ha inte finns tillgängliga just nu som Özil exempelvis, men ändå jag tycker ändå man kan kräva mer av Tyskland. För jag vet att när de är som bäst då är de världsledande. Jag tycker fortfarande att tysk fotboll är världsledande just nu, men Tyskland har inte levt upp till det i inledningen av detta kval. Det känns som att man lider av en stor baksmälla efter det där VM guldet. Någon måste gå in och ta tag i det hela och styra upp det och tala om att nu är det allvar. Det som har varit det har farit, det är ett nytt kvalspel igång nu det är ett nytt mål i sikte och då måste spelarna kunna koppla bort att de vann VM. Jag förstår att det kan uppstå en viss mättnad och att möta Skottland kanske inte är den mest inspirerande uppgift att ta sig ann. Men Polen borta borde man kunna tända till i, även om matchen är större för Polen än vad den är för Tyskland borde man kunna gå in med en bättre attityd och på så sätt kunna spela sig till en seger. Det känns lite overkligt att säga det här men jag kan bara konstatera att Tyskland har problem just nu. Nu tror jag inte att den här förlusten kommer att betyda så mycket i längden för jag tror att Tyskland kommer ta hem den här gruppen, men i ett kortare perspektiv måste man verkligen jobba med att få fart på bollen och få igång lite rörlighet i anfallsspelet. För det var för lite löpningar i offensiven ikväll, Müller hade knappt en siffra rätt jag tror att det bara var vid ett tillfälle som han sprang ifrån sin motståndare och fick ett friläge. Sådana initiativ måste tas oftare, det är då Tyskland är som bäst och det är då i stort sett inget lag ska kunna rubba dem. Men ikväll skrev Polen fotbollshistoria, de slog Tyskland med 2-0. Och även om Tyskland var blekt så ska vi inte förminska Polens prestation här. För Polens krigarinsats imponerade stort och den här skalpen var riktigt stor. Att Polen spöar Tyskland i fotboll för första gången i nationens historia det är så stort att det nästan inte går att sätta ord på. Och det öppnar ju upp läget i gruppen på ett fantastiskt sätt. Tyskland skulle ju bara springa hem den här gruppen hur lätt som helst. Nu måste ju till och med Tyskland tända till och ta tag i sitt spel för att inte tappa mer mark i kampen om gruppsegern. När det gäller läget i den här gruppen tror jag som de flesta att det blir en kamp mellan Polen, Skottland och Irland om 2:a platsen. Georgien och Gibraltar ska mer eller mindre vara slagpåsar i den här gruppen, åtminstone Gibraltar. Men att Polen slår Tyskland det sänder ut rätt signaler till övriga toppnationer i fotbollseuropa. Det går inte att gå in halvhjärtat i en match då åker man dit, det är så fotboll är.

 

Sverige tog emot Ryssland i EM kvalets andra omgång ikväll på Friends arena. En mycket viktig match för båda lagen men framförallt en viktig match för svensk del. En förlust ikväll hade varit oerhört kostsam.

 

 

Det må ha varit lite spänt mellan länderna på senare tid när det gäller det politiska läget men ikväll delade man broderligt på poängen via 1-1. Först och främst är jag nästan i chock över att jag tippade rätt matchresultat. Det är inte ofta jag prickar in rätt när det gäller att tippa. Men nu till själva matchen, hur var den? Den första halvleken är en halvlek som jag tror kommer gå till historien som den sämsta av halvlekar ett svenskt landslag någonsin har spelat. Det var fruktansvärt dåligt spel rakt igenom och då tänker jag i första hand på offensiven. Sebastian Larsson brände en straff men bortsett från det kan inte Sverige ha skapat så värst många målchanser. Jag tyckte att det stundtals var riktigt tamt och fantasilöst anfallsspel från Sveriges sida. Vi spelade 4-3-3 med Zengin, Toivonen och Bahoui i ett tremannaanfall vilket kändes spännande på förhand. Men jag tycker inte att någon av de här tre lyckades få ut någonting av sitt spel i den första halvleken. Zengin kändes lite vilsen på sin kant och inte alls lika het på gröten som han var mot Österrike. Toivonen blev nästan övergiven på topp vid flera tillfällen. När vi väl vann boll på egen planhalva då fanns det bara Toivonen att slå bollen mot. Det kändes som att vi blev väldigt långa mellan lagdelarna. Jag upplevde det som att mittfältet och anfallarna inte var tillräckligt länkade till varandra i den första halvleken. Bäst på plan i den första halvleken tyckte jag att Jimmy Durmaz var. Han vågade utmana 1 mot 1 och han försökte ta egna initiativ och på så sätt sätta igång någonting offensivt. Hade fler haft samma inställning som honom hade Sverige kanske fått med sig ett bättre resultat i halvtid. Målet är knappt värt att kommentera, men det finns två saker att säga. Isaksson bör kunna göra något bättre i den situationen han ska bara ta det skottet, även om skottet går mellan benen på Granqvist tror jag det är. Men ändå det är inte särskilt hårt och bollen får rulla retfullt in i mål, jag tycker att Isaksson borde ha kunnat styrt ut den till en hörna. Sedan är försvarsspelet alldeles för dåligt i den situationen. Om det nu är Antonsson eller Granqvist som hamnar i något ingemansland i sitt agerande, vad sjutton gå dit resolut på skytten han ska inte i lugn och ro få avlossa ett avslut från det avståndet. Vi måste få ordning på vårt försvarsspel vid den typen av situationer, annars blir vi straffade som ikväll.

 

 

Jag var inte alls nöjd med den första halvleken och jag började tänka riktigt destruktiva tankar om framtiden både i kvalspelet och på längre sikt. Men jag tycker ändå att Sverige kom ut som ett helt annat lag i den andra halvleken på ett sätt. Det var flera spelare som gjorde det bättre ifrån sig som Pierre Bengtsson och Sebastian Larsson för att nämna några. Pierre Bengtsson tycker jag är värd att ge lite extra beröm. Till vardags vänsterback i FC Köpenhamn, i landslaget har han fått spela som högerback. Han är vänsterfotad vilket gör att han som högerback får spela med favoritfoten inåt i planen vilket gör att det blir lite spegelvänt i uppspelsfasen. Det är inte det lättaste spela med fel fot ytterst ut på ytterbackspositionen, det kan bli lite av ett problem men jag tycker att Pierre Bengtsson gör ett gediget jobb. På förhand skulle man kunna se Pierre Bengtsson som en svag länk men jag upplever inte att han är någon svag länk. Det ska bli intressant att se om Lustig tar tillbaka sin plats för Bengtsson gjorde absolut ingen dålig match och kan nog ha spelat till sig en plats där. Och som jag varit inne på tidigare fördelen med Pierre Bengtsson är att han kan spela på flera positioner. Han är vänsterback men han kan vara vikarie för en högerback han skulle kunna spela mittback om det behövs, det är ändå tacksamt att ha en sån spelare i ett landslag. Vi måste ju genast kasta oss över 1-1 målet. Det är ganska intressant för jag satt och höll på som mest och gnälla på att vi inte kom till några lägen. Det var fortsatt uddlöst och fantasilöst, det fanns inte riktigt någon inspiration. Den där sista passningen satt inte på foten och vi hade svårt att komma till avslut överhuvudtaget. Men så kommer Durmaz loss på sin kant och slår en perfekt passning in till Toivonen som för en gångs skull gör något bra. Han har fått mycket skit av många mig inräknad i den kritikerkåren, men jag tycker att han ska ha beröm i det här läget för det är viktigt att vara på plats vid rätt tillfälle och sätta dit foten i det läget. Efter 1-1 målet tyckte jag att Sverige kom igång lite mer och försökte få igång mer offensivt. Men det kändes som att vi kom aldrig riktigt igång på allvar, det blev ju inte det där kolosalla trycket mot det ryska målet. Ryssland fick jobba ganska ostört i defensiven och jag upplevde det som att de fick bolla runt i backlinjen och bygga upp anfall i lugn och ro. Vi har tyvärr inte den traditionen i svensk fotboll att anfall är bästa försvar, det är på ett sätt bra att vi inte bara har det tänket men på ett sätt är det synd. För när du sätter mycket press på motståndarens backlinje när de försöker bygga upp ett anfall, när du är ettrig och är på dem hela tiden då kommer motståndaren att tröttna och till sist skicka iväg bollen på chans när de får tag i den. Sverige tappade dessutom orken ju längre in i matchen vi kom, det kändes inte som att vi hade den där sista växeln att få ur oss. Det handlade mer om att säkra 1 poäng än att förlora matchen vilket jag kan tycka i efterhand var ett rätt beslut. När det gäller enskilda spelares insats i den andra halvleken tycker jag att Pierre Bengtsson som sagt var riktigt bra. Jag skulle även vilja lyfta fram Granqvist som jag tycker börja likna den mittback vi har saknat. Det börjar faktiskt se bra ut. Han är inte den mest spelskicklige vi har skådat men han har en hyfsad tajming i sina brytningar och de flesta av inläggen nickade han bort. Martin Olsson var som vanligt pigg med sina offensiva löpningar dock var hans vänsterfot inte lika bra ikväll som den brukar vara. Han slog bort flera inlägg när vi fyllde på med folk i straffområdet vid flera tillfällen. Kim Källström känns som en spelare som man bara tar för givet i landslaget nuförtiden, men han ska också lyftas fram för jag tycker att han gör det bra. Han har ju gått från att vara den här typen som kan dribbla och göra de där spektakulära avgörande målen via ett distansskott eller en frispark till att numera vara en hårt arbetande mittfältare. Det är klart att nu när han spelar centralt på mitten som 1 av 3 mittfältare i en 4-3-3 uppställning då ökar ju också ansvaret på att han ska göra jobbet defensivt också. Men jag tycker att Källström fungerar bra i den roll han nu har, han gör ett bra jobb och kommer att vara en viktig kugge för oss under det här kvalspelet. Jimmy Durmaz var fortsatt bra även om han kanske inte var lika bra i den andra halvleken som i den första. Men jag gillar det jag ser, han vågar utmana och vill hela tiden framåt det är inget defensivt tänk där inte utan han ska transportera bollen mot motståndarens mål. Johan Elmander fick hoppa in då Toivonen blev skadad och här har jag en synpunkt. Erik Hamrén, varför tar du ut Hrgota om du föredrar Elmander i hierarkin? Det är bara det jag undrar, jag behöver inte göra någon längre utläggning om detta men jag undrar varför? Det är ju ett perfekt läge att slänga in Hrgota och ge honom förtroendet att komma in i landslaget och få känna på vad det innebär. Hrgota måste vara väldigt besviken och när dessutom Kacaniklic går före honom då Bahoui byttes ut då måste ju Hrgota känna att han inte är i närheten av att ta en plats i elvan. Avslutningsvis när det gäller själva matchen blev jag oerhört glad när Wernblom gick in och tog det där gula kortet mot slutet. Det är på väg att bli en rysk kontring och det hade kunnat bli 1-2 och då hade det varit ett totalt mörker. Men Wernblom går in och river ner ryssen och så var matchen slut. Det är därför jag uppskattar spelare som Wernblom. Han är inte särskilt bra fotbollsspelare, han har varken tekniken eller den fart som krävs för att vara en spelskicklig mittfältare men han är ett rivjärn som varje tränare vill ha i sitt lag. Det är en spelare du kan slänga in när du vill för du vet precis vad du kommer att få och han kommer alltid vara att räkna med. Kvällens hjälte är nästan Pontus Wernblom för den mycket taktiska varningen.

 

 

1 poäng hemma mot Ryssland då är man väl nöjd? Både ja och nej. Visst det är bra att inte förlora en sån här match. 1 poäng på 2 matcher hade inte varit godkänt och det hade varit mycket kostsamt inför fortsättningen att förlora mot en av sina konkurrenter. Jag tycker också att man måste väga in hur matchen utvecklade sig. Vi hade Ryssland stundtals i gungning efter 1-1 målet då vi kunde trycka fast bollen på deras planhalva och få de att jobba lite hårdare och längre. Men ju längre matchen gick desto tröttare blev vi vilket innebar att vi tappade i kvalité både i passningsspel och när det gällde rörligheten i anfallsspelet. I det långa loppet handlade det om att inte förlora matchen. Men det är klart att det gör lite ont i hjärtat att vi inte klarar av att vinna de här matcherna som står och väger. Jag kände precis samma sak efter matchen i Wien då den står och väger och vi har bollen mycket och kan ta till vara på det och trycka dit ett segermål. Men vi förmår inte att avgöra matcher som står och väger just nu och det är lite oroväckande. Man brukar prata om att oavgjorda matcher är värdelösa, på ett sätt håller jag med om det för det är ju seger man alltid spelar för. Oavgjort kan vara bra ibland så länge du vinner fler matcher än du spelar oavgjort. Men det är klart att det hade varit betydligt skönare om vi hade vunnit en sån här match och kunnat gå in med ett större självförtroende i matchen mot Lichtenstein på söndag. Nu blir ju situationen mer pressad inför den matchen. Det blir ingen rolig match för oss att gå in och spela, för vi måste bara vinna den matchen. Men min slutsats är att 1 poäng är ändå okej och det var framförallt en nödvändig poäng. Man brukar säga att förlorar man hemmamatcher i ett kvalspel då går man inte till några mästerskap och det tror jag inte vi kommer göra den här gången heller om vi skulle förlora någon match på hemmaplan i det här kvalet. Så det var både viktigt att få med sig 1 poäng för lagmoralens skull men också för att nu finns det faktiskt att läge att se till att vi har 5 poäng efter 3 matcher vilket ändå får ses som godkänt. För vi har mött Österrike och Ryssland i de 2 första matcherna. Det är de främsta konkurrenterna i den här gruppen, det är vi som ska göra upp om direktplatserna till EM tillsammans med de här två nationerna. Lichtenstein, Moldavien och Montenegro ska vi klara av att ta full pott mot 9 gånger av 10. Jag ser det som så att det var viktigare att få med sig poäng överhuvudtaget från de här 2 matcherna i inledningen än att bli tomhänta och stå på 0 poäng efter 2 matcher, det hade varit förödande då hade det nästan varit kört. Den första halvleken var bedrövlig, men det känns ändå som att det finns en potential i det här landslaget och när vi väl får igång det då är vi inte så dåliga som många säger. Det finns många intressanta och spännande spelare i Nabil Bahoui, Jimmy Durmaz och Erkan Zengin för att nämna några. Och när Zlatan Ibrahimovic finns tillgänglig då kan vi slå vilket lag som helst så är det ju. Det är en av världens bästa fotbollsspelare och tveklöst Sveriges bäste fotbollsspelare genom alla tider. Jag har ändå en positiv känsla när det gäller landslaget, det känns som att vi tar steg för steg för varje landskamp som går. Och det kommer komma en dag då vi genomför en match på ett felfritt sätt och då kommer vi också att kunna ta 3 poäng. Och det ska börja redan på söndag mot Lichtenstein. För tar vi inte 3 poäng hemma mot Lichtenstein då har vi absolut ingenting i ett EM att göra. Jag är inte helt nöjd med inledningen på kvalsspelet vare sig spelmässigt eller resultatmässigt men situationen kunde ha varit mycket värre. Vi har chansen att stå på 5 poäng efter 3 matcher och det är faktiskt ganska bra med tanke på att vi har mött våra främsta konkurrenter redan. Men det är klart att jag gärna hade sett att vi hade vunnit ikväll, det hade varit ett drömscenario.

 

Då var det dags igen att se sitt älskade landslag spela igen. Den här veckan tar sig Sverige ann Ryssland och Lichtenstein i EM kvalet. Jag sitter här med ett papper framför mig med truppen och jag tänkte att idag blir det inte så mycket struktur på tyckandet utan jag skjuter vilt från höften idag. Vad som faller mig in delar jag med mig av helt enkelt.

 

På ett sätt är det en väntad trupp och på ett sätt är det inte det, det fanns några överraskningar i den här truppen. Till att börja med tror jag att det gäller att vara ödmjuk inför den verklighet vi lever i. Det kryllar inte av spelare av Zlatan Ibrahimovics kvalitéer, vi får vara ganska nöjda med det vi har och jag tycker att vi borde vara nöjda med det vi får. Och jag tror inte att man ska vara helt uppgiven inför framtiden, helt plötsligt kan det komma en gyllene generation som tar oss fans med storm och ger oss många lyckliga stunder. Det som är avgörande för att vi ska ha ett landslag som går till mästerskap och lyckas gå långt det är att det finns tillräckligt många spelare som spelar kontinuerligt i sina klubblag. Man ska helst spela i så bra liga som möjligt och dessutom vara en av nyckelspelarna. Jag tittade på Krasnodars match mot Everton i Europa League förra veckan och vad jag förstod var Andreas Granqvist lagkapten. Man kan tycka vad man vill om Krasnodar, men jag ser ju hellre att Andreas Granqvist är lagkapten i Krasnodar än om han skulle sitta på bänken i ett topplag i Premier League. Ska du spela i landslaget då måste du ha en stor roll i ditt klubblag. Får du inte spela tillräckligt mycket, då tappar du både i tempo och teknik. Och tempot går ju ganska snabbt att träna upp, där ser jag inga större problem att det går att komma ikapp de övriga. Men tappar du dessutom din teknik i din förstatouch på bollen, då är läget betydligt mer allvarligt. Jag tycker inte att man ska raljera för mycket över att Granqvist spelar i Krasnodar. Det är bättre att han spelar i ryska ligan än inte spelar alls i en av världens bästa ligor.

 

 

Nu har jag varit inne på Granqvist lite och det leder mig in på en annan diskussion som ständigt råder bland oss svenskar och det är vilket mittbackspar ska vi ha? Jag måste säga att det är ingen lätt fråga att besvara. Jag känner mig mycket kluven inför denna frågeställning och jag är glad över att det inte är jag som står i Hamréns kläder och ska ta det här beslutet. Jag kan som supporter och lekman känna att det har inte spelat någon större roll vem som har spelat i försvaret för det blir ändå kaos. Ni känner säkert igen det här resonemanget men det är värt att upprepa att det har inte känts bra i backlinjen vilka vi än ställer upp med. Under den period som jag har följt landslaget har jag ändå upplevt att vi har haft riktigt bra mittbackar. Jag behöver inte gå för långt bakåt i tiden men jag uppskattade ju verkligen en sån som Teddy Lucic. En spelare som jag tyckte fick alldeles för lite cred mot vad han borde ha fått. Andreas Jakobsson tyckte jag också var en följsam mittback som definitivt gjorde ett gediget jobb de landskamper han medverkade i. Men det mittbackspar jag främst kommer att tänka på när man pratar svenska landslaget är Olof Mellberg och Daniel Majstorovic. De var ju två riktiga jättar där bak i backlinjen och det kändes alltid tryggt när bollen kom mot vårt eget straffområdet för där stod antingen Mellberg eller Majstorovic och skickade undan bollen. Jag upplever inte att vi har den typen av spelare i backlinjen längre, det känns inte som att det är rejält och det är hårt spel där bak utan det känns ganska mesigt. Jag var snudd på överlycklig när Jonas Olsson blev riktigt aktuell för landslaget, det är en spelare jag ser upp till väldigt mycket. Jonas Olssons styrkor är att han kämpar alltid, han har blivit lite präglad av sin tid i Championship och Premier League. Det är en spelare som spelar med stort hjärta och i normala fall är det en spelare som du kan vara bekväm att slänga in för du vet ungefär vad du kommer att få. Problemet med Jonas Olsson är ju att han har varken tekniken eller spelförståelsen för att bli en spelande mittback. Jag tycker fortfarande att han kan slarva mycket i sitt passningsspel. Det har funnits lägen att skicka upp bollen mot anfallare, men då har han inte lyft upp blicken i tid och kunnat slå bollen mot Zlatan eller skicka upp bollar mot mittfältet som kan fördela den vidare och ställa om snabbt från försvar till anfall. Jag behöver inte bli för utdragen i min analys kring Jonas Olsson men jag tycker att han har gjort för många individuella misstag på senare tid vilket gör att jag inte riktigt kan lita på honom fullt ut. Det allra tydligaste exemplet på varför jag inte kan göra det, det är den där situationen i Wien när det kommer en längre boll mot vår backlinje och Jonas Olsson låter bollen studsa i marken och sedan gick det som det gick. Min fotbollskarriär varade väldigt kort, men när jag var ett barn lärde jag mig tidigt att låt aldrig bollen studsa i gräset när bollen slås mot egen planhalva. Man blir ju mörkrädd när man ser Jonas Olsson begå ett sådant misstag. Pierre Bengtsson är en spelare som jag inte har följt slaviskt det ska jag vara ärlig med att säga. Men jag ser en fördel med Pierre Bengtsson och det är att han kan spela på mer än bara en position. Han kan vara mittback och nu senast såg jag honom när FC Köpenhamn mötte Torino på bortaplan i Europa League och då spelade han som vänsterback. Frågan är om han verkligen håller på den här nivån? Jag är inte helt säker på det. Samtidigt kan man ju ställa sig frågan vad är alternativet? Återigen det kryllar inte av fantastiska spelare i svensk fotboll och framförallt inte backar. Men när det gäller backar överhuvudtaget som skulle kunna ha varit med i truppen till de här kommande matcherna tycker jag att en sån som Mattias Johansson skulle kunna vara med i den diskussionen. Då ska jag säga det att jag är lite part i målet när det gäller honom, men om vi släpper mina Kalmarsympatier här och bara pratar om vad som vore bra för svensk landslagsfotboll tycker jag verkligen att han är tillräckligt bra för att vara med i en trupp i varje fall. Det tog lite tid för honom att komma in i AZ Alkmaar. Men han har ändå fått bra med speltid och då tycker jag att han borde få vara med och konkurrera om en plats i startelvan. Nu var jag inne och snuddade lite på ytterbackspositionerna men jag vill lite kort stanna kvar vid mittbackssituationen. Granqvist har jag nämnt och Jonas Olsson har jag varit inne på Pierre Bengtsson likaså. Erik Johansson fick åka med på det här tåget. Min första tanke när jag fick höra detta var att det var kul för honom. Självklart är det jäkligt roligt för honom, kommer du med i landslaget trots att du spelar i Allsvenskan då tyder det på att du är något alldeles extra. Samtidigt kan jag känna att jag tycker inte riktigt att det är rätt spelare att ta in i det här läget. Det enda jag kan se honom som det är att han agerar backup till Antonsson och Granqvist. Och av de mittbackar vi har håller jag honom som nästan som sista alternativ om jag fick formera laget. Visst han har gjort det jättebra i Malmö, men när det kommer till ett landslag då är det helt andra förutsättningar. Det är bara att kolla på Rasmus Elm och Viktor Elm när de kom till landslaget, båda sågs som svensk fotbolls framtid och skulle vara nyckelspelare på mittfältet. Idag har Viktor fullständigt kört fast i Alkmaar och verkar inte få det att lossna och Rasmus gör det okej i CSKA Moskva men har ju inte dominerat när det kommer till landslagssammanhang vid något tillfälle om jag försöker minnas tillbaka. Lite så känner jag när det gäller Erik Johansson, han gör det bra i Malmö men att gå från Malmö in i en startelva mot Ryssland i ett EM-kval det är ett ganska stort steg. Jag skulle inte våga sätta in honom mot Ryssland, det är möjligen om man vill vila spelare i Lichtensteinmatchen som han skulle kunna vara aktuell för att få speltid. Om jag hade fått handplocka mittbackar från Allsvenskan till den här truppen hade jag direkt ringt Filip Helander. Jag tycker at han ha tagit riktigt stora kliv och varit betydligt mer utmärkande än vad Erik Johansson har varit. Helander som jag tycker ha fått leva lite väl länge med den där katastrofmatchen borta mot Swansea i Europa League kvalet för några år sen då han verkligen inte var bra. Men det är klart att alla kan ha en dålig dag. Men jag ser ju en sån som Filip Helander som en viktig kugge i landslaget för många år framöver. Han är född 1993 om jag kommer ihåg rätt, han är i en perfekt ålder för att få vara med och se och lära lite. Och jämför man Erik Johansson med Filip Helander så finns det ju mer potential i Helander. Det är klart att han fortfarande kan ta en del dåliga beslut på planen och han kan tveka i att gå in i en närkamp. Den här beslutsamheten kan jag sakna i hans spel, men han kommer att lära sig det både när han får vara med och träna med landslaget och när han får komma ut i Europa. Mikael Antonsson är spelare som jag egentligen inte känner så värst mycket för. Det är varken någon större favorit för mig personligen men det är inte heller något hatobjekt på något sätt. Han är en hyfsat rivig spelare som definitivt håller för att spela i ett FC Köpenhamn, men jag vet inte om han är så given i landslaget som alla tycker. Inte för att vara den som är den men att Antonsson nästan ses som given i landslaget idag tycker jag säger lite om kvalitén på de mittbackar vi har att tillgå för tillfället. Men det är sällan jag har tyckt att han har varit en säkerhetsrisk som en David Luiz i Brasiliens landslag, men ibland kan jag känna att vad i helvete gör Mikael Antonsson i startelvan. Lite kort ska jag nämna vad jag känner för ytterbackarna. Där tycker jag väl ändå att det finns goda kvalitéer att utnyttja. Mikael Lustig tycker jag är en riktigt bra ytterback, jag tror definitivt att han skulle kunna spela i ett bättre lag än Celtic. Men det känns som att Celtic är ett bra ställe för honom att vara i, där får han speltid kontinuerligt och gör det bra men jag tror att han skulle kunna klara av att spela i Premier League eller Bundesliga utan problem. Hans styrka är ju framförallt hans fina uppspel. Jag tycker att Sverige är i stort behov av att ha Lustig på planen för att ha någon som slår ett uppspel som utgör ett hot för motståndarens backlinje och mittfält, som får motståndaren att få problem direkt. Jag vill även lyfta fram Mikael Lustigs inläggsfot, den är riktigt fin. När han väl får till det är hans inlägg med sin högerfot väldigt väl slagna och det gör att när vi har spelare som kommer med fart löpandes in i straffområdet så finns det stora möjligheter att skapa målchanser via Lustigs inläggsfot. Tyvärr likt alla andra har Lustig en förmåga att pendla i prestation det är sällan han gör riktigt bra ifrån sig i flera matcher i rad utan det är bara under kort tid som han gör det. Kan han prestera bättre över en längre tid då håller jag honom som en riktig toppspelare på sin position. Martin Olsson har vi på vänsterbacken. Det bästa med honom är att han erbjuder fler löpmeter på en match än vad exempelvis Lustig gör. Jag har nog aldrig sett någon med en sån löpvilja i ett svenskt landslag som Martin Olsson. Precis som med Pierre Bengtsson kan Martin Olsson även spela på fler positioner. Han kan även ta ett steg uppåt i banan och spela som yttermittfältare. Men jag tycker att Martin Olsson presterar som bäst när han får spela vänsterback. När snabba spelare som normalt spelar som ytterback mår bäst av att just spela på sin naturliga position. Jag upplever att spelare av Martin Olssons dignitet lyckas bäst när de får komma bakifrån i fart och få gott om tid på sig att ta sats och så ger de sig iväg på en offensiv utflykt. Det jag saknar hos Martin Olsson det är lugnet i passningsspelet, han känns som en spelare som kan stressa iväg bollen vid fel tillfälle vilket gör att motståndaren kan ställa om från försvar till anfall rätt snabbt. Men jag håller honom som en ytterback av riktigt hög klass. Han har snabbheten och en hyfsat bra teknik och kan även ta för sig i närkamperna. För mig är Martin Olsson given på vänsterbacksplatsen. Jag har svårt att se att Behrang Safari ska ta tillbaka den platsen, eller Oscar Wendt för den delen. Martin Olsson kommer att vara given på sin position i många år framöver.

 

 

När det gäller de mittfältet och anfallet tycker jag väl att det var en ganska väntad kompott där också. Jag är väldigt glad över att en sån som Nabil Bahoui får chansen på nytt att ta revansch så att säga efter att ha blivit skadad under den senaste landslagssamlingen och fått lämnat återbud. Han var ju faktiskt tänkt att starta mot Österrike men det blev inte av då han tvingades skickas hem. Det här är en spelare som det finns en enorm potential i. Han har egentligen allt som krävs för att bli en av de absolut bästa i ett svenskt landslag. Jag skulle till och med vilja gå så långt att jag tror att här kan vi ha nästa stora världsstjärna. Får han bara vara skadefri under en längre period och få utvecklas i lugn och ro komma till rätt klubb ute i Europa då finns det goda förutsättningar för att han ska bli ett riktigt stort namn. Han jobbar stenhårt, han rör sig över stora ytor. Han är dessutom rätt så anpassningsbar, han kan utgå från en kant han skulle kunna spela som central anfallare och göra det minst lika bra. Men jag hade valt att spela honom som central anfallare men talat om för honom att du har en relativt fri roll. Han har bra blick för spelet, han har en ruggig förmåga att spela sig ur trånga situationer och hitta en medspelare på fri ute på kanten. Hans högerbössa har vi inte ens nämnt än. Han har ett av Allsvenskans hårdaste skott och kommer han bara till rätt klubb ute i Europa kommer snart hela fotbollseuropa att känna till hans hårda skott. Han satte ju en frispark igår mot Malmö som var helt briljant. Jag var på plats och fick uppleva det live och jag kunde direkt se att när bollen går mot Robin Olsen i Malmömålet att den här går ta mig tusan in. Han har en förmåga att få den där luriga bågen på bollen men ändå är den så hård att det spelar ingen roll vilken målvakt som står i vägen utan bollen går in ändå. Och det är klart att när vi får en frispark rakt framifrån 25 meter till mål då vill jag ju ha Bahoui på planen jag vill ha hans fina högerfot på planen helt enkelt. Och i dagens fotboll är det så viktigt att du har bra skyttar vid frisparkar framifrån då en match kan stå och väga och det stämmer inte riktigt spelmässigt och då är det ju en dröm för alla att ha en sån som Bahoui i laget som kan kliva fram och avgöra en match på egen hand. Albin Ekdal har jag hyllat tidigare och jag tycker att han ska ha alla hyllningar han kan få. Dock har han kanske inte fått ut sin fulla potential i landslaget än, jag upplever inte att han har varit tungan på vågen i de viktiga matcherna. Visst han är i först hand en defensiv spelare och ska syssla med defensiva arbetsuppgifter men jag tycke ändå att det går att krama ur lite offensiva kvalitéer hos honom. Det är bara att titta på när han gjorde hattrick mot Inter, han har ju tajmingen när han kommer in i boxen. Vid samtliga 3 mål är han på rätt plats vid rätt tidpunkt. Där visar han att det finns en offensiv i honom som man kanske skulle kunna utnyttja mer. Skulle han våga fylla på mer med löpningar in i straffområdet då är mycket vunnet, då kommer han dessutom att skapa förvirring hos motståndaren då det blir en spelare för mycket att ha koll på inne i straffområdet. När det gäller de övriga spelarna om vi pratar offensiven är det inte så mycket mer jag har att tillägga. Erkan Zengin gjorde en riktigt bra insats mot Österrike jag blev väldigt imponerad av honom. Såg nästan helt orädd ut han bara gick in och körde och det är en attityd som jag tycker är härlig att se. Emil Forsberg fick komma med vilket jag tycker är kul också. Det finns mycket att hämta där och jag tror att det är egentligen han själv som bestämmer hur långt han vill nå i sin karriär. Branimir Hgrota är jag riktigt nyfiken på att se mer av och jag hoppas att han kan få ett inhopp eller kanske till och med starta. Han vräker kanske inte in mål i Bundesliga men han får mycket speltid och sitter inte bara på bänken som exempelvis Jiloan Hamad i Hoffenheim gör. Hrgota hade jag gärna sett få speltid i någon av de här matcherna.

 

 

Och nu kommer vi till det som är anledningen till varför jag vill prata om landslaget överhuvudtaget i dagens inlägg. Jag vill prata om John Guidetti. Nu fick inte han chansen den här gången heller. Jag kan förstå att han inte har fått chansen när han inte har fått speltid där han har varit. Han har ju en speciell situation i och med att han aldrig lyckas kravla sig ur Manchester Citys hårda grepp. Utan han har fått nöja sig med att lånas ut till olika klubbar. Men när jag fick se honom i Allsvenskan kände jag att det här är en spelare som kommer att kunna gå in i ett landslag om han bara får tillräckligt med speltid och presterar. Han lånades förra säsongen ut till Stoke, men där började han bråka med Mark Hughes och fick inte särskilt mycket med speltid. Vi var nog många som hade gett upp hoppet lite om Guidettis fotbollskarriär. Men han blev efter mycket om och men klar för Celtic på lån. Nu har han börjat få mer speltid och har dessutom hunnit med att göra lite mål för klubben. Och jag känner såhär om inte Guidetti får vara med på det här tåget när ska han någonsin vara aktuell för ett landslag igen? Han är 22 år han är i rätt ålder för att gå in i en trupp. Jag var inne på att Nabil Bahoui var en spännande talang, om Bahoui är en spännande talang vad är då inte John Guidetti då? Jag skulle vilja säga att han kan mycket väl bli den nya Zlatan på sikt. Det intressanta är att när man diskuterar John Guidettis vara eller icke vara i landslaget med folk då är ofta argumentet mot att han ska in i landslaget att han håller inte den klassen. Jag har också hört argument att han måste bevisa något först och inte bara vara en supertalang. Har ni ens följt Guidettis karriär? Grabben gjorde 20 mål på 23 matcher för Feyennord, i ett ganska svagt Feyennord ska tilläggas. Han gjorde några mål för Brommapojkarna när han var i Allsvenskan och fick känna på seniorspel här. Ni som inte har sett frisparken han slog senast i U21-landslaget kan ta och googla den efter ni har läst det här inlägget. Det här en fantastisk talang med en potential som är så stor att det går nästan inte att beskriva. Jag tycker det är korkat av Hamrén inte låta Guidetti få vara med i truppen. Jag säger inte att han ska gå rakt in i en startelva bredvid Zlatan. Men jag tycker i varje fall att han borde ha fått en plats i truppen så att han får vara med och konkurrera om en plats i anfallet. Förutsättningarna är för mig glasklara, Guidetti ska inte särbehandlas bara för att han har en sjukt bra talang utan han kommer att behöva bevisa för Hamrén på träningarna att han ska in i elvan. Men om han fortsätter göra såhär bra ifrån sig i Celtic men ändå inte får chansen när ska han då vara aktuell för landslaget? Jag är av den åsikten att om han fortsätter vara en av de ledande spelarna i Celtic och vräker in mål under resten av den här säsongen och han fortfarande inte blir aktuell för landslaget under det här kvalspelet då tycker jag att Hamrén inte behöver ringa honom mer. Jag blir nästan lite provocerad när jag hör hur debatten har förts på sociala medier. Där debatten har handlat mestadels om Hamrén ska försöka övertala Markus Rosenberg att tacka ja till landslaget om Zlatan inte kan spela. Rosenberg gör det fantastiskt i Malmö men hallå, här har vi en spelare som John Guidetti en av de största och mest intressanta talangerna i svensk fotboll just nu och så tycker man att Rosenberg som är över 30 ska gå in i startelvan före Guidetti. Jag tycker att vi måste ju ta vara på våra talanger och ge de chansen. För att gå tillbaka till Rasmus och Viktor Elm, de har fått sina chanser men de har inte tagit den och de lär ju knappast vara aktuella för någon mer landslagssamling heller i framtiden. Men vi kan ju inte veta om Guidetti inte håller på den här nivån eller är redo att ta steget om han inte får chansen. Hade jag varit förbundskapten hade jag sett till att vara rädd om en sån som Guidetti och ge honom chansen. Du behöver inte spela honom från start mot Ryssland, men ge honom en kvart mot Lichtenstein kanske han gör det helt okej kanske gör han det riktigt bra och gör mål till och med. Därmed höjer han sitt självförtroende och lämnar landslagssamlingen med en stark övertygelse om att han ska etablera sig och slå sig in i en startelva. Argumentet mot att Guidetti inte ska vara med i landslaget är att han måste ju få spela, han kan inte sitta på bänken i Stoke eller harva runt i Manchester Citys reservlag. Nu har Guidetti hittat en klubb på nytt där han får spela och dessutom gör han mål. Vad mer kan man begära att Guidetti ska göra för att vara aktuell för att vara med i landslaget? Varför ger du inte grabben chansen Erik Hamrén? Jag tycker att folk borde gå ut med plakat på stan runtom i landet med budskapet att John Guidetti ska in i landslaget om Zlatan inte kan spela. Hur kan en avdankad Johan Elmander gå före en John Guidetti i det här läget? Gör om gör rätt Erik Hamrén, ge John Guidetti chansen nu. För vi kommer att behöva honom på sikt det är jag helt övertygad om. Det är bättre att ge honom chansen så fort som möjligt, annars kan det vara för sent och då gick vi miste om att ha en av svensk fotbolls mest spännande och intressantaste spelare i vårt landslag. Och det vore ganska  kostsamt för svensk fotbolls framtid att begå det misstaget.

 

Omgång 27, vi närmar oss slutet av det svenska fotbollssåret 2014 och nu börjar det bli läge att lite lätt summera säsongen. Även om det ska spelas 3 matcher till känns det ändå som att det är läge att koppla ett litet helhetsgrepp om Kalmar FF:s säsong och vad jag har fått se under den här säsongen. Och det finns ju en del saker att prata om, även om det tyvärr inte är med något leende som jag pratar om Kalmar FF just nu. Jag ska göra ett gott försök i varje fall, ni får ha lite överseende med om jag skulle tappa nyanserna i min analys, men jag ska göra mitt bästa.

 

 

Ska vi ta det hela från början? Ja jag tycker det. Kalmar kom in till den här matchen med en 3-2 förlust senast hemma mot Häcken. Offensiven var något bättre men det var ju inte så att det var någon klang och jubel föreställning utan det var inte tillräckligt bra offensivt. Men Romario fick på en drömträff och Papa Diouf fick betalt för sitt slit och gjorde viktiga 2-3 reduceringen men det räckte inte. Jag hoppades att Kalmar hade fått lite energi av att man ändå gjorde en precis godkänd andra halvlek mot Häcken och kunde gå in i den här matchen med lite bättre självförtroende. Men matchen började på ett katastrofalt sätt, det kunde inte ha börjat värre. Spelet hade visserligen inte kommit igång från något av lagen innan 1-0 målet kom, men på sättet som vi släpper in det målet är ju så uselt att jag blir tårögd. Helsingborg kommer loss på sin högerkant, bara det är inte okej vi måste ha någon som är ute och pressar Christoffer Andersson och de övriga på kanten i det läget. När väl inspelet kommer och Söderberg lyckas få bort bollen men inte tillräckligt mycket så är det ingen som är framme och förhindrar att Emil Kraft kan placera in 1-0. Det är 3 spelare inne i straffområdet mot 1 Helsingborgsspelare, allvarligt talat bollen måste bara bort där. Det måste finnas någon som tar tag i det hela och bara skickar bort bollen från det farliga läget. För Söderberg kan inte göra så mycket mer än att försöka få bort bollen så mycket som det går. Oerhört svagt agerat av försvaret i det läget. Det dröjde inte alltför länge innan det var dags igen för Söderberg att få plocka ut en boll ur målet. Mikael Dahlberg får helt plötsligt bollen och kan helt ostört få skjuta in 2-0, ett väldigt fint avslut för övrigt men det hade kunnat förhindras. Nenad, Marcus Nilsson, Solheim ja precis vem som helst måste ligga i linje där och täcka ytan eller gå upp i press och stressa Dahlberg till att spela bollen hemåt eller stressa iväg ett avslut som Söderberg enkelt kan ta hand om. Det är så tamt och så fruktansvärt uselt att jag tror jag svimmar. I övrigt var den första halvleken inte alls mycket att hurra över om man är Kalmarsupporter. Vi kom inte till några lägen alls i stort sett och vi hade svårt att komma samlade som en enhet i våra anfallsförsök. Papa Diouf och Pär Ericsson blev isolerade på topp och fick inte tillräckligt med hjälp. Lägg där till att mittfältet kladdade för mycket med boll och gav inte Papa Diouf och Pär Ericsson rätt bollar att arbeta med. Men Kalmar skulle få en gratisbiljett in i matchen då vi kommer loss på vår vänsterkant och Ring är det väl som lyckas få in bollen till Pär Ericsson som gör ett drömmål. Att ta ner bollen till sig själv på det sättet och sedan på halvvolley smälla dit den säkert utan att målvakten har någon chans att ta den det är bra gjort. Där visade Pär Ericsson upp lite av sina kvalitéer. Det är en spelare med en otrolig potential även om den har kommit ut alldeles för sällan i Kalmar. Men 2-1 och lite hopp inför den andra halvleken och det kändes ju skönt.

 

 

Det känns som att jag har sagt det här förut, men vet ni vad? Kalmar kom ut som ett helt nytt lag i början på den andra halvleken. Det var lite mer fantasi i passningsspelet, det var fler spelare på mittfältet som vågade ta för sig. Romario gick helt plötsligt in resolut i närkamperna och vann bollen på mittplan vid flera tillfällen och kunde sätta igång omställningar. Jonathan Ring lyckades med några hyfsade offensiva utflykter och blev lite mer delaktig i spelet. Nouri som fick spela yttermittfältare idag kom in i boxen vid något tillfälle och hade ett farligt nickläge men förvaltade det inte på bästa sätt. Papa med sin härliga attityd att springa och jobba på allt kunde ha betalat sig, så det fanns lite mer positiva vibbar i början på den andra halvleken. Men så var det ju det här med vårt försvar igen. Helsingborg får en hörna i vilken matchminut det nu var och Kalmar får inte undan bollen och Victor Pålsson tror jag det är som får ett skottläge och kan han lika ostört som Dahlberg sätta dit 3-1. Återigen, någon måste upp i press där och stöta för att förhindra att Pålsson träffar mål i det läget. Men det är ingen som gör någonting utan spelarna står bara och tittar på och det är klart att då är det lätt att bara sätta dit en välplacerad bredsida och så är matchen mer eller mindre avgjord. Ni känner säkert igen det här, men efter

3-1 målet tappade Kalmar precis allt som har med struktur och balans att göra i sitt spel. Det kändes som att det var 11 vilsna individer som joggade runt på planen och mest funderade över när matchen var slut. Det är klart att det är bra att Papa Diouf försöker stressa Helsingborgs backlinje men han kan inte lösa allting själv utan han måste ju få hjälp. Passningsspelt höll under resten av matchen en extremt låg kvalité. Jag tror att Romario är det tydligaste exemplet när han vinner bollen och förhindrar ett friläge för Helsingborg och sedan ger han bort bollen direkt efter det och det höll på att bli farligt. Det håller inte på den här nivån, passningarna måste sitta på fötterna så enkelt är det. Allvarligt talat vi talar alltså om heltidsproffs här, de här lirarna lever på att spela fotboll men det är knappt man kan tro det när man ser dagens Kalmar FF. Ytterligare 1 mål skulle falla innan den här kvällen var över och då var Smarason som fick sätta dit den framspelad av Alvaro Santos. Samtliga spelare på vår egen planhalva tittar boll, vi lämnar Smarason helt fri centralt i banan och han kan ostört få vandra in och prickskjuta in 4-1. Sådär skulle jag vilja summera själva matchen om vi bara ska tala i ren referatform.

 

 

Men nu är det dags att vrida och vända på stenar igen och försöka reda ut det här. Till att börja med ska jag säga att det här är något som inte går att reda ut. Ingen vet vad det är som har hänt, ärligt talat tror jag knappt spelarna själva förstår vad de håller på med. Det är i stort sett bara negativt kring Kalmar FF just nu. Om någon ber mig prata om vad jag tycker om Kalmar får jag ångest och blir mest ledsen. För visst är jag ledsen, jag är helt förstörd. Självklart mår man dåligt i tider som dessa när man vet att det här laget kan så mycket bättre och att man har hamnat i den situationen man är i nu. Det är jobbigt både för oss supportrar och för spelarna givetvis och för alla som är involverade i Kalmar FF. Jag är öppen med att jag är bara en supporter och lekman i sammanhanget, jag är övertygad om att spelarna vet vad de gör i den bemärkelsen. Men jag kan bara tycka till utifrån vad jag ser på planen. Att sitta här och säga att allt är frid och fröjd och att vi går en ljus framtid till mötes det vore att göra sig ovän med verkligheten. Vi måste till att börja med erkänna att vi är i en kris just nu. Och det är en ganska stor kris. Kalmar inledde säsongen fint och tog mycket poäng under våren. Ett tag låg vi faktiskt 2:a och spelade lite av en seriefinal mot Malmö på Guldfågeln arena inför rekordpublik. Jag känner att det är 1 match under säsongen som blev startskottet och som utlöste det haveri som nu pågår i laget och det var AIK matchen. Jag hade en enorm optimism inför den matchen och började prata lite löst att om vi vann den matchen då skulle vi vinna sm-guld. Men istället förlorar vi med 3-0 och visar upp en för jäkla dålig attityd där ingenting stämde och vi gjorde säsongens sämsta match så långt. Och efter den matchen har det bara gått utför och blivit sämre och sämre. Det är klart att det är att dra det till sin spets när jag påstår detta, men totalen är trots allt att det har inte blivit bättre efter den där matchen mot AIK utan det har blivit sämre. Det är många problem vi lider av. Om vi ska ta hela laget tycker jag att det största problemet har varit att vi inte klarar av att göra en bra match över 90 minuter. Jag tror inte vi har gjort en bra match över 90 minuter på hela sommaren och hösten, helt ärligt. Det är givetvis inte godkänt och jag fattar inte hur det ens kan vara möjligt. Är vi för dåligt tränade? Vad är det frågan om egentligen? Det kan inte vara en slump att vi under en så lång period inte klarar av att göra en bra match över 90 minuter. Då måste det vara någonting i träningsupplägget som inte fungerar och då behöver vi se över det om vi nu ska tala politikerspråk. Sen om vi ska gå in på hur spelarna har presterat är det inte mycket att glädjas åt egentligen. Om vi börjar med målvakterna först tycker jag att det finns inte så mycket att säga. Det spelar ingen roll om det är Cramer eller Söderberg som spelar, det känns som att de ligger på samma nivå och det är inte målvakterna som är det största problemet när det gäller Kalmar FF just nu. Går vi över till backarna känns det som att här finns det en hel del att tycka till om och förmodligen rasa över. Det har ju varit flera olika konstellationer i backlinjen under året och jag ska vara ärlig med att säga att jag känner mig inte trygg och bekväm med någon konstellation alls. När det gäller ytterbackarna tycker jag att Emin Nouri tveklöst är vår bästa spelare på den positionen. Jag tycker att han gör ett fantastiskt jobb och han förtjänar att spela i en bättre liga än Allsvenskan så pass bra är han. Han löper otroligt mycket och han klarar av att hålla i bollen och transportera bollen över stora ytor och bidrar på så sätt i offensiven. Men han klarar även av att dominera på sin kant även när det gäller defensiven. Det är inte många gånger han blir överspelad, men även han har gått ner sig i nivå precis som hela laget. Och det är klart att när en av våra bästa spelare tappar formen då blir det svårt att ta poäng. När det gäller vänsterbacksplatsen tycker jag att det har saknats en kontinuitet när det gäller vem som ska spela. Sebastian Ramhorn har fått gå in och vikariera på vänsterbacken, men de gångerna han har gjort det har det inte blivit någon större succé. Han känns inte riktigt redo att ta steget att spela kontinuerligt i Allsvenskan, det känns som att han står på tillväxt. Mats Solheim fick spela högerback ikväll men har även han spelat på vänsterbacken i många matcher den här säsongen. Han har gjort det helt okej, men jag tycker inte att han har den farten som krävs för att vara ett hot offensivt. Och han känns inte som den som går in resolut i en närkamp och bara ska vinna bollen. Lite tam och lite klen upplever jag ändå att Solheim är även om jag tycker det verkar vara en skön lirare och en härlig personlighet, lika ödmjuk som Paulus Arajuuri. Men ytterbackarna har inte bidragit med tillräckligt fart i offensiven och dessutom har de inte varit tillräckligt stabila bakåt heller, för det är ofta som motståndet har fått komma loss på kanten och komma till inläggsläge eller kunna spela snett inåt bakåt och därmed skapa ett jätteläge. När det gäller mittbackarna är det där som vi har ett stort problem. Vem ska spela på mittbackspositionerna? Ska det vara Nenad? Ska det vara Thorbjörnsson? Eller Marcus Nilsson? eller Ludvig Öhman?. Det är samma sak i det här fallet att precis som jag inte litar på backlinjen överhuvudtaget känner jag inte någon särskilt stor tilltro till någon av våra mittbackar. Vem som än spelar i mittbackslåset blir det alltid kaos är känslan. Jag upplever det som att det blir stora skillnader i hur varje spelare spelar försvarsspel. Nenad vill gärna försöka spela sig ur situationer och skapa sig ett läge att dra iväg en boll för att sätta igång något offensivt. Thorbjörnsson känns mer som en rivig mittback som försöker spela enkelt och dra upp bollen på läktaren så fort han får den. Samtidigt kan han helt tappa konceptet och ge sig ut på en utflykt och försöka glidtackla en spelare på kanten även om han är långt bort från målet och det inte är nödvändigt att ge sig iväg på en utflykt där. Marcus Nilsson var stundtals helt okej i våras, men på slutet har han ju varit fullständig katastrof. Han kommer ofta helt fel in i duellerna och spelar mest på chans, det känns som att han inte riktigt har kontroll över situationerna. Blir det ett läge att tackla ja då chansar han och chansbryter även om det är ganska stor sannorlikhet att han misslyckas med att få med sig bollen. Sen är hans humör något som inte direkt gör honom till en bra mittback. För han kan stundtals tappa fattningen helt och flippa i sitt agerande. Han hade en situation uppe i Åtvidaberg där han blev arg över en avblåsning att han drog upp bollen på läktaren och fick en onödig varning. Jag brukar inte var för personangrepp, men jag tycker att han visar upp ett idiotiskt beteende stundtals. För mig är det en säkerhetsrisk att ha honom på planen. Sen har vi Ludvig Öhman som i först hand är mittback, men han fungerar ju inte heller i försvaret de få matcherna han har spelat. Jag kan inte se några riktigt tydliga kvalitéer i honom. Det finns en del som vill se honom oftare i startelvan, men jag kan inte förstå varför. Han är inte särskilt snabb och huvudspelet är sådär och rent fysiskt är han ju ingen klippa som tar hand om de stora spelarna heller. Han har prövats på högerbacken men han har ju varken farten eller orken som krävs för att spela på den positionen. Vad jag vill komma till är att det spelar som sagt ingen roll vem som spelar i mittlåset. Thorbjörnsson spelar på sitt sätt, Öhman på sitt sätt, Nenad kör sitt eget race och Marcus Nilsson är Marcus Nilsson han tror han kan göra precis vad han vill utan att det kan få konsekvenser för laget. Det finns ingen grund i försvarsspelet att luta sig mot. Hur spelar vi försvarsspel? Den frågan tycker jag är ganska relevant att ställa till Eklund eller till någon av mittbackarna för den delen. För just nu blir det att alla kör sitt eget race och det finns ingen stabil grund att luta sig mot. Mittbackarna är inte tillräckligt drillade och det finns inga tydliga linjer i hur vi spelar försvarsspel och det är klart att då blir ju resultatet polsk riksdag. När det gäller mittfältet tycker jag att det finns mindre att gå igenom, men det finns saker här som gör mig orolig. Mittfältet i dagens fotboll är så viktigt för ett fotbollslag. Det är viktigt att man håller sig i form och passningsspelet från mittfältet måste hålla hög klass för att du ska ge dig förutsättningar att vinna matchen. Och när vi sålde Melker Hallberg till Udinese och Ismael drog på sig en skada och ser ut att bli borta för resten av säsongen vad det verkar då tänkte jag såhär, det ordnar sig nog. Nu finns det ju inga poängspelare kvar och ingen spelskicklighet kvar på mittfältet, vem ska ge våra anfallare rätt bollar? Och det kommer ju inga bra passningar mot anfallarna idag, får inte anfallare tillräckligt med bra passningar då är det svårt att göra mål. Det saknas spelskicklighet på mittfältet, det saknas en mittfältare som har spelförståelse. Jag kan tycka att det finns pjäser här på mitten som är bra i normala fall. Men spelare som Tobias Eriksson och Jonathan Ring har ju helt tappat konceptet för tillfället. Tobias Eriksson var stundtals helt bedrövlig i kvällens match han hade knappt en siffra rätt. Hovda är också en spelare som jag inte ser några tydliga kvalitéer i. Han må vara en köttig spelare som absolut kan göra jobbet, men det krävs ju lite mer i dagens fotboll än att bara vara ett rivjärn utan du måste ju kunna fördela bollen också och leverera bra passningar till anfallarna. Mittfältet är inte tillräckligt bra det heller och det har en stor betydelse i att varför vi inte gör tillräckligt med mål. Anfallarna är de som får minst kritik av mig, för jag tycker att de är beroende av ett mittfält som ger de rätt bollar. Men självklart har Pär Ericsson och Cesar Santin även om just han mest har fått spela som vänsterspringare när han väl fått spela varit helt katastrofala. Cesar ser ta mig tusan helt slut ut när han försöker göra någonting med bollen. Pär Ericsson gjorde visserligen ett fint mål men som helhet har han inte hållit för att vara den spelare vi hade hoppats på. I Kalmar har det tagit fullständigt stopp för honom, han har ju slutat att producera mål. 1 mål hittills och han kom i sommarfönstret, det är ju katastrof ju. Jag vet inte vad det är frågan om. Det är en spelare som gjorde massa mål i Mjällby. Och då kan man ju tycka att det borde gå att göra något liknande i Kalmar men det har inte skett. Måns Söderqvist ryktades vara på väg till Rosenborg i somras, men det blev ingenting och jag tror Rosenborg är glada för det. Han lider av måltorka men han har samtidigt varit riktigt dålig. Det känns som att han har drabbats av någon form av hybris att han gjorde massa mål i våras och då kan han slappna av lite och spela lite på halvfart. Det där håller inte, han måste löpa betydligt mer än vad han gör. Hans utveckling har inte blivit vad vi hade hoppats på. Från att vara med i toppen av skytteligan till att sluta producera mål helt och hållet och ikväll fick han börja matchen på bänken. Bara Måns Söderqvist utveckling under den här säsongen är ett haveri i sig. Papa Diouf är en av få ljusglimtar den här hösten, han löper otroligt mycket men det är sällan han får betalt för det. Samtidigt kan inte en sån som Papa Diouf göra allting själv han är beroende av att ha rätt spelare omkring som ger honom bra passningar. Han måste få någonting att göra på topp men han blir ofta alldeles för isolerad. Det ser ju löjligt ut när Papa är den spelare i Kalmar som själv går upp och sätter press på motståndarens backlinje men anfallskollegan och mittfältet hakar inte på och backar upp honom. Samtidigt ska jag inte ösa beröm över Papa Diouf, jag tror att Kalmar hoppades att han skulle vara en spelare som skulle bli den spelare som Abiola Dauda till slut blev under sitt sista år i laget. Papa må vara hyfsat på rätt väg, men det räcker ändå inte riktigt enda fram och det är givetvis inte bra.

 

 

Det är vad jag känner för Kalmar när det gäller lagdelarna och spelare för spelare. Men nu gäller det att blicka framåt. Vi har hamnat i en återvändsgränd och en mardröm. Just nu har vi ett spel som inte håller för Allsvenskan. Jag är helt övertygad om att om vi ska spela på det här sättet nästa säsong, då kommer vi inte att ta tillräckligt med poäng och då åker vi ur det är bara att inse det. Och nu är det bara att ta tag i det här, det går bara inte att blunda längre för vi kan inte ha ett lag som fortsätter att falla som en sten både i prestationen och i tabellen. Det kan inte fortsätta på det här sättet nästa år det går inte för då kommer vi inte att spela i Allsvenskan 2016. Det finns många saker som är fel och jag har några få saker som jag vill gräva i. Vem är det egentligen som sköter rekryteringen av spelare till Kalmar FF idag? Ta Cesar som ett exempel. Vi anstränger oss för att ta hit Cesar och sitter och förhandlar med honom, det drar ut på tiden men till slut skriver han på för oss. Han spelar några få matcher från start, men han har mest fått nöta bänk och i vissa matcher har han inte ens fått hoppa in. Då undrar jag är det Hasse Eklunds värvning eller är det Borstams värvning? Eller är det styrelsen värvning? Ärligt talat ville verkligen Hasse Eklund ha Cesar tillbaka i laget? Jag förstår att han säger det utåt på en presskonferens givetvis men innerst inne vad tycker han egentligen om Cesar? För här har vi en spelare som vi anstränger oss för under en lång tid och sitter i förhandlingar som drar ut på tiden och när vi väl får honom att skriva på för oss då får han knappt spela när det väl är dags. Pär Ericsson, det är samma situation där han kommer hit men det dröjer jättelänge innan han ens får spela från start och vissa matcher får han inte heller hoppa in i. Var det Eklund, Borstam eller styrelsen som pekade med hela handen på Pär Ericsson att "Honom ska vi ha!" ?. Det känns som att det råder en hel del frågetecken kring hur det sköts när det gäller rekryteringen av spelare. Eklund har fått en del kritik nu under den senaste tiden och jag har läst på sociala medier att en del kräver hans avgång efter kvällen förlust. Det är naturligt när det går dåligt att tränaren får ta emot all skit. Men samtidigt är jag lite tudelad när det gäller huruvida Eklund ska vara kvar eller inte. För ärligt talat han har väl inte ändrat så mycket i spelet egentligen jag känner inte det. Han kom in och tog över ett arv och skulle försöka förvalta det som fanns, men uppenbarligen fanns det ju inte tillräckligt med bra material för att han skulle lyckas med det. Det känns inte som att det bara är Eklund som är det stora problemet här utan det är ju hur ledningen tänker när det gäller rekryteringen av spelare. Det känns mer logiskt att yxan ska slås högre upp i hierarkin, för jag tycker ändå att bland annat Borstam får ta på sig en del av ansvaret för det är han som är ansvarig för att ta in spelare. Eller är det så? Återigen det verkar vara väldigt luddigt vem som värvar vem här? Frågan kvarstår, är det Eklund som är med och bestämmer vilka han vill ha? Är det Borstam som sköter allt? Eller är det styrelsen som är med och petar i det? Hela den här situationen är väldigt luddig. Samtidigt för att övergå till just tränarfrågan att jag är orolig för Eklunds del att han kan försvinna efter säsongen. Låt säga att vi skulle fortsätta att rasa i både spel och tabellplacering och känslan är att haveriet bara fortsätter och att vi inte tar några som helst steg i rätt riktning inför kommande säsong då känns det som att Eklund kan ryka efter säsongen. Det är bara att inse att fotbollen är som så att det är resultat som är det väsentliga och inte långsiktighet även om just Kalmar har varit väldigt duktiga på långsiktighet och kvalité under 2000-talet. Men skulle vi fortsätta att falla ihop då tror jag att Eklund kan ryka, jag är övertygad om att tålamodet är inte det största när det gäller Eklund. Samtidigt kan jag tycka att allt är inte hans fel, men det är klart att fortsätter det såhär och AIK kör över oss med 6-0 i sista matchen då tror jag antingen att Eklund väljer att avgå eller att den förlusten blir droppen för klubben och man väljer att sparka Eklund. Skulle vi byta tränare så lanserar jag Alexander Axén, den förre Gaistränaren som numera är i Örebro. Jag vet inte hur realistiskt det är att Alexander Axén skulle bli tränare hos oss, jag är inte så säker på att han vill det. Men det han gjorde med Gais har imponerat på mig, med små medel tog han de till en fin plats i mittenskiktet av serien en 5:e plats närmare bestämt. Men jag vet inte om han är så sugen på att ta över ett sjunkande skepp i dagsläget, det känns som att Örebro är ett bättre ställe för honom att va på. Men ska vi byta tränare är Alexander Axén min kandidat. Och när det gäller attraktionskraften så har Kalmar fullständigt förstört sitt varumärke och attraktionskraft i och med den här bedrövliga sommarn och hösten. Det här innebär att vi inte kan ta hit toppspelare. Vi får inte en Lasse Vibe, vi får inte en Prijovic vi får inte Magnus Eriksson och så vidare. En sån som Isak Kiese-Thelin spelade i Norrköping innan han gick till Malmö, han är en spelare som Kalmar skulle ha nytta av men han kommer vara helt omöjlig att få nästa år. Han vill inte riskera att missa att få kvala till Europacupspel och det är klart att han hellre stannar kvar i Malmö som spelar i Champions League. Att spela i Malmö innebär också en titelgaranti vilket inte ska underskattas. Just nu är det mycket riskabelt att gå till Kalmar som ung spelare för du vet inte hur det kommer att vara hos oss, du vet inte riktigt vilken position du kommer få det är ny miljö du kommer inte att få kvala till Europacupspel du har definitivt ingen titelgaranti du vet inte om du har en titelgaranti inom 5 år. Varför ska en ung lovande talang välja just Kalmar inför nästa säsong? Jag tycker att den frågan är relevant.

 

 

Nu vart det en väldigt lång utläggning ikväll men jag kände att det behövdes. Vad jag vill komma fram till är att är att är det något lag som kommer att få jobba i vinter så är det Kalmar FF. Vi måste göra någonting. Sitter vi lugnt i båten kommer det här haveriet och misären att fortsätta och fortsätta och då kommer vi att hamna i en mycket jobbig situation efter nästa säsong. Någonting måste hända, antingen en stor förändring i spelartruppen eller på tränarsidan. Jag är varken mer för det ena eller det andra men något måste hända. Vi kan inte sitta lugnt i båten, då kommer nästa säsong bara vara en plåga att följa. Sitt inte lugnt i båten Kalmar FF, dra igång ett stort arbete inför nästa säsong. I vinter ska vi vara aktiva när det gäller silly season, det är ett måste.

 

Det har varit en fullspäckad Champions League kväll som ni alla känner till. En hel del intressanta matcher har spelats. Jag ska vara ärlig med att säga att jag är inget jättefan av Ligue 1 och fransk fotboll men den matchen som stack ut mest ikväll var givetvis den mellan PSG och Barcelona.

 

 

PSG kom till spel utan Zlatan Ibrahimovic, vilket givetvis var ett tungt avbräck. En spelare som besitter Zlatans kvalitéer vill man alltid ha med när man möter ett sånt starkt motstånd som Barcelona är. Hur var då matchen? Jo då det blev faktiskt riktigt trevligt. Sådana här stormatcher har ju en tendens att bli lite tillknäppta och ganska chansfattiga. Det är alltid en risk att båda lagen prioriterar defensiven och att ligga rätt i positionerna och chansa så värst mycket när det väl finns lägen. Barcelona hemma är på förhand en lurig match för PSG, PSG förväntas såklart föra matcherna i och med hemmaplan men samtidigt får man vara ödmjuk när man ställs mot Barcelona. Det är inte så att du går ut och vinner bollprocenten överlägset mot Barcelona. Det är en av världens största klubbar fortfarande trots allt och då gäller det att gå in i matchen och möta motståndet med respekt. Du får inte bjuda de på någonting och det gäller att hela tiden kunna behålla koncentrationen och inte tumma på någonting. Det var ett tag sedan jag såg PSG spela och det var faktiskt rätt intressant att se hur de formerade laget. Blanc valde att spela med Pastore, Cavani och Lucas i anfallet i en 4-3-3 uppställning. En intressant trio får man väl ändå lov att säga. Pastore är både snabb och teknisk och kan göra det mesta med bollen och är en mardröm för motståndarna att möta när han väl får upp farten. Cavani är en av världens bästa fotbollsspelare och han får du inte lämna omarkerad vid någon situation, ligg hela tiden tätt på honom för annars är det risk att det rasslar till i nätmaskorna. Och jag tycker att de här tre hittade rätt fina kombinationer och hade ett bra samarbete under egentligen hela matchen. Det var några tillfällen då jag kände att det blev lite väl mycket soloshow då den ena skulle göra det bättre än den andre. Det fanns ett läge i den andra halvleken då Pastore kommer loss på sin kant och det är ett två mot ett läge, men istället för att så fort som möjligt försöka få iväg en passning mot Cavani som då  hade blivit fri tog Pastore lite för god tid på sig och så blev det inte mycket av det anfallet. Men oftast lyckades den här trion att hålla igång Barcelonas backlinje som verkligen fick jobba för lönen. Det som imponerade mest med PSG i den här matchen var att de hade en sådan otrolig fart i det de gjorde. Det var ett fartfyllt anfallsspel både på kanterna och på det centrala mittfältet. Passningsspelet höll hög internationell klass, då det var ett ruskigt tempo stundtals på bollen. Jag har sagt det förut, det må vara häftigt att vinna bollprocenten i matcher men det är vad du gör med bollen som är det viktigaste. Har du då inte den rätta farten i passningsspelet och i rörligheten då får du inte ut mycket av ditt anfallsspel. Jag tyckte att mittfältet även hjälpte till på ett bra sätt i anfallsspelet då Matuidi och Veratti i synnerhet bidrog med löpningar vilket gjorde att Barcelonas backlinje fick sortera om i markeringsspelet och fick lite mer att fundera över. Veratti är en spelare som jag är mycket förtjust i. Han kom till PSG 2012 då han lämnade Italien och Pescara för Frankrike och PSG. Och jag vill hävda att han är en av få i den nya genrationen i italiensk fotboll som håller en riktigt hög nivå. Han börjar växa in i det mer och mer och känns numera som en ganska etablerad spelare. Han är fortfarande ung, han är född 1992 om jag inte är fel ute vilket innebär att det här är en spelare som PSG ska se till att hålla lite extra hårt i. Se till att han är under kontrakt hela tiden och undvik att han går som bosman. För jag tror ju verkligen att om han fortsätter att utvecklas och om han kan bli lika bra defensivt som han är offensivt då finns det stora chanser att han kan hoppa på riktigt stora projekt i framtiden. Låt säga att Bayern München eller Real Madrid kommer med en stor säck med pengar för att få loss honom. Samtidigt kan man ju vända på det och tycka att det här är en kille som PSG borde bygga laget kring den dagen Zlatan inte längre spelar i klubben och göra honom till en riktigt stor ikon bland fansen. För att återgå till hans insats i matchen tycker jag att han skötte sig väldigt bra. Han bidrar med så många löpmeter på en match att det nästan är skrämmande, han har dessutom de tekniska kvalitéerna som krävs för att transportera bollen i fart när det kommer till snabba omställningar. Han har potentialen att bli bland de absolut bästa fotbollsspelarna i världen om han får fortsätta utvecklas i lugn och ro få en kontinuitet och vara skadefri. Det är lite ironiskt att han gör målet på nick på en hörna. Han är ju inte världens längsta spelare om man säger så, men det är viktigt att vara där och sätta dit pannan på bollen när den väl dyker upp för då kan vad som helst hända. Övriga målskyttar för PSG var David Luiz och Matuidi. David Luiz skulle jag kunna ägna ett eget inlägg om för det är ju en fantastisk fotbollsspelare på alla sätt. Ikväll var han ta mig tusan överallt på planen. Jag skulle vilja jämföra honom lite med Lucio. Lucio kunde ge sig iväg på offensiva utflykter då och då och vara ett hot för motståndarens backlinje trots att han utgick från sin mittbacksposition. Jag tycker mig se lite av Lucios egenskaper i David Luiz sätt att spela fotboll. Skillnaden är att David Luiz har inte riktigt samma kyla och bollkontroll som Lucio hade, plus att David Luiz är en spelare som tar lite fler risker än vad Lucio gjorde. David Luiz kan stundtals vara som en forward under längre perioder i matcherna då han sätter fart, låter fötterna göra jobbet och transporterar bollen fram till offensiv planhalva. Men oftast lyckas hans offensiva äventyr rätt bra och han hjälper laget offensivt och ser till att dra igång anfall ibland på eget initiativ och det är bara positivt om han har kontroll på bollen när han väl ger sig ut på soloäventyren. Men det bästa med David Luiz är att han spelar med ett sånt hjärta. Han offrar otroligt mycket för laget, han blockerar skott han är beredd att ta de där extra långa löpstegen för att komma ikapp motståndaren och bryta ett anfall. Han har dessutom en bra tajming i huvudspelet vilket gör att motståndarens anfallare sällan lyckas vinna en nickduell mot honom. David Luiz är verkligen en favorit. Matuidi gjorde PSG:s tredje och sista mål då han dyker upp på bortre stolpen efter en inspel från Lucas eller om det var Veratti jag har faktiskt glömt bort det. Men passningen är riktigt bra slagen, bollen går förbi Cavani men på bortre stolpen dyker han upp Matuidi. Alla 3 målen från PSG var riktigt snygga på sitt sätt, David Luiz tjusiga prestation då han tar ner bollen snyggt och placerar in den med fel fot. Verattis nick är en prestation i sig med tanke på hur lång eller kort han är beroende på hur man ser det. Och som jag var inne på passningen in mot straffområdet och den är så bra slagen att även om Cavani inte når fram blir den ändå en bra passning eftersom Matuidi har uppfattat situationen och dyker upp där på bortre stolpen och petar dit den. PSG vann matchen med 3-2.

 

 

Det har varit en del snack om att det finns sprickor i PSG att de brasilianska spelarna mest håller sig för sig själva och att det skulle finnas någon form av grupperingar i omklädningsrummet. Blanc har också kritiserats och har hängt lite löst med tanke på lite halvt skrala resultat i ligan. Jag vänder mig lite emot det där med att det skulle vara sprickor i laget. Givetvis har jag inte full insyn vad som sker bakom stängda dörrar i PSG, men jag kan bara gå på vad jag tror. Jag känner inte att det finns någon form av schism mellan de brasilianska spelarna och de övriga i laget. Hade PSG lidit av allvarliga problem när det gäller gruppbildningar i laget, då hade laget inte gått ut på planen och slagit Barcelona med 3-2 ikväll. Hade PSG haft stora interna problem då hade Barcelona förmodligen förnedrat Blancs manskap ikväll. Men jag kan bara döma PSG utifrån det jag ser på planen och jag tycker det ser lovande ut. Jag ser ett PSG som känns väldigt trygga i det de gör, det känns som att samtliga spelare vet sina roller. Vad är min roll i det här laget och vad tillför jag laget i den här rollen? Den typen av frågor känns det som att PSG:s spelarna vet svaret på. Jag tycker att anfallsspelet såg riktigt intressant ut med Pastore, Cavani och Lucas längst fram. Veratti kan absolut göra jobbet offensivt och vara med och bidra med att skapa farligheter och han har dessutom en fin passningsfot vilket gör att han kan mata Cavani och Pastore med bollar. Thiago Motta är en spelare som man lätt glömmer bort i de här sammanhangen. Han spelar efter sina förutsättningar och gör det väldigt bra i den rollen han har. Han ska inte i första hand göra mål utan han andra kvalitéer som ett fotbollslag måste ha. Hans roll är att agera lite städgumma och vara som en vägg när motståndaren går till anfall och han gör ett gediget jobb. Jag vill också passa på att berömma PSG:s backlinje som jag tycker skötte sig utmärkt. Kanske inte vid målen direkt men det är å andra sidan mål som är svåra att försvara sig mot. Messis mål det är en fantastiskt kombinationsspel som ingen backlinje i världen kan förhindra, för det går så fort när Barcelona sätter fart. Även Neymar är snabb när det gäller att fatta beslut om vad han ska göra med bollen när han får den och han lyckas få iväg ett skott och den tar stolpe in. Men David Luiz och Marquinhos var stundtals helt briljanta i den här matchen jag tycker att de skötte sig riktigt bra. David Luiz har jag varit inne på men jag tycker också att det är värt att lyfta fram en sån som Marquinhos. Otroligt skicklig med bollen, men framförallt har han de egenskaperna som David Luiz också har nämligen lite hjärta för sporten. Det är bara att titta på situationen när han offrar sig och täcker ett skott i slutminuterna vid ställningen

3-2. Det är lätt att säga det var väl inte så svårt och visst det är lite bitter för stunden. Men du ska gå in i situationen helhjärtat och ta smällen och det är mycket modigt av Marquinhos att våga gå in där och täcka det skottet. Vilket med facit i hand var ett avgörande beslut för matchens slutresultat, för efter den målchansen skapade Barcelona inte så mycket. PSG kan vara mycket nöjda med sin insats. De valde att spela på rätt sätt, de hade som taktik att sätta hård press på Barcelona när de höll på att bygga upp sina anfall. Jag har säkert varit inne på det här förut men jag säger det igen, Barcelona är ett spelskickligt lag som älskar att hålla i bollen. Barcelona har under väldigt lång tid nu gått in i matcherna med ett bollhållande spel och försöka spela sig till vinster hela tiden. Men börjar du gå in och sätta lite press på Xavi och Iniesta för att ta några exempel då börjar de darra. Samma sak gäller egentligen Messi, gå in och sätt hård press på honom så fort han får bollen han ska inte få en sekunds lugn och ro med bollen. Sen är det inte alltid du lyckas stoppa Messi ändå då han har en förmåga att göra fantastiska saker med bollen i extremt hög fart. Men försöker du sätta press på de stora spelarna i Barcelona ja då blir de på lite dåligt humör och då tycker de inte att det är lika roligt att spela fotboll och då har du din chans att få pendeln att svänga över till din sida. Och här vill jag verkligen lyfta fram mittfältet med Veratti, Motta och Matuidi som tog på sig ett enormt ansvar genom att sätta den här pressen på Barcelonas mittfält. Även Cavani, Pastore och Lucas gjorde ett gediget jobb på den fronten. Det var inte många gånger som Barcelona kunde bygga upp ett anfall i lugn och ro genom att slå 30 passningar i rad mellan varandra och därefter komma till ett skott. Dock tycker jag att det fanns några enstaka tillfällen då man märkte att Barcelona ändå till viss del är klasser bättre än PSG. När de väl får igång sitt kvicka passningsspel, när alla rör på sig och passningsspelet är felfritt då är det få lag som kan matcha Barcelona. Skillnaden är att när Barcelona var som bäst under Pep Guardiola då höll de samma tempo och kvalité i passningsspelet i en hel match i stort sett varje gång. Det gör de inte i lika stor utsträckning längre, deras passningsspel har gått ner i standard. Det är inte så att Iniesta och Xavi gör precis vad de vill på planen längre, utan även de har tappat lite i form och kvalité. Stundtals blixtrar Barcelona till ibland och då är de livsfarliga, men mestadels håller de ett ganska lågt tempo i uppbyggnaden av sina anfall. Det går inte lika fort längre och då är det lättare för ett lag som PSG att kunna stå emot och kunna täcka alla ytor och göra det svårt för Barcelona att komma till några farliga chanser. Och när bollen väl slogs in mot Neymar eller Messi var David Luiz eller Marquinhos där och nickade bort bollen. Ikväll hade PSG en riktigt bra dag på jobbet och då är man riktigt svårslagna. Och tittar man till PSG:s insats som lag tror jag inte att det var någon spelare som hade en dålig dag på jobbet. Visst man kan tycka att Maxwell inte är så involverad i spelet men det är nog mer för att han är den typen av spelare som inte tar så stor plats som inte syns så mycket i spelet. Men jag skulle vilja hävda att när PSG visar upp ett sånt här disciplinerat försvarsspel med David Luiz i spetsen och Pastore och Veratti är i den här formen då är det svårt att besegra dem. Vi får inte glömma bort att hade Cavani bara haft lite skärpa vid avslutslägena och inte kladdat så mycket med bollen då hade PSG mycket väl kunnat vinna med 5-2. Och när Zlatan är frisk och finns tillgänglig då finns det ju alla förutsättningar för PSG att gå långt i Champions League utan tvekan. Jag tycker att PSG kan sitta rätt lugnt i båten, de behöver inte värva så värst mycket i januari. Det är klart att man alltid vill fylla på truppen med bredd men det PSG jag ser idag kan mycket väl vara framme och hugga på en semifinal i Champions League så bra tycker jag att de ser ut. Och om Zlatan kommer tillbaka och fortsätter att vara en av världens bästa spelare och de övriga spelarna fortsätter att vara i den här formen då har jag ju svårt att se vilka som ska stoppa dem från att slåss om Champions League titeln. Jag ville se de mot riktigt bra motstånd innan jag gjorde min bedömning av laget och nu fick jag se de mot Barcelona. Och PSG gjorde en riktigt bra insats både offensivt och defensivt och klarar man av att besegra en stormakt som Barcelona då har man definitivt chansen att mäta sig med Real Madrid och Bayern München. Det snackades om att det var kris i PSG, pyttsan. PSG kan sitta rätt lugnt i båten, de har ett fantastiskt lag med enorm potential får du ut det bästa utav varje spelare så finns det ju alla förutsättningar att lyckas ute i Europa och inte bara prenumerera på Ligue 1  titlar. Och det är väl det alla går och väntar på att PSG ska ta det där steget och bli en stormakt även på den europeiska stora scenen. För det är först när du har bevisat att du även klarar av att hävda dig ute i Europa mot de riktigt stora lagen som du har visat att du är en klubb att räkna med på allvar. Att bara vinna den inhemska ligan men samtidigt floppa i Europa det imponerar inte särskilt mycket. Att lyckas ute i Europa förbättrar också förutsättningarna för att bli en mer attraktiv klubb. Och skulle PSG lyckas med att gå hela vägen, då innebär det att man har chansen att locka till sig de allra bästa spelarna. Att Di Maria valde att gå till United istället för PSG tyder ändå på någonting. PSG måste lyckas i Champions League och helst spela hem turneringen för att man ska kunna lyckas få hit de allra bästa spelarna på sikt. Men PSG är på god väg helt klart. Hade jag varit PSG supporter hade jag inte varit ett dugg orolig. Ikväll lyckades laget neutralisera Barcelonas spel på ett förträffligt sätt och det är självklart att det här är en seger som ger eko i hela fotbollsvärlden. Nu är PSG inte hästlängder ifrån att kunna vara lika bra som de allra största klubbarna, kanske är man till och med redo att göra upp med Real Madrid i en Champions League final till våren? Ingen vet men det skulle inte förvåna mig om Zlatans gäng får besöka Berlin i juni. PSG känns redo att ta nästa stora steg.

 

Den här gången tänkte jag att jag bara skulle köra lite friåkning när det gäller vad jag vill prata om vad som hänt i helgen på fotbollsfronten. Det har hänt en del intressanta saker med en del fina matcher att titta på. Personligen var det väl kanske inte den bästa fotbollshelgen, eller ja det beror på hur man ser det. Jag är väl inte helt nöjd med hur mina favoritlag presterade. Men jag tänkte jag skulle skippa att ha mina favoritlag i fokus den här gången, jag känner att det är dags att uppmärksamma lite annat som hänt i helgen istället.

 

 

Alldeles nyss såg jag Il derby della Lanterna och då vet ni att det handlar om derbyt mellan Genoa och Sampdoria. Italiens hetaste derby enligt många och jag håller helt med om det. Det är också Italiens vackraste derby skulle jag vill hävda, till och med vackrare än ett Romderby även om det är många som inte håller med mig om just den åsikten. Hur var själva matchen då? Jo då jag tycker att det var stundtals en ganska trevlig match. Kvalitén på spelet var kanske inte den bästa alltid men det var hårt och det var intensivt. Jag blev förvånad över att båda lagen spelade så fysiskt som de gjorde, det var längesen jag såg en match i Serie A vara så fysiskt tuff. Men det smällde rejält i närkamperna och det var nästan befriande att se. Tänk om Italiens landslag kunde spela sån här fotboll oftare som Genoa och Sampdoria visade upp ikväll, då tror jag att Italien skulle lyckas bättre än vad de har gjort i de senaste två världsmästerskapen. Problemet är att det tar på krafterna att spela så fysiskt som Genoa och Sampdoria gjorde. Offrar man så mycket energi fysiskt och i närkampsspelet då innebär det att när man väl ska göra någonting med bollen som kräver hög kvalité då är det svårt att kunna utföra just detta. Det jag kunde sakna i bägge lagen var att man utnyttjade inte någon av sina kanter tillräckligt mycket. Och i dagens fotboll är kantspelet väldigt avgörande i och med att ytterbackarna är så offensivt lagda och bidrar mycket framåt och är en stor tillgång offensivt. Jag blev lite besviken på både Genoa och Sampdoria, jag tycker att de kunde ha tagit till vara på kantspelet lite mer än vad man gjorde. Nu blev det mest spel på det centrala mittfältet och det var en del långbollar som slogs upp mot forwards. Det är ingen dum idé att slå långt ibland, men då måste ju kvalitén på långbollen vara mycket bättre än vad Genoa och Sampdoria lyckades leverera. Matchen var ändå mestadels som ett parti schack, två lag som mest väntade ut varandra och inte riktigt ville ta några risker. Det var ingen totalfotboll direkt som spelades om man säger så. Men är det något italienska lag är bra på så är det att klara av det taktiska när det gäller defensiven. De är enormt skickliga på att täcka alla ytor och de är väldigt säkra i positionsspelet. Skillnaden mellan toppklubbarna i Italien och de något sämre lagen är att toppklubbarna har spets och lite mer att ta av än vad de övriga klubbarna har. Visst, tittar man spelare för spelare så finns det förmodligen mer kampmoral och vilja i Genoa och Sampdoria än vad det gör i Juventus och Roma. Men om vi vänder på det om man skrollar igenom trupperna hittar man inte riktigt de där stora spelarna (inte fysiskt stora) som kan luckra upp ett försvar eller slå den där sista avgörande passningen i djupled som friställer en anfallare som kan gå in och avgöra matchen. Att matchen avgjordes på en fast situation var inte så konstigt. Spelet var inte det bästa från något av lagen och då blir fasta situationer väldigt viktigt. Gabbiadini var det som fick en panna på en frispark som slogs inåt skruvad från höger och det blev matchens enda mål. Det känns som att jag har sett liknande Genoaderbyn förut där matchen har stått och vägt väldigt länge och det har varit 0-0 långt in i matchen och så har något slumpmål åt ena eller det andra hållet avgjort tillställningen. Mycket riktigt blev det en favorit i repris även ikväll och den här gången var det Sampdoria som drog vinstlotten. Jag ska inte säga att Sampdoria vinner välförtjänt för jag tycker som sagt att lagen tog ut varandra lite och ett tag lutade det åt 0-0 men även om matcher kan vara tillknäppta kan det ändå dyka upp en målchans ur ingenstans som det gjorde ikväll. Sen blir jag alltid glad när derbymatcher avgörs sent då jag tycker att derbymatcher förtjänar aldrig att sluta 0-0, men det kanske är något jag bara fått för mig. Om jag ska lyfta fram en spelare i respektive lag tycker jag att det är kul att se en sån som Okaka i Sampdoria. Jäkligt roligt att se att han gör nytta för ett lag. Han har ju haft en lite krokig karriär som tagit lite olika riktningar, han har varit i en del klubbar i bland annat Roma och Brescia för att nämna några. Numera är han i Sampdoria och gör det bra, han gjorde ett riktigt klassmål för ett tag sen och nu skäms jag lite över att jag inte kommer ihåg vilket lag Sampdoria mötte i den matchen men han gjorde ett drömmål i varje fall. Han har egentligen allt som krävs för att vara en riktigt bra spelare i Serie A och kanske till och med spela i någon av storklubbarna i Serie A. Han har både fysiken och snabbheten för att kunna mäta sig med de riktigt stora spelarna i ligan. Gör han det riktigt bra fortsättningsvis då ska nog Sampdoria vara glada om han blir kvar i klubben, för det är en spelare som jag kan tänka mig att många klubbar letar efter. När det gäller Genoa är det oundvikligt att inte ta upp Alessandro Matri. Jag ska bara lite kort nämna det att jag tycker det är kul att han får ett inhopp i en sån här viktig match. Jag tyckte han var bra i Juventus men konkurrensen blev för stor helt enkelt till slut när Juventus hade ett överflöd av anfallare i truppen och då var det dags för Matri att flytta vidare. Sen hamnade han i Milan och gjorde ingen succé där, där det bara blev 1 mål i den rödsvarta tröjan. Efter det gick flyttlasset till Fiorentina och numera är han i Genoa. Men det var inte Matri jag skulle prata om egentligen utan jag vill prata lite om Perin. Vem är då Perin? undrar ni säkert. Mattia Perin är målvakt i Genoa född 1992, han gjorde en riktigt bra säsong i Pescara när de var uppe i Serie A men som lag höll inte Pescara och åkte ur direkt. Numera håller Perin till i Genoa. Jag tycker att han är en spännande målvakt på så sätt att han erbjuder riktigt vassa räddningar som inte den medelmåttiga målvakten erbjuder. Han kan göra riktigt avancerade och spektakulära räddningar ibland vilket räddade många poäng för Pescara när han var där och även nu i Genoa. Och jag är väldigt imponerad av hans spel i luftrummet, det är få målvakter som har en sån tajming i luftrummet som Perin. Varje gång det kommer ett inlägg då är han där och plockar ner bollen. Buffons fotbollskarriär lider mot sitt slut det är bara att konstatera även om han fortfarande är en av världens bästa målvakter. Jag känner att det kan vara dags för Perin att vara med och slåss på riktigt allvar om att ta målvaktsspaden i det italienska landslaget. Gör han det dessutom bra i Genoa under en lång tid då kommer säkerligen någon utav storklubbarna i Italien och England att börja rycka i honom, vilket innebär att han kommer få fler ögon på sig och då ökar chanserna för honom att etablera sig i det italienska landslaget. Mattia Perin född 1992, lägg det namnet på minnet han kan bli hur bra som helst om han får vara skadefri och får spela med rätt omgivning också sånt påverkar ju alltid hur långt du kan nå i din karriär som fotbollsspelare.

 

 

Varför har jag nämnt Albin Ekdal i rubriken? Jo för att Ekdal tidigare under dagen slog till med ett hattrick för sitt Cagliari borta mot Inter. Jag såg inte matchen för jag hade fullt upp med att se en annan match som inte var lika rolig att se på men det är inte den jag ska prata om utan nu ska Ekdal få beröm här. Det är givetvis jäkligt roligt för honom att han får göra hattrick. Jag tycker vi ska passa på att hylla honom för det han presterade idag. Ibland tycker jag att vi svenskar inte är tillräckligt bra på att hylla och berömma spelare när de väl gör något bra ute i Europa. Att göra hattrick mot ett av storlagen i någon av de stora ligorna det är ganska stort faktiskt. Och med tanke på hur disciplinerade italienska lag är, är det extra svårt att göra hattrick i den ligan. Väldigt imponerande att Ekdal lyckades hänga dit 3 mål idag. Det är först och främst kul för Albin själv, men framförallt är det ju precis det här som landslaget och Hamrén behöver. Jag har ju varit inne på det tidigare att det är viktigt att våra landslagsspelare gör det bra i sina klubblag och presterar och får kontinuerlig speltid. Och Ekdal är ett praktexempel på en spelare som har lyckats. Han är tillsammans med Zlatan Ibrahimovic den spelare som i modern tid har lyckats att etablera sig som en startspelare i Serie A och lyckats på sikt. Sen kan man kanske tycka att det bästa kanske hade varit om han blev kvar i Juventus och fick vara med på den resan som det laget gör för tillfället i Champions League och så vidare. Men Ekdal tog en annorlunda väg via Siena, Bologna och numera i Cagliari och han gör det bra. Och jag är förvånad över att han inte har varit ett solklart val i landslaget för emellanåt har det varit lite till och från med att hans medverkan i landslaget. Spelar man från start i en av världens bästa ligor då tycker jag att man är värd att få chansen i en svensk startelva. Mathias Ranegie gjorde mål mot Milan när han var i Udinese och vips så var han med i Sveriges trupp i matchen mot Färöarna borta. Och Ekdal har ju gjort det mycket bättre i Serie A än vad Ranegie lyckades åstadkomma. Med andra ord jag vill passa på att hylla Albin Ekdal en dag som denna. En svensk har gjort hattrick i Serie A mot ett lag som Inter. Det är jävligt stort det får vi ändå lov och säga och jag tycker det är värt att uppmärksamma.

 

 

För att gå över till det motstånd som Ekdal ställdes mot idag då. Jag tycker vi kan prata lite Inter även om jag inte tycker det är så roligt med tanke på att jag är Juventussupporter. Som Juventussupporter har man ett speciellt förhållande till Inter. Inter kallas ju för "Pazza Inter" vilket betyder galna Inter. Och idag kändes det som att pazza Inter var tillbaka igen. 4-1 underläge i halvtid mot Cagliari på hemmaplan, det är verkligen inte okej. Jag är förvånad över att Inter inte riktigt har kommit igång än för jag tycker ändå att det finns en potential i laget. Tittar man spelare för spelare tycker jag att det finns nästan mer potential i Inter än vad det gör i exempelvis Juventus. Skillnaden är ju att Juventus får ut mer av varje spelare än vad Inter får. Jag menar Nagatomo har egentligen de kvalitéer som krävs för att vara en av världens bästa ytterbackar, men han pendlar alldeles för mycket i prestation för att vara en av de absolut bästa ytterbackarna i världen. När det gäller just Nagatomo känner jag att han är otroligt bra defensivt fruktansvärt bra defensivt och det känns som att han är på gång offensivt också. Men för tillfället känner jag att han måste få ut mer av sitt spel offensivt för att jag ska hålla honom som en världsback. Inter har fått in en viss Nemanja Vidic i försvaret och det är givetvis en prestigevärvning. Jag håller honom fortfarande som en av världens bästa mittbackar även om han hade en sämre sista säsong med Manchester United men då ska vi komma ihåg att hela Manchester United var ett fullständigt haveri under förra säsongen. Vidic har ju fått en intressant start på sin Serie A sejour, han har hunnit med att bli utvisad och uppträda rätt darrigt i sitt försvarsarbete vilket säkerligen har fått en del Intersupportrar att bli helt knäckta. Men det känns ändå som att det är i Serie A och Inter som hans karriär kan ta fart på nytt. Han är fortfarande en av världens bästa mittbackar och får du igång honom och får honom att växa in i kostymen och han gör ett gediget jobb då kan han vara tungan på vågen i de viktiga matcherna. Och lyckas Vidic komma upp i den form han var i när han var som bäst i United då är det ju en spelare som Inter inte ska ha råd med egentligen. I övrigt finns det intressanta pjäser i Hernanes, Osvaldo man har behållit Palacio och Icardi är en spännande spelare som kan bli bra på sikt. Jag skulle inte vara helt uppgiven om jag var Intersupporter, för lyckas man bara få ordning på samtliga spelare och får de att jobba som en enhet då kan det bli riktigt spännande. Men jag tror inte att de är ett lag för en direktplats till Champions League. Men får de alla pusselbitar att falla på plats och framförallt kommer tillbaka till det här kompakta försvaret som gav de den där historiska trippeln 2010 då man vann ligan cupen och Champions League då ser det ju förbannat intressant ut. Möjligen kan de vara uppe och nosa på en kvalplats till Champions League men det blir tufft för konkurrensen är stor.

 

 

Vi avslutar med att prata lite om John Guidetti. Han är ju en spelare som man verkligen unnar framgång eftersom han har en enorm talang och potential att bli en riktigt bra fotbollsspelare. Men hans karriär har varit lite annorlunda men just nu är han i Celtic efter att det till slut löste sig med att Celtic fick låna honom den här säsongen. Han gjorde mål i skotska cupen mot Hearts och i helgen gjorde han sina första 2 mål i ligan. Precis som med Ekdal är det bra för svensk fotboll att Guidetti får speltid och dessutom får göra mål. För det är klart att man vill se en John Guidetti bredvid Zlatan i anfallet för han är en av svensk fotbolls hetaste talanger. Samtidigt börjar tiden bli knapp, han är lite över 20 år det känns som att nu är det dags att få kontinuerligt med speltid och börja leverera. Man är ju livrädd att han ska bli Sveriges Nicklas Bendtner. Visst alla älskar vi väl Nicklas Bendtner men det är ju kanske inte för att han är en bra fotbollsspelare i första hand utan mer att han är en skön person som bjuder på både det ena och det andra. Men i John Guidettis fall så vill man ju verkligen att han ska lyckas, för som sagt jag hade gärna sett att han startar för Sverige i EM kvalet men då måste han ju få speltid på seniornivå. Samtidigt är jag frustrerad över att han mer eller mindre sitter fast i klorna på Manchester City eftersom han ständigt lånas ut till andra klubbar. Jag har varit inne på det förut, jag börjar bli trött på unga spelare som vid tidig ålder skriver kontrakt med storklubbar som de vet att de inte kommer få spela en minut i. Hade Manchester City verkligen velat satsa på Guidetti så hade det ju inte lånat ut honom för fjärde eller femte gången eller vilken gång i ordningen det nu är utan då hade de väl försökt skola in honom i A-laget nu. Men det blir nästan lite absurt när man ser på Citys anfall idag. Stevan Jovetic är på pappret tredjeval och han är i grym form för tillfället, Agüero har börjat på bänken vid några tillfällen och han är en fantastisk målskytt. Dzeko är en vass anfallare det med och Yaya Touré har vi inte ens nämnt. Det är skönt att Guidetti har ett bra självförtroende och tror att han kan bli hur bra som helst. Det är helt rätt man ska ha inställningen att jag kan bli hur bra som helst det enda som kan hindra mig det är skador eller att det mentala sviker mig. Men när det gäller Jonh Guidetti så känner jag bara, hallå broder ta en minut och se över din situation. Du ska konkurrera med Agüero, Dzeko och Jovetic du kommer inte att bänka någon av dem. Inte ens om det står 6-0 i den 75:e minuten hemma mot QPR inte ens då får du ett inhopp för det är andra spelare som går före. Vad jag menar är att storklubbarna tar in mängder med spelare men gör man sen efterforskningar och tar en titt på hur många som når A-laget så är det ju väldigt få. Jag tror att John Guidetti hade haft en bättre sits idag om han hade blivit såld till Feyennord istället för att bli utlånad. Sen ställde hälsoproblem till det för honom också det ska man väga in också, men jag känner att jag börjar bli trött på unga svenska spelare som kör fast i sin storklubb. Jag tror inte att det är den bästa utvecklingen för den enskilda individen och det är definitivt inte bra för svensk fotboll. Gör som Kristoffer Peterson som gick till Utrecht, en rak övergång från Liverpool. Är du tillräckligt bra och du är 21, 22 år då är det dags för dig att etablera dig inom elitfotbollen du ska inte spela reservlagsfotboll då utan du är ju redo då att inta den stora scenen. Därför är min uppmaning till svenska unga spelare, att tänk efter en vända extra innan du signar ett kontrakt med en storklubb i England exempelvis. Jag vet att det är bra betalt och så vidare och det kan vara svårt att säga nej. Men i det långa loppet är det så roligt att inte vara i närheten av matchtruppen och harva runt i reservlaget och lånas ut till höger och vänster för att sedan komma tillbaka till din storklubb och veta redan innan säsongen drar igång att du kommer inte få spela en sekund A-lagsfotboll? Tänk på det innan ni tackar ja till Liverpool eller Manchester City.

 

 

Det var vad jag hade att bjuda på den här söndagen, ett litet annorlunda inlägg och det är inte omöjligt att jag kommer att behandla den här typen av ämnen lite då och då. Ibland kan jag vara mer intresserad av att diskutera den här typen av frågor än att analysera just matcher även om det är givande och kul det också. Men det som jag nyss gick igenom är det som jag mest har reflekterat över när det gäller just den här fotbollshelgen.

 

Derbydag, Liverpool mot Everton. Tveklöst en av det värsta dagarna för året som Liverpoolsupporter. Det är den dagen du känner på dig att det värsta kommer att inträffa. Du vet innerst inne att det är något individuellt misstag som fäller avgörandet och fiendeland får stå och jubla med sina supportrar. Det finns ingen som helst njutning när det är derbydags. Det är 90 minuters lidande oavsett hur det går. Egentligen är du inte rädd för att tappa viktiga poäng i tabellen när det kommer till derbyn, det är just att det är derby som gör att du fullständigt tappar all glädje till sporten. Den värsta känslan jag känner som Liverpoolsupporter är när vi slår Everton, för då jag precis allt jag kan begära och det kommer att tas ifrån dig förr eller senare. Jag avskyr verkligen derbyn, det är det vidrigaste som finns.

 

 

Hur var då det 223:e Merseysidederbyt? Om vi börjar med den första halvleken tyckte jag att det ändå stundtals såg ganska bra ut. När väl Liverpool lyckas luckra upp ett försvar då är de livsfarliga. Dock är det alltför sällan som Liverpool lyckas med att just luckra upp ett försvar. Återigen tycker jag att det fattas fantasi och inspiration i anfallsspelet, det finns ingen som riktigt tar tag i det när vi möter ett kompakt försvar. Men jag tycker att en sån som Adam Lallana ska ha alla hyllningar han kan få för han har verkligen växt in i Liverpoolkostymen riktigt snabbt. Jag har tidigare hyllat Jordan Henderson för att han löper mycket och bidrar med fart i offensiven. Adam Lallana tycker jag stundtals var fullständigt fenomenal, som den killen bidrar med löpningar offensivt. Jag upplever det som att han har en förhållandesvis fri roll på mittfältet, men det verkar som att han ska vara någon form av länk mellan mittfält och anfall. Idag var han överallt, ena sekunden var han på kanten och nästa sekvens var han inne i straffområdet och vid något annat läge kunde han komma farandes från sin mittfältsposition och försöka trycka dit bollen. Men det räcker ju inte att bara Lallana är på hugget utan hela laget måste vara med och bidra. Och när det gäller offensiven tycker jag att Liverpool hade väldigt svårt att skapa målchanser i den första halvleken. Det fungerade hyfsat fram till straffområdet men där tog det stopp. Den sista passningen sitter inte på foten och det sista inlägget sitter inte på huvudet tyvärr det är bara att konstatera. I pausen hörde jag att gänget i Viasatstudion var inne på att Liverpool kontrollerade matchen. Jag vet inte vilken match de satt och tittade på för jag upplevde det inte alls som att vi hade kontroll på matchen. Det var inte många målchanser i den första halvleken, men när det väl hettade till framför mål när det började lukta målchans då var det Everton som stod för det och inte Liverpool. Det var också alldeles för många gånger som mittfältet kladdade för mycket bollen och så blev det livsfarlig omställning. Och det var rätt ofta som Everton kom loss på våran högerkant, det kändes som att de fick ett litet övertag där. Mirallas var riktigt pigg i matchen så länge han var med och Leighton Baines kom även han loss på kanten vid flera tillfällen. Det kändes som att Liverpool lämnade Manquillo helt ensam med de här två spelarna på sin kant och det är inte det man vill se som supporter. Fotboll är ett lagspel och då gäller det att man samarbetar och är tydlig i kommunikationen. Jag tar den markeringen, gå fram i press för jag täcker upp ytan som du lämnar ifrån dig och så vidare. Men stackars Manquillo blev lämnad ensam på tok för ofta för att jag ska vara helt nöjd med hur vi genomförde den första halvleken defensivt. På vänsterkanten däremot såg det bättre ut men det berodde mest på att Lukaku fick bollar i brösthöjd hela tiden och inte kunde göra något konstruktivt med bollen. Men Moreno hamnade inte lika många gånger i knipa som Manquillo, förutom vid en situation då Lukaku är på väg att komma förbi honom men Moreno drar omkull honom och möjligen är det straff jag vet inte det överlåter jag åt andra att bedöma. En situation som jag däremot har starka åsikter om är när vi har ett skott mot mål och en spelare (vem det nu var) i Everton som likt en volleybollspelare håller upp båda armarna för att skydda sig och därmed gör sig större. Om det inte är straffspark då kan vi ju lika gärna lägga ner handsregeln. Nä juste ja, vi har ju en handsregel men den är fullkomligt inkonsekvent. Ärligt talat vi kan inte ha det såhär längre, domarna måste få tydligare direktiv på när det är straff och när det inte är straff. För jag lovar det kan uppstå en exakt likadan situation åt andra hållet och då är det straff, varför har vi ens en handsregel om den ska vara såhär inkonsekvent. Det blir omöjligt för spelarna att veta när det är straff eller frispark och det är ännu mer omöjligt för domarna att veta när det är straff eller frispark. Ni som är ansvariga för regelverket, jag begär kanske inte längre att det är alltid ska vara straff eller frispark så fort bollen tar på handen men det är dags att förenkla handsregeln. Gör du dig större som Evertonspelaren gör i det läget genom att hålla upp båda händerna och skydda sig då är det straff. Det är inte så att han försöker dra bort händerna, han begår en medveten handling han är där med händerna för att göra sig större. Att det inte är straff är en skam för domarkåren och i första hand för de som styr över reglerna. Ärligt talat nu får det fan vara nog! Vi kan inte ha det såhär längre! Världens största idrott har en regel som är helt inkonsekvent, det är inget annat än ett stort skämt. Tyvärr kommer jag nog aldrig under min livstid få uppleva en tydligare handsregel, frågan är om någon generation någonsin kommer få uppleva en ändring av handsregeln. Fotbollen måste sluta vara konservativ, fotbollen måste kunna vara mer flexibel och gå in och ändra på saker när det är något som uppenbarligen inte fungerar. Men, men handsregeln kan jag ägna ett eget inlägg om det var ett stickspår. Liverpools första halvlek var ändå godkänd, laget blixtrade till ibland men helhetsintrycket är ändå att det är någonting som fattas för att vi ska vara helt nöjda.

 

 

Den andra halvleken blev helt olik den första. Jag tyckte att Liverpool började skruva upp tempot och det gjorde att man kom igång mer offensivt. Sterling började erbjuda fler alternativ i och med att han började ta många löpningar. Lallana var fortsatt aktiv och rörde sig mycket. Markovic har jag hackat lite på i inledningen men jag tycker fortfarande att han ser rätt vilsen ut i allt han gör. Han känns inte riktigt helt trygg med att vara där han är. Det var dock en situation där han kom i en perfekt löpning men han lyckades inte få kontroll på bollen eller hålla balansen för att kunna få iväg ett avslut mot mål. Men där visade han ändå att han kan bli en viktig faktor i Liverpools anfallsspel, men då måste han visa upp den typen av djupledsalternativ lite oftare. Nu har jag inte riktigt någon koll på när Liverpools ledningsmål kom men det var ändå en bit in i den andra halvlekens gång. Skönt för Steven Gerrard att få sätta dit den, han har ju fått en del kritik både av mig och en del andra att han inte sätter dit frisparkarna längre. Men den är välplacerad och tillräckligt hårt slagen för att Tim Howard inte ska kunna parera den. Och att Gerrard får sätta dit den skickar en del signaler till Balotelli att han kommer vara tvungen att bevisa att han är den giftigaste frisparksskytten i Liverpool. Men för tillfället känner jag att Gerrard ska slå frisparkarna och straffarna när han är med. Efter målet kokade Anfield och The Kop skulle bara bära Liverpool till ytterligare en derbyseger och en viktig sådan med tanke på tabelläget. Och det kändes som att ju längre halvleken gick desto mer kontrollerade vi matchen. Det var inte många gånger Everton kom samlade som en enhet med fart mot vårt försvar. Jag har på senare år upplevt Everton som ett lag som har förmågan att etablera långa anfall och vinna andrabollarna och ständigt sätta skräck i vilket försvar som helst. Men det var mest usla bollar ut mot Lukaku, eller ännu mer värdelösa inlägg in mot Naismith som inte kunde göra något åt de inläggen. Och sedan gick vi in på tilläggstiden och Liverpool ska bara knyta ihop säcken och ta 3 enormt viktiga poäng. Och nu är jag ärlig när jag delar med mig av detta, jag sitter på riktigt och tänker vem kommer sabba detta vem kommer att se till att det värsta inträffar. Vips, ett inlägg slås in från kanten och det är Lovren om jag inte missminner mig som försöker nicka bort den. Bollen hamnar rakt i gapet på Jagielka av alla spelare och han får på en träff som är i lika hög klass som den träff Luis Suarez fick till mot Norwich på Anfield förra säsongen. Bollen vrider sig och borrar sig upp via ribban och in i mål och så var den dagen förstörd.

 

 

Hur vill jag då sammanfatta detta? Går det ens? Jag tror inte det, det är så mycket känslor som man sitter här och delar med sig av sina intryck. Samtidigt är det viktigt att låta det komma och låta det flöda, en del har lätt att skaka av sig en poängförlust andra har det inte. Hur man hanterar motgångar är personligt och det finns inga rätt eller fel här. Det är oroväckande att Liverpool inte klarar av att stänga en match för tillfället. Först debaclet i veckan mot Middlesborough då Sterling klantade till det och slog en helt galen bakåtpassning som renderade i att Kolo Toure tvingades kliva in och klippa motståndaren och så blev det straff och kvittering i slutsekunderna. Och idag är det ett inlägg från kanten som bara ska bort till varje pris, men vi får inte iväg bollen tillräckligt mycket och Jagielka får på sin drömträff. Självklart är det ett mål som inte går att försvara sig mot, Mignolet har inte en chans att ta det skottet. Men på sättet Everton tog sig fram till den möjligheten det hade ändå kunnat förhindras. Ett inlägg bör man som mittback resolut kunna styra undan rejält med kraft för att se till att faran är över. Och är man osäker är det ju bättre att ta till fötterna i det läget och skickar man då upp bollen på övre etage ja hellre det än att ge motståndaren ett jätteläge. Sen hade ju ingen kunnat tro att Jagielka av alla skulle få på den där rackarrökaren. Men ändå, målet hade kunnat förhindras och Liverpool borde ha stängt matchen tidigare. Och det är just det som är det stora problemet i Liverpool för stunden. Vi kan bara inte stänga en match det är ju ren fakta. Förra säsongen hade vi inget försvarsspel men vår offensiv utvecklades till ett av Premier Leagues bästa anfallsspel. Då gjorde vi minst 3 mål i varje match under den våren och det är klart att då ökar ju chanserna att vi ska vinna matchen. Men nu när vi inte har samma effektivitet offensivt ja då måste defensiven klicka. Och det är ju bara att konstatera att just nu fungerar defensiven ändå inte. Även om jag tycker att det under stora delar av matchen såg bra ut, Skrtel och Lovren var lite mer beslutsamma i det de gjorde och gick in med den bestämdhet i närkamperna. Men det känns ändå som att när bollen närmar sig vårt straffområde då blir det genast nervöst. Ett annat problem är att Mignolet har också varit ganska instabil under sin tid i Liverpool. När han får göra en straffräddning mot Stoke på slutet då får han självförtroende och då lyfter han till högre höjder. Men när det blir darrigt i försvaret, när Skrtel får för sig att chansspela i brytningarna och när Sakho eller Lovren blir lite väl ambitiösa och ska bara dribbla som sista spelaren där bak då börjar Mignolet darra. Jag upplever inte Mignolet som någon riktig stabil målvakt som kommer farandes i full fart och skriker att det är lugnt jag plockar ner den här bollen. Det känns som att han påverkas enormt mycket av hur hans backlinje presterar. Men som sagt jag klandrar inte Mignolet för hur vi släpper in kvitteringsmålet, det är ett drömmål. Idag var det andra orsaker som gjorde att vi inte vann matchen. Dels att vi inte har förmågan att stänga till matchen och hålla nollan och om vi vänder på det så har vi inte tillräckligt med spetskvalité i offensiven. Vi har inte en Suarez längre som kan avgöra en match helt på egen hand från ingenstans. Balotelli tror jag kan bli en bra värvning på sikt, men fortfarande lyckas vi inte få honom tillräckligt involverad i spelet. Jag har sagt det förr, klandra inte Balotelli för mycket för jag tycker att han har visat en inställning som jag aldrig sett honom visa upp förut i sin karriär. Han lär börja göra mål i ligan snart absolut, men då måste han ju bli mer involverad i spelet och få rätt bollar att jobba med. En annan faktor som gör att Liverpool inte är tillräckligt heta för tillfället är att det känns som att Jordan Henderson börjar komma ner lite på jorden igen. Han är inne i en liten formsvacka för tillfället, han gick ju på rus under våren och var en av Premier Leagues bästa spelare och gjorde precis allt rätt. Idag syntes han inte till så mycket i spelet, det var inte så att jag la märke till honom på något sätt vare sig i defensiven eller offensiven. Jag skulle önska att han tog mer löpningar in i boxen som Lallana gör för då drar han på sig mer markering och erbjuder dessutom fler alternativ offensivt. För att återgå till Balotelli han måste få hjälp, han är beroende av en bra omgivning som hjälper honom i offensiven. Jag tycker att stundtals blev han alldeles för isolerad uppe i anfallet och då är det inte lätt när han får bollen och får fyra motståndare runtikring sig då är det svårt att göra något bra med bollen. Och skulle Henderson börja våga att ta mer initiativ och löpa in i boxen oftare då tror jag att Liverpool skulle börja göra fler mål. Just målproduktionen är något som börjar göra mig riktigt bekymrad. Jag vet att Suarez numera är i Barcelona, jag vet att Sturridge är skadad och att det lär dröja innan han är tillbaka i full form igen. Men jag tycker ändå att han kan kräva mer av Liverpool att de ska kunna skapa fler målchanser i en sån här match och framförallt i och med att det är hemmaplan. Offensiven var våran styrka under slutet av förra säsongen, men nu känns det som att offensiven är ett av våra stora problem för tillfället. Vi gör inte lika mycket mål längre och det är därför vi inte har tagit lika mycket poäng i början av den här säsongen så är det ju. Sen blir det rätt påtagligt att vår trupp ändå är rätt tunn om man jämför med andra lag. Vi byter upp Balotelli i slutet av matchen och slänger in Rickie Lambert. Jag håller med om att Balotelli inte är världens bästa fotbolsspelare och att han kanske inte erbjuder så mycket hårt jobb när han väl är med. Men om man ställer Lambert mot Balotelli är ju Balotelli klasser bättre tveklöst klasser bättre. Och Lambert fick inte alls ut mycket av sitt inhopp, ärligt talat vet jag inte ens om han rörde bollen idag. Och det är meningen att han ska vara vår backup bakom Balotelli och Sturridge. Nu är jag hård igen men jag tycker ärligt talat att den här situationen känns identisk med den situation vi hade förra året när det var Suarez och Sturridge som var våra giftigaste vapen och som backup hade vi en iskall Victor Moses som förstaval att slänga in när det väl var dags för byte. Jag är verkligen tudelad när det gäller Rickie Lambert, jag är inte säker på att han är rätt spelare att ha på bänken och slänga in när matcherna står och väger. De som tvivlar på mina åsikter kring Lambert kan ju ta och se dagens match i efterhand så får ni se hur lite Lambert bidrog med offensivt. Formsvacka på Coutinho tycker jag också att vi bör väga in när vi pratar Liverpool. Han har ju en enorm potential, han har talang för att vara en av världens bästa fotbollsspelare men han har hittills inte fått ut allt av sin potential. Och visst, de gångerna han lyckas dribbla av sin gubbe och när han hittar den där hotande passningen i djupled mot Sterling och Balotelli då ser det intressant ut. Men det är samma ska där det är alldeles för sällan som han lyckas att uträtta någonting riktigt bra på planen. Bakåt däremot tyckte jag ändå att det såg bättre ut i dagens match, det var inte rena hönsgården i straffområdet som det har varit under ganska lång tid nu. På sikt känns det ändå som att Skrtel och Lovren ska spela tillsammans och Sakho och Toure lär ingå i reservplanen. Kanske borde Sakho vara en mer långsiktig lösning med tanke på att han är yngst, men han känns alldeles för överambitiös och kladdar på tok för mycket med bollen för att jag ska känna mig helt trygg med att spela honom i ligan och Champions League kontinuerligt. Jag tror att Brendan Rodgers resonerar ungefär likadant. Det är möjligt att det här var en ren tillfällighet att Skrtel och Lovren stundtals spelade riktigt bra, men jag känner ändå att det är dags att bestämma sig nu för Rodgers när det gäller val av mittbackar. Sen är det väl inget att hymla om att jag hade gärna sett att Liverpool tar in en Mats Hummels i försvaret i januari. Samtidigt måste man vara realist, Mats Hummels är ingen spelare du tar in och spelar lite då och då eller har honom som någon bra backup. Det är en av världens bästa mittbackar och då måste du vara beredd att betala minst en halv miljard för en spelare som besitter de kvalitéer som Hummels har. Nu gled jag in på silly season igen jag har ju lovat att inte göra det för mycket när fönstret är stängt, men det är oundvikligt naturligtvis när jag ser Liverpool spela som de gör nu. Liverpool är ett pågående bygge som långsamt försöker ta steget till att bli en etablerad toppklubb i Premier League och ute i Europa med. Men fortfarande är inte bygget komplett, det saknas fortfarande pusselbitar i det här laget. Vi är inte tillräckligt bra defensivt för att kunna stänga en match och vi är samtidigt inte längre tillräckligt effektiva offensivt för att kunna döda en match genom att göra fler än 1 eller 2 mål. Det är besvärligt att vi lider av just de här problemen, det hade varit lättare om det hade varit någon enstaka detalj som man bara hade kunnat justera lite så det hade ordnat sig. Men jag skulle vilja säga att det är lite av ett prekärt läge som vi har hamnat i. Jag tror att när vi väl har fått ihop helheten, när defensiven har satt sig när Lovren och Skrtel känner varandra utantill och när Balotelli börjar få rätt bollar att arbeta med och mittfältet börjar erbjuda alternativ i offensiven då tror jag på oss på sikt. Men det är verkligen på sikt som jag tror på oss, det kan bli riktigt bra. Det viktigaste av allt för mig är inte att vinna ligan, jag vill att vi ska lyckas i Champions League och dessutom bli kvar där. Jag tar hellre 5 raka 3:e platser än att göra som förra året komma 2:a för att sedan missa Champions League spel med bred marginal. Nu har vi slängt bort en del poäng i inledningen och det känns som att nu börjar läget bli allvarligt, nu har vi inte råd längre att tappa för mycket poäng i det läget som vi har hamnat i. Snart går tåget och jag vill inte att vi ska stå kvar på perrongen och missa det tåget som leder oss till Champions League vilket gör att vi får bättre ekonomi i form av fler pengar att röra oss med och därmed kunna knyta till oss riktigt bra spelare. För när Falcao hellre går till Manchester United än till Liverpool det tycker jag säger något om samtiden ändå. Det är mer attraktivt att spela för Manchester United än vad det är att spela för Liverpool. Vi måste etablera oss i toppen av Premier League och i Champions League för att på sikt kunna knyta till oss riktiga världsnamn till klubben. Givetvis är inte den här säsongen körd bara för att vi tappade poäng i slutsekunderna i det här derbyt. Men det kan bli kostsamt när vi summerar säsongen i maj, det är den här typen av matcher som man måste klara av att vinna för att vara med och slåss i toppen och det är bara att konstatera att just nu är Liverpool lite för svaga för att knyta ihop säcken och vinna matcher som står och väger. Än en gång det är inte kört på något sätt, säsongen är lång men det är klart att utgångsläget inför fortsättningen kunde ha varit mycket bättre det är inget att hymla om.

 

Liverpool tog emot Middlesborough i ligacupens 3:e omgång och det skulle bli en promenad i parken trodde nog de flesta. Ett Championshiplag ska i 9 fall av 10 inte ha så mycket att säga till om när de möter ett lag från Premier League. Men kvällen blev inte som Liverpool hade tänkt sig. Resultatet fick man med sig men kvällen blev alldeles för lång.

 

 

Den första halvleken var kort och gott inte så mycket att hänga i julgranen. Liverpool hade svårt att få igång någon form av spel. Det var väldigt stillastående och allmänt trögt anfallsspel. Det kändes som att Liverpool aldrig fick igång det där flytet i passningsspelet som vi såg under stora delar av den sista halvan av förra säsongen. Men vi fick se en debuttant göra sin A-lagsdebut och också göra sitt första mål i sin debut. Jordan Rossiter var det som tog till vara på en retur och kunde placera in bollen i mål. Visserligen är det en liten målvaktstabbe men det är ändå påpassligt av Rossiter att vara där och hugga på returen. Att Rickie Lambert borde ha gjort mål i situationen innan är en annan femma. Målet kom efter bara 10 minuters spel och då trodde nog jag och många med mig att Liverpool skulle komma igång på allvar. Men efter ledningsmålet upplevde jag det som att laget gick ner i standard något rejält. Jag saknade lite beslutsamhet i det Liverpool gjorde, det var flera situationer som kunde ha lösts på ett annat sätt än vad det gjorde. Ett exempel, Lazar Markovic fick ett läge då han kunde ha skjutit men istället försöker han sig på en extra fint eller så försöker han att hitta någon att passa. Istället för att testa avslut och avsluta anfallet så tvekar han för mycket och då blir det inte bra och då kan istället moståndaren ställa om. Som tur är har inte Middlesborough den kvickhet och tekniken för att kunna utnyttja Liverpools slarv. Hade motståndet varit Chelsea eller Manchester City är jag övertygad om att det inte hade blivit någon rolig kväll för Liverpool. För att summera den första halvleken, det var tempofattigt och ingen riktig beslutsamhet i passningsspelet.

 

 

Den andra halvleken började inte mycket bättre. Den inleddes med att Middlesborough kom till skott redan efter bara några sekunder. Då kan jag känna att Liverpool, vad fan var med lite nu va matchen är igång igen. Stå inte och sov det är det jag vill ha sagt. Precis som i den första halvleken tycker jag att Liverpool inte var tillräckligt beslutsamma på planen för att jag ska vara helt nöjd. Det var många spelare som underpresterade och som inte alls kom upp i en bra nivå. Jag tycker det är ganska talande att den som var bäst på planen ikväll det var debutanten 17-årige Jordan Rossiter. Inte bara för att han gjorde Liverpools mål i matchen, utan för att han också visade upp ett hyfsat bra passningsspel. Han stressade inte iväg bollen så fort han fick den utan han tittade noga upp och kollade efter vart har jag mina medspelare och vad är bäst för laget i det här läget vem ska jag passa. Hade fler spelare implementerat Rossiters passningsspel då är jag övertygad om att den här kvällen inte hade behövt bli så lång. När det gäller själva offensiven tycker jag fortfarande att Liverpool har det i sig. Stundtals visar man upp vissa drag av vårens anfallsspel men det är alldeles för sällan som man verkligen får till det. I den andra halvleken försökte man skruva upp tempot och det lyckades stundtals men det var verkligen under små perioder i halvleken som tempot var högre. Jag börjar bli tjatig i det här sammanhanget men det beror på att jag ser så mycket fotboll att man nästan blir lite tjatig. Det viktigaste är att du har fart i det du gör, du kommer ingenvart om du inte har fart på bollen. Gör du som Liverpool gjorde under större delar av matchen, har du ett passningsspel som saknar tempo då är det lätt att försvara sig. Då är det bara för motståndarna att ligga rätt i positionsspelet och täcka av alla ytor. Och har du inte tillräckligt med rörlighet i anfallsspelet då blir det sällan bra, då kan motståndaren enkelt skicka bort inlägg från kanten eller blockera halvdana skott utanför straffområdet. En röd tråd genom matchen inklusive förlängningen var att Liverpool saknade fart i spelet, det hände för lite helt enkelt. Sen ska vi ge cred till Middlesborough de gjorde en fantastisk insats, de offrade sig för varandra och visade upp ett stort hjärta i denna match. Men Liverpool kunde ha gjort det mycket svårare för Middlesborough. Hade Liverpool visat upp det spelet man hade mot Tottenham då hade det inte behövt gå till förlängning och straffar.

 

 

För att gå in på enskilda omdömen när det gäller spelarna. Brendan Rodgers valde att ställa upp ett något reservbetonat lag men det var ändå en del spelare från ordinarie laget som var med. Men Jordan Henderson och Steven Gerrard vilades vilket var klokt av Rodgers med tanke på att det stundar ett derby mot Everton på lördag. Mignolet stod i mål som vanligt och jag kan känna efter att ha sett honom mot West Ham att det är dags för Liverpool att ta in en målvakt som kan konkurrera på allvar med Mignolet om målvaktsspaden. Liverpool skulle må bra av att ha två bra målvakter. Mignolet behöver bli sporrad till att prestera bättre, han behöver en konkurrent som håller måttet och som skulle kunna gå rakt in i Premier League och Brad Jones gör ju inte det. Vi får se vad som händer på den fronten, men jag hade inte haft något emot att ta in en Victor Valdes bara för att öka konkurrensen och få Mignolet att vilja prestera bättre. Backlinjen bestod av Manquillo, Toure, Sakho och José Enrique. Jag är glad att se att Rodgers snabbt slopade experimentet med trebackslinje som han använde sig av efter att ha hamnat i tidigt underläge mot West Ham senast. Då valde han att spela med Skrtel, Lovren och Sakho i en trebackslinje. Tre backar som verkligen inte håller för att spela i en trebackslinje. Ska du spela med en trebackslinje då måste du ha en riktig chefsgeneral som verkligen är en gigant i mitten av backlinjen som tar hand om alla nickdueller och närkamper i övrigt. Du behöver ha en bolltrygg mittback som är bekväm med att ha den och styra och dirigera backlinjen. Du behöver ha ytterbackar som klarar av både offensiven och defensiven och de ska vara extremt snabba och uthålliga. De här egenskaperna som jag räknade upp har varken Skrtel, Sakho eller Lovren. Så nej Rodgers jag har fullt förtroende för honom men det där med trebackslinje är bara att slopa. Det finns en anledning till att det är få klubbar som spelar med trebackslinje för de har inte materialet för det. Och Liverpool har definitivt inte materialet för att köra med en trebackslinje över en hel säsong. Toure och Sakho som mittbackspar låter ju väldigt riskabelt och det var det också. Både Toure och Sakho tycker jag har fortsatt dålig tajming i det de gör. Toure känns som att han tvekar i vissa situationer att gå in rejält i duellen och Sakho känns mest klumpig. Sakho har en förmåga att bli lite väl ambitiös vid svåra situationer. Istället för att skicka iväg bollen upp i banan eller skicka upp den på läktaren så ska han försöka spela sig ur situationen. Det fanns en situation då han på marginalen lyckades finta bort en motståndare, hade han inte lyckats med det hade det varit ett friläge och ett givet mål förmodligen. Jag förstår verkligen inte storheten i Sakho. Antingen är det jag som är trög eller så är Sakho överskattad som fotbollsspelare, jag tror på det sistnämnda. Jag håller honom inte som en av världens bästa mittbackar som en del gör, jag skulle kunna räkna upp 5 mittbackar som är bättre än honom. När det gäller José Enrique är jag lite kluven när det gäller honom. Visst han gör alltid sitt jobb, han viker aldrig ner sig. Hans styrka är att han kämpar och att han läser spelet väldigt bra, det är sällan han går fram och tokchansar på en boll utan går han in i en duell har han ofta full kontroll på situationen. Men jag känner samtidigt att han har inte riktigt den där farten i löpstegen som jag tycker att Moreno har. Enrique är starkare än Moreno både bildligt och bokstavligt talat och han gör säkert mest nytta i Liverpool när det blir mycket kamp som det blev ikväll. Men i matcher där det böljar och det gäller att vara konstruktiv och spela en mer teknisk och fartfylld fotboll då hade jag valt Moreno på vänsterbacken alla dagar i veckan. Moreno är på väg att växa ut till en riktig favorit hos mig och jag tror att han kommer att göra det riktigt bra i år om han bara får det fulla förtroendet från Rodgers. Enrique kan jag tänka mig att spela i cupmatcher men Moreno ska spela i ligan och i Champions League det råder det inget snack om. Manquillo tyckte jag var sådär ikväll. Jag har känt samma sak där, jag tycker att Manquillo varit mycket bättre än Glen Johnson både när det gäller att lägga ner ett hårt jobb för att hjälpa laget. Tappar han bollen då viker han inte ner sig utan han försöker snabbt återerövra den. Han har precis som Moreno snabbheten och tekniken för att växa fram till en av Premier Leagues bästa ytterbackar. Men jag tyckte att han blev lite väl försiktig ikväll, jag vet inte om det var att han hade en dålig dag eller om det var dåligt med självförtroendet efter att ha blivit utbytt senast men jag kände inte igen honom. Han klev inte alls fram lika ofta i offensiven, det var väldigt få löpningar han tog och det gör mig lite orolig. Fyller han på tillräckligt ofta med sin fart och får komma till inlägg med sin högerfot då finns det stora möjligheter att skapa bra målchanser. Jag behöver inte gå igenom spelare för spelare på mittfältet men jag tycker att Lucas gjorde ett gediget jobb. Det är en spelare som jag har varit väldigt kritisk mot under en lång tid nu. Han har ju haft en lite strulig karriär med en del skadebekymmer. Jag har alltid upplevt honom som en spelare som mest lever på att han spelar med stort hjärta, men hur bra är han egentligen som fotbollsspelare där är jag mer tveksam. Men ikväll gjorde han ett bra jobb och skötte sig ganska bra när det gäller passningsspelet. Markovic såg väldigt vilsen ut, ena sekunden var han på högerkanten och nästa stund var han på vänsterkanten. Jag vet inte om det var taktiska direktiv från Rodgers sida till honom, eller så var han bara allmänt förvirrad och visste inte vart han skulle ta vägen. Det såg i varje fall dråpligt ut när han mest flängde omkring på planen och inte riktigt visste hur han skulle förhålla sig till sina lagkamrater. Sterling var som han alltid är lurig i det han gör. Han är en av Liverpools viktigaste spelare och ansvaret på att han ska prestera ökar ju nu när inte Sturridge är med på grund av skada och Balotelli började dessutom på bänken. Jag är glad att Sterling aldrig ger sig, även om han misslyckas med en dribblingsaktion då ger han inte upp utan han fortsätter att utmana och det är bra. Adam Lallana blev rätt mycket involverad i spelet ikväll, jag skulle vilja säga att det var hans bästa match i Liverpooltröjan såhär långt. Gör han sådana här matcher i fortsättningen då finns det hopp om att han kommer att börja göra mål. En som inte hade en lika bra kväll var Rickie Lambert. Det är ju lite av en saga att han är i Liverpool nu som 32 år eller hur gammal han nu är. Han var ungdomsproffs i Liverpool, men blev ratad som tonåring och tvingades till slut lägga av med fotbollen. Han började jobba på en fabrik där hans jobb var att skruva på lock på burkar med rödbetor. Men sedan fick han kontrakt med en klubb i de lägre divisionerna och såsmåningom hamnade han i Southampton där han gjorde succé både i Championship och Premier League och nu är han tillbaka i Liverpool. Vi ska komma ihåg att han är född och uppvuxen i Liverpool så han har ett stort hjärta för klubben och det är klart att det är en dröm för honom att spela i den röda delen av Liverpool. Men för mig är det ilrelevant om en spelare har ett hjärta för klubben eller inte. Det är klart att det är en fördel om spelaren känner någonting för staden och för klubben det är det väldigt få spelare som gör i dagens fotboll som mest handlar om att tjäna massa pengar. Men för mig är det kvalitén på spelaren som är det avgörande och jag tycker mig inte se några riktiga kvalitéer i Rickie Lambert. Han är tänkt att vara Liverpools första gubbe att slänga in när vi jagar kvittering eller ett ledningsmål och då ska han ersätta Balotelli eller Sturridge. Jag kan känna att Lamberts enda chans att få spela mycket i Liverpool är om Balotelli skulle vara mycket avstängd eller skadad, eller om Sturridge skulle fortsätta ha problem med sina skador. Men att Lambert skulle peta någon av Balotelli och Sturridge det ser jag bara inte. Och Rodgers lär ju inte gå över till att köra med 3 anfallare direkt, utan han kommer nog att hålla sig till 2 anfallare när alla finns tillgängliga. Men jag ser inte att Lambert ska kunna vara tungan på vågen när matcherna står och väger det var det jag ville få fram. Han har hjärtat i Liverpool men frågan är hur långt det kommer att räcka. För det går inte alls särskilt fort när han väl får bollen, det går långsamt och ikväll hade han knappt en siffra rätt. Mycket slarv i bollmottagningarna var det från Lamberts sida. Men det är klart att det är väl kul för honom att spela i laget i hans hjärta, men kommer Liverpool att ha någon nytta av honom? Jag är tveksam.

 

 

Jag vill summera det hela med att Liverpool är på väg ner när det gäller kvalitén i prestationen både på kort sikt och på lång sikt. Det känns som att Liverpool borde ha klarat av att avancera från den här omgången relativt lätt med tanke på att motståndet var ett lag från Championship. Men återigen det går för långsamt i passningsspelet. Det känns som att spelarna inte riktigt vet vad de ska göra. Jag tänker inte jämföra med de allra största klubbarna i Europa för det blir nästan lite orättvist lite som att jämföra äpplen och bananer. Men lag som Barcelona, Real Madrid och Juventus de har en tydlig spelidé. Alla vet vad de ska göra, de behöver knappt ha en tränare samtliga spelare vet exakt hur de ska spela. Men i Liverpool känns det som att det är några få som kan hota motståndaren under långa perioder i matcher, men som lag så räcker vi inte till fullt ut. Försvarsspelet var något bättre ikväll, men jag är ändå orolig. Jag vill hävda till skillnad från många andra att försvarsspelet är lika illa som det var under förra säsongen. Oavsett vilka vi spelar med i backlinjen så är det fortsatt darrigt och fullkomlig hallabalo. Lovren har inte levt upp till förväntningarna, Sakho är oberäknelig Toure kladdar lite för mycket med boll och Skrtel tar enorma risker när han går in i dueller. På mittfältet saknas det fortfarande någon som kan fördela bollarna ut på kanterna och till anfallarna. Framåt ser det lite tunt ut, Balotelli har fortfarande inte kommit igång med målskyttet än. Å andra sidan är Balotelli den typen av spelare som är beroende av att ha en bra omgivning som kan ge honom rätt bollar att jobba med. Det är inte konstigt att han gjorde en del mål för Manchester City för då hade han Yaya Toure, Nasri och David Silva vid sin sida. I Milan hade han Montolivo, De Jong och Suley Muntari som alla tre är riktigt bra passningsspelare. Har du inte rätt omgivning runtomkring hamnar du inte i rätt miljö då är det svårt att prestera som anfallare och göra mycket mål. Jag tror att Balotelli kommer att göra fler mål med tiden, men då gäller det att hans medspelare lyckas servera honom bra bollar. För Balotelli kan inte lösa det själv, han är inte en Messi som kan dribbla av 11 man på raken och lägga in den i öppet mål han är i första hand en spelare som ska söka sig in i straffområdet. Adam Lallana kommer nog bli bättre med tiden men kladdar också han lite väl mycket med boll. Lite mer beslutsamhet i det han gör skulle jag vilja se och våga gå på avslut lite oftare. Om vi ska analysera själva laget som helhet tycker jag som sagt att vi är på väg neråt. Att det ska behöva krävas en lång straffläggning för att besegra ett lag från Championship i ligacupens tredje omgång, då har man ju monterat ner en nivå som man har hamnat på. Och att Sterling passar fel i slutet av matchen vilket leder till straffsparken som kostade Liverpool segern efter förlängningen det är ingen slump. Sterling är fortsatt lite orutinerad i de sammanhangen, istället för att skicka ner bollen mot hörnflaggan och låsa fast den där försöker han sig på en för lös passning hemåt och så blir det friläge och Kolo Toure tvingas vräka omkull motståndaren och så blir det straff. Vi kladdar för mycket med bollen och tar så många felbeslut ute på planen att jag tror jag blir tokig när jag tittar på. Jag vet att vi inte är inne i oktober än och vi ska vara försiktiga med att börja prata silly season redan nu, men det är klart att vi behöver värva spelare i januari. Det saknas en spelskicklig defensiv mittfältare och en chefsgeneral i backlinjen. Skulle vi få in de två pusselbitarna då tror jag att mycket är vunnet och chanserna till en topp 4 placering skulle öka radikalt. Men just nu känns det som att vi är tillbaka på den nivå som vi var på när Roy Hodgson och Kenny Dalglish höll i trådarna och vi vill ju inte tillbaka dit. Derbyt mot Everton kunde inte komma i ett lämpligare läge, nu är det dags att tända till nu är det dags att ta tag i det här. Hur bra är Liverpool egentligen? Vad står vi just nu? Är vi på väg att gå i fällan igen och göra en medioker säsong precis efter vi kommit 2:a året innan igen? På lördag kanske några av dessa frågor besvaras.

 

Kalmar tog emot Djurgården inför lite mer än 5000 åskådare. Jag var inte en av de som gick på matchen och med facit i hand är jag oerhört tacksam för det.

 

 

Just nu är det så tungt att vara Kalmarsupporter att det går inte att beskriva. Det är givetvis svårt att analysera hur laget presterar just nu med tanke på att det blir lätt att känslorna tar över helt. Jag ska dock göra ett tappert försök. Jag tyckte att Kalmar ändå stundtals under den första halvleken gjorde det ganska okej. Det har varit flera matcher under den senaste tiden då jag inte har tyckt att den rätta inställningen har funnits där. Spelarna har sett loja och lata ut och inte varit beredd att spela ett uppoffrande spel. Men i inledningen såg det rätt intressant ut. Samtliga spelare visade lite mer attityd i början av den första halvleken. Papa Diouf som jag har berömt på slutet kändes hyfsat pigg, det känns som att när han får bollen då kan det hända någonting spännande. Cesar fick spela från start idag och det var nog många som höjde på ögonbrynen över det valet av Hasse Eklund med tanke på att Cesar varit helt katastrofal sedan han kom tillbaka. Men idag visade han upp lite av den snabbheten han en gång hade, eller fortfarande har beroende på hur man ser det. Han hade några fina vändningar där han lurade skjortan av Djurgårdsspelarna men när det väl kom till den sista avgörande passningen eller ett avslut så var kvalitén inte tillräckligt bra. Det fanns en situation som jag tyckte var ganska talande för vart Cesar befinner sig i sin karriär just nu, han hade en ett mot ett läge på vänsterkanten men han valde att ta en passning hemåt i banan. Hade det där varit den gamle Cesar då hade han förmodligen försökt gå på genombrott direkt. Han är inte den typen av spelare som dribblar av motståndaren det är bara att konstatera. Men då gäller det för honom att vara ett hot för motståndarens backlinje på annat sätt men det lyckades han inte med. I övrigt när det gäller anfallsspelet så fattas det ändå rätt mycket för att jag ska vara helt trygg. Måns Söderqvist som fortfarande ligger på delad tredje plats i skytteligan på 10 mål är inne i en enorm formsvacka just nu. Han kan inte ha rört bollen vid många tillfällen under den här matchen. Han var på tok för lite involverad i situationer offensivt idag. Det känns som att han har tappat stinget helt. Och Pär Ericsson som värvades som någon form av frälsare var det tänkt, men han har inte alls blivit vad vi hade hoppats på. I vissa matcher har han till och med börjat på bänken och jag tror inte det var det som Kalmar hade tänkt sig när de valde att ta in honom. Djurgårdens ledningsmål är inte mycket att säga om, det är en frispark som inte alls är särskilt hård och det var inte särskilt mycket skruv på den. Det är klart att en målvakt ska ta den typen av bollar, nu var det ju otur att John Håkansson som gjorde sin debut idag när Cramer var sjuk och Söderberg var avstängd skulle släppa in sitt första allsvenska mål på det där sättet. Men jag tänker inte gå ut och såga Håkansson vid fotknölarna utan här gäller det att behålla lugnet och försöka vara lite mer nyanserad. Sånt kan hända, alla gör misstag men det var ju otur att det skulle komma i ett sånt här läge när Kalmar är oerhört sårbara vid minsta lilla motgång. Men den första halvleken var rent spelmässigt ändå knappt godkänd, inte fullt godkänd men nästan godkänd.

 

 

Till den andra halvleken då. Ja ni kan ju det här vid det här laget. Kalmar gjorde en förhållande bra första halvlek och man följde upp det med en bedrövlig andra halvlek. Kalmar kom aldrig igång och efter att Djurgården fick sitt 0-2 mål då kändes det som att den här matchen var avgjord. Efter det målet kändes det också som att Kalmar slutade spela. Man gick helt ifrån matchplanen, man började försöka förlita sig på individuell briljans och det håller inte. Det är klart att du vid enstaka tillfällen kan förlita dig på individuella prestationer. Men i det långa loppet är det fortfarande ett lagspel, alla måste vara med och bidra med sitt. Och jag tror jag har varit inne på det här vid tidigare tillfällen men det känns som en lavin när det gäller Kalmar just nu. Det börjar med att någon börjar göra fel och efter det hakar de andra på en efter en och det blir fel på fel och till slut blir det pannkaka av alltihop. Jag har egentligen inte så värst mycket att säga om den andra halvleken rent spelmässigt, men däremot har jag några saker jag vill gå igenom innan jag tackar för mig.

 

 

Det är oroväckande att Kalmar inte tar några som helst steg framåt i sin utveckling. Nu har man helt kört fast i en ond cirkel. Det känns som att precis allt går emot Kalmar för tillfället. Det syns att laget inte mår särskilt bra just nu och något annat vore konstigt. Spelare brukar säga att de inte hänger med vad som skrivs i media, men det är klart att de har lite koll på hur snacket går. Och just nu råder det ganska negativa tongångar kring laget. När man skrollar igenom flöden på sociala medier exempelvis är det riktigt uppgivet och upprört samtidigt. Jag sällar mig till den skaran som är mer uppgiven än upprörd. Det är klart att jag för stunden kan sitta och vara förbannad på laget, men samtidigt försöker jag likt en åsnas envishet hitta lösningar på vårt problem. Det blev väldigt uppenbart i den här matchen att Kalmar har skador på nyckelspelare. Emin Nouri är just nu utanför spel på grund av en skada. När Nouri inte är med tappar Kalmar farten på högerkanten som han bidrar med. Ludvig Öhman har spelat på högerbacken vid några tillfällen men har inte alls kunnat ersätta Nouri på ett bra sätt. Idag fick Mats Solheim spela högerback men det blev inte särskilt bra det heller. Han har ju inte alls samma fart som Nouri har och därför bidrar han med färre löpningar. Och jag tycker att Nouri är en viktig del i Kalmars anfallsspel, han fungerar nästan som en extraanfallare. Han är i sina bästa stunder en av allsvenskans bästa ytterbackar, i lika hög klass med Richardinho i Malmö. På vänsterbacken valde Hasse Eklund att sätta Thorbjörnsson. Thorbjörnsson har spelat där förut och det har oftast gått ganska snett. Samma sak där Thorbjörnsson har inte farten i sina löpningar som gör att han skulle kunna spela i den rollen och göra ett hundraprocentigt jobb. Jag hade nog valt att spela Sebastian Ramhorn vänsterbacken för jag tror att han hade varit ett mer optimalt alternativ, även om jag tycker att han har blandat riktigt bra prestationer med prestationer som varit fullständigt bedrövliga. När det gäller mittfältet är det tydligt att Kalmar saknar en spelskicklig offensiv mittfältare. Ismael vill jag lyfta fram återigen för jag tycker verkligen att det är en underskattad spelare. Han har en passningsfot i samma klass som Sobralense och han har även spelförståelsen för att spela i en bättre liga än allsvenskan. När han försvann har Kalmar tappat mycket kreativitet på mittfältet. Och nu när vi ser hur det ser ut på mittfältet så undrar jag om det var så klokt att sälja Melker Hallberg. Visst det är klart att Melker ville iväg och prova sina vingar och det ska Kalmar inte stoppa honom ifrån, men frågan kvarstår var det så smart att sälja Melker Hallberg med tanke på att Kalmar var i ett läge då det började gå utför? Jag ska inte hymla om att jag har inte varit särskilt imponerad av det jag har sett av Hallberg den här säsongen men jag tror att han hade bidragit med en enorm fantasi på mittfältet. Han är den typen av spelare som har spelförståelsen för att kunna luckra upp ett försvar och jag känner att han hade behövts i dagsläget, möjligen hade det varit ett bättre beslut att hålla lite hårdare i honom. Tobias Eriksson som jag tycker gjort ett fantastiskt jobb stundtals vare sig han har spelat på kanten eller på det centrala mittfältet. Men oj vad han kladdar med bollen stundtals, det är riktigt illa. Idag när han skulle slå en enkel passning på en meter fram i banan slog han den rakt i gapet på en Djurgårdsspelare. Det håller inte om man ska spela på den här nivån, det är för dåligt helt enkelt. Och just passningsspelet är något som vi har tjatat om under väldigt många år nu att det är för dålig kvalité i passningsspelet. Det är inte tillräckligt distinkt, det finns inte tillräckligt med beslutsamhet i passningsspelet för att Kalmar ska kunna skapa mycket målchanser. När Kalmar väl kommer till lägen att avsluta ja då skickar man upp bollen på övre etage. Just nu är det ingenting som fungerar vare sig framåt eller bakåt. Vi har slutat att producera mål mer eller mindre, jag tror vi är uppe i 3 raka matcher utan mål nu med den här matchen inräknat. Och försvaret som jag har hyllat under så många år är numera ett fullständigt haveri. Kalmar har ändå genom åren haft någon form av struktur och skärpa i defensiven vilket gjort att de har kunnat plocka mycket poäng. Men just nu råder det fullständigt kaos i backlinjen. Nenad känns som den stabila, men även han tenderar ju att ryckas med i det här destruktiva spelet då han knappt har en siffra rätt precis som sina övriga lagkamrater. Nu stod inte Cramer idag som sagt på grund av sjukdom, men han har också varit ganska instabil. Jag upplever Cramer som en målvakt som när han känner att backlinjen utstrålar pondus och kontroll då blir han lugn. Men när det blir darrigt och det börjar bli lite kalabalik i allt backlinjen gör då blir Cramer darrig. Jag upplever honom inte som den typen som verkligen är en chef i straffområdet som hoppar upp på ett inlägg och skriker bestämt jag tar den, utan det känns som att han påverkas mycket av hur hans backlinje presterar. Som sagt det fungerar inte vare sig offensivt eller defensivt. Det är oroväckande att samtliga lagdelar fallerar just nu, för hade Kalmar haft ett bra försvarsspel då hade man kunnat luta sig mot det och spelat lite på chans och tagit vara på de möjligheter som motståndaren bjudit på. Men just nu förmår inte Kalmar att kunna skapa någonting på egen hand. Jag tycker det blev extra tydligt efter att Djurgården gjorde sitt andra mål. Det kändes som att spelarna tänkte "Jaha vad gör vi nu?" Och det är riktigt oroväckande att se som supporter. Det viktiga är att du är beslutsam i vad du tänker uträtta på planen, det ska vara fart i det du gör men framförallt vara bestämda beslut. Och jag tycker det är alldeles för många spelare som nästan ser lite rädda ut när de får bollen, jag upplever det som att så fort en spelare får bollen tittar han upp för att kolla var närmaste medspelaren är så slipper jag göra bort mig med bollen i alla fall. Det låter väldigt destruktivt och det är mycket destruktivt. Och jag förstår inte hur spelarna kan se så förvirrade ut när de springer runt därute på planen. Nu var inte David Elm med i den här matchen, men när han och Måns spelar från start tycker jag inte att matchplanen kan bli så mycket tydligare än vad den är. Djupledsbollar helst längst marken på Måns och högre bollar mot David som ska ta ner den på bröstet och fördela vidare eller nickskarva vidare. Men när David och Måns har spelat ihop har de inte alls fått rätt bollar att jobba på. Sedan har Eklund experimenterat lite väl mycket med laget likt Nanne gjorde 2012. Jag tror Kalmar hade gynnats av att ha en tydlig startelva som alltid fick förtroendet, som var ett tydligt förstaval. Då tror jag det är lättare som spelare att acceptera att man har en viss roll i laget. Det är mycket som är fel i Kalmar just nu och det känns som att Kalmar måste avsluta den här säsongen på bästa sätt för att få någon sorts lugn och ro inför nästa säsong. För jag är riktigt orolig inför framtiden. Fortsätter Kalmar prestera såhär så kommer de ju bli totalt uppätna nästa säsong och då blir det respass rakt ner i Superettan så det bara sjunger om det. Det kan tyckas vara lite väl hårda ord, men det är bara att titta på hur Kalmar har spelat sedan AIK borta. Just nu har Kalmar inte ett lag som håller allsvensk nivå. Och då kan man ju ställa sig frågan varför ligger de i mitten av tabellen, ja det beror på att i våras satte de dit chanserna de lyckades vaska fram. Men för tillfället gör de inga mål och gör man inga mål då är det svårt att lyckas. Och gör man inga mål då åker man ur. Nu ska vi inte gå händelserna i förväg men återigen jag känner att med det spelet Kalmar presterar idag tror jag att de skulle få enormt svårt att klara sig i allsvenskan nästa säsong. Men tittar man spelare för spelare så finns det stor potential i laget, det finns absolut större potential i Kalmar än vad det gör i exempelvis Halmstad. Men att lag som då Halmstad och Åtvidaberg för att ta några exempel för stunden spelar bättre fotboll än Kalmar, då har man ju skött saker dåligt utifrån de förutsättningar som finns. Och när det gäller Sebastian Andersson är det bara att konstatera att Kalmars arbete med honom får underkänt. Här har vi en spelare som var fullständigt bedrövlig i Kalmar under hela sin tid där och sedan hamnar han i Djurgården och gör succé. Antingen har Sebastian Andersson exploderat över en natt och blivit en grym fotbollsspelare, eller så är Kalmar inte rätt miljö för unga spelare att utvecklas i och jag tror på det sistnämnda. Kalmar är just nu ingen bra miljö för unga spelare att utvecklas i. Och jag kan känna att jag är nu när jag har sett Cesar för att återgå till honom att jag är lite kluven när det gäller den värvningen. Det finns talangfulla hungriga yngre förmågor i reservlagen som står och knackar på dörren. Och vad gör Kalmar? Jo de tar in en avdankad Cesar som inte alls är på den nivån han en gång var. Vad sänder det för signaler till ungdomarna? Det är klart att de tappar lusten att fortsätta satsa för att nå A-laget. Det känns som att dagens inlägg blev väldigt spretig men jag vill summera dagens analys med att säga följande.

 

 

En del kräver Hasse Eklunds avgång efter dagens 4-0 förlust mot Djurgården. Jag tror inte att det är just Hasse Eklund som är det stora problemet. Han kom till oss inför den här säsongen och skulle försöka förvalta det som fanns. Och jag menar hur dukat var det bordet han kom till egentligen, visst vi kom 4:a förra året men spelmässigt var det ju ingen höjdare. Jag tror inte att det spelar någon roll vem som är tränare i Kalmar just nu, för spelarna underpresterar något enormt. Jag tycker att är det någon man ska rikta kritik mot förutom spelarna så är det klubbledningen och Borstam. Tidigare satte vi värvningarna, de spelare vi tog hit blev ledande och etablerade spelare i laget. Men nu sätter vi inte värvningarna längre. En avdankad Cesar, Papa Diouf har inte alls blivit vad vi hade hoppats på Pär Ericsson har varit mer eller mindre värdelös. Sebastian Andersson fick inte ut mycket av sitt fotbollsutövande under sin tid hos oss. Arcford Gutu är på lån i Värnamo och lär väl inte ingå i Kalmars framtidsplaner är känslan. Kalmars scoutingverksamhet får solklart underkänt och det får vi betala för nu. Problemet är inte Hasse Eklund utan felet sitter högre i hela ledningen och hos Borstam, ärligt talat hur fan tänker de när de tar in spelare?! Och hur fan ska det här sluta?! Tänk att det kunde gå såhär snett. Från en succéfylld vår till att vara uppe och nosa på serieledningen och jag var nog inte ensam om att ha drömmar om sm-guld inför AIK borta i somras. Vi förlorar med 3-0 och sedan har det gått käpprätt åt helvete. Vansinnigt totalt mörker är vad det är och ett fullständigt haveri. Jag har ingen framtidstro längre, jag tror att vi åker ur nästa säsong om Kalmar inte visar upp ett spel under de resterande omgångarna som är hållbart i allsvenskan. Jag har sagt det förut men jag är tvungen att göra det igen, ta tag i den här skiten Kalmar. Nu! Innan det är för sent!