sportviktorn

 

Ikväll drog Europa League slutspelet igång och ni som känner mig vet att jag följer Liverpool i synnerhet. Det fanns många intressanta matcher att se ikväll men jag missar sällan en Liverpoolmatch så är det bara. Och ikväll tog vi emot Besiktas och det handlade bara om en sak och det var att få med sig ett bra resultat till returen i Istanbul. Men självklart vill man alltid att ens lag ska spela så bra som möjligt, men i cupmatcher handlar det i första hand om att få med sig ett bra resultat.

 

 

Jag tycker att den här matchen påminde ganska mycket om hur det har sett ut under Rodgerseran. Med andra ord det var krampaktigt, tempofattigt och fantasilöst. De orden gäller i första hand när det kommer till de offensiva delarna av spelet och i synnerhet spelet vid sista tredjedelen. För när vi ställer om när Coutinho blir rättvänd med fart då är det viktigt att det finns fler alternativ än bara 1. Coutinho är riktigt duktig på att sätta fart centralt i banan och kan fördela bollen vidare ut mot kanterna eller i djupled mot en anfallare i det här fallet Sturridge. Men när han erbjuds för få alternativ då blir det lätt att han blir för bollkär och då håller han i bollen lite för länge och så rinner anfallet ut i sanden. Det fanns flera tillfällen då vi fick några riktigt fina omställningslägen men då hände det precis det som jag nyss beskrev, det erbjöds för få alternativ för Coutinho. Och Besiktas kommer till Anfield med en matchplan att i första hand spela försvarsspel och försöka täcka alla ytor och gå för 0-0 och då gäller det att så många som möjligt bidrar i offensiven och sätter igång med löpningar och ser till att bollhållaren har många att fördela bollen vidare till. Jordan Ibe tyckte jag var en pigg injektion i kvällens match, han såg faktiskt riktigt bra ut stundtals. Det som är bra med honom är att han spelar väldigt moget för sin ålder, han vet när han ska släppa bollen och när det är läge att dribbla. Men även vid de situationer när Jordan Ibe lyckades dribbla bort sin motståndare och komma till inläggslägen då fanns det för få alternativ inne i boxen och då blir ju konsekvensen att han måste gå på genombrott eller skicka bollen mot mål på chans för att få till någonting av det. Moreno tyckte jag gjorde en av sina bättre matcher ikväll, jag tyckte att han såg mer pigg och rapp ut i sina löpningar och han är väldigt nyttig för Liverpool när han väl kommer loss på sin kant. Jag har tjatat om att Rodgers måste spela fyrbackslinje och ha Moreno som vänsterback men jag tycker att han börjar växa in i rollen som wingback. Med det inte sagt att Rodgers ska fortsätta spela Moreno på den positionen men jag tycker att han börjar växa in i rollen som wingback och det är ju inte så konstigt egentligen med tanke på att du måste ju spela på den positionen som tränaren sätter dig. Att Moreno gör det väldigt bra som wingback tycker jag säger en del om vilken typ av spelare han är, han är väldigt flexibel och det är bara till sin fördel. En som inte var lika bra var Joe Allen. När man håller hårt på ett lag så finns det ofta ett eller annat så kallat hatobjekt i ens egna lag och Joe Allen är definitivt ett sådant. Jag kan förstå om Rodgers hade spelat honom om han hade tillfört oss någonting. Och jag vet att han är tänkt att spela som sittande mittfältare och vara den som städar upp bakom de offensiva mittfältarna men han klarar ju bara inte av den uppgiften. Och i dagens fotboll ska ju inte bara de sittande mittfältarna kunna spela försvarsspel de ska ju helst kunna spela fotboll också och vara med i speluppbyggnaden. Men Joe Allen kladdar alldeles för mycket med bollen och är mer en säkerhetsrisk än en nyttig spelare. För att ytterligare betona hur tam Joe Allen är kan jag väl säga som så att jag tror inte att Joe Allen är en spelare du vinner en Europa League titel med svar nej. Anfallsspelet är som det är det känns som att det finns inte så mycket att säga om hur det ser offensivt för tillfället. Det som krävs är att Rodgers börjar anpassa spelet efter spelarmaterialet. Direkt när Balotelli kom in och fick spela tillsammans med Sturridge då hände det någonting i vårt anfallsspel. Balotelli kunde droppa ner och möta boll eller så kunde backlinjen serva honom med långbollar och han kunde brösta ner och fördela vidare. Sturridge kom även han ner och kunde möta upp bollen och försöka fördela vidare. När vi har Balotelli och Sturridge på planen samtidigt då blir det mer fart i vårt anfallsspel och motståndarens backlinjen får helt plötsligt två spelare att hålla reda på. Jag tycker inte att det spelar någon roll om det är Sturridge eller Balotelli som spelar som den ensamma anfallaren, vi ska inte spela med 1 anfallare. Vi är inte Chelsea som kan spela med Diego Costa eller Didier Drogba ensam på topp, det är spelare som kan sysselsätta en backlinje helt på egen hand men det spelarmaterialet har inte vi och därför ska Rodgers sluta upp med att spela med en anfallare. Om Rodgers vågar vara flexibel då finns det förutsättningar för oss att både utmana om en Champions League plats i ligaspelet och det finns ett drömläge att vinna FA-cupen och vi skulle kunna gå långt i Europa League också. Jag säger inte att allt bara kommer vända över en natt bara för att Balotelli får spela med Sturridge. Men det är en väsentligt stor skillnad på ett Liverpool med 1 anfallare och ett Liverpool med 2 anfallare. Om Rodgers börjar spela med 2 anfallare då har han gett oss tillräckligt med förutsättningar för att lyckas. Men så länge han fortsätter vara såhär envis då kommer han att fortsätta att dumförklaras inte bara av mig utan av många andra. Jag tycker att den här säsongen har bekräftat hur dålig spelförståelse Rodgers har som fotbollstränare. Som läget är just nu så gör han inte precis allt för att vi ska lyckas utan han gör bara det han känner för och sedan kör han på med det och sedan är det strunt samma hur det går egentligen. Men nu ska inte det här inlägget handla för mycket om just Rodgers, jag har redan skällt ut honom i ett tidigare inlägg. Försvarsspelet börjar bli bättre och det gör mig naturligtvis riktigt glad och lättad för det har varit våran största Akilleshäl under så lång tid. Det har varit total kaos i försvaret stundtals men nu ser det bättre ut och det har inte att göra med att Rodgers har spelat med trebackslinjen, anledningen till att försvarsspelet ser bättre ut stavas Emre Can. Han har verkligen kommit in och dominerat som högerback och jag tycker att han flera matcher i rad har varit matchens lirare hos oss. Han bidrar med tyngd, han är superstark och oerhört beslutsam. Han är en blivande världsspelare och jag tror att en sån som Skrtel som kan vara väldigt darrig i sitt spel har växt av att han har en sån stark karaktär vid sin sida vilket gör att han växer av det och därigenom blir tryggare i vad han ska göra. Sen kan man ju alltid argumentera för hur otroligt bisarrt det är att en 21-åring blir någon slags mentor åt en 30-åring då det borde vara tvärtom, men om det nu krävs en ung och hungrig Emre Can för att få Skrtel att lära sig hur man spelar försvarsspel så gärna för mig. Däremot skulle jag gärna vilja ha Emre Can på mittfältet då jag tycker att han besitter offensiva kvalitéer som jag tycker att Liverpool borde utnyttja. Med sitt fina passningsspel och fina skott skulle han kunna göra en del mål och poäng. På vänsterbacken har vi Sakho och han har faktiskt sett väldigt bra ut under de senaste matcherna. Det han saknar som Emre Can har det är snabbheten, det märks att han tar stryk av att han inte är så snabb vilket gör att han inte är den optimala ytterbacken och det är också en annan anledning till att Liverpool ska spela med fyrbackslinje. Att använda Sakho som vänsterback det tycker jag är snudd på slöseri på hans kvalitéer. För han är en bollhållare och en spelande mittback och därför tycker jag att han ska spela på sin naturliga position. Men försvarsspelet ser bättre ut och vi ska tacka Emre Can för det för han gör ett enormt hästjobb på högerbacken och lyfter upp den här trebackslinjen och hela försvarsspelt på egen hand och det är sjukt imponerande för att vara så ung. Men det hade varit intressant att se honom på mittfältet bredvid Henderson. Men nu ska ju Gerrard flytta till LA Galaxy i sommar och Lucas kanske flyttar vidare också så vem vet nästa säsong kanske jag får se Henderson och Emre Can kampera ihop på Liverpools mittfält, det hade varit otroligt intressant att se.

 

 

Liverpool vann den här matchen med 1-0 efter att Jordan Ibe kommit loss på sin kant och brutit sig in i straffområdet och blivit fälld och domaren dömde straff. Och här uppstod det en situation som har blivit något kontroversiell och som blev omdiskuterad på sociala medier efter matchen. Vid första anblick såg det ut som att Henderson skulle ta straffen, Balotelli går fram och det ser ut som att han roffar åt sig bollen från honom. Henderson ser något besviken ut för att inte tala om Sturridge som ser väldigt upprörd ut. Balotelli sätter straffen sin vana trogen och Henderson kommer fram och klappar om honom men Sturridge verkade inte vara så pigg på att gratulera målskytten. Den här situationen tycker jag är fantastiskt intressant ur flera aspekter. Jag är öppen med att jag tyckte det var rätt att Balotelli tog straffen bara så det är sagt. Men jag tycker givetvis det blir problematiskt när spelare bryter mot reglerna som tränaren sätter upp. Om det nu var så att Rodgers sagt att Henderson är den som tar straffen om vi får någon i den här matchen, ja då är det givetvis Henderson som ska ta den. Men däremot blir det ju lite märkligt när man ser att Henderson är på väg att ta straffen när man har Balotelli på planen. Det är ingen nervös straffskytt vi pratar om här utan här snackar vi om världens bästa straffskytt utan tvekan. Han har missat 1 straff under hela sin seniorkarriär och det var i en match för Milan i Serie A när de mötte Napoli utöver det har han satt alla straffar i mål. Han satte 2 straffar i ligacupmatchen mot Middlesborough och det säger ju också en del om hans kyla när det kommer till straffar. För mig är det solklart, bäst straffskytt ska ta straffarna och har man världens bästa straffskytt i laget självklart ska den spelaren ta straffen. Sen kan man se situationen på ett positivt sätt, det är bra att Sturridge är sugen på att göra mål och letar målet hela tiden men för mig handlar det inte om att det är just Balotelli som ska ta straffen. För mig är det viktigaste att vinna matchen och att få ett bra resultat så vi har bra förutsättningar för att gå vidare i turneringen. Hade vi haft en Hazard i laget ja då hade såklart han fått lägga straffen, den bästa straffskytten ska slå straffarna och egentligen finns det inte så mycket mer att diskutera. Jag tycker snarare att grundproblemet är att Rodgers har gjort dålig research gällande Balotelli. Är Rodgers medveten om att Balotelli är världens bästa straffskytt? Uppenbarligen inte och att Henderson var tänkt att ta straffen från början det tycker jag blir väldigt märkligt. Och jag vill snabbt lägga in en brasklapp till, hade Sturridge blivit lika upprörd om Rickie Lambert hade gått fram till Henderson och roffat åt sig bollen? Jag tycker också det är tråkigt och beklämmande att supportrar och diverse så kallade experter på riktigt gnäller på att det var så dåligt gjort av Balotelli. Det låter som att karln har tagit ett onödigt rött kort och vi har tappat en ledning och förlorat matchen på grund av det. Han gjorde sitt jobb han gjorde det han värvades för att göra mål. Problemet är inte i första hand att Balotelli gjorde som han gjorde problemet är att Rodgers gjort dålig research om honom. Har man världens bästa straffskytt i laget, då utnyttjar man det fullt ut annars är det ju ingen mening att ha honom på planen ens. Och jag vill också dela ut en liten känga till både Sturridge och Henderson att det viktigaste är inte vem som tar straffen, det handlar om att vinna. Och om Henderson tror på fullaste allvar att han ska ta alla frisparkar och ta straffarna i Liverpool bara för att han har kaptensbindeln då tycker jag att han är ute och cyklar. Och ja man kan argumentera för att det var egoistiskt gjort av Balotelli, men hur egoistiskt är det inte av Sturridge att tjura till över att han inte får lägga straffen då? Sturridge vet om hur bra Balotelli är på straffar och då borde han förstå att det var rätt att Balotelli fick lägga straffen. Nu tror jag inte att det här kommer att påverka laget särskilt mycket, däremot hade det nog kunnat vara lite spänt i omklädningsrummet om Balotelli missat straffen. Men nu satte han straffen vi vann matchen och det ska vi vara väldigt tacksamma för då vi inte övertygade på något sätt. Men jag tycker det här säger lite om hur mycket skit Balotelli får ta. Inte ens när han gör mål får han cred, vad mer begär ni av Balotelli? Han ska ju vara en avgörande poängspelare för oss och nu har han gjort 2 mål på de senaste 3 matcherna och det är ju ett riktigt bra facit, var glada för det istället för att skälla på honom. Och visst det såg inte snyggt ut utåt sätt när han tog bollen från Henderson. Men det var inte vem som helst som tog tag i bollen och bestämt la upp den på straffpunkten, det var världens bästa straffskytt som gjorde det och är man världens bästa straffskytt då är det för mig ganska legitimt att göra på det där sättet. Men i grunden förstår jag kritiken, men ju mer man diskuterar situationen tycker jag att kritiken börjar falla då det finns ingen grund för att skälla ut Balotelli. Han om någon har mandatet att ta straffarna på planen när inte Gerrard är med. Att Gerrard i tv kritiserar Balotelli ganska hårt för det han gjorde kan man ju tycka vad man vill om. Ärligt talat är det verkligen det Balotelli behöver i det här läget? Var det så smart spelförståelse där Gerrard? Det må vara kontroversiellt men jag står för mitt ord, jag tycker bara att det är en intressant diskussion med tanke på att när en spelare avgör match ändå blir mer eller mindre hårt sågad för det snarare än hyllad. Men vet ni vad, jag lämnar den diskussionen för tillfället nu vet ni vad jag tycker jag ser inga större problem med att Balotelli tog bollen av Henderson. Är man världens bästa straffskytt det vill säga säkerheten själv på att slå straffar då anser jag att man har rätten att lägga beslag på att ta straffen. Dålig spelförståelse och research av Rodgers och ett något divigt uppträdande av Sturridge att inte sätta laget i före jaget i det läget. Men absolut det är många vinnarskallar ute på planen och alla vill vara med i målprotokollet och bidra givetvis men man måste ändå tänka på laget i första hand. Det var ingen stormatch på något sätt men vi fick en vinst med oss och nu gäller det att förvalta det här på bästa sätt. Det är fördel oss och vi kan komma ner till Istanbul och spela relativt lugnt och prioritera försvarsspelet i första hand. Sedan gäller det att ta vara på omställningsspelet, för gör vi 1 mål då måste Besiktas göra 3. Sturridge och Balotelli fungerar bra ihop och jag hoppas verkligen att Rodgers startar med de två framöver för då kompletterar varandra bra. Och om man inte spelar Balotelli tillsammans med Sturridge då ser jag ingen större mening till varför man köpte honom. Så spela Balotelli med Sturridge för då finns det förutsättningar och en potential till att få ut någonting bra av den här säsongen. Men ingenting är vunnet än, det är bara halvtid för stunden men det är ändå fördel oss då vi har 1 mål att gå på och nu gäller det att ta vara på det inför returen. Och i övrigt gäller det att kunna spela på alla de tre fronterna som är kvar nu med ligan FA-cupen och Europa League och de närmsta veckorna kommer avslöja om Liverpool är redo för det. Jag tror personligen inte att vi är det, men vi får se jag kanske har fel. Jag har ju sagt att vi aldrig kommer vinna någon titel med Rodgers, men som läget är nu så ser det ju ut som att jag kan få fel. Och när det gäller Liverpool har jag gärna fel när jag är negativt inställd när det gäller det där laget. Jag avslutar med att konstatera att Balotelli börjar återuppstå på allvar igen och det känns förbaskat skönt. Han spelar för att få stanna kvar i klubben och det syns och jag hoppas att han kommer att börja sätta dit bollarna och är en bidragande faktor till den här våren blir något liknande som det vi fick uppleva för 1 år sen. Jag hörde att Balotelli hade problem med att få på sig träningsvästen för inte så längesen. Och när Balotelli har problem med att få på sig träningsvästen då är han i storform, han är tillbaks den gode Lord Balo.

 

Den här gången är det dags att fokusera lite på Liverpool ännu en gång. Det var match i helgen i FA-cupen då Liverpool åkte till Selhurst park för att ta sig ann Crystal Palace som varit lite av ett spöke för "The Reds" under de senaste besöken på den arenan. Men den här gången blev det seger efter att Crystal Palace först tagit ledningen men Liverpool lyckades vända på steken och vinna med 2-1. Sturridge kvitterade efter ett fint volleyskott som gick mellan benen på målvakten och sedan var det Lallana som kunde skicka in en retur i öppet läge efter att målvakten inte kunnat greppa den mycket hårda frisparken från Balotelli. Slutet gott, allting gott.

 

 

Det är väl ingen hemlighet att Liverpool har haft en mycket märklig säsong hittills. Säsongen började ju så otroligt knackigt där vi slängde bort massa poäng mot svagare motstånd. Vi har bland annat spelat 0-0 hemma mot Sunderland och matchen när Aston Villa gästade oss kan ha varit bland de sämre matcher jag sett på länge. Det är aldrig någonsin okej att torska hemma mot Aston Villa, jag menar de försöker ju inte ens göra mål. Men det riktiga bottennappet den här säsongen måste vara derbyt som spelades för någon vecka sedan, där vi helt saknade intensitet och fart i spelet. Och det är oacceptabelt att gå in i det som är årets match med tanke på vilket läge vi befinner oss i och vara så loja och ofokuserade på att det hårda jobbet ska göras. Den här senaste matchen mot Crystal Palace var ju en första halvlek som var helt bedrövlig stundtals. Jag tycker att det blir så tydligt att det finns bara en del av spelet som vi försöker falla tillbaka på och det är omställningsspelet. Vi försöker ligga lågt och sno åt oss bollen och ställa om snabbt och då gäller det att få Coutinho rättvänd med fart så att han kan serva Sturridge, Balotelli eller vem det nu är som spelar i anfallet. Jag tänker inte prata så mycket mer om själva Crystal Palace matchen det var bara en kort summering av vad jag känner kring den matchen. Spelet ser mångt och mycket ut som det har gjort under större delen av den här säsongen. Det är krampaktigt, vi blir obeslutsamma men på något sätt vinner vi matcherna ändå. Vi är inne i en period där vi får studsarna med oss och det är givetvis otroligt tacksamt. Men att vi spelar så dåligt men ändå vinner matcherna det gör mig naturligtvis enormt orolig för det kan ju innebära att spelarna själva tror att det här är tillräckligt bra för att vi ska knipa en Champions League plats eller vinna en titel. Men det tar vi en annan gång nu ska vi fokusera på någonting annat.

 

 

Steven Gerrard, jag kan inte hitta ord nog för att göra en rättvis beskrivning av honom. Jag skulle kunna skriva en bok om Steven Gerrards storhet och jag skulle nog ändå inte få ner allting om honom och hans storhet. För det första en fantastisk spelare och framförallt en fantastisk personlighet. Det finns ingen jag har unnat succé i sin karriär så mycket som Gerrard. Nu håller jag på Liverpool och då är det naturligt att jag känner lite extra för Gerrard. Gerrard var den som födde mina sympatier för Liverpool, jag tyckte om hans stil han kunde helt på egen hand luckra upp ett försvar och hans krossbollar ut mot kanterna den lilla detaljen i hans spel blev jag genast förälskad i. Men jag tror att om du frågar supportrar till Manchester United, Everton eller Chelsea som ändå får ses som Liverpools bittraste rivaler om det finns någon spelare i Liverpool som de ändå har respekt för då skulle de svara Steven Gerrard. Det tycker jag säger mycket om hans storhet, är man ändå omtyckt av klubbens bittraste rivalers supportrar då tyder det på att man är något alldeles extra. Sen kan man argumentera för att Gerrard ska vara den där riktiga världsklass spelaren då skulle han ha gjort större avtryck i landslaget. Men å andra sidan tycker jag att han har gjort mycket fina insatser i landslaget sen att England har haft ett lag till varje mästerskap som inte har pallat trycket och inte hållit måttet det är en annan femma och knappast något man kan skuldbelägga Gerrard för. Men jag personligen tycker att Gerrard tillhör en av de absolut bästa mittfältarna som de brittiska öarna har skådat. Jag trodde att Gerrard skulle spela i Liverpool hela karriären ut. Efter att Gerrard både nobbade intresse från José Mourinho både när han var i Chelsea och Real Madrid då tänkte jag att det här är en spelare som vill vara kvar i Liverpool till varje pris. Jag kände direkt att här var vi Liverpools svar på Maldini och Totti. Gerrard valde bort givna titlar och en herrans massa pengar till att stanna kvar i laget i hans hjärta och det är så vackert att man blir ju tårögd bara man tänker på det. Men under de senaste åren har det känts som att Gerrard är inte lika bra längre och tillför oss inte lika längre när han har spelat vecka ut och vecka in. Jag har tyckt att han gjort det bättre som inhoppare på slutet än när han har startat. Däremot tycker jag att Gerrard blev lite pånyttfödd för 1 år sen då han under den fantastiska våren som vi hade var riktigt bra i några av de avgörande matcherna som sittande mittfältare. Då kändes det som att här har vi ju en roll som passar Gerrard perfekt vilket gör att det skulle kunna finnas en given startplats för honom i laget ändå. Jag var dessutom inne på att han på lite längre sikt skulle kunna skolas om till mittback för att bidra med massa rutin längst bak och jag tror att han skulle kunna bli en fantastisk mittback. Men allting har tyvärr ett slut. Att en fotbollsspelare inte spelar i en klubb under hela sin karriär det är numera lika givet som att livet inte varar för evigt. Efter den här säsongen är det dags att ta farväl av Gerrard som spelare i Liverpool, sen är det möjligt att han kommer tillbaka och får en roll i klubben men jag tror inte på snacket om att vi kommer försöka låna honom från LA Galaxy. Vi valde att inte förlänga med honom och då får vi faktiskt ta att skylla oss själva. Såhär i efterhand med lite perspektiv till alltihop kan jag till viss del känna att det var ett rätt beslut att inte förlänga med Gerrard. Han har ju varit tydlig med att han vill spela vecka ut och vecka in och om vi då skulle förlängt med honom och använt honom som en truppspelare då tror jag att han skulle bli väldigt besviken. Det hade dessutom funnits en risk att det hade blivit ett bittert och ovärdigt farväl av honom som spelare i klubben. Jag vill ju minnas Gerrards tid i klubben som en vinnare och en spelare som satte avtryck och var tungan på vågen i de avgörande matcherna. Och det leder mig utsökt in på det som på något sätt ska knyta ihop säcken i denna indirekta hyllningstext till Gerrard. I ärlighetens namn är varken ligacupen eller FA-cupen något jag går igång på särskilt mycket innan säsongen börjar. Jag prioriterar oftast ligaspelet före det. Om jag skulle få välja mellan att vinna FA-cupen 5 år i rad eller ta steget in i Champions League 5 år i rad då är det självklart det sistnämnda jag väljer. Jag vill att vi ska ta oss till Champions League och stanna där, det är där de stora pengarna finns och gör du avtryck i Champions League då kan du locka till dig de riktigt tunga namnen till dig. Men i och med att Gerrard kommer att tacka för sig efter den här säsongen då blir ju den här FA-cupen något alldeles extra. För mig är det solklart för vem vi spelar den här turneringen för. Det är inte för att klubben ska vinna ytterligare en titel, det är absolut inte någon panik med att vinna FA-cupen. Vi spelar inte för Rodgers, ni som känner mig rätt vet att jag har inte mycket till överst för honom och jag vill bara att han ska avgå så fort som möjligt. Den vi spelar den här turneringen för är Steven Gerrard. Ett av de mest sorgsna ögonblick i mitt liv som Liverpoolsupporter är utan tvekan den där förfärliga matchen mot Chelsea i slutet av förra säsongen. Det var en match då vi bara skulle skaffa oss det där extra övertaget inför de allra sista matcherna i guldstriden. Hade vi vunnit den matchen då hade vi förmodligen vunnit den där efterlängtade Premier League titeln som vi och framförallt Gerrard alltjämt saknar. Och rent dramaturgiskt var det ju verkligen ödets ironi när Gerrard får bollen på egen planhalva där han är den sista spelaren framför Mignolet i målet och tiden stannar upp, ingen hinner riktigt greppa vad som har hänt. Vad var det som hände? Gerrard halkade och en viss Demba Ba som suttit i Mourinhos frysbox under stora delar av säsongen, han av alla är den som sänkte Liverpools och Gerrards guldrömmar. Nu blev det en succéfylld vår som gjorde att vi slutade på en fin 2:a plats, men precis som Gerrard sa efter den avslutningen hemma mot Newcastle "Det går inte att vara helt nöjd". Vi var så nära att ta den där ligatiteln, vi har nog aldrig varit så nära en ligatitel under min livstid i varje fall. Jag tror att Gerrard har känt av det som hände och jag tror att det har tagit honom väldigt hårt. Och den stora frågan är nog eftersom Gerrard verkligen har brunnit för att vinna den där ligatiteln med sitt älskade Liverpool och så är han så nära att vinna den i ett skede där klubben är glada om de blir bättre än en 7:e plats, och så är det han som är högst inblandad i att det inte blev så. Då ställer jag mig frågan hur stor meningsfullhet har Gerrard känt under de senaste året? Är han verkligen lika motiverad att springa ut på Anfields gräsmatta som han var under våren 2014 då allting rullade på och vi sprang mot en ligatitel? Vissa skakar av sig motgångar bättre än andra men jag tror att Gerrard har inte glömt det som hände mot Chelsea och han kommer nog få leva med det för resten av sitt liv. Vad vill jag då komma med allt detta? Jag vill komma fram till att den 30:e maj så ska vi bara spela FA-cup final. Jag vill minnas Gerrard som den fantastiska fotbollsspelaren han var och fortfarande är. Han har varit en hörnsten i den här klubben och är tveklöst den största spelaren som spelat för klubben enligt min mening. Det vore så fel om Gerrard fick ett ovärdigt avsked där vi slutar på en 7:e plats i ligan och missar Europaspel med bred marginal och vi är tillbaka på ruta 1 igen och känslan är att vi fortfarande inte har tagit några steg framåt. Då hade det blivit jobbigt för Gerrard att lämna klubben om han såg att vi är ett lag och en klubb i totalt förfall. Ingenting vore starkare och vackrare än att se Gerrard mannen som födde mina Liverpoolsympatier få lyfta en FA-cup trofé på Wembley den 30:e maj, hans födelsedag vilket gör det extra fint. En FA-cup seger i det som förmodligen blir ens sista match för klubben man älskar det hade det varit den bästa födelsedagspresenten och det bästa av avsked som Gerrard kan få. Jag hoppas verkligen att spelarna inser hur viktigt det är för Gerrard att få avsluta med att vinna någonting, han är inte värd ett smutsigt avsked han är värd bättre. Ingen förtjänar ett avsked bättre än Gerrard. Därför vill jag att Liverpool tar sig till Wembley, sen kan man aldrig garantera att man vinner när man väl är i finalen. Men det vore ju hemskt om vi åker ur i nästa omgång och då finns det bara Europa League kvar att vinna och i ärlighetens namn så är vi inte i närheten av att kunna nå så långt med nuvarande prestationsnivå. Jag vill att Gerrard ska få uppleva ett fullsatt Wembley en gång till innan han får lämna klubben. Och skulle vi vinna FA-cupen då vet jag en som kommer att fäll en och annan glädjetår. Jag tänker inte på Liverpool som klubb i den här situationen, jag tänker enbart på Gerrard. Han är Mr.Liverpool ut till fingerspetsarna, han har varit så lojal och gjort sådana avtryck i klubben som inte går att beskriva. Nu är det inte långt kvar innan en dynasti tar slut. Så låt oss skicka Gerrard till Wembley. Jag går ner på knä, snälla Liverpool skicka den spelare som varit den största spelaren i klubbens historia till en FA-cupfinal. Skicka honom till Wembley. Ge Gerrard det avsked han förtjänar. Ge Gerrard ett sista besök på Wembley i sin Liverpoolkarriär. Ge "Captain Fantastic" en sista titelchans.

 

Det har varit en fullspäckad fotbollshelg. Jag tror aldrig jag har sett så mycket fotboll som jag gjorde den här helgen. I lördags var det lite av en superlördag då det var 4 mycket sevärda matcher (Åtminstone på förhand). Jag avslutade helgen med att titta på Bilbao-Barcelona i en mycket sevärd match. Här kommer lite tankar och åsikter om vad jag fick se den här helgen, jag ber om ursäkt på förhand om det skulle bli något spretigt.

 

 

Jag inledde helgen med att titta på Tottenham mot Arsenal i ett mycket hett derby. Tottenham-Arsenal är alltid sevärda matcher, det brukar bjudas på härlig intensitet och hyfsat fysiskt spel även om jag kan tycka att det är mer lirarnas derbyn om man jämför med andra derbymatcher i England. Tottenham vann den här matchen med 2-1 och hemmalaget imponerade stort på mig. Av det jag har sett av Tottenham den här säsongen har jag känt att det är lite profillöst och inget riktigt drag kring den där klubben. Men mot slutet har laget plockat sina poäng och man slog ju bland annat Chelsea hemma med 5-3 i en smått galen match och nu slår man alltså värsta rivalen Arsenal vilket man inte är vana vid. Jag fick se ett fartfyllt Tottenham som verkligen vågade spela ut och vara kreativa vid de flesta situationerna. Det märks att man jämfört med den absoluta toppen i Premier League har ett något begränsat lag. Jag tycker att backlinjen inte är något stort att stoltsera med. Kyle Walker, Vertonghen och Danny Rose det är ju inte världsspelare på något sätt. Jag tycker att Eric Dier har tillfört väldigt mycket i mittförsvaret, han har faktiskt sett riktigt bra ut i de matcherna som jag har sett honom i. Men framåt däremot finns det ändå kvalité. Det är några stycken som sticker ut från mängden. Christian Eriksen tycker jag är väldigt lurig med sina dribblingar, han kan vika in från kanten och placera in bollen i ena gaveln bara sådär från ingenstans. Lamela tycker jag har varit väldigt ojämn hittills, jag skulle inte vilja säga att det är läge att sälja honom men jag tror att Tottenham hoppades mer på honom om man ser till vad klubben har fått av honom. Men just nu handlar det väldigt mycket om Harry Kane. Han bara öser in mål just nu. Slår man ihop cupmatcher och ligamatcherna har han gjort över 20 mål den här säsongen och då är vi bara inne i början på februari. Jag tror att han är på topp 5 listan över mest målgörare i hela Europa. Det här är en spelare Totteham ska vara rädda om. Det finns en risk att en sån här spelar säljs alldeles för tidigt och så måste Tottenham söka efter en ny Harry Kane. Jag tycker att han påminner väldigt mycket om Gareth Bale på så sätt att han är väldigt snabb, det går verkligen undan när han sätter fart. Det som gör honom till en något mer spännande spelare än vad Gareth Bale är det är att han är duktig på att vika in i banan och dribbla bort motståndaren och sedan göra mål. Han kan även dyka upp som gubben i lådan som han gjorde vid 2-1 målet när han bara dyker upp sådär från ingenstans och nickar in bollen säkert. Och nu kanske jag argumenterar för att Harry Kane är en bättre spelare än vad Gareth Bale är men naturligtvis är Gareth Bale en bättre spelare än honom. Men jag tycker att på längre sikt är Harry Kane en mer spännande spelare att följa. Totteham imponerade stort och det här ser ju väldigt lovande ut inför framtiden. Vad jag tycker om Arsenals insats tar jag inte den här gången för det känns som att då blir det här inlägget ännu större än vad som var tanken från början. Men jag kan ju kort säga att Wenger är något naiv ibland. Hur smart är det egentligen att bara backa hem och förlita sig på omställningsspel i en sån här match? Jag tycker mer om när Arsenal för matcherna och Wenger försökte kopiera Mourinhos stil genom att parkera bussen framför mål. Ja men det finns ju en anledning till att Mourinho är bäst i världen på den typen av spel och inte Wenger och det borde han veta om. Så mycket kan jag säga att Wenger är något naiv. Och Arsenal har en del problem i övrigt också men det tar vi som sagt inte nu.

 

 

Jag tittade på det mycket prestigefyllda Madridderbyt mellan Atletico Madrid och Real Madrid. Det blev en match som jag sent kommer att glömma. Lördagen den 7 februari 2015 var dagen då Atletico Madrid, lillebror till Real Madrid fullständigt körde över sin storebror på sin hemmaplan. Det var en uppvisning utan dess like. Det finns mycket positivt att säga om detta Atletico Madrid, det känns som att det här kan bli lite av årets lag den här gången också. De spelar med en sådan fantasi i anfallsspelet där Greizmann, Mandzukic och Arda Turan imponerar stort. Men det är inte det som imponerar mest på mig när det gäller Atletico Madrid utan det är defensiven som jag blir mest imponerad av. Alla vet exakt sina roller, det finns så tydliga linjer hur försvarsspelet ska utföras. Jag menar verkligen att alla vet sina roller, det finns inga tveksamheter och det gör att det är så otroligt svårt att göra mål på detta Atletico. Här skulle jag vilja säga att Diego Simeone ska ha stor cred för det han har gjort med det här laget. Han är ett bevis på att ibland kan det vara bra att ta vara på gamla spelare som uträttat bra saker för klubben att också träna klubben i framtiden. Jag är ju i grunden emot att ta in gamla spelare för en klubb och satsa på de som tränare. Men Diego Simeone har ju varit runt en del och skaffat sig lite erfarenhet och det är en tränare som kan fotboll absolut. Han var ju defensiv mittfältare när det begav sig så han kan det där med att spela försvarsspel. Simeone sa inför förra säsongen att Atletico hade en för smal trupp för att vinna ligan sett till konkurrensen från Barcelona och Real Madrid och vad hände? Atletico vann ligan ändå. Det tycker jag säger så mycket om Diego Simeone. När man pratar om fantastiska tränare pratar man ofta om Ferguson och Mourinho, men jag tycker det är dags att Diego Simeone är med i den diskussionen. Han är en mycket bra taktiker och han är en fantastisk tränare. Och så länge han är tränare för Atletico så tror jag att laget har goda chanser att vinna en Champions League titel på sikt. Kanske till och med den här säsongen? Jag har dömt ut de tidigare men nu när jag har sett de i ett antal matcher på senare tid och framförallt lördagens derby är jag mer övertygad om att det här är ett lag som kan mäta sig med Chelsea, Real Madrid, Barcelona och Bayern München. Real Madrid däremot var inte alls i bra form. Jag tyckte att de såg väldigt oinspirerade och loja ut och det gör mig otroligt besviken för jag vet att det här är ett lag som kan så mycket mer än vad de visade i den här matchen. Oftast när ett lag går lite dåligt brukar det vara att det är enskilda spelare som inte gör bra ifrån sig men i det här fallet var det verkligen hela laget som var dåligt. Casillas verkar ha tappat allt och jag undrar om det kanske inte kan vara dags att försöka fasa ut honom, för han är inte den fantastiska målvakt han en gång var. Med tanke på hur det gick för Spanien i VM och hur stor del som Casillas hade i det debaclet kanske Real Madrid borde inse att det kanske inte är läge att satsa vidare på honom mellan stolparna. Jag hade gärna sett att Keylor Navas får ta över och känna på ligaspelet åtminstone. Sen är Casillas fortfarande en målvakt du vinner Champions League med, men han är ingen duvunge längre och jag känner att det börjar bli dags att han lämnar ifrån sig uppdraget att stoppa bollarna för Real Madrid till Keylor Navas. Ancelotti tror jag fick sig en tankeställare efter den här matchen att det kanske är läge att börja skola in Keylor Navas och att Casillas tid som förstemålvakt i Real Madrid nu är definitivt helt förbi.

 

 

Det spelades ett Merseysidederby sent på lördagskvällen mellan Everton och Liverpool. Jag brukar ofta tycka att derbymatcher kan vara rätt underhållande just för att tempot ofta är väldigt intensivt och att det smäller rejält i närkamperna. Men det här derbyt kom att gå till historien som den mest deprimerande fotbollsmatch jag någonsin har sett i hela mitt liv. Det här var helt bedrövligt. Oavsett vilket lag man sympatiserar med så kan man inte vara nöjd med en sådan här match, det var så uselt spel att jag börjar nästan gråta bara jag ska prata om matchen. Passningsspelet från båda lagen var bedrövligt. Sett ur ett Liverpoolperspektiv tycker jag att det är för dåligt att vi inte kunde ta vara på att Everton var så dåliga. Everton bjöd inte alls upp till någon dans, Lukaku som ska vara deras spjutspets nu när Eto'o är borta han ser ju fullständigt ointresserad ut av att spela fotboll för Everton och det är ovärdigt att han får bära nummer 10 i det laget. Men passningsspelet från vår sida var under hela matchen under all kritik. Det blir alltid att vi ska försöka spela oss fram till mållinjen eller så ska vi ge oss på något riktigt svårt när det finns bättre alternativ att spela bollen mot. Jag har redan ägnat ett helt inlägg här på bloggen åt att jag vill att Rodgers ska avgå. Utan att fastna för mycket i det ämnet tycker jag ändå att jag kort ska nämna varför Rodgers ska bort ytterligare en gång. Det här derbyt bekräftade bara återigen att Rodgers inte är en Liverpooltränare. Han skulle passa utmärkt som en mental tränare eller som en assisterande tränare i en mindre klubb där det handlar väldigt mycket om att utveckla individen för att få fram så bra spelare som möjligt för att de ska kunna säljas vidare till större klubbar. Men som fotbollstränare har han enorma brister. Han är oerhört naiv, han kan bara spela omställningsspel men nu när vi inte har tillräckligt starkt spelarmaterial för att bara leva på omställningsspel ja då måste vi kunna föra matcherna och det kan inte Rodgers göra. Och Rodgers fortsätter att vara lika envis som Wenger och det är inte till det positiva. Hur många gånger ska han spela med Sterling som ensam anfallare när han gång på gång förmodligen ser att det inte fungerar? Men det värsta av allt är att efter att vi gjort kanske vår sämsta match på hela 2010-talet då kan man ju förvänta sig att en tränare går ut och säger att vi var inte tillräckligt bra. Du behöver inte säga att vi var värdelösa för supportrarna är tillräckligt smarta för att se att det ser förjävligt ut. Men när Rodgers går ut i media och säger att "Vi var outstanding" Då blir jag faktiskt riktigt förbannad. Det där blir bara parodiskt och skrattretande, man kan inte gå ut i media efter att ens lag har skämt ut sig på det där sättet som vi gjorde igår och säga att laget har gjort en fantastisk insats. Det är inte det första tjänstefelet som Rodgers har gjort. Vi har helt kört fast under Rodgerseran och det är bara att inse det faktum att vi än en gång kommer att bli titellösa om Rodgers är kvar som tränare säsongen ut. Vill vi vinna en titel den här säsongen då måste Rodgers bort nu med en gång. Rodgers kan inte föra matcher, han har bara en spelidé och det är att vi ska spela ett så effektivt omställningsspel som möjligt. Men kan man inte föra matcher då kan man inte vinna några titlar det säger sig självt. Och nu har Rodgers suttit vid rodret i 2,5 år och det har inte blivit bättre det har blivit sämre. Suarez, Sturridge och Sterling räddade Rodgers jobb under förra våren. Men nu får det vara nog, jag orkar verkligen inte med 1 enda match till med Rodgers som tränare. Han är inte rätt tränare för oss, vi kan inte ha en tränare som helt saknar flexibilitet. Vi behöver en tränare som kan anpassa spelet efter spelarmaterialet och det kan inte Rodgers. Men återigen går man ut i media efter att ens lag har presterat en sån usel match och på fullaste allvar påstår att ens lag har varit fantastiskt då är det en ohållbar situation, då lever man ju som tränare helt i en fantasivärld. Tåget börjar gå nu när det gäller Europaplatserna, vi har helt kört fast vi spelar oerhört destruktivt och Rodgers står bara och tittar på och är nöjd och det håller inte. Skicka Rodgers så långt bort det bara går ifrån Anfield.

 

 

Juventus mot Milan var den sena kvällsmatchen som fick runda av superlördagen. Det finns egentligen inte så jättemycket att säga om just den här matchen men jag tycker ändå att det finns några saker att ta upp. För det första visade Juventus upp att det här är ett lag som är redo att ta sig ann Dortmund i Champions League. Jag tycker att vi har ett riktigt spännande lag på gång både i det korta perspektivet och på längre sikt. Det har varit lite av ett bygge som har tagit steg för steg succesivt, men min känsla är att nu är bygget komplett det finns väldigt få svagheter i det här laget. Buffon har kritiserats en del på senare år men han är fortfarande en världsmålvakt och det visade han igår om inte annat när han räddar Pazzinis öppna läge. Backlinjen är fantastisk med Bonucci i spetsen och då har ändå vår bäste mittback Barzagli varit skadad hela säsongen. Mittfältet är riktigt stabilt, Pirlo styr och ställer på mitten Vidal har visserligen inte varit lika bra den här säsongen men han fyller ändå en funktion och är viktig för laget även om han inte göra lika mycket mål och poäng längre. Pogba spelar på en helt egen nivå, det blev inga mål i den här matchen men han är så skicklig på små ytor. Han lurade skjortan av Honda med en dragning som inte går att beskriva ni får helt enkelt leta upp den på youtube. Han tunnlade också Essien om jag inte minns helt fel, han har en teknik som är helt fantastisk. Det bästa med honom är att det spelar ingen roll vart du sätter honom på planen, spelar du honom som offensiv mittfältare eller som defensiv mittfältare det spelar absolut ingen roll han klarar båda positionerna utsökt. Nu spelar han lite mer på vänsterkanten och det går utmärkt det också, han är verkligen en mångsidig spelare. Men framförallt är det ju hans fina teknik och fina skott som gör honom till något alldeles extra. När Pogba bestämmer sig för att nu ska jag dribbla bort min motståndare och placera bollen hårt i främre hörnet ja då gör han ju det. Framåt finns det spetskompetens i Tevez och Morata, de fungerar väldigt bra ihop och det är ett anfallspar du går långt i Champions League med. Milan gjorde en okej match, jag tycker inte att man kan förvänta sig så mycket av Milan i en sån här match. Det är bara att konstatera att när inte Menez är en av världens bästa anfallare vilket han tenderar att vara ibland då finns det ingen riktig spets i Milan som kliver fram och gör de avgörande målen och poängen. El Shaarawy har inte varit lika bra i år och han dras nu med skadeproblem dessutom, Honda gick ju som på rus i början av säsongen men han har tappat stinget helt och hållet på slutet. Sen har Milan inte mittfältet för att klara av att mäta sig med de allra största klubbarna. Essien, Muntari, Bonaventura och Montolivo för att ta några exempel det är ju inte världsspelare direkt. Och sen har vi backlinjen där Milan sliter något enormt med att få ihop det. Det har varit en stor rotation bland mittbackarna under den här säsongen för Milans del. Känslan är att de byter mittlås hela tiden och det håller inte i längden om du på sikt ska bli det där storlaget som tar sig ut i Champions League och gör ett rejält avtryck där. Men Milan har inte hittat rätt, Galliani har inte alla hästar hemma och han har inte räknat rätt när det gäller antalet mittbackar som håller måttet. Jag tycker att Rami är Milans bästa mittback men då pratar jag bara om honom ren individuellt, men han funkar ju varken med Mexes eller Zapata. Och nu har Paletta anslutit till klubben, ytterligare en försvarare som kommer att spela till och från i Milans backlinje. Milan måste bara få kontinuitet i backlinjen annars kommer den här säsongen att sluta riktigt illa för deras del. Jag skulle vilja se att man försöker bygga försvaret kring Rami för där finns det ändå en viss kvalité att ta av. Men Mexes och Zapata är ju stundtals helt bedrövliga, även om Mexes kan vara en riktigt bra mittback emellanåt så har han ju inte jämnheten för att vara den där världsbacken och det är ju det som har gjort att han inte spelat för de allra största klubbarna. Han är ingen Thuram om jag säger så. Samtidigt som jag njöt av Juventus insats så gör det faktiskt lite ont att se Milan i det skick de är i nu. Den traditionen de har med den arenan, den kunskapen som finns i klubben hur man blir framgångsrika att man inte har fått till det sedan man vann ligan 2010/2011, ja det är ju snudd på bedrövligt. Huruvida Pippo Inzaghi ska vara kvar som tränare låter jag vara osagt. Men det är klart att Milan skulle behöva lite långsiktighet för att det ska bli bra på längre sikt. Det är klart att Inzaghi kan ju inte vinna de där tunga titlarna med Milan inom de närmsta 2 åren, möjligen någon cuptitel men snackar vi titlar ute i Europa eller scudetton ja då tror jag Inzaghi kommer få gå om det är där som Milan lägger ribban. Det viktigaste av allt är att se till att få någon form av kontinuitet för sjutton, det går inte att byta tränare så fort det går dåligt. Och till skillnad från Rodgers situation i Liverpool tycker jag inte att man kan jämföra hans jobb med Inzaghis jobb i Milan. Jag tycker att ett halvår är på tok för kort tid för att utvärdera en tränares arbete. Jag kan till och med tycka att 1 år är för kort tid för att göra en bedömning av hur bra en tränare har varit för sitt lag. Jag tycker att Inzaghi bör få tid på sig och jag tror att det skulle gynna Milan i längden att få lite långsiktighet för en gångs skull. Men det är klart, Seedorf fick sparken trots att han fick någon form av ordning på Milans spel även om det inte räckte för spel i Europa. Självklart kan Inzaghi få sparken under den här säsongen, men det vore synd för jag är inte säker på att Milan skulle gynnas av det snarare tvärtom.

 

 

Avslutningsvis vill jag prata lite om Barcelona. Igår blir det eftersom klockan snart är 1 på natten fick jag se det gamla Barcelona igen. Jag blev smått överväldigad över det sättet som Barcelona spelade fotboll på. Det var fartfyllt det var fantasifullt och det var fler spelare som deltog i offensiven. Jag har tjata om att Suarez är inte en Barcelonavärvning och jag har målat ut honom som en flopp i Barcelona såhär långt och det står jag fast vid. Men igår tyckte jag ändå att vi fick se det där tydliga samarbetet mellan honom och Messi som jag tycker har saknats. Det faktum att Suarez gör mål på passning från Messi är ju smått bisarrt. Men Messi ville inte bara gå på genombrott helt själv utan han valde faktiskt att släppa bollen till Suarez ett flertal gånger. Jag skulle helst ha Suarez som central anfallare och låta Messi vika in från högerkanten med sin vänsterfot vilket han är bäst på i världen på att göra. Och även om Suarez kan spela på en kant också så tycker jag inte att han fyller samma funktion när han spelar på en kant. Neymar har vanan inne att spela på en kant, han utgår ofta från en kant i det brasilianska landslaget men däremot tycker jag att Suarez fungera som bäst som central anfallare. Och Messi rör ju sig över så stora ytor så det där med att om han ska spela på en kant eller inte det är ju bara en ren formalitet, han klarar av att spela på en kant han missgynnas absolut inte av det. Men jag tycker att de här tre superstjärnorna börjar hitta varandra på ett ganska bra sätt. Men som sagt hela Barcelona var fantastiska igår. Bara det faktum att Xavi tar en löpning inne i boxen och skapar ytor för de här tre spetsarna längst fram i anfallet säger väl det mesta om vilken typ av match detta var. Och jag överdriver inte när jag säger att det kunde ha blivit tvåsiffrigt. Neymar kunde ha blivit femmålskytt om han hade varit hundraprocentig vid avslutningslägena. Messi finner jag inga ord för hur bra han är, han är ingen favoritspelare för mig men det går inte att klanka ner på honom för han är helt fantastisk. När han dribblar och dribblar håller i och håller i och så slår han till med en liten golfchipp in till Sergio Busquets som på ett tillslag skickar in bollen mot Pedro som bara kan rulla in bollen i öppet mål. Det anfallet det var en ren njutning för en fotbollsälskare att se. Messi börjar visa varför han har vunnit guldbollen ett flertal gånger och Neymar har överglänst den här säsongen, jag tror att han är uppe och touchar på 20 mål och då pratar vi bara i ligan. Och Suarez söker sig till lägena men sätter inte riktigt dit bollen, börjar han bli ännu mer effektiv när det kommer till avsluten då känns Barcelona som ett givet finallag i Champions League. Jag tycker fortfarande att de sliter med sin backlinje, oavsett om de spelar trebackslinje eller fyrbackslinje så fungerar det riktigt ändå. Pique är inte bra nog, Mathieu tycker jag är något överskattad och Marscherano är Barcelonas bästa mittback men jag skulle hellre ha honom på mittfältet då jag tycker att han fyller en större funktion där. Och Dani Alves och Jordi Alba är ju i första hand offensiva ytterbackar, så kallade wingbackar för att tala modernt fotbollsspråk. Det saknas 1 spelskicklig mittback/mittback om ni förstår vad jag menar. Därför var det konstigt att de inte var ute och försökte plocka till sig Benatia från Roma. Men nu är skadan redan skedd och de får ju inte värva under hela 2015 och då får de kämpa på med den backlinje de har. Så det är väl det enda som fattas när det gäller Barcelona för att de ska vinna ligan och Champions League. Men å andra sidan har man världens bästa anfallstrio då kan det räcka hyfsat långt ändå. Och det känns helt sjukt att se Messi, Neymar och Suarez i samma lag. Jag tycker fortfarande att det är en superstjärna för mycket på planen, jag tycker att Pedro borde gå före men jag förstår samtidigt varför Suarez får spela för att man betalar inte den hissnande summan för en spelare bara för att ha honom som inhoppare det säger sig självt. Men jag tror att Barcelona skulle kunna spela ännu bättre anfallsspel om Pedro fick spela på högerkanten istället för Suarez. Men Barcelona var riktigt bra igår, det var bland det bästa jag sett av de på mycket länge. Det här är lika bra som under Pep Guardiolas dagar vid rodret. Och det här med att det skulle råda någon kris i Barcelona det tycker jag att vi kan börja skriva av mer och mer nu. Ett lag i kris kan inte spela en så briljant fotboll som Barcelona gjorde igår. Kris är ett ord man gärna populistiskt slänger ur sig till höger och vänster men vad lägger man i kris egentligen, jag tycker att man ska vara försiktig med vilka ord man använder. Om man anser att Barcelona är en klubb i kris då vet man nog inte riktigt vad ordet kris betyder. Däremot kan jag tycka att det råder en viss osäkerhet kring Barcelona på längre sikt. Men om man tittar på hur laget presterar här och nu så råder det ingen tvekan om att det är ett förbannat bra fotbollslag som mycket väl kan vinna Champions League. Och det som Messi och Neymar presterar just nu är otroligt imponerande för att inte säga fantastiskt. Det Messi och Neymar presterar för tillfället är fantastiskt. Jag skulle inte bli förvånad om Barcelona spelar Champions League final till våren.

 

 

Det var allt jag hade att bjuda på den här gången. Det blev en aning spretigt där men det var ni föreberedda på. Men sådär kan man summera en fotbollshelg på. Den mest intensiva helg jag varit med om, men det är otroligt givande och kul. Jag hoppas att ni har funnit ett stort nöje i att läsa helgens rapport och vill ni komma i kontakt med mig och tjöta fotboll med mig så gör ni det enklast via Twitter, @WiktorPetersson söker ni på så hittar ni mig där. Där snackas det mycket fotboll ska ni veta. Om någon känner att jag vill ta upp något då är det bara att twittra till mig. Jag tackar för den här gången och än en gång hoppas ni har tyckt att det varit skoj att läsa den här rapporten ifrån denna fullspäckade helg. Jag återkommer tidigast till helgen alternativt i början på nästa vecka. Ni får ha det så bra, tack och hej.

 

Slutet av transferfönstret närmar sig. I skrivande stund är klockan snart 1 på natten söndagen den 1 februari och imorgon den 2 februari är det deadline day. Det är då det är upp till fotbollsklubbarna att slutföra sina affärer, eller påbörja förhandlingar i sista stund och försöka knyta till sig någon spelar till för att komplettera truppen. Tanken var att jag skulle försöka komma med en tankar och åsikter kring klara övergångar och rykten varje vecka under hela januari månad, men jag har inte riktigt haft den tiden för att kunna leverera det. För även om fotboll fortfarande bara är ett intresse för mig så måste jag lägga ner otroligt mycket tid på att göra research och se mycket matcher för att kunna bilda mig en uppfattning om tänkbara spelarövergångar och så vidare. Men det har blivit några inlägg i varje fall och jag hoppas ni har funnit det roligt att läsa mina åsikter och tankar kring detta silly season fönster. Jag tycker att det är väldigt givande och kul, det är något som ger mig energi. Jag har något sorts hatkärlek till silly season, speciellt januarifönstret då förväntningarna skruvas upp gällande vilka spelare som kommer att ansluta och framförallt på deadline day då. Den här gången tänkte jag köra en liten italiensk specialare i mitt silly season svep. Jag tänkte prata om 3 spelare som jag uppskattar oerhört mycket och som ligger varmt om hjärtat. En är för närvarande kontraktslös, en annan ser ut att hamna hos en gammal arbetsgivare och den tredje är det ingen riktigt som vet vart han vill eller ska och det råder bara allmän förvirring kring honom.

 

 

Vi börjar med att prata om Antonio Cassano, det är nämligen han som är kontraktslös. Jag vet inte exakt vad det var som inte funkade mellan honom och Parma men jag kan tänka mig att klubben var inte helt nöjda med vad han har presterat. Jag ska inte påstå att jag sitter och kollar Parmas matcher varje helg men det är klart att det blir ju en speciell situation när en spelare kommer till en lite mindre klubb och tränaren, klubbledningen och supportrarna tror att han ska vara en av ligans bästa spelare och leverera i varje match. Jag tror helt enkelt att Parma kände att de kunde inte få ut mer av Cassano, det är den snabba och enkla slutsatsen jag vill dra av att han nu är kontraktlös. Och nu är spekulationerna igång om vart han ska gå? För att han kommer fortsätta med fotbollen det är jag helt övertygad om. Han fyller 33 år till sommaren och jag känner definitivt att han har en del kvar att ge på den stora scenen och då inkluderar jag lag som ligger i mittenskiktet eller på den övre halvan i de stora ligorna. Okej, jag tror inte att han skulle kunna gå in och dominera i La liga kanske men de flesta andra ligor tror jag att han skulle behärska. Det är en bra spelare en oerhört bra karaktärsspelare som spelar med stort hjärta. Även om han kan fokusera på fel grejer ibland som att hänga upp sig på enstaka domslut tycker jag ändå att det är en nyttig spelare och en bra karaktär att ha på planen. Han har en förmåga att elda igång ett lag som är lite tröttkört och den egenskapen är viktig, framförallt när man är i den åldern som Cassano är i då det krävs att man är ett föredöme för de yngre spelarna. Jag har några klubbar som jag tror skulle kunna plocka upp honom. Den första klubben är Liverpool, oj vad oväntat att jag har Liverpool i fokus va? Vad kom den ifrån? Om ni har missat det så är jag Liverpoolsupporter vilket gör att jag tenderar till att ha Liverpool i fokus när jag ska snacka silly season. Jag tror att Cassano skulle kunna gå in som någon form av joker i Liverpool utan tvekan. Det som talar för det är att jag upplever honom inte som en spelare som tar så mycket plats i ett omklädningsrum även om jag naturligtvis inte kan garantera det, men jag får den känslan i varje fall. Jag tror dessutom att en sån som Balotelli skulle lyftas av att bli lagkamrat med Cassano då jag tror att Balotelli ser upp till honom. De har ju spelat i landslaget tillsammans och om jag inte minns fel var det väl Cassano som spelade fram Balotelli till ett av de två mål han gjorde mot Tyskland i EM semifinalen 2012. Jag tror att de skulle kunna ha ett väldigt bra samarbete. Det som talar emot att Cassano skulle hamna i Liverpool däremot är att Rodgers är inte en 4-3-3 eller 4-4-2 tränare, det har vi fått bekräftat under den här säsongen. Han vägrar verkligen att spela med 2 anfallare och då pratar jag 2 renodlade anfallare. Idag spelade han med Lallana och Coutinho som wingers och Sterling som central anfallare, men det var ett sidospår nu ska vi inte diskutera Rodgers för mycket jag ber att få hänvisa till mitt förra inlägg för de som vill läsa vad jag tycker om hans ledarskap. Det jag vill komma fram till är att Cassano är ingen 3-5-1-1 eller 4-2-3-1 spelare, han ska inte spela som ensam anfallare och få all press på sig att göra allting själv. Han fungerar bäst i ett 4-4-2 eller i ett 4-3-3 som en winger på någon av kanterna. Men om han ska in i Liverpool då måste ju vi bara sälja någon spelare på deadline day. Och då är det frågan vem är det som kommer få flytta på sig? Borini, Balotelli eller Lambert? Alla tre har ju inte bidragit med någon succé direkt men den som borde ligga mest risigt till det är Balotelli. Men jag ber att få återkomma till just Balotelli längre ner i inlägget. Huruvida Rodgers är så intresserad av att plocka in Cassano ställer jag mig ganska tveksam till, jag tror inte att han skulle se honom som någon långsiktig lösning. Som en liten joker i leken att slänga in när matcherna står och väger skulle han säkert kunna göra ett bra jobb, men han är ju inte den som kommer till oss och smäller in 20 mål på ett halvår det tror jag absolut inte. Två andra klubbar som skulle kunna värva Cassano är Everton och Inter. Everton gjorde sig nyligen av med en viss Eto'o och då finns det ju helt plötsligt en plats över som Cassano skulle kunna fylla ut. Och varför skulle inte Cassano kunna hamna i Everton? Vem hade kunnat tro att Osvaldo skulle gå till Southampton när den affären blev klar. Inter skulle också kunna värva Cassano, även om jag inte tror att Mancini ser Cassano som den där långsiktiga lösningen som ska bära upp Inters offensiv och ta de till Champions League igen helt på egen hand. Men det är samma sak där han skulle kunna lösa av Icardi, Palacio och Podolski. Samtidigt finns det en Osvaldo som pockar på uppmärksamhet från bänken och som vill ha mer speltid. Det finns ju en risk att det blir en anfallare för mycket i truppen. Men Cassano har varit i Inter förut, jag tror han vet vad det är han kommer till och jag tror att han skulle bli tacksam om han fick chansen att komma tillbaka. Och skulle han få chansen då tror jag att han skulle förvalta den väl. I och med att han är kontraktslös då är det ingen större finansiell risk att plocka in honom för varken Liverpool, Everton eller Inter och det är just därför jag kan tänka mig att han skulle kunna hamna i någon av de här 3 klubbarna.

 

 

Alessandro Matri? Vem är då den här liraren? Anfallare som gjorde en herrans massa mål för Cagliari om man ser till antalet matcher han gjorde för den klubben. Sen kom han till Juventus och där gick det väldigt bra till en början men när Tevez kom in i laget då fanns det ingen riktig självklar plats för honom i Antonio Contes startelva. Nu sägs det att Matri kommer återvända till Juventus och det kommer att bekräftas under dagen vad jag har förstått. Man ska vara källkritisk givetvis, men det är flera som uppger att han ska vara nära att återvända till Juventus. Det gör ju mig väldigt glad, då Matri är en av mina absoluta favoritspelare i Juventus. Jag tyckte han var riktigt bra när han var i Juventus, jag tyckte om hans tajming i djupledslöpningarna han hade en förmåga att lura en backlinje helt på egen hand med sina löpningar. Jag gillar att man kan komma så långt som fotbollsspelare även om man är ganska tekniskt begränsad. Han är absolut ingen dribbler på något sätt, utan han spelar med rätt så få tillslag likt en David Trezeguet gjorde när han spelade. Han är i första hand en boxspelare, han rör sig inte över stora ytor utan han är i behov av att få bra bollar från sina medspelare. Han behöver inte vara orolig för att han kommer smälta in i dagens Juventus. Jag skulle vilja säga att Juventus idag är ännu starkare som lag än det Juventus som Matri lämnade för snart 2 år sedan. Matri tror jag skulle gå på rus till en början då han får spela med riktigt bra spelare, en sån som Tevez skulle kunna dra till sig mycket bevakning och ge Matri mycket utrymme. Pogba, Pirlo, Vidal och Marchisio känner han ju till sen tidigare de har han ju spelat ihop med förut. Skillnaden nu är att Pogba har tagit ytterligare ett steg och är just nu kanske Frankrikes bästa spelare och en av världens bästa unga spelare. Jag tror att Matri skulle smälta in i det här laget på ett alldeles utmärkt sätt. Jag är helt övertygad om att han kommer att hitta målet i Juventus igen. Publiken tycker väldigt mycket om honom. Det är klart att han har blivit några år äldre och han är ingen duvunge längre men jag kan inte tänka mig att han presterar särskilt mycket sämre idag än vad han gjorde för 4 år sedan. Han blev Juventus bästa målskytt säsongen 2011/2012 med sina 10 mål, så kapaciteten finns där. Han är inte den där jättestora målskytten, men jag är helt säker på att han skulle kunna göra runt 10 mål under våren om han bara fick förtroendet. Jag hoppas att uppgifterna om att han ska slutföra övergången imorgon är sanna, för det är som sagt en av mina absoluta favoritspelare i Juventus. Inga övriga jämförelser men han gnällde inte när han fick sitta bänk, precis som Del Piero inte gjorde mot slutet av hans sejour i Juventus. Han bet ihop kämpade på och fick ändå spela någorlunda mot slutet. Och det är samma sak med Matri han bet ihop och kämpade på men det räckte inte för att ta en plats i startelvan då men nu verkar han få en ny möjlighet att få spela i Juventus och jag tror att han kommer att komma oerhört taggad till matcherna och göra bra ifrån sig. Jag tycker att det är en klockren värvning, han är absolut inte den största stjärnan bland anfallarna men jag tror definitivt att han skulle kunna gå före Llorente i hierarkin då Llorente verkar ha tappat stinget helt och hållet. Och som sagt jag tror bara att han skulle bli inspirerad av att få chansen att springa in på Juventus stadium igen med den fantastiska publiken som finns där. Och han kommer få chansen att spela i ett lag som har potentialen att nå en Champions League final och vem vill inte spela i sådana lag? Nu ska jag inte gå händelserna i förväg men jag säger väl ändå varmt välkommen, eller ben venutto Matri om jag ska plocka fram lite italienska termer här. Det ska bli intressant att se vad han kan uträtta i detta Juventus som är snäppet bättre än det lag han lämnade. Jag håller tummarna för att det kommer bli bra och önskar honom all lycka till.

 

 

Och så kommer vi då till Mario Balotelli. "Super Mario" kallas han för också, men han går även under namnet Mario "Enigma" Balotelli, just för att Balotelli är som en Enigmakod det är ett rent helsike att få ordning på honom det gäller att ha tålamod. Jag har pratat så mycket om Balotelli under den här säsongen och det blir tjatigt om jag ska sätta igång med massa försvarstal igen. Men det gäller att se situationen ur två perspektiv, ja han har inte varit tillräckligt bra. Han har stundtals sätt väldigt oinspirerad och loj ut och det har inte uppskattas av vare sig supportrarna eller hans lagkamrater. Men samtidigt kommer han till ett Liverpool där det råder en enorm osäkerhet kring vart klubben står. Liverpool har tappat Suarez och Sturridge har varit skadad mestadels, nu gjorde han visserligen mål i comebacken igår men det är ju ingen garanti på att han på egen hand kommer att klara av att lyfta oss till några högre höjder helt på egen hand. Och jag känner såhär gällande hur Rodgers ser på Balotelli. Han satt inte ens på bänken i gårdagens match mot West Ham hemma och då kan jag känna om han inte ingår i Rodgers framtidsplaner varför ska man då behålla honom? Man kan tycka att det är dålig respekt av Rodgers och Liverpool som klubb att sälja Balotelli efter ett halvår men jag kan känna att det vore ännu mer respektlöst och acceptabelt om man behåller Balotelli och sedan får han inte spela någonting alls under resten av den här säsongen. Jag känner att till viss del är det svart eller vitt, antingen tror man på Balotelli och ger honom en ärlig chans eller så tror man inte på honom och då är det bättre att sälja honom. Men å andra sidan, det är inte vem som helst som kommer kunna köpa loss honom. Övergångssumman kanske inte kommer vara rekordhög men han sitter på en ganska hög lön och då kommer det krävas en klubb med någorlunda starkt kapital för att ta hans lön. Och den enda toppklubben som jag känner skulle kunna vara lite intresserade av Balotelli det är ju Juventus. Å andra sidan verkar det ju som sagt ha gjort klart med Matri så till viss del kanske den dörren är helt stängd nu. Det är få tränare som har klarat av att hantera Balotelli, Mourinho sa vid någon intervju att Balotelli han går inte att hantera han är omöjlig att ha och göra med. Och om Mourinho inte kan hantera Balotelli då är det ju illa, då Mourinho är väldigt duktig på att drilla och fostra individer. Men den enda tränare som kunde klara av Balotelli det är Mancini som alltså är tillbaka i Inter. Och det är klart att man kan tycka att vad ska Balotelli tillbaka till Inter att göra är han inte färdig där och så vidare, men jag kan ändå känna att det är inte helt ologiskt att han kopplas ihop med Inter. Jag har fått intrycket av att han och Mancini fungerade ganska bra ihop och då är det naturligt att han kopplas ihop för att återförenas med honom. Och det går att få ut bra saker av Balotelli om man använder honom på rät sätt och jag kan se honom som central anfallare i ett 4-3-3 eller 3-4-3 eller hur Inter nu tänker formera laget om han nu kommer till laget. Som central anfallare men även på kanten, för jag tycker att han har visat att han ändå klarar av att hantera den rollen också. Ett lite udda val av klubb att placera Balotelli i är Southampton. Jag diskuterade med en jag känner om Balotellis framtid och vi kom fram till att han skulle kunna passa in där. Det är en klubb på uppåtgående, som aspererar på en Europaplats och jag tror att han skulle kunna gå in där som lite joker och kunna få jobba lite i sin egen takt. Och jag tror att Balotelli och Graziano Pellé skulle trivas bra ihop. Man ska inte underskatta det här med att spelare passar bra in i en klubb där det finns en landsman. Nu har ju Balotelli en landsman i Liverpool i Borini men han de spelar ju inte så mycket ihop. När väl Balotelli har fått spela då spelar inte Borini och tvärtom, men Borini har ju inte tillfört Liverpool någonting sen han kom så det kanske inte är så konstigt att de inte funkat så bra ihop när de två väl har spelat. Men Graziano Pellé är en bättre spelare än vad Borini är och jag tror att han och Balotelli skulle trivas bra ihop. Och som sagt Southampton är ett lag som ligger på den övre halvan, men det är ju inte samma press att spela på St Mary´s som det är att spela på Anfield, San Siro eller Etihad Stadium. Så jag tror att Balotelli skulle kunna passa bra in i Southampton. Och Ronald Koeman är en bra tränare och jag tror att han skulle kunna få ordning på Balotelli. Samtidigt som jag börjar bli trött på att behöva prata om att "få ordning på Balotelli". Jag tror inte att Balotelli tar så stor plats i ett omklädningsrum, visst han kan vara lite speciell och så men jag tror inte att han är en sån som skapar oro och stridigheter i ett omklädningsrum. Men han är i ett skede i karriären där han behöver få kontinuerligt med speltid och få känna att han är nummer ett bland anfallarna. Han har en landslagsplats att spela för och hittills har han inte varit aktuell för Contes landslag och blir han kvar i Liverpool och inte får spela då kan ju han vara borta från landslaget ett bra tag. Hade jag varit Balotelli hade jag gått till Rodgers och frågat hur han ser på situationen, kommer jag få speltid under våren ser du mig som en del av framtiden i Liverpool? Är svaret nej på den frågan då tycker jag att Liverpool ska sälja Balotelli eller åtminstone låna ut honom. Jag tycker det är respektlöst och slöseri att ha Balotelli i truppen om man ändå inte tänker spela honom. Men jag hoppas verkligen att Balotelli får förtroendet igen, för tanken var ju ändå att han skulle spela med Sturridge och han har spelat en match med Sturridge och det fungerade det ju jättebra. Så jag tycker att Rodgers borde ge honom en ärlig chans, men känslan är att Rodgers inte tänker spela honom särskilt mycket och då är det bättre att sälja eller låna ut honom. Jag tror att får Liverpool bara rätt bud då tror jag inte de tvekar på att ta det och jag kan känna nu med facit i hand det kanske är lika bra om Balotelli lämnar redan nu. Det är ju ingen idé att stanna kvar om han ändå kommer få sitta på bänken och på läktaren, då är det bättre att flytta vidare. Vi får se vad som händer, men jag tror ändå att Balotelli blir kvar men jag är rädd för att han inte kommer få spela särskilt mycket under resten av säsongen och det är inte bra för hans karriär.

 

 

Det var allt jag hade att bjuda på för den här gången. Nu vet ni hur läget står till med 3 av mina många favoritspelare. Jag är väldigt svag för italienska spelare och just de här 3 spelarna ligger mig extra varmt om hjärtat. De är lite som 3 söner för mig, vilket i och för sig är lite svårt eftersom alla 3 är äldre än mig. Men jag ser de ändå som mina 3 söner, jag brinner väldigt mycket för de och jag vill att de ska må bra och inte hamna snett eller hamna i jobbiga situationer. Går det dåligt för någon av dessa 3 herrar då blir pappa Viktor orolig och förtvivlad. Vi får se om jag återkommer senare i veckan med en liten summering av deadline day där jag plockar ut det bästa som har hänt under dagen. Finns det tid och ork över så kommer det ett inlägg om vad jag tyckte om deadline day, jag ska stanna upp och känna efter. Om inte annat så hörs vi vid ett annat tillfälle. Det är ju bland annat Merseysidederby Everton mot Liverpool och stormatch i Italien mellan Juventus och Milan, det kan vara så att det dyker upp ett inlägg som summerar någon av de matcherna. Nu ska jag inte uppehålla er mer, ni får ha det så bra och på återseende helt enkelt.

 

Det är dagen efter att Liverpool var så nära en ligacupfinal på Wembley. Så nära var vi att skicka Steven Gerrard till Wembley och få chansen att lyfta en pokal under sin sista säsong i Liverpool. Samtidigt som jag känner att ja vi var så nära, fast ändå inte. På ett sätt känns det som att vi är hästlängder ifrån att vinna några titlar. Det finns många faktorer som spelar in varför vi kommer få svårt att vinna titlar i framtiden, men en stor del i varför vi inte vinner några titlar stavas Brendan Rodgers.

 

Ni får ursäkta om det här inlägget kan bli lite spretigt och kan uppfattas som att det inte har någon tydlig linje, men det är Brendan Rodgers framtid i Liverpool som jag vill diskutera. Till att börja med, i grund och botten har jag ingenting emot Rodgers som tränare. Jag delar helt uppfattningen om att han är en lovande tränare och möjligen en blivande stortränare som kommer gå till historien som en av brittiska öarnas bästa tränare och en av världens bästa tränare till och med. Jag brukar aldrig utvärdera en tränares arbete efter 6 månader eller efter 1 år då jag tycker det är alldeles för lite tid att utvärdera och dra några slutsatser av det. Att en del som sympatiserar med Milan vill ha bort Inzaghi när han precis har tillträtt det blir för mig lite parodiskt. Men Rodgers har faktiskt suttit vid sin post i snart 3 år och känslan är att Liverpool tar aldrig nästa steg. När Rodgers tog över Liverpool skulle han göra så stora förändringar, vi skulle bli mer passningsorienterade och vi skulle spela en offensiv och frejdig fotboll. Ambitionen må låta bra utåt sett men det räckte till en 7:e plats under Rodgers första säsong. Ifjol såg Liverpool ungefär likadant ut som under Rodgers första säsong, vi skapade chans på chans men vi gjorde inga mål. Efter förlusterna mot Manchester City och Chelsea på bortaplan gick vi in i 2014 som tabellsjua. Hade vi legat på ungefär samma nivå som under den hösten då är jag övertygad om att Rodgers inte hade suttit kvar som tränare efter förra säsongen. Men någonting hände, vi vann matchen mot Hull på nyårsdagen med 2-0 och hela säsongen bara vänder för oss bara sådär. Henderson som till en början var en av de sämsta spelare jag någonsin sett i en Liverpooltröja blommade ut och blev en spelfördelare och en spelare som kunde fylla på med offensiva löpningar inne i boxen. Gerrard som jag alltid sett som en taktiskt svag spelare, han fungerade utmärkt i ett flertal matcher som sittande mittfältare. Coutinho var stundtals fantastisk, men framförallt vi hade Premier Leagues bästa anfallspar för att inte säga just då världens bästa och hetaste anfallspar i Luis Suarez och Daniel Sturridge. Utan de två så hade vi inte slutat 2:a i tabellen och jag skulle vilja säga att Rodgers ska tacka de två lite extra för att han fortfarande är en Liverpooltränare. Numera håller Suarez till i Barcelona och Sturridge har dragits med enorma skadeproblem och lär förmodligen inte komma upp i den nivå han hade under våren, men han kanske kan komma upp i hyfsad nivå i varje fall. Jag tycker att Liverpool ser ungefär ut som förra säsongen, men om man plockar bort den där sista spetsen i toppen då finns det inte så mycket kvar att hämta. Och utan offensiv spetskompetens av absolut världsklass då blir en tränare som Rodgers avslöjad, han har enorma brister som fotbollstränare. Ett av hans viktigaste uppdrag när han tog över det var att styra upp backlinjen. Vi kom som sagt 2:a förra säsongen, men vi släppte in 50 mål (!) ni läste rätt och med 50 insläppta mål ska det inte gå att komma på en 2:a plats och vara 1 seger ifrån att vinna ligan. Och om Rodgers nu är precis rätt man för att träna Liverpool vilket han själv har gått ut i media och slagit sig för bröstet att han är, ja men då kanske han ska få ordning på försvarsspelet. Och om vi börjar med backlinjen så håller Rodgers på med ett experiment som är helt uppåt väggarna. Rodgers har under ganska lång tid nu spelat med en trebackslinje. När alla har funnits tillgängliga har han spelat med Emre Can på högerbacken Skrtel som mittback och Sakho som vänsterback. Det här är fullständig galenskap det Rodgers håller på med. Emre Can är en mycket lovande spelare, han är stark han har pondus han skulle jag gärna vilja ha i startelvan varje match Liverpool spelar. Men han är ingen ytterback, han ska spela på det centrala mittfältet där han får stångas och ta kampen och vinna boll och sätta igång ett anfallsspel med sina fina passningar. Skrtel är en riktig kämpe och jag har stor respekt för honom för det han har gjort för klubben, han har anpassat sig efter vilka han har spelat med och han har aldrig gått ut i media och gnällt över att han inte får spela någonting när han varit petad. Men han är ingen fantastisk mittback på något sätt, han är en helt okej mittback som funkar att ha i en fyrbackslinje. Ska man spela med en trebackslinje då måste man ha en mittback som är en riktig fältherre som verkligen går in och styr upp en defensiv och kan ta befälet när motståndaren trycker på. Skrtel har inte den typen av egenskaper, utan han tenderar att ryckas med i det kaos som det ofta blir när motståndaren väl får grepp om oss och då vill jag verkligen inte ha honom som ensam mittback om han inte pallar trycket. Sakho är den mest spelskicklige och bolltrygga av de mittbackarna vi har, därför är det ju fullständigt slöseri att ha honom som vänsterback. Precis som med Emre Can så får du ut det bästa av Sakho när du spelar honom centralt i banan, det vill säga han ska spela som mittback i en fyrbackslinje bredvid exempelvis Skrtel. Varken Emre Can eller Sakho har farten att kunna hänga med i den typen av spel som ytterbackar ska spela idag. Emre Can kan absolut slå en avgörande passning till en anfallare eller till en ytter, men han är ju ingen offensiv spelare i första hand utan han har andra kvalitéer det vill säga han bidrar med enorm tyngd och med fysiskt spel på mittfältet. Det är bara att titta på i gårdagens match mot Chelsea när han försöker ta sig framåt på högerkanten och sedan har han inte krafter nog att kunna hinna hemåt för att täcka upp den löpningen han nyss tog. Och Sakho må vara snabb men han är inte så snabb att han kan spela som ytterback och klara både offensiven och defensiven lika bra. Barcelona spelar med trebackslinje och de har ganska stora problem med att få den att synka med de övriga lagdelarna och om Barcelona inte klarar av att spela med trebackslinje, ja du Rodgers då kanske det inte är lämpligt att du ska ge dig på det experimentet.

 

 

Går vi över till mittfältet finns det en del saker där som jag inte heller är riktigt nöjd med. Om jag hade fått ta ut en startelva för Liverpool då hade jag spelat med Coutinho till vänster Lucas och Henderson centralt och Markovic på högerkanten. Gerrard tycker jag ser mer och mer vilsen ut i den rollen han har vad du är för roll han har när han väl spelar det känns som att den rollen är väldigt svår att definiera. Men jag kan känna att det går inte lika fort längre och motståndaren hinner oftast samla sig när Gerrard sätter igång ett anfall med den där klassiska "Gerrard passningen" ut mot kanterna. Och jag känner att som läget är just nu då finns det ingen riktig given plats för honom. Och det är alltid svårt när man ska fasa ut en spelare och ge honom ett värdigt avsked, men jag kan tycka att det bästa laget ska spela oavsett vad. Och jag tycker inte att Gerrard tillför oss så mycket längre, mer än att han har en ganska bra touch på frisparkar utanför straffområdet där det finns möjligheter att skapa en målchans utifrån det. Men spelmässigt känner jag tragiskt nog att Gerrard inte riktigt hänger med i tempot längre och då kan jag tycka att om nu Henderson ska ta över som lagkapten nästa säsong, ja då kan det vara läge för Rodgers att ge Henderson ett ännu större ansvar och spela honom med Lucas bredvid sig istället för Gerrard. Med det inte sagt att Lucas är värdelös för så är det inte, men jag tror att Henderson gärna vill gömma sig bakom en sån som Gerrard med tanke på att han är en så stor ikon i klubben men när han har spelat med Lucas då har han faktiskt sett riktigt initiativrik och pigg ut. Det finns många offensiva spelare som jag inte tycker fungerar bra på kanterna. Jag är ofta allergisk mot att ha spelare som besitter spetsegenskaper i offensiven på kanterna, men i Coutinhos fall vill jag göra ett undantag. Coutinho gör sig bäst att utgå från en kant och helst från vänsterkanten. När han får vika in från kanten med fart och antingen slå den avgörande passningen mot en anfallare eller försöka gå på skott då är han ett ständigt hot för vilken backlinje som helst. Och jag tycker att nu på slutet har han blivit bättre med bollen, han har bättre kontroll på bollen och då blir han såklart en farligare spelare för motståndarens backlinje. Däremot behöver han bli bättre på att skjuta, där har vi hans Akilleshäl. Hans skott är stundtals helt bedrövligt men det är egentligen inte det vi ska diskutera, utan jag vill verkligen betona att Coutinho gör sig bäst på en kant och helst på vänsterkanten. Men igår vet jag inte vad Rodgers hade sagt till honom, han hamnade i någon sorts falsk nummer 10 roll eller släpande forward eller vad vi nu ska kalla det för. Men han såg helt vilsen ut och kom inte alls till lika många lägen och avståndet mellan honom och båda lagdelarna blev på tok för långt.

 

 

Sen kommer vi till det som gör mig absolut mest upprörd när det gäller Rodgers experiment med laget. Att han gång på gång vägrar att ställa upp med 2 anfallare eller ibland till och med inte ens ställa upp med 2 renodlade anfallare. Man brukar säga att spelsystem är bara en siffra, jag vänder mig starkt emot detta. Det finns lag som klarar av att spela 4-2-3-1 och 4-5-1 och så vidare utan problem och så finns det lag som inte klarar av att spela med en anfallare och Liverpool är definitivt en av de lagen. Om vi backar bandet till förra säsongen då Rodgers hade Suarez och Sturridge i laget som var i toppform då såg jag inga problem i att han spelade med Sturridge som ensam anfallare. Det fungerade att spela med Sturridge ensam på topp just för att han är så skicklig och kan göra mål från ingenstans helt plötsligt. Suarez må inte ha alla hästar hemma ibland men hans styrka är att han är otroligt anpassningsbar, vilket gör att det spelar ingen roll om du spelar honom på kanten eller som central anfallare eller som släpande forward han klarar alla positionerna i de offensiva delarna utsökt. Och som sagt Suarez är en av världens bästa fotbollsspelare och Sturridge tillhör absolut toppskiktet bland anfallare åtminstone i England när han är fullt frisk och spelar på sin absoluta högstanivå. Allt detta har Rodgers blivit av med och istället har vi Balotelli, Lambert och Borini att välja och vraka emellan. Vad har då Rodgers gjort för att få ut det bästa av det spelarmaterial som finns att tillgå? Har han spelat alla 3 samtidigt? Nej utan han har spelat med en av dem helt själv på topp när ingen av Balotelli, Lambert och Borini är den typen av anfallare som kan bära upp en offensiv helt på egen hand. Anledningen till att Balotelli lämnade Milan var att han hade tröttnat på att allt ljus var på honom och att han fick ansvaret att lösa alla problem som Milan brottades med. Sen kommer han till Liverpool och då tror Rodgers att här har jag en spelare som kommer vräka in 30 mål jag spelar honom som ensam anfallare om jag nu ens tänker spela honom överhuvudtaget. Hur Rodgers har behandlat Balotelli är under all kritik. Och nej jag är inte naiv jag har i stort sett samtliga Liverpools matcher den här säsongen och Balotelli har inte varit tillräckligt bra och det han gjorde igår när han fullständigt struntar i att markera Ivanovic på frisparken som leder till målet är förjävligt. Men det går att få ut bra saker av Balotelli om man använder honom på rätt sätt. Men Rodgers har endast spelat honom som ensam anfallare när han väl fått starta och det är ju inte så Balotelli ska användas. Sen tycker jag att det är helt onödigt att lägga ut 16 miljoner pund på en spelare om man inte tror på honom från början. Jag kom ihåg hur nöjd Rodgers var när han värvade Balotelli och han sa att det här kommer bli så bra det är precis den här spelaren vi har letat efter. Och nu är det helt plötsligt jätteviktigt att bli av med Balotelli innan transferfönstret stänger. För fan Rodgers, du har ju precis tagit hit honom. Rodgers klarar inte av att stava till ordet långsiktighet, jag tror inte ens att han har hört talas om det ordet. Och titta bara på hur Rodgers ställde laget igår mot Chelsea och i FA cupmatchen mot Bolton i lördags. Han spelare med Sterling som ensam anfallare. Tror Rodgers på fullt allvar att Sterling kan stångas och kämpa själv ensam på topp mot så starka mittbackar som John Terry och Gary Cahill? Nu spelade inte Gary Cahill just igår utan det var Zouma som gjorde det rätt ska vara rätt men ändå ni fattar poängen. Sterling är en spelare som lever på sin snabbhet och sin fina teknik. Han måste bättra på fysiken för att bli en spelare som kan spela som ensam anfallare. Vilka kan spela med en ensam anfallare då? Ja jämför med gårdagens motståndare det vill säga Chelsea så kan ju Mourinho köra på med Diego Costa för att han är både stark och har en otrolig näsa för att hitta målet, han kan verkligen göra mål från ingenstans. Sen må han vara ett svin till viss del och ha en del fula trix att plocka fram ibland men det är en annan femma. Diego Costa är en världsanfallare och det är klart att har du en världsanfallare i laget då är det klart att det går att spela med honom som enda anfallaren i startelvan. Men Sterling är inte ens i närheten av att vara en 4-2-3-1 eller 4-5-1 spelare, eller 3-5-1-1 eller vad vi nu ska kalla Rodgers uppställning för som han ställde upp med igår det är väl en definitionsfråga. Att då spela med Sterling som ensam anfallare är så destruktiv att det nästan inte går att beskriva hur destruktivt det är. Det är att skänka bort matchen totalt, då vill man inte vinna matchen helt enkelt.

 

 

Hur vill jag då summera detta? Jag vill komma fram till att så länge Rodgers är tränare för Liverpool så kommer vi inte att vinna några titlar. Rodgers må vara en lovande tränare som kan bli bra på längre sikt, men som läget är nu så har vi kört fast. Vi kommer fram till straffområdet men sedan tar det stopp och vi har en trebackslinje som inte håller måttet när motståndet är lite för svårt (Läs Chelsea) och vi har tränare som verkligen bara har en spelidé. Rodgers vill att vi ska spela en offensiv fotboll, men han är väldigt mycket för att vi ska göra alla våra mål på snabba omställningar. Men när vi möter lag som inte bjuder på särskilt många målchanser ja då måste man kanske hitta ett annat sätt att vinna matchen på. Tack vare att Rodgers hade Premier Leagues bästa anfallsduo förra säsongen och att de övriga i laget stod för en enorm överprestation då slapp han bli sågad vid fotknölarna och han fick vara kung för en vår. Men nu när han inte har samma spets att tillgå och han har ett begränsat spelarmaterial att jobba med ja då avslöjas hans brister. Rodgers vägrar att anpassa spelet efter spelarmaterialet. Vi har inte material för att ställa upp med en trebackslinje och vi har definitivt inte det material som krävs för att spela med en anfallare och då går det inte att leva i en fantasivärld och fortsätta köra på med samma spelsystem när det inte fungerar. Men det är bara att konstatera att Rodgers på egen hand är en galen diktator som går in och gör precis som han vill men det håller på att gå helt åt skogen. En bra tränare är någon som kan vara flexibel och vara öppen för förändringar, det är inte Rodgers utan oavsett hur det går även om vi skulle börja förlora massa matcher på raken nu tro fan att han kommer köra på med den där trebackslinjen och med Sterling som ensam anfallare. Om Liverpool har ambitionen att spela Champions League fotboll nästa säsong och på längre sikt bli ett lag som gör avtryck inte bara i England utan även ute i Europa då är inte Rodgers rätt man för att leda laget. När Rodgers kom rådde det en enorm optimism hos många och där inkluderar jag mig själv, men nu snart 3 år senare är det dags att gå vidare och vända blad. Rodgers må vara en tränare som kanske på längre sikt kan bli bra, han må vara en lovande tränare. Han är ingen fantastisk tränare på något sätt, i negativ bemärkelse ja för karln är helt galen. Med Rodgers finns det ingen högre nivå att komma upp till. Med Rodgers kommer vi inte att vinna några titlar med för Rodgers är ingen vinnare. Och varför är Rodgers ingen tränare du vinner titlar med, jo för att han kan inte föra matcher och det säger sig självt att man kan ju inte vinna någon titel om man inte kan föra matcher. Vet ni vem som hade kunnat kliva in i ett sånt här läge och bygga upp någon form av stabilitet i Liverpool igen? Luis Enrique hade klarat av det. Och mitt avslut i Rodgersdiskussionen blir att jag tyckte inte att Kenny Dalglish gjorde något revolutionerande med Liverpool när han kom tillbaka, men Liverpool fungerade som lag över hela planen bättre med Kenny Dalglish vid sidlinjen än med Brendan Rodgers vid sidlinjen. Tack och hej Rodgers, nu får det vara nog. In med en ny tränare. Jürgen Klopp vart är du?

 

Då har det bli dags att snacka lite om det första semifinalmötet i ligacupen mellan Liverpool och Chelsea. Det blev ingen ur ett Liverpoolperspektiv drömfinal mot Chelsea utan vi kom att ställas mot de redan i semifinalen. Inspirerande men samtidigt ganska ångerfullt. Liverpool har varit lite av en mardrömsmotståndare för Chelsea men sedan Mourinho kom tillbaka och styrt skutan så har Chelsea haft det väldigt lätt för att hantera matcherna mot Liverpool. Alltid intressant när två storlag möts i den här typen av dubbelmöten, vem sätter tonen i dubbelmötet? Vem skaffar sig ett momentum inför returmötet? Ett intressant dubbelmöte på förhand utan tvekan.

 

 

Jag tycker att vi startade matchen sådär, det kändes som att vi ett tag inte riktigt var med i matchen. Men Chelsea fick ha lite för mycket boll för att jag skulle känna mig bekväm med situationen. Nu skapade Chelsea inte så mycket i den första halvleken och de kom inte att skapa särskilt mycket under resten av matchen heller, men jag blir genast orolig när Chelsea tillåts äga så mycket boll som de gör. Gör du Chelsea för mycket tid då kan de hitta på precis vad som helst med bollen. De har så mycket resurser i den här truppen och det gäller att sätta hård press på Fabregas och Hazard för att ta några exempel, det gäller att få dem på dåligt humör för då kan de tappa fokus och slarva i sitt passningsspel och inte vara så kreativa. Liverpool hade svårt att ta tag i bollen till en början och det var frustrerande att se, vi försökte spela någon form av hög press men problemet är att alla ansluter sig inte till den typen av spel. Sterling kan inte på egen hand springa längst fram och jaga boll utan någon måste komma och i andravåg och fortsätta med den höga pressen. Det är ingen tvekan om att John Terry och Gary Cahill är Premier Leagues bästa mittbackspar och ett av världens bästa mittbackspar för den delen också, men även de tycker inte det är särskilt trevligt att ha någon som hela tiden ligger på och pressar när de får bollen. Hade fler deltagit i den höga pressen kanske vi hade kunnat såra Chelsea mer än vad vi gjorde i den första halvleken. Straffsituationen tycker jag inte är särskilt mycket att bråka om. Ja man kan argumentera för att det är en schyst duell mellan Emre Can och Hazard men det är samtidigt någon form av kontakt och det är alltid en risk att gå på det sättet i en sådan situation. Det är bättre att gå på bollen än att försöka knuffa omkull spelaren för du vet aldrig om domaren blåser eller inte. Jag har sett liknande situationer där det inte har blivit någon straffspark, men jag tycker ändå att det är inte helt ologiskt att den här situationen resulterade i en straffspark. Och Hazard är ju bombsäker, han är en av världens bästa straffskyttar missar väldigt sällan. Slår ofta bollen bestämt, det är ingen tvekan om att bollen ska in i mål och då är det bara för Mignolet att välja ett hörn att kasta sig åt och hoppas på det bästa. Efter 0-1 målet tyckte jag att vi hade otroligt svårt att skapa målchanser. Det blev ofta att vi tog en passning för mycket eller också var vi för fega för att ta avslut. Det känns som att jag har sagt det här förut men Liverpools problem när det har gått dåligt det har varit att vi tagit alldeles för lite avslut. Jag förstår att man vill komma till det perfekta läget, men kommer man i ett läge där det finns en möjlighet att ta ett distansskott ja då är det bättre att chansa och dra till. Nu blev det ofta att bollen gick ut mot Moreno som visserligen slog hyfsade inlägg, men då är Sterling helt ensam inne straffområdet och kan inte göra någonting mot försvarsgeneraler som John Terry och Gary Cahill. Markovic tycker jag har sett bättre och bättre ut när han väl fått spela, men känslan är att han väger lite för lätt han behöver bli starkare i närkampsspelet och vinna mer boll när han tappar den då tror jag att han kan bli väldigt nyttig för oss. På pappret spelade vi med 3 anfallare, Sterling centralt, Coutinho till vänster och Gerrard till höger men i praktiken blev det något helt annat i varje fall i den första halvleken. Att förvänta sig att en sån som Sterling ska vara den som löser allt offensivt som ensam anfallare, nja då tycker jag nog att man är ute och cyklar. Vi måste komma samlade som en enhet när vi anfaller det är då vi är som bäst. Nu när vi inte har den där absolut sista spetsen som är av världsklass längre då är det viktigt att vi hjälper varandra som ett lag när vi anfaller. När Moreno eller Markovic kommer till inläggsläge då måste det finnas mer alternativ inne i boxen än Sterling. Att bara skicka in bollar mot Sterling när vi möter ett så kompakt försvar som Chelsea ställer upp med det ser jag som att skjuta sig själv i foten, det är att skänka bort matchen helt och hållet. Det som var positivt med den första halvleken var att vi lyckades neutralisera Diego Costa och Hazard på ett bra sätt. Skrtel som jag brukar hacka på att han brukar vilja ligga kvar djupt nere i banan vågade faktiskt kliva upp och gå upp i rygg på Diego Costa. Emre Can lyckades stänga sin kant hyfsat och Markovic vågade ta för sig i duellsspelet och vann ganska mycket boll. Hazard såg inte särskilt bekväm ut med att spela fotboll den här kvällen och det är bara positivt för vår del. Jag hade önskat at vi kunde fått in några bollar innan halvtidsvilan för att skaffa oss momentum inför resten av matchen.

 

 

Den andra halvleken kom att handla om två saker, jakten på kvitteringsmål och jakten på ett segermål. För det var Liverpool för hela slanten under den andra halvleken mer eller mindre. Däremot minns jag en situation som blev otroligt avgörande för hur det här dubbelmötet kan komma att sluta. Helt plötsligt dyker bollen upp framför Diego Costa som inte tvekar och springer mot ett eventuellt friläge med Mignolet, men Mignolet har uppfattat situationen och springer ut och får bort bollen. Nu är inte jag någon psykolog på något sätt utan bara en enkel lekman i sammanhanget men jag vill direkt jämföra med en annan målvakt som gjorde en liknande utrusning en gång i tiden det vill säga Thomas Ravelli. I gruppspelsmatchen mot Ryssland i VM 1994 uppstod det en situation där en ryss kommer farande och är på väg mot ett friläge. Ravelli tar beslutet direkt att springa ut för att slå bort bollen innan ryssen hinner först. Och Ravelli hinner precis komma före honom och få bort bollen, Ravelli sa i efterhand att det var den situationen som vände hela turneringen för honom. Exakt i det ögonblicket fick han ett större självförtroende att han kunde hantera den typen av situationer. Jag ser vissa likheter med Mignolet, han har varit ganska ifrågasatt och jag ska erkänna att jag är väl inget större fan av honom men jag tycker att han har fått lite oförtjänt mycket skit från vissa håll. Men att han uppfattade den situationen att Diego Costa kan komma att hinna nå bollen och då kan det vara 0-2 och mer eller minder god natt, väldigt bra av Mignolet att läsa av situationen och gå ut och slå bort bollen. Men bortsett från den situationen så var det Liverpool för hela slanten i den andra halvleken. Jag tycker att vi hade fortsatt svårt att skapa målchanser, men till slut skulle vårt stora bollinnehav ändå ge utdelning. Sterling får bollen och bestämmer sig för att sätta fart helt enkelt. Och när väl Sterling sätter fart då är det få som hänger med honom och det är ett säkert avslut som han får på, mycket fint placerat avslut i högra hörnet. Efter kvitteringen tog vi över och jag skulle vilja säga att vi nästan körde över Chelsea spelmässigt mer eller mindre. Jag tycker det är fascinerande att vi kunde gå från att vara totalt bortkontrollerade i den första halvleken till att nästan spela ut Chelsea i andra halvleken efter vårt kvitteringsmål. Men jag kände direkt att det var bara målet som fattades för att vi skulle få en kick och komma igång mer. Anfield exploderade och förväntningarna skruvades upp. Och jag var inne på att Terry och Cahill inte gillar när de spelar under hård press, en annan grej de inte tycker om är att tvingas hamna i löpdueller med kvicka spelare. När Sterling är så pass pigg som han var ikväll kommer i situationer där han får utmana Terry och Cahill i vem som är snabbast, då får Chelsea problem. Matic är en fantastisk spelare när det kommer till närkamper och ligga rätt och täcka ytor men jag tycker inte att han heller har snabbheten för att orka vara en box till box spelare. Till och med Matic såg ganska skärrad ut när vi tryckte på som mest och Fabregas fick inte mycket utrymme att göra någonting kreativt med bollen utan var hela tiden tvungen att försöka göra sig av med den för att vi låg på och pressade så hårt. Men den spelare som utmärkte sig mest under den andra halvleken var utan tvekan Coutinho. Jag har hackat en del på honom att jag inte tycker att han håller för att vara en startsspelare, jag har ifrågasatt om han överhuvudtaget ska spela i en storklubb. Men ikväll visade han varför han ska vara en startsspelare i Liverpool. Fullkomligt jävla briljant på ren svenska. Stundtals gjorde han ju precis som han ville, när han fick bollen då satte han fart direkt. Han sökte sig in centralt in i banan och kunde på så sätt fördela bollen ut på kanten eller försöka spela väggspel och ta sig in i straffområdet via den vägen. Han hade dessutom en del fina skarvningar som kunde ha resulterat i fler farliga målchanser. Men framförallt, han var vän med bollen i den andra halvleken. Jag tycker ofta att han har haft svårt att ta tag i bollen ordentligt och göra någonting konstruktivt med den, det har slutat med att han har tvekat och så har han dribblingsaktion blivit något mittemellan och då är det lätt för motståndaren att bara gå dit med kroppen och stänga vägen eller bara slå bort bollen för honom. Men ikväll var han oerhört pigg, snabb i tanken och väldigt sugen på att vara med och bygga upp offensiven. Jag hoppas verkligen att Coutinho fortsätter prestera såhär bra som han gjorde ikväll, om han kan hålla den här nivån under längre perioder då är det en spelare som vi egentligen inte har råd med egentligen och som borde spela i en bättre klubb. Men nu har han bevisat att högstanivån är riktigt bra. Jag säger inte att Liverpool står och faller som lag med Coutinho, men jag tycker att Liverpool står och faller lite med Coutinho i den briljansen när han får komma in centralt i banan och slå den avgörande passningen mot Sterling, Markovic eller Lallana eller vem det nu är som spelar. Men det blev inga fler mål trots Coutinhos fantastiska andra halvlek och att vi vaskade fram hela 19 avslut. Det slutade 1-1 ett resultat som jag tror Chelsea är rätt nöjda med, med tanke på att det blev totalt tillbakatryckta i andra halvleken och de hade definitivt inte någon kontroll på händelserna när Liverpool trycket på som mest.

 

 

Det är klart att det är frustrerande att bara få med sig 1-1 från en sån här match när man gör en så bra andra halvlek. Vi gjorde i stort sett allting rätt i den andra halvleken utom fler mål. Nu vet jag att det skulle kunna gå till förlängning om det här resultatet står sig efter full tid i returen, men det hade varit skönt att ha ett resultat att spela på. Jag tror att vi har ganska goda möjligheter att kunna nå finalen om vi är lika disciplinerade i försvarsspelet som vi var ikväll. Jag tycker det är helt vansinne av Rodgers att spela med trebackslinje, men efter förutsättningarna tycker jag att Skrtel, Sakho och Emre Can gör det ganska bra. Jag tycker Henderson och Lucas är duktiga på att ta lite extra ansvar när motståndaren flyttar fram positionerna och det är mer än välkommet. Det som blir det avgörande är hur effektiva vi är när det kommer till chanserna. På Stamford bridge kommer vi inte att bjudas på särskilt många lägen utan det gäller att sätta dit bollen när chanserna väl dyker upp. Och det hade varit så otroligt skönt om vi kunde göra första målet i returen. Det hade varit intressant att se om vi fick spela kontringsfotboll på Chelsea med tanke på Cahill och Terrys svagheter som jag redogjorde för. Men det är ett faktum att vi har problem att föra matcher och att sätta dit chanserna. Och ska vi vinna någon titel då måste vi kunna föra matcher och sätta dit chanserna. 19 skott ikväll, det är lite för svagt att inte kunna göra något mer mål på de chanserna. Men det som är positivt är att vi visade i den andra halvleken att vi kan faktiskt matcha Chelsea någorlunda. Det finns en potential i truppen och får vi bara ut det bästa av varje individ då kan vi både vinna en titel och ha chansen att nå Europaspel nästa säsong. Sen tror jag att ska vi ta nästa steg och bli en av världens största klubbar i nutid då tror jag inte att Rodgers är rätt man att leda laget. Han är lite för envis när det gäller hur han vill formera laget. Han vill spela en offensiv och frejdig fotboll samtidigt som karln inte kan räkna till 4 mittbackar. Men för Rodgers skull skulle en ligacuptitel ge honom extra tid att få igenom sina idéer, men jag ser ju helst att någon annan tränare tar över för att vi ska växa på längre sikt. Men ikväll fick jag se ett Liverpool som kunde matcha Premier Leagues bästa lag och det ger hopp om att det kanske ska bli en lyckad vår och att Steven Gerrard kanske ändå får avsluta med att lyfta en trofé på Wembley. För tillfället är känslan positiv, men det kan svänga snabbt. Man kan aldrig lita på Liverpool glöm aldrig det.

 

Då är det dags att snacka lite silly season igen. Även den här gången har jag plockat fram en trio med eventuella övergångar och rykten som jag vill kommentera. Vi ska snacka lite om en eventuell förstärkning på Juventus mittfält, vi ska prata om en mittfältare som kan tänkas fylla en defensiv lucka för något lag då han kan vara på väg bort från Real Madrid och så avslutar vi med att prata om Real Madrid ska ro hem ännu en prestigevärvning.

 

 

Men vi börjar med den där förstärkningen på Juventus mittfält, det handlar alltså om Wesley Sneijder. För det första är det ju bara att konstatera att han har ju haft en fantastisk fin karriär som började i Ajax en gång i tiden och sedan dess är det endast 3 klubbar till han har hunnit avverka. Real Madrid först där han aldrig blev den riktigt stora stjärnan men det kanske inte var så konstigt med tanke på att det inte är vem som helst som går in i ett Real Madrid och dominerar. I Inter var han fullständigt briljant stundtals och var en av världens bästa spelare i ett Inter som var en otrolig lagmaskin med José Mourinho vid rodret. Sneijder var med och vann trippeln den säsongen då Inter vann ligan, Champions League och italienska cupen. Vad som gjorde att han lämnade Inter vet jag faktiskt inte riktigt än idag, men det måste ha varit någonting som skar sig mellan honom och klubbledningen gällande kontrakt. Som jag minns det så tror jag att det handlade om lönen helt enkelt, men nu är det inte det vi ska spekulera kring i första hand det var bara en parentes. Men jag tycker det är intressant att han ryktas till Juventus och jag är på ett sätt intresserad av att se honom i Juventus enbart på grund av sportsliga skäl. Varför säger jag så? Jo för att jag är i grunden en supporter som på ett sätt kan uppskatta när klubbgränserna är något slutna och när spelare inte går mellan två rivaliserande klubbar till höger och vänster. Jag tycker det verkligen är märkligt att många spelare har gått mellan Milan och Inter exempelvis. På ett sätt kan jag tycka att Sneijder inte är någonting att göra i Juventus. Han var en av Inters bärande spelare kanske till och med den bästa och för er som inte har full koll på Serie A kan jag tala om för er att i Italien är rivaliteten mellan Juventus och Inter ungefär vad rivaliteten mellan Liverpool och Manchester United är i England. Det uppstår mycket hetta och känslor i matcherna lagen emellan och lagen har dessutom flest antal supportrar i Italien om man räknar med folk som bor på andra orter, vilket gör att matcherna lagen emellan kallas för Il derby D´Italia. Däremot så kanske inte rivaliteten lika stark här och nu då Inter är en klubb som dalar rejält för tillfället och Juventus ligger på en sjukt hög nivå för tillfället. Jag anser själv att Roma är en större konkurrent nu med tanke på att det är det enda laget som på allvar utmanar Juventus om att vara herren på täppan i italiensk fotboll. Men Inter är ändå Inter, håller man på Juventus då gillar man inte Inter helt enkelt. Så rent principiellt så skulle jag nog säga att jag är emot att Juventus värvar Sneijder. Men ska jag tala ur ett opartiskt perspektiv vore ju Sneijder till Juventus en klockren värvning. Jag kan ju garantera er att jag har sett fler matcher med Sneijder i Inter än vad jag har sett med honom i Galatasaray vilket gör att det är svårt att avgöra huruvida Sneijder fortfarande håller på den absolut högstanivån. Min känsla är dock att han fortfarande har en del kvar att ge på den stora scenen. Jag tror inte att han skulle kunna gå in i ett Real Madrid eller ett Chelsea och dominera helt och hållet där, för där finns det spelare som uppenbarligen är bättre än honom. Men däremot är det en väldigt spelskicklig mittfältare i sina bästa stunder, bra passningsfot han har ett bra skott och kan också tillföra med att fylla på med löpningar inne i boxen. Han är inte någon statisk spelare som är lättläst utan han kan hitta på lite vad som helst på planen, han kan droppa ner på en kant och utgå därifrån ett tag för att sedan söka sig tillbaka på mittfältet. Men om nu Sneijder ska gå till Juventus, då undrar jag vart han ska få plats? Innebär det här då att någon på mittfältet kommer att få lämna? Jag har ju kommenterat Paul Pogbas situation tidigare här på bloggen och jag har varit tydlig med vad jag tycker i den frågan. Jag tycker att Juventus ska undvika att sälja Pogba med tanke på hur bra och viktig han är för det här laget. Men jag kan känna att ska Sneijder in i detta Juventus då måste någon på mittfältet stiga åt sidan eller till och med flytta vidare då jag utgår från att Pogba inte är särskilt intresserad av att sitta på bänken. Dock ser jag det som mer troligt att en sån som Vidal kommer att skeppas iväg om Sneijder nu skulle vilja komma till oss. Pogbas klokhet och hans spetsegenskaper skulle jag gärna vilja behålla med tanke på att vi är en klubb som aspererar på en Champions League final. Jag älskar Vidal det har väl ingen missat men med handen på hjärtat är jag villig att erkänna att han har inte varit lika bra den här säsongen. Tycker inte att han är samma avgörande poängspelaren som han var under sina första två säsonger utan han har mer blivit en mer arbetande mittfältare. Men jag tycker inte att han tar jobbet ordentligt i defensiven, där finns det brister det råder det ingen tvekan om. Marchisio är det många som vill se lämna och han ryktades ju vara på väg till Manchester United för några säsonger sedan men då var han ju stekhet och spelade som i trans, nu är han inte lika bra längre och då är han inte lika intressant längre. Men jag vill nog gärna ha Marchisio kvar just för att han gör ett hundraprocentigt jobb när han spelar vilket jag saknar hos Vidal stundtals. Och ska vi behålla det spelsystem som vi har kört med under säsongen och Sneijder ska in i laget då finns det ingen riktig plats för Vidal med hans nuvarande form, ingen självklar plats i alla fall. Prislappen ligger på 20 miljoner euro, vilket är fördel för Juventus med tanke på att man ska vara försiktig med att göra för stora affärer i det här läget med tanke på FFP (Financial Fair play). Men 20 miljoner euro för Sneijder det låter ju som en behaglig affär och lite av ett fynd får vi väl ändå lov att säga. Och jag tror att han skulle kunna göra jättebra ifrån sig i Juventus. Skulle han explodera och komma upp på den nivån han var när han spelade i Inter då hade jag tagit honom alla dagar i veckan. Men som sagt, jag vill poängtera att det bara gäller det sportsliga men innerst inne tycker jag att det kan vara en liten smutsig värvning. Det är en Interspelare, jag förknippar han så mycket med Inter med tanke på vilket avtryck han gjorde i den klubben och då tycker jag inte att man som rivaliserande klubb värvar en sån spelare. Jag tror jag är ganska ensam om den här åsikten, men det spelar egentligen ingen roll jag tycker givetvis att det rent sportsligt vore en riktigt bra förstärkning. Men om Sneijder kommer då måste någon flytta på sig och då tror jag att Vidal får söka sig vidare men då tror jag inte att det blir Real Madrid utan det blir det någon klubb som står längre ner i hierarkin, mittenlag i Bundesliga eller mittenlag i Premier League för så pass mycket sämre har han varit under den här säsongen.

 

 

Nu vill jag prata lite om Khedira som inte får så mycket speltid i Real Madrid. Det här är ju ett bevis på att det är svårt att få alla att bli nöjda när man arbetar på det sättet som Real Madrid gör. Så fort de ser en bra spelare så värvar de in honom utan någon ordentlig research. Nu säger jag inte att Khedira är dålig men min poäng är bara att jobbar man på det sättet som Real Madrid gör att man hela tiden vill bygga på det här världslaget då finns det inte någon riktig plats för samtliga stjärnor. Jag vet inte om det är sant men jag har hört att president Florentino Perez som jag tror att han heter såg James Rodriguez under VM och tänkte att det här verkar vara en bra spelare och så kontaktade man Monaco och köpte honom för sisådär 700 miljoner kronor om det inte var ännu mer till och med. De hade inte ens gjort någon ordentlig research på vad det var för typ utav spelare utan Perez skulle bara ha honom för att han var bra under VM. Jag tycker att man måste ju ha lite långsiktighet som klubb när du värvar spelare, du kan ju inte bara plocka in stjärna på stjärna för då får ju inte alla plats och du får ju inte någon kontinuitet i laget. Dessutom får du ganska dyra spelare som sitter på bänken och förmodligen inte är så glada över hur deras situation är. Jag tror exempelvis att en sån som Kaká bara vill glömma sin sista tid i Real Madrid då han satt på kvisten som det heter mestadels under sina sista år. Hur mycket avtryck gjorde Michael Owen egentligen under sin tid i Real Madrid? Hur mycket uträttade Jerzy Dudek under sin tid i Real Madrid? Hur mycket fick Sneijder ut av sin tid i Real Madrid? Vad presterade Adebayor under sin tid i Real Madrid? Jag kan hålla på i flera dagar och rabbla upp exempel på spelare som plockats in i Real Madrid men som inte riktigt har lyft klubben till några högre höjder. Känslan är att Real Madrid bara vill fylla på med spelare på spelare för att sedan strunta totalt i deras karriärer och bara ha vissa som rotationsspelare eller till och med truppspelare som bara är till för att fylla ut platser på bänken och det tycker jag ju inte är schyst. Som läget är nu om vi tittar på Real Madrids mittfält så är det ju Kroos, Isco och James som spelar och då ska vi lägga till att Modric just nu har lite skadebekymmer men annars har nog han en given plats på mittfältet. Och det är klart att man kan ju ställa sig frågan vart ska Khedira spela någonstans? Kroos har man nyss värvat och det vore ju tjänstefel att sätta honom på bänken, Isco antar jag är en långsiktig lösning då han väl tecknade ett femårskontrakt med klubben. Jag tror till och med att han blev Carlo Ancelottis första värvning till hans lagbygge. Jag tror inte att Ancelotti vill placera Isco i den metaforiska frysboxen, han är verkligen i ett skede i karriären där han måste få mycket speltid. James då? Det är samma sak där han har nyss värvats till klubben och du köper ju inte en spelare för 700 miljoner kronor för att ha honom som backup det säger sig självt att det håller inte. Så med det spelare som finns att tillgå på mittfältet och i och med att de spelar 4-3-3 då har jag svårt att se vart Khedira ska spela någonstans i det här laget. Vart ska han då flytta? Det är två klubbar som jag kommer att tänka på när man pratar Khedira och det är Arsenal och Liverpool. Jag tycker att Arsenal skulle få bra av en defensiv mittfältare av Khediras kvalitéer. De har haft en skadebekymmer på viktiga positioner och man brottas fortfarande med den del skadeproblem. Arteta tycker jag inte har varit lika bra som han en gång var och Wilshere och Flamini tycker jag inte heller fyller de defensiva luckorna på ett tillräckligt bra sätt för att ta några exempel. Med Khedira skulle Arsenal få lite mer struktur på mittfältet och Khedira är dessutom en spelare som skulle kunna fördela bollen på ett bra sätt ut mot kanterna och mot anfallet. Jag tror även att backlinjen skulle känna en trygghet om de fick ha en Khedira framför sig. Och med tanke på att Wenger verkar vilja köra på med de mittbackarna han har då är det egentligen bara en defensiv mittfältare kvar att värva om han inte vill förstärka backlinjen. Dessutom är Khedira vad man har hört väldigt god vän med Özil och det Mertesacker finns också där som bekant. Arsenal brukar man ofta koppla ihop med Frankrike i och med Wenger och de franska spelarna som har varit där, men Arsenal har blivit lite tysk influerat med tanke på värvningarna av Podolski, Özil och Mertesacker. Podolski som för övrigt är klar för Inter på lån vad det verkar, men det var ett sidospår. Dessutom vill jag minnas att Wenger är uppvuxen nära tyska gränsen och att han pratar nästan lika bra tyska som franska, jag låter det vara osagt men jag är ganska säker på det. Å andra sidan man vet aldrig med Wenger, han kan ju välja att bara köra på med det han har och bara skita i vad vi säger. Och sen när han inser att nu börjar det bli dags att kanske ta in en spelare ja då väntar han till slutet av fönstret och tar in någon halvdan spelare på lån, ledsen Kim Källström men det var ingen succé du gjorde för Arsenal direkt under den korta tid du spenderade där. Liverpool då? Ja det är klart att han skulle kunna gå dit. Det känns som att det finns många problem Liverpool brottas med, men att det saknas en defensiv mittfältare är vi nog alla överrens om. Gerrard tyckte jag fungerade utmärkt i den rollen i många av de avgörande matcherna under förra säsongen och jag har velat ha honom kvar där länge, men jag är beredd att ändra mig när det gäller den frågan. Om Gerrard ska spela som han gjorde i kvällens FA cup match mot Wimbledon borta där han tar en maxlöpning rakt in i boxen och nickar distinkt in ledingsmålet, då tycker jag att han är värd att spela i en mer offensiv roll. Och då är det frågan vem ska spela som den lite mer sittande mittfältaren av de 4 eller 5 spelarna beroende på vilket spelsystem Liverpool spelar? Lucas poppar upp spontant men jag tycker ju inte att han håller måttet riktigt, Henderson tycker jag kan göra jobbet men jag skulle hellre ha honom som en lite mer offensiv spelare då jag vet att det finns en enorm potential när det kommer till att fylla på med löpningar inne i boxen. Joe Allen orkar jag knappt prata om, jag känner inte för att ta fram stora motorsågen just nu men jag kan säga som så mycket att Liverpool skulle må bra av en defensiv mittfältare det råder det ingen tvekan om. Det här är en fråga som skulle löst i somras kan jag tycka men nu har den inte gjort det och då tycker jag att man skulle kunna börja visa konkret intresse för Khedira istället för att lägga onödigt krut på Shaqiri tillexempel. Och jag avslutar Khedira snacket med att avslöja att Bayern München har det snackats om att de ska vara intresserade av honom om han nu vill lämna Real Madrid, så att han kan ju mycket väl hamna där också. Det är väldigt stort att spela för Bayern München för en tysk, den har en sådan otroligt hög status den klubben. I Tyskland är Bayern München vad Real Madrid är i Spanien och vad Manchester United är i England, oerhört hög status och attraktionskraft har Bayern så skulle de höra av sig då tror jag att Khedira väljer att gå dit.

 

 

Vi avslutar med att snacka lite om Raheem Sterling och då ska vi faktiskt prata om Real Madrid igen och vi ska prata om Liverpool igen, det känns som att stora delar av det här inlägget hänger ihop på något sätt. Av det Sterling visade ifjol och under våren i synnerhet tyckte jag att det såg riktigt bra ut och han var ju stundtals helt fenomenal. Att det finns klubbar som håller ögonen på honom tycker jag inte är så konstigt för det är en spelare som kan bli riktigt bra, han är nyss 20 fyllda och ändå har han redan kommit såhär långt i sin karriär. Däremot om jag nu får vara lite kräsen och hård igen tycker jag inte att han har uträttat tillräckligt mycket bra saker under lång tid för att jag ska hålla honom som en av världens bästa spelare. Sterling är en mycket habil fotbollsspelare men absolut inte fantastisk. Och nu kanske ni blir förvirrade men jag tycker att habil är ett positivt ord och Sterling är habil det vill säga en väldigt bra spelare. Men han är ju inte i närheten av de allra största spelarna som Messi, Ronaldo, Zlatan eller Hazard. Därför tycker jag det är lite märkligt att Real Madrid av alla klubbar på något sätt verkar ha något form av intresse för att värva Sterling i det här läget. Det snackas om att man är beredda att dega upp omkring 50 miljoner euro för att få honom till den spanska huvudstaden. Jag reagerar väldigt negativt på dessa rykten. Och jag känner bara att Sterling borde tänka till en extra gång innan han skriver på för Real Madrid. Han är 20 år, han är inte ens i närheten av färdig. I Liverpool är han en av de bästas spelarna och han har ändå ett någorlunda högt anseende bland supportrarna. Det hade känts väldigt jobbigt om han går till Real Madrid i det här läget. Jag känner att det är en risk att han går från att vara given i Liverpool för att sedan gå till Real Madrid och få mycket på bänken och inte få särskilt mycket uträttat och sedan får han åka hem med en svans mellan benen. Återigen alla vet ju hur Real Madrid funkar, Florentino Perez kan få för sig att köpa vem han vill bara för att visa vilken makt han har. Titta bara på hur Di Maria behandlades, man skeppar iväg en av världens bästa fotbollsspelare. Det finns få spelare som är som Di Maria, en riktigt hårt jobbande spelare både framåt och bakåt. Han är en riktig box till box spelare helt enkelt och honom skeppar Real Madrid iväg och så säljer man Xabi Alonso och istället köper man in Toni Kroos och James Rodriguez. Real Madrid vill bara visa upp vilken makt de har att de har sina pengar att spendera och det är klart att då kan de får för sig att värva precis vem som helst. Det har snackats om Hazard, Vidal och Pogba sen tidigare och det är klart att de skulle kunna få för sig att slanta upp rejält med pengar för att få de spelarna också. Men fotboll är en sport där det är 11 man som går ut på planen, det går verkligen inte att peta in alla spelare på planen. Jag var inne på det tidigare att vem sjutton ska Khedira peta i Real Madrid just nu? Och frågan känns ju än mer relevant om vi pratar Sterling, vem ska han peta i Real Madrid? Visserligen kan han spela både som en winger eller som en traditionell ytter och även som central anfallare eller jag Rodgers verkar tro att han klarar av att göra det. Men om vi tittar på Real Madrids anfallstrio, hallå broder softa ner alltså du ska konkurrera med Ronaldo, Benzema och Gareth Bale du kommer inte att bänka någon av dem. Möjligen om det står 6-0 i halvtid mot Eibar hemma då skulle Sterling kunna få lite speltid. Men jag tycker verkligen inte att han är i närheten av den klassen som Real Madrid håller. Här snackar vi världens bästa lag tillsammans med Bayern München och kanske Chelsea om vi bara går på vad de har presterat den här säsongen. Ska Sterling gå till ett lag som siktar på att försvara sin Champions League titel och peta Gareth Bale, Benzema, Ronaldo, James, Kroos, Modric eller Isco? Nej tyvärr jag är ledsen Sterling jag håller på dig men jag tycker verkligen inte du ska gå till Real Madrid i det här läget. Jag kan känna såhär att det bästa för Sterlings karriär det är om han förlänger med Liverpool nu till 2020 exempelvis med utköpsklausulen inkluderad och fortsätter han då att prestera som han gjorde under våren 2014 under längre perioder innan hans nya kontrakt löper ut då tror jag att Real Madrid kommer att höra av sig och visa ett konkret intresse och då är det bara att tacka ja. Men att gå som 20-åring till Real Madrid när man inte är en komplett spelare än det ser jag som en stor risk. De tekniska kvalitéerna har han ju för att lyckas i La liga men däremot är han ju inte i närheten av att kunna hävda sig där fysiskt. Det hade varit intressant att se en duell mellan honom och Marscherano exempelvis. Kort ska jag bara nämna att det låter nästan fullständigt vanvettigt att Liverpool på allvar skulle vilja skriva in en klausul i Sterlings nya kontrakt att han inte får gå till en konkurrerande Premier League klubb för att förhindra en övergång till Chelsea eller Manchester City eller Manchester United för att nämna några exempel. Sterling är fri att gå vad han vill, om Liverpool inte visar på allvar att de är ett lag som blir att räkna med i framtiden då tror jag att Sterling vill prova på något nytt. Och han är ingen Steven Gerrard som har stått på The Kop som liten grabb och sedan tagit sig hela vägen in i Liverpools A-lag. Han kom till QPR som 11-åring om jag inte minns helt fel och har fostrats där och sedan kom han till Liverpool ett antal år senare. Det är klart att det vore trist om han skulle bli en riktigt bärande spelare för Liverpool och vara en av våra och Premier Leagues bästa spelare och få ytterligare ikonstatus bland oss supportrar, om han skulle gå till Manchester United exempelvis det hade ju känts lite jobbigt. Men samtidigt är fotbollsvärlden som så idag att det är pengar och titelchanser som styr och inte klubbmärkena även om man emellanåt kysser klubbmärket lite då och då. Men jag vill inte att Sterling går till Real Madrid i det här läget, risken är att han kommer få sitta mycket på bänken och då kommer vi att börja prata om bänknötaren Sterling och då kan han hamna i en Kaká situation till slut och då är kanske hans fotbollskarriär förstörd. Och varför ska man riskera att förstöra sin fotbollskarriär egentligen? Det är ju bara onödigt. Så nej Sterling, förläng kontraktet och sedan är du fri om några år att flytta vart du vill då du är riktigt mogen för det.

 

Då har det blivit dags att snacka silly season igen. Nedräkningen fortsätter, snart är januarimånaden här och det är dags för klubbarna att börja göra affärer. Jag har som vanligt valt ut några saker jag vill kommentera och tycka till om. Vi ska snacka lite Lukas Podolski, jag tycker vi kan prata lite om Asamoah och så känner jag att jag måste bara kommentera Melker Hallbergs icke optimala situation i Udinese.

 

Vi börjar med att snacka lite Lukas Podolski som nu har börjat tröttna på att sitta på bänken i Arsenal. Inte förvånande på något sätt, så fort en spelare hamnar i den metaforiska frysboxen då går alltid ryktena igång om att spelaren ska byta klubb. I Podolskis fall kan jag bara instämma om att hans situation är inte särskilt optimal just nu. Precis som han säger intervjuer, han är inte någon duvunge längre utan det här är en etablerad spelare som fått vara med om en hel del och han är i ett skede av karriären där han måste få spela. Om det fortsätter som det är nu då kommer han ju tappa mycket i fart och sin förstatouch. För det är så att får du inte tillräckligt med speltid över en längre period då tappar du mycket i fart och teknik vilket är de två viktigaste egenskaperna för att du ska lyckas som fotbollsspelare. Det är klart att du bara kan leva på att du är stark om du exempelvis spelar mittback, men idag fungerar fotbollen som så att du måste kunna spela fotboll också. Har du ingen fart i det du gör och besitter du inte tillräckligt med tekniska kvalitéer som finter och passningsspel då känns det som att då är du ganska körd. Tittar man på Arsenals anfallsbesättning tycker jag att det är anmärkningsvärt att Podolski inte har fått så mycket speltid. Och det jag ställer mig frågande till Arsenal och i synnerhet Wenger, behövde man verkligen värva Danny Welbeck när man redan har Podolski att tillgå? Danny Welbeck tyckte jag var riktigt bra för ett par säsonger sedan i Manchester United, men han har alltid fått stå i skuggan bakom Van Persie och Rooney och med facit i hand var det givetvis bra för honom som individ att han bytte klubb då det numera finns en Falcao i Van Gaals projekt. Men jag ställer mig frågande till att varför just Arsenal plockade in Welbeck. När jag skrollar igenom de sociala medierna blir jag förvånad över den här övertygelsen om att det var absolut nödvändigt att plocka in Welbeck i slutet av sommarfönstret. Det är klart att Arsenal har haft en medelmåttig säsong hittills och de har en del problem men frågan är om problemet sitter i anfallsbesättningen? Jag skulle vilja säga att den inte gör det. Arsenals stora problem är att man ständigt dras med skador på viktiga positioner vilket gör att det begränsar de något enormt när de ska få igång ett anfallsspel som håller för att vara med och slåss om ligatiteln med Manchester City och Chelsea. Men att Podolski inte tar en plats i Arsenals startelva tycker jag är märkligt. Alexis Sanchez har visat sig vara en riktigt bra värvning såhär långt och jag skulle vilja säga att Arsenal har mycket att tacka honom för. Hade Alexis Sanchez varit skadad och inte kunnat delta i så många matcher då är jag övertygad om att Arsenal hade varit i en ännu värre situation nu. Alexis kan göra det där oväntade med bollen, stillastående kan han ju sätta igång ett anfallsspel från ingenstans. Och han har en underbar tajming i sina löpningar inne i boxen. Nu har jag inte sett alla matcher med Arsenal då det finns ett annat lag i Premier League som jag har lite mer känslor för men av det jag har sett av Arsenal den här säsongen har Alexis lite för ofta hamnat nere på kanten och därifrån gör inte han mål. Och jag tycker att både Giroud och Welbeck inte är den typen av spelare som smäller in 25 mål på en säsong. Men jag tycker att Podolski kan bli den spelaren för dem om han bara får tillräckligt med förtroende från Wenger. Men då gäller det för Wenger att han vågar släppa fram honom, men det har han inte gjort och då är det naturligt att Podolski ser sig om efter andra alternativ. Frågan är då, vart ska han gå? Det har snackats om Inter bland annat vilket jag kan förstå då Inter för tillfället är en klubb som tar emot allt de kan få. Inters anfallsbesättning är ju inte optimal direkt. Palacio gjorde visserligen mål nu i sista matchen innan jul och nyårsuppehållet men innan dess hade han ju inte gjort mål på evigheter. Och Icardi tycker jag fortfarande inte är den spelaren som har lyft Inter till några högre höjder, det är fortfarande en bra och lovande spelare men han har en bra bit kvar innan han är en världsanfallare. Jag tror att Inter skulle lyftas av att Podolski anslöt i januari, jag är ganska säker på att han skulle kunna göra runt 13 mål på en vårsäsong. Samtidigt kan inte Podolski göra allting själv det måste man vara medveten om, men jag tror att Inter skulle må bra av att få in en sån som Podolski. Han är ett så pass stort namn att han drar till sig bevakning bara genom att visa sig på planen och då skulle han kunna skapa yta för Icardi och Palacio. Samtidigt måste mittfältet bli bättre på att ge anfallet tillräckligt med bra bollar och där brottas man kanske med ett ännu större problem. Men jag är inte förvånad att Inter nämns som en av klubbarna som Podolski skulle kunna gå till och jag skulle inte tycka att det vore helt fel för honom att byta klubb i det här läget. Nu har han ändå varit i Arsenal ett tag och det har inte riktigt blivit som han hade tänkt sig. Känslan är att Wenger vill fortsätta köra på med Giroud och Welbeck eller till och med Sanogo och Podolski befinner sig i ett läge i sin karriär där han inte har råd att vara fjärdeval i sitt klubblag. Han måste få spela om inte hans karriär ska bli direkt hotad. Och om han flyttar så har Wenger bara sig själv att skylla, det finns ett sånt sparkapital och en sådan potential i Podolski men Wenger har valt att inte ta till vara på det och då har han bara sig själv att skylla. Om Inter kommer med ett bud på Podolski då tror jag faktiskt att Arsenal utan några som helst tveksamheter accepterar det och jag tror att Podolski kommer känna sig ganska nöjd med att få byta miljö. För det är en riktigt bra avslutare och fotbollsspelare rent allmänt som är för bra för att sitta på bänken.

 

 

Vi stannar kvar i London för Chelsea uppges vilja ha Asamoah från Juventus. Det här ryktet var något som förvånade mig när jag hörde talas om det. För jag tycker att om man tittar på Chelseas lag den här säsongen tycker jag att det är ett fantastiskt lag. Min känsla är att de har verkligen inga svagheter, de har Thibaut Courtois som är en fantastisk målvakt de har en fantastisk backup i Petr Cech som egentligen är för bra för att vara andremålvakt. Backlinjen är fantastisk, mittfältet är nästan läskigt att prata om hur bra det är och anfallsbesättningen är inte så dum den heller. Det jag funderar över när jag hör att Chelsea sägs vara intresserade av att plocka upp Asamoah, vart ska de spela honom? Vem ska han peta? Det som är fördelen med Asamoah är att han är en ganska mångsidig spelare. Han kan spela som vänsterback i en fyrbackslinje och göra ett riktigt bra jobb både offensivt och defensivt och han kan även lira som ytter eller wingback för att tala modernt fotbollsspråk i en så kallad "fembackslinje". Han är väldigt anpassningsbar, det spelar ingen roll om du spelare honom som vänsterback eller som ytter för han klarar båda positionerna utsökt. Men vad ska han i Chelsea och göra? Jag känner mer att Chelsea likt Real Madrid tenderar att göra ganska ofta bara vill visa upp vilket makt de har att de har så mycket pengar att de kan ta in vilken spelare de vill. Jag tror inte att Mourinho är så intresserad av att slänga in Asamoah i en startelva utan jag tror mer att han kan tänka sig att ta in honom som en rotationsspelare eller till och med en ren backupspelare. Och precis som med Podolski tycker jag att Asamoah är en alldeles för duktig fotbollsspelare för att sitta på bänken och få vara lite joker eller backup. Nu vet ju ni att jag håller på Juventus så jag ser ju gärna att Asamoah blir kvar, men tittar man på situationen ur ett rent objektivt perspektiv då har jag svårt att se varför Asamoah ska flytta till Chelsea. För mig är Azpilicueta given på vänsterbacksplatsen, jag skulle inte vilja flytta på honom även om jag inte tycker att han är någon fantastisk spelare att ha på den positionen. Men han gör ett gediget jobb och han är riktigt bra defensivt men däremot är han svagare offensivt, men i och med att han är så bra i försvarsspelet så kompenserar det hans svagheter i offensiven. Men trots att jag personligen inte håller Azpilicueta som någon världsspelare tycker jag ändå att han går före Asamoah. Och ska Asamoah spela på mittfältet blir det nästan patetiskt när man ställer frågan vem han ska peta? Hazard är ingen spelare som kommer att förpassas till bänken, i sina bästa stunder är han en av världens bästa mittfältare så han kommer Asamoah inte att peta. Willian är det många som klankar ner på och menar att han inte är så bra. Det är klart att han har kanske inte kommit igång än och blivit den där fantastiska spelaren på Chelseas mittfält, men han är den typen av spelare som kan bryta mönstret med sina dribblingar och fina löpningar så jag vill nog gärna ha Willian kvar på planen om jag får välja mellan honom och Asamoah. Schürrle glömmer man nästan bort i sammanhanget och det är också en väldigt bra spelare. När han väl bestämmer sig för att plocka fram bollen och sätta igång någonting på kanten då går det undan. Och de som varit lite tveksamma till hur bra Schürrle är kan ju bara ta och blicka tillbaka på sommarens VM då jag tyckte att han stundtals var helt fantastisk. Och om Asamoah ska skolas om och flyttas in på de centrala delarna av Chelseas mittfält har jag svårt att se vart han skulle spela någonstans. Fabregas har varit helt magisk den här hösten och han kommer inte bli petad och Oscar och Matic är två riktiga slitvargar som gör ett hästjobb i defensiven, lägg där till att Oscar även besitter offensiva kvalitéer då han kan fylla på i anfallsspelet vilket han visade i VM. Min magkänsla är att om Asamoah flyttar till Chelsea så kommer han att hamna i en liknande situation som Salah har hamnat i. Chelsea vann dragkampen med Liverpool om honom när han skulle lämna Basel om jag minns rätt, men vad gjorde Chelsea med den potentialen? Jo de valde att ha honom som lite joker att slänga in lite då och då när de kände att det var läge för det. Dåligt skött av Chelsea som klubb för jag tycker inte att man slarvar bort en sådan potential och mer eller mindre förstör en del av en spelares fortsatta karriär. Återigen jag undrar om Mourinho verkligen är så intresserad av att ha Asamoah som startspelare när han redan har ett drömlag att ställa upp med. Och vad händer med Salah om Asamoah kommer in? Ska Salah då förpassas ännu djupare in i frysboxen? Jag tycker att det blir lite respektlöst mot Salah. Tittar man på Asamoahs situation i Juventus så är den ganska stabil, nu har han haft lite skadeproblem vilket gjort att han inte kunnat spela kontinuerligt men jag tycker att han är given i Juventus startelva. Jag tycker inte att Evra varit tillräckligt bra som ytter i Juventus fembackslinje eller trebackslinje eller vad vi nu vill kalla det för. Jag föredrar att ha Asamoah från start, han är viktig med sin kvickhet och sina väldigt fina inlägg. Han har gjort en del fina förarbeten till Tevez mål bland annat. Och rent hierarkiskt känns det inte som att Asamoah byter upp sig särskilt mycket om han går till Chelsea. Får Juventus ordning på de mentala bitarna håller jag de som en favorit till att vinna Champions League. Juventus lär dessutom om inte laget rasar ihop vinna ligan ännu en gång. Det är titelgaranti i Juventus och det är titelgaranti i Chelsea också. Däremot kanske Chelsea är något mer kompletta i samtliga lagdelar än vad Juventus är, men maktbalansen mellan klubbarna är inte så stor längre om vi pratar om det som presteras på fotbollsplanen inte ekonomiska muskler såklart. Men skulle Asamoah gå till Chelsea tror jag att han riskerar att sitta en del på bänken vilket han inte riskerar om han stannar kvar i Juventus. Men att han drar till sig intresse från en av världens största klubbar är inte så konstigt. Och det snackas om att övergångsumman ligger runt 300 miljoner kronor vilket jag kan förstå, för det är en riktigt bra spelare som du kan använda på flera positioner just för att han är så flexibel och anpassningsbar.

 

 

Jag tycker att vi avslutar med att ta en titt litegrann ner i undervegetationen då jag vill prata om Melker Hallberg. Alla minns vi när han hoppade in mot Elfsborg 2012 och slog till med ett drömmål med vänstern rakt upp i krysset och avgjorde den matchen. 2013 gjorde han en riktigt bra säsong, sedan tycker jag att han gjorde en något sämre vår under 2014 men ändå lämnade han Guldfågeln arena och Kalmar FF för spel i Udinese. Och Udinese är liksom många klubbar i Serie A en lite speciell klubb. Jag vill direkt jämföra Melker Hallbergs situation med den som Marcus Lantz och Erik Edman hamnade i när de såldes till Torino. Marcus Lantz sa att han var tveksam till om tränaren ens tränaren visste vem han och Erik Edman var. Det kunde dröja flera veckor innan tränaren ens tilltalade dem och så är det när man kommer ut i Europa. I Sverige kan tränaren pyssla om dig och verkligen vara på dig om hur du mår och hur du ser på din situation. Medan när du kommer ut i Europa då ska du prestera direkt och vara något exceptionellt för att få speltid annars så förpassas du till bänken eller läktaren. Och jag är väldigt tveksam till om tränare Stramaccioni den gamla Intertränaren verkligen kände till Melker Hallberg när han kom. Jag undrar verkligen hur Udinese scoutade honom, såg de frisparken han satte mot Öster 2013 och tänkte "Honom ska vi ha!" eller hur gick det till egentligen? Jag hoppas att Melker Hallberg scoutats lite mer noggrannare än så. Men nu har han varit i Udinese en höst och det har fortfarande inte blivit en enda minuts speltid och det är oroväckande. Det här är en spelare som är tänkt att spela U21 EM till sommaren och jag utgår från att han inte ska vara backup utan han är tänkt att spela från start och vara en av de ledande spelarna. Och på längre sikt är det här en spelare som svensk fotboll skulle må bra av att få igång på allvar då jag tror att han skulle kunna göra fantastiska saker i vårt landslag. Men ska han vara aktuell för spel i U21 EM till sommaren då måste han ju få kontinuerligt med speltid, han kan inte sitta på bänken i Udinese i en hel säsong och rulla tummarna det håller inte. Och om vi bortser från att landslaget kan förlora på Melker Hallberg inte får spela så är ju situationen ohållbar för han själv när det gäller hans egna utveckling. Han är en ung spelare som måste få spela vecka ut och vecka in för att utvecklas, han kan inte vara en spelare som sitter på bänken för att fylla ut och truppen och sen kastas in när någon spelare blir skadad. Jag sa redan från första början när det blev klart att Melker Hallberg skulle gå till Udinese att det kommer inte att bli bra för honom. Min känsla var att han skulle hamna i en situation som Linus Hallenius hamnade i när han gick till Genoa. Det slutade med att han lånades ut till ett antal klubbar, han var ju inte ens i närheten av någon startplats i Genoa. Samtidigt kan jag förstå att Hallberg valde att tacka ja till den här möjligheten, tänk att få chansen att konkurrera om en plats i ett hyfsat starkt Serie A lag det är klart att det låter mycket roligare att harva runt i Kalmar. Men jag tycker det är viktigt att man tänker till när det gäller val av klubb. Det är kanske mer optimalt att flytta till Ålborg eller Groningen där du förmodligen kommer att få mycket speltid än att som första utlandsklubb flytta till Udinese. Och tittar man på svenskar i Serie A i modern tid är det ju väldigt få som har etablerat sig i den ligan. Det är egentligen bara Zlatan Ibrahimovic och Albin Ekdal som är de som har lyckats. Mervan Celik fick mer speltid än vad många kanske förutspådde men han var ju inte helt given i Pescara på något sätt. Och det finns ju flera exempel på svenskar som inte lyckats i Serie A, Agon Mehmeti och David Löfquist tror jag inte har någon vidare ikonstatus i Palermo respektive Parma om man ska uttrycka sig lite taskigt. Men ni fattar poängen, ska du lyckas flytta direkt från lilla Allsvenskan till Serie A som ändå är en förhållandevis stark liga även om standarden på den ligan har gått ner sig något enormt om man jämför med hur det var i början på 90-talet. Det kanske inte är så smart att flytta från lilla Kalmar till i det här sammanhanget stora Udinese och Serie A när man vet hur det har sett ut tidigare i de där klubbarna. Och har inte en aning om hur Serie A klubbarna fungerar då kan jag tycka att man borde göra lite research och kolla upp vad är det är för en typ av klubb som man går till. Men jag klankar inte ner på Melker Hallberg att han valde Udinese, i grunden förstår jag varför han flyttade men på längre sikt kanske det inte var ett så smart klubbval då det uppenbarligen är riktigt svårt att gå från Allsvenskan direkt till en Serie A klubb. Jag tycker att Melker Hallberg måste byta klubb i januari och det mest troliga är väl en utlåning. Nu har Udinese något form av samarbete med Granada och Watford då jag tror att de har samma ägare, jag låter det vara osagt men jag tror det är så. Joel Ekstrand gick till Udinese och han hamnade i Watford, Ranegie hamnade också han i Watford efter att ha gjort ett fåtal matcher för Udinese. Det som är den stora skillnaden i Melkers situation är att han inte varit i närheten av att få spela den här hösten. Och jag tycker att när Melker inte ens får göra ett inhopp i en cupmatch hemma mot bottenlaget Cesena då finns det inte så mycket som talar för att han kommer att få chansen på allvar av tränare Stramaccioni och då är det en ohållbar situation och då måste han helt enkelt se över andra alternativ. Jag tror inte att Melker innerst inne tycker att det är så himla gutt att sitta på bänken varje match och aldrig få hoppa in. Så dels för Melkers enskilda karriär och för svensk landslagsfotbolls skull så måste Melker lånas ut, han har inte fått spela en enda minut under den här hösten och det är för mig en situation som inte är optimal på något sätt. Därför hoppas jag att det blir en utlåning till Granada eller Watford, för han har för mycket spetskompetens i sitt fotbollskunnande för att sitta på bänken och aldrig få spela. Jag skulle hellre se honom i Granada då spansk fotboll skulle passa honom bättre där det är lite mer teknik och inte så mycket fysiskt spel. Jag tycker att han väger lite för lätt för att gå rakt in i Championship där det smälls på en hel del, men samtidigt tror jag att han skulle kunna anpassa sig och kunna komma in i den spelstil som utövas i Championship också. Precis som Asamoah så är Melker Hallberg en väldigt flexibel spelare som klarar av att spela i olika roller på mittfältet. Han kan både spela som den defensiva av de två innermittfältarna men han kan även vara den som sätter igång med passningar och som styr ett anfallsspel. Men om det inte sker någon drastisk förändring så tycker jag att Melker Hallberg måste lämna Udinese, det börjar bli påtagligt att han inte ingår i Stramaccionis startelva och då tycker jag att det är dags att han ser sig om efter andra alternativ. Och Watford eller Granada känns ju ganska logiskt att han skulle hamna i någon av de klubbarna med tanke på det samarbete Udinese har med dem.

 

 

Då är det dags för silly season snack igen, vi kommer allt närmare januarifönstret och det finns såklart en del att prata om. Som vanligt har jag valt ut några saker jag vill ta upp.

 

Jag tycker att vi kan börja med att prata lite om Martin Ödegaard. Vem är då detta? Undrar ni kanske. Om jag ska vara ärlig så har jag inte full koll på den här spelaren, det var först när det blev ett sånt jäkla surr om honom som jag började få upp ögonen för honom. Han har provtränat med bland annat Liverpool och Arsenal och han har besökt Bayern München och så skulle han besöka Real Madrid och Barcelona också. Det snackas mycket om vilken klubb som ska vara villiga att värva honom. Jag har inte sett så många matcher från norska ligan ska jag vara ärlig med att säga, men jag har skannat youtube och letat långa klipp på den här killen. Det är jättesvårt att göra en bedömning när man ser några klipp på youtube på en spelare som sägs vara en supertalang. Men jag håller med om att det är en spännande spelare. Av det jag sett av honom tycker jag att det ser lovande ut, han kan ju göra saker med bollen som gör att man blir väldigt imponerad. Otroligt skicklig på att hålla i bollen och han har en förmåga att läsa av när det är dags att släppa bollen i tid och han har gjort en del assist. Min känsla är att han är mer av en framspelare än målskytt, men som sagt det är jättesvårt att bedöma det efter att ha sett några enstaka klipp av honom. Men jag ska gå rakt på sak, jag blir ju lite mörkrädd när jag hör att Barcelona och Real Madrid exempelvis skulle vilja värva honom redan nu. Det är klart att det här är en talang som är något utöver det vanliga men vad kan vi begära av den här spelaren egentligen? Han är ju ett barn han har nyss fyllt 16 år. Det är klart att jag förstår att en talang som är något utöver det vanliga får ögonen på sig, men frågan är om det är rätt väg att gå att dra till en storklubb i det här läget. Hur många gånger har en spelare dragit till en storklubb direkt när den varit 16 år och sedan tagit en plats direkt och dominerat och sen blivit en superstjärna. Ronaldo är världens bästa fotbollsspelare, men gick han direkt till Real Madrid när han var 16 år? Svar nej. Utan hans seniorkarriär började hemma i Portugal i Sporting Clube de Portugal och sedan hamnade han i Manchester United och efter det i Real Madrid. Vad jag vill komma fram till är att hur ofta har en väldigt ung spelare flyttat från en mindre klubb till en av världens största klubbar och tagit en plats direkt? Min känsla är att ska Ödegaard ta en plats i Barcelona då måste han vara exceptionellt bra. Jag vill inte vara den som är den, men broder hallå tänk efter lite till om du funderar på att skriva på för Barcelona. Du ska konkurrera med Messi, Neymar, Suarez om du ska spela som en av anfallarna och ska du spela på mittfältet ska du konkurrera med Iniesta och Xavi du kommer inte att bänka någon av dem. Jag tror inte att Ödegaard skulle fått hoppa in en match likt den som var i helgen då Barcelona slog Cordoba med 5-0. Jag är helt övertygad om att om Ödegaard går till Barcelona då tror jag att det kommer att sluta med ett antal utlåningar för hans del. Jag vill direkt jämföra med en annan talang som faktiskt tillhör Barcelona, nämligen Gerard Deulofeu som gjort det bra i Barcelona B och i ungdomslandslagen för Spanien. Men förra säsongen var han utlånad till Everton och han blev inte ens ordinarie i Everton under sin tid där och i år tror jag att han är utlånad till Sevilla om jag inte missminer mig. Barcelona är en klubb som bara roffar åt sig världsstjärna på världsstjärna. Det finns en anledning till att de köpte Suarez, de ville spetsa till offensiven ytterligare och det är klart att man då köper en av världens bästa anfallare och fotbollsspelare som vann Premier Leagues skytteliga. Deulofeu kommer förmodligen aldrig ta en plats i Barcelonas startelva och jag tror inte att Ödegaard kommer att kunna göra det heller. Och om frågan bara handlar om att Ödegaard ska ta en plats i Barcelona här och nu så är svaret definitivt nej. Jag tycker att Ödegaard borde tänka efter en extra gång innan han skriver på för Barcelona eller Real Madrid för den delen. Det finns egentligen bara en klubb som jag tror skulle kunna passa honom och det är Arsenal. Jag tror att han långsamt skulle kunna fasas in där på ett omsorgsfullt sätt. Jag tror inte att Wenger vill förstöra någon talang, utan han skulle nog kunna slänga in Ödegaard in någon FA-cup match eller ligamatch med för delen när det står och väger och Arsenal behöver få in lite kreativitet på mittfältet. Och vi får inte glömma bort att Fabregas var väl runt 16 år när han debuterade i Arsenal. Jag säger inte att Ödegaard aldrig kommer ta en startplats i ett storlag, men jag kan tycka att det är lite väl tidigt att ge sig iväg på ett proffsäventyr redan nu. Jag känner spontant att Ödegaard borde stanna i Strömsgodset och när han fyller 18 då tycker jag att han kan börja blicka ut över Europa. Och fortsätter han göra det bra i Strömsgodset och visar att han är på tok för bra för den ligan, då är jag övertygad om att Barcelona, Bayern München och de övriga klubbarna som rycker i honom kommer att höra av sig igen och då är det bara att tuta och köra. Men jag tycker att man ska vara försiktig med att dra iväg så tidigt till en storklubb, för det är verkligen ingen garanti att du får speltid. Det kan lika gärna ta stopp och så får du åka hem en svans mellan benen. Men jag hade gärna sett Ödegaard i Arsenal, definitivt.

 

 

Jag vill prata om Alexandre Lacazette, det är också en spelare som kanske inte alla känner till. Men det här är en av fransk fotbolls hetaste spelare just nu och en av fotbollsvärldens mest omtalade. Han gjorde mål igen mot Bordeaux tror jag det var Lyon mötte jag låter det vara osagt. Men i varje fall han gjorde sitt 17:e mål för säsongen och lägg där till ett antal assist. Det här är en poängspelare av rang som många klubbar säkert har fått upp ögonen för. Ni som känner mig vet att jag sitter inte och kollar på Ligue 1 slaviskt, men av det jag har sett av Lacazette tycker jag att det ser intressant ut. Det här är en spelare som verkligen har näsa för att hitta målet och sådana spelare passar in i ganska många lag. När det gäller vilka klubbar som skulle kunna värva honom är det svårt att placera honom någonstans. Real Madrid poppar ju alltid upp när det kommer till heta spelare som finns tillgängliga på marknaden. Det är klart att de sålde Di Maria för nästan 700 miljoner kronor och det är klart att då förstår jag att de inte bara tänker sitta med de pengarna och inte göra någonting utan de lär ju vilja värva fler spelare. Men samtidigt kan jag tycka att det är mer eller mindre fullt i det där laget även om de saknar en tydlig striker bakom Benzema. Javier Hernandez tror jag inte är någon långsiktig lösning utan han känns som en Adebayor värvning som bara var inne en kort period och sen var det tack och hej. Men att Real Madrid skulle värva Lacazette i januari känns ändå inte så troligt. Men att Real Madrid har pengarna för att lösa ut honom det tvivlar jag absolut inte på med tanke på att de värvade James Rodriguez för 700 miljoner kronor eller vad han nu kostade. Sen var det får pengarna ifrån kan man ju ställa sig frågan med tanke på att de har lite skulder som behöver betalas. Men vem vet det kanske kommer in pengar från spanska staten till klubben och så får de göra vad de vill med de pengarna. Jag vet inte, jag är ingen ekonomiexpert men jag kan konstatera att pengar verkar inte vara något problem för Real Madrid. Men att Lacazette skulle gå in i Real Madrid och peta Benzema det ser jag faktiskt inte hända. Men att Real Madrid har ögonen på honom det skulle inte förvåna mig med tanke på vad han har presterat. En annan klubb som nämns är Liverpool, vilket inte är så konstigt med tanke på den anfallskris som råder där. När det gäller Liverpool har jag svårt att känna någon tillit och något förtroende till de som sköter värvningarna (Rodgers inkluderad). Det har surrats om att Liverpool tänker lägga ett bud på Benzema på 50 miljoner euro och det i sig är väl inte så konstigt. Men det som blir lite märkligt i sammanhanget är att varför planerar Liverpool att lägga det här budet nu från ingenstans? Varför var man inte ute i tid och löste Benzema redan i somras om man nu tyckte att det var värt att spendera den typen av pengar på en anfallare. Och det är ju samma sak med Lacazette han kommer ju inte vara billig och om Liverpool verkligen hade velat ha honom då skulle man ju ha löst det under sommaren, eller jag kanske är lite kräsen här? När det gäller värvningar tycker jag att man ska vara ute i god tid och lösa saker och ting annars blir det panikåtgärder som görs och så får man betala ett överpris för en spelare i januari istället. Jag tror definitivt inte att Lacazette flyttar till Liverpool. Jag tror att det kan bli fruktansvärt jobbigt för alla parter om han går dit, för tänk om han får en trög start och då kommer det höjas röster om floppvärvning och det kommer vara mycket negativa skriverier. Och ska Lacazette spela som ensam anfallare i Rodgers 4-2-3-1 formation? Nej tack det vill jag helst inte se. Liverpool är en klubb i kris och lite av ett haveri och jag tycker att man som ung spelare ska vara försiktig med att flytta till klubbar som är ett haveri. Liverpool är just nu inte ett bra ställe för unga spelare att vara på och jag ser inte Lacazette som något undantag. Jag tror att Lacazette skulle kunna gå till PSG och det känns som att han skulle passa in där. Han skulle kunna vara backup till Zlatan och Cavani och få vara med och se och lära lite, men skillnaden är att han skulle kunna få vara med och känna lite på startelvan i ett PSG som skulle kunna vara framme och hugga på en semifinal i Champions League om de verkligen får allt att stämma. Och ser man det i ett längre perspektiv så tror jag såhär att när Zlatan ska ersättas om något år exempelvis och Lacazette börjar tröttna på spel i Lyon, då tror jag att PSG hör av sig och jag tror att Lacazette kommer få svårt att säga nej. Men PSG skulle mycket väl kunna värva honom redan i januari för att säkra upp honom innan någon annan klubb kommer och haffar honom i sommar exempelvis. Så PSG tror jag skulle passa Lacazette alldeles utmärkt.

 

 

Till sist vill jag prata om Mattia Perin. Genoas målvakt och just nu backup till Buffon i Italiens landslag. Jag som följer Serie A väldigt mycket har hyfsat koll på den killen. Han har tillhört Genoa under rätt lång tid nu men har varit utlånad under perioder bland annat till Pescara där jag tyckte han gjorde det väldigt bra. Han är bra i luftrummet, väldigt bra med fötterna skulle jag säga och han har en förmåga att göra de där makalösa räddningarna emellanåt. Och nu ryktas det om Liverpool, det sägs till och med att Liverpool skruvat upp intresset rejält för Perin att försöka locka över honom redan i januari. Att Liverpool behöver en målvakt det råder det ingen tvekan om. Simon Mignolet är inte tillräckligt bra och det känslan är att han har gjort sitt i den klubben och vem fan vill ha Brad Jones som förstemålvakt?. Men jag ställer mig frågan till om Mattia Perin verkligen är sugen på att flytta till just Liverpool. Jag tycker att han ska kolla upp vad det är för lag som faktiskt är intresserat av hans tjänster. Det är ett lag som inte på något sätt kan spela försvarsspel. Ni som såg matchen mot Arsenal vet precis vad jag pratar om. När Alexis Sanchez lyfter in frisparken från höger in i straffområdet som resultaterar till 1-1 i slutet på den första halvleken då går Sakho och Toure på exakt samma boll och de krockar och så kan Debuchy bli framspelad och nicka in bollen ostört. Skrtel går inte ens in i duellen han bara hänger med, det är ett så uselt försvarsspel att det är nästan korpen nivå på det. Ska Mattia Perin kliva in i Liverpool och ta hand om allting helt själv, för någon vidare hjälp från försvaret kommer han ju inte att få. Han är en fantastisk målvakt och han skulle inte göra bort sig, men risken är att hans karriär förstörs helt och hållet av att han går till ett Liverpool som inte kan erbjuda en stabil backlinje. För inte ens Mattia Perin kan gå in och ta vartenda läge som Liverpool släpper till och då är det risk att han får plocka ut många bollar från målet och hans landslagsplats kan vara hotad. Jag tycker att han ska vara försiktig med att flytta till Liverpool i det här läget med tanke på att han är en av Italiens mest lovande målvakter och som spås kunna ta över efter Buffon. Om Liverpool hade haft en stabil backlinje likt den som Chelsea har absolut då hade jag kunnat se att han skulle kunna flytta dit utan tvekan. Men nu råder det total kaos i Liverpools försvar och då tycker jag att man ska tänka till både en och två gånger innan man skriver på ett kontrakt. Men jag tror att Perin kommer att få ögonen på sig från Juventus och Roma, allt annat vore konstigt. Det är inte säkert att han flyttar redan i januari men på längre sikt tror jag att han skulle kunna hamna i något av de lagen. Buffon är ingen duvunge längre och Marco Storari fyller snart 38 och vem vill ha en 38-åring som förstemålvakt när Buffon lägger av? Och när Buffon ska ersättas då tror jag att Juventus kommer att anmäla sitt intresse för Perin. Och Roma står och stampar med Morgan De Sanctis som också börjar bli gammal och som inte är den där fantastiska målvakten som Roma behöver i det läge de befinner sig i då man slåss om scudetton. Milan och Inter tror jag inte kommer blanda sig in i leken om Perins signatur, det känns inte som att de har de pengarna som kommer krävas för att lösa ut honom. Men jag känner att det är mer troligt att han blir kvar i Serie A och hamnar i Juventus eller Roma än att han flyttar till Premier League. Jag tror han kommer att få det mycket bättre i ett Roma eller ett Juventus än om han riskerar att få sin fotbollskarriär förstörd genom att flytta till ett Liverpool som för tillfället spelar trebackslinje med Kolo Toure, Skrtel och Sakho. Det är ingen fantastisk trebackslinje, det är inte en trebackslinje i klass med Juventus trebackslinje. Jag tror inte att Liverpool har tillräckligt med attraktionskraft för att locka till sig en av världens mest lovande målvakter och som aspererar på att bli förstemålvakt i det italienska landslaget. Jag tror att den dagen Perin flyttar då är det till Juventus eller Roma, troligtvis Juventus. Med andra ord, Perin flyttar inte till Liverpool det kommer inte att hända. Och händer det kommer jag nästan lova att jag kommer göra någonting riktigt galet vad det nu skulle kunna vara, men jag ser verkligen inte att Perin skulle gå till Liverpool det känns bara som ett fantasirykte det kommer bara inte att hända.

 

Serie A får ofta kritik för att det inte är något drag kring fotbollen som spelas där och det är för profillöst och så vidare. Men när man ser och hör ett välbefolkat Stadio Olimpico i Rom när det är stormatch och publiken bara öser på, då är det en fröjd för ögat att titta på. Roma tog emot Milan i kvällens sena match, Roma jagade viktiga poäng för att krympa avståndet till Juventus med 1 poäng och Milan är som ni alla vet inte i närheten av att asperera på någon ligatitel utan laget jagar en Europaplats.

 

 

Första halvleken tycker jag var helt okej och bitvis ganska underhållande. Det blev lite av en rivstart när Honda fick en skottläge efter 1 minut, De Sanctis stod för en dubbelräddning när han först parerade Hondas skott och sedan höll han i returen. Men bortsett från den rivstarten så var den första halvleken ingen sprakande tillställning, men som sagt helt okej. Jag tyckte det skulle bli intressant att se de här två lagen ställas mot varandra just för att de befinner sig i två helt olika situationer och världar för den delen. Roma är ett lag som är den enda utmanaren till Juventus om scudetton medan Milan ska försöka knipa spel i Champions League och man behöver dessutom kanske sälja El Shaarawy för att få verksamheten att gå runt. Det är snart 4 år sedan Milan vann ligan senast, då fanns Zlatan Ibrahimovic, Thiago Silva och Andrea Pirlo fortfarande i laget. Den säsongen var Milan förhållandevis överlägsna i ligan, men det har ju hänt en del sen dess då klubben befinner sig i en helt annan situation idag. Man har haft en backlinje som stundtals varit ganska instabil och ett anfallsspel som inte riktigt har hållit måttet för att vara i närheten av att vara uppe och nosa på några Europaplatser. Nu håller Milan på och bygger nytt och det har vid enstaka tillfällen sett ganska lovande ut men den där riktiga stabiliteten tycker jag ändå har saknats i laget. Och ikväll tycker jag inte att man genomförde den första halvleken på ett särskilt bra sätt. Det var lite för få anfall och få för chanser man lyckades vaska fram. En sån som Ménez har under den här hösten varit fullständigt briljant. 8 fullträffar hittills och även om en del av de målen har kommit från straffpunkten så tar det inte ifrån honom någonting. Jag tyckte att han var duktig när han var i Roma men det kändes inte riktigt som att han blev den där världsspelaren som man hade hoppats på i det läget. Och han fick ju kritik för att han var medelmåttig för att inte säga dålig under sin tid i PSG, men jag tycker att potentialen är enorm och kommer han igång på allvar och lyckas hålla en jämn nivå då kommer han att bli guld värd för Milan. Men det var inte många gånger som Ménez lyckades vinna sin match i matchen mot Maicon på sin kant. Jag tyckte att Roma hade ett väldigt bra samarbete i backlinjen att om Maicon misslyckades med att vinna tillbaka bollen då kom antingen Manolas eller Yanga Mbwia till undersättning och plockade bort honom. Men jag tycker att Ménez fick för lite hjälp när han väl kom loss på sin kant, det fanns för få alternativ att slå in bollen mot. Och när han hamnade i ett läge där han står i valet av kvalet att slå ett inlägg eller fördela bollen vidare på kanten då kom det inte några löpningar av Bonaventura eller Armero vilket gjorde att Roma bara kunde ligga rätt i positionerna och vänta ut Ménez tills han gick på inlägg eller försökte gå på genombrott. Du måste ha fart och rörlighet i ditt anfallsspel om du ska skapa förvirring och osäkerhet i motståndarens backlinje. En av de bästa chanserna som Milan skapade i den första halvleken var ett långskott från 35 meter gissar jag från Mexes. Och när ett distansskott från Mexes är en av de bästa målchanserna totalt på en halvlek, då är det ju inte bra. Det var ingen vidare halvlek spelmässigt från Roma heller, men jag uppskattar lägena Gervinho får bollen rättvänd och med fart kan sätta igång en omställning. Det fanns ett läge då Milan flyttade upp lite för många spelare vid ett anfall och inte hade täckning bakåt och det höll Gervinho på att utnyttja. Det är ett mycket fint kombinationsspel med Totti men Gervinho måste vara lite mer kylig och inte springa fram för många meter i det läget. Hade han bara väntat ut den löpningen lite då är jag övertygad om att vi hade haft ett friläge och förmodligen ett ledningsmål. Men utöver en del fina omställningslägen för Roma tycker jag inte att man kom upp i någon särskilt hög nivå, det var ganska tempofattigt och fantasilöst anfallsspel. När jag säger att det var en okej halvlek så syftar jag på att jag kan ändå uppskatta lag som är disciplinerade i defensiven och som inte bjuder på någonting i onödan utan jobbar hela tiden som ett lag för varandra. På det sättet rent taktiskt så var det en helt okej första halvlek, men det är klart att spelet kunde ha varit bättre det var inte den bästa underhållningen om man säger så.

 

 

Den andra halvleken blev ganska intressant då Milan faktiskt var det lag som kopplade ett litet grepp om matchen under de första 15 minuterna. Man fick fast bollen på Romas planhalva och man släppte inte upp Roma i så värst många anfall. Bonaventura, De Jong och Montolivo tyckte jag gjorde ett gediget jobb på mittfältet och vann mycket närkamper. Det jag gillar med Bonaventura är att han är ganska mångsidig, han kan både spela fysiskt men kan också vara spelfördelade och sätta igång ett anfallsspel med fina passningar. Montolivo tycker jag sliter och kämpar och gör mycket hårt jobb i det tysta och han var en stor nyckel till att Milan var med i den här matchen hela vägen in på målsnöret. De Jong må ha sina brister, han är kanske inte världens bästa passningsspelare men det är inte vem som helst som passerar honom utan problem utan ska du passera De Jong då får du jobba för det. Men tyvärr för Milans del så hade inte Ménez sin bästa afton den här gången, han klarade inte riktigt av att vinna sin match i matchen. Och det märks att han har lite att jobba på när det gäller humöret, för när det börjar gå emot honom då har han svårt att bita ihop och fortsätta våga utmana och spela sig ur situationer utan det blir ofta att han börjar hänga med huvudet. Lyckas Ménez med att göra ett hundraprocentigt jobb i varje match även om det börjar gå lite emot honom och laget då tror jag att han kan komma att bli en av de bärande spelarna i Milan och då skulle han mycket väl kunna vara med och hugga på en skytteligaseger. Poli tycker jag gör det okej i sin roll som den mer centrala spelaren i Milans anfall men jag håller honom kanske inte som den typen av spelare som går in och vräker in massa mål. Jag tycker att han lite för ofta väger lite för lätt och det är ganska lätt för stora och starka försvarare att plocka bort honom. Men det är klart att när han kommer med fart in i straffområdet och inlägget eller inspelet är perfekt då är han lite av en gubbe i lådan. Han är dessutom hyfsat bra på att slå in returer. Men det syns att Milan kanske saknar den där tydliga centrala anfallaren, Andrea Poli är nog inte den som ska lyfta upp de på sikt och föra laget till en Champions League plats. Och med tanke på att Fernando Torres inte riktigt är i form kanske det börjar bli dags att se över marknaden. Men nu ska jag inte glida in på silly season för mycket, det tar jag vid annat tillfälle. Milan räckte inte riktigt till ikväll offensivt, Ménez var inte på topp, Poli kom inte heller till sin rätt och Honda har drabbats av en rejäl formsvacka uppenbarligen. Jag vet inte om det bara var att han gick på rus i inledningen på säsongen, men som läget är nu så har det ju helt tagit stopp för honom. Det är sällan han vinner en 1 mot 1 duell och det är inte ofta han kommer till inläggsläge. Han är ur form helt enkelt eller så var han bara inne i ett sanslöst stim i början på säsongen. Roma då? En besvikelse i den andra halvleken helt klart. Jag sa att Milan vann duellerna på mittfältet i början av den andra halvleken och i Romas fall var det tvärtom, ett oerhört svagt spel från mittfältet. Keita, Nainggolan och De Rossi steppade inte alls upp utan de stod snarare och tittade på när Milan satte fart. Här måste man kunna ställa högre krav på spelarna att det är stormatch på Olimpico det finns läge att haka på Juventus i toppstriden i och med att man möter ett Milan som det för tillfället råder en enorm osäkerhet kring. Men går man ut med den attityden i den andra halvleken och inte tar maxlöpningar och mest ser på när motståndaren bollar runt då är man inte värda att vinna matchen. Det var inga mästartakter från Roma direkt, känslan är att laget står och faller lite med Gervinho och Tottis individuella briljans. Och det är ju ett fantastiskt betyg till Gervinho och Totti men det är ju inget gott betyg till Rudi Garcia. Och om Roma nu ska vinna scudetton någon gång i framtiden eller redan nu vem vet åt vilket håll säsongen kan gå åt, ja då kanske man ska se till att vinna den här typen av matcher. Men jag upplever det som att Roma har problem att föra matcher mot lag som kommer till Olimpico och som i första hand prioriterar defensiven. Nu har resultaten fallit väl ut men ändå man ligger ju 2:a av en anledning, det känns som att de tar inte riktigt det där sista steget. Och som läget är nu så känner jag att Juventus slår nog Roma när det kommer till den där absolut sista spetsen i offensiven. När inte Gervinho är utomjordiskt bra då finns det inte så mycket att ta av i Romas anfallsspel. Totti kan blixtra till ibland men de saknar en riktig striker längst fram. Det som är positivt däremot det är att jag tycker att Manolas och Yanga-Mbiwa ser ganska bra ut som mittbacksbar. Det var nog många Romasupportrar som slet sina hårstrån över att Benatia flyttade till Bayern München, det är ingen spelare du bara ersätter sådär på en gång då han var en av Serie A:s bästa mittbackar. Men Manolas tycker jag bidrar med tyngd och lite jävlar anamma när han väl bestämmer sig för att gå in hårt i en duell. Här finns det en potential och det är möjligt att han kan bli den där storbacken som Roma behöver om man ska kunna hävda sig på allvar ute i Europa i framtiden. Roma skulle dessutom må bra av att ha lite kontinuitet när det gäller mittbackar. Men det är i offensiven som det brister, det är där problemet sitter. Hade Roma haft en riktig striker längst fram då är jag övertygad om att man skulle kunna vinna scudetton redan i år. Men som läget är nu så känner jag att Juventus måste falla ihop totalt för att Roma överhuvudtaget ska ha en chans att på allvar utmana om scudetton. Roma må vara bättre än Milan, Inter och Napoli men det gäller ju att ta nästa steg också. Och då behöver du en riktig spets där framme som går in och avgör en sån här förhållandevis tillknäppt match, den spelartypen saknar jag. En Cavani skulle Roma nog behöva i det här läget och han sitter ju inte i någon drömsits i PSG kan man ju säga. Nu var jag touchade på silly season igen.

 

För att sammanfatta det hela. Roma är Italiens näst bästa lag det råder det ingen tvekan om, men för att man ska ta nästa steg då behöver man få igång de offensiva spelarna eller förstärka med en etablerad striker som kan stänka dit mål efter mål. Manolas och Yanga-Mbwia är ett mycket intressant mittbackspar, väldigt sevärda när de presterar som bäst. Milan får kämpa vidare, det är omöjligt att sia om åt vilket håll det bär åt. Högstanivån är bra men lägstanivån är sämre och det kommer nog dröja ett tag innan Milan är ett säkert Champions League lag. Men värvningen av Diego Lopez var klockren, han har gått in och styrt upp defensiven. Det är klart att Mexes och Zapata inte är några världsbackar, men det råder inte total kaos i försvaret som det gjorde under stora delar av förra säsongen. Sen 5-4 segern mot Parma borta känns Milan hyfsat trygga bakåt och det är helt och hållet Diego Lopez förtjänst. Han är en fantastisk målvakt och Milan ska ha cred för att man var ute i god tid och plockade upp honom. Och vem vet om Diego Lopez spikar igen helt och hållet likt David De Gea gör i Manchester United då kan det ju räcka riktigt långt. Men jag är tveksam till att Milan kommer vara tillräckligt effektiva framåt för att man ska kunna knipa en 3:e plats. En skada på Ménez och då kan det vara kört, så känsliga är den här truppen för skador. Nu brukar man ju inte kunna utse vinnare i 0-0 matcher som håller en ganska dålig kvalité, men är det någon som ska vara nöjd med resultatet så är det Milan. Det är klart att det är ett steg i rätt riktning, men dock ska vi sansa oss lite med att höja Milan till skyarna. Det är fortfarande en klubb som det råder mycket osäkerhet kring både sportsligt och ekonomiskt. Men det är klart att i den här röriga matchen så blev Milan vinnare, 0-0 mot Roma i det läget man befinner sig i det får man ändå lov att klassa som en liten skalp. Roma däremot, en mycket stor besvikelse inte någon mästarklass på något sätt.

 

 

 

Då är det dags för en liten ny punkt här på bloggen där jag tänkte ta och koppla ett litet grepp om eventuella spelarövergångar. För det är nämligen så att silly season börjar dra igång på allvar snart och det finns hur mycket som helst att prata om. Det är bara att välja och vraka. Jag kan givetvis inte gå in på alla tänkbara övergångar för då blir det ett väldigt långt inlägg, men det blir lite smått och gott helt enkelt. Nu kör vi.

 

 

Igår spelades det ett rivalmöte mellan Manchester United och Liverpool, en match som United vann med 3-0 men som ni alla vet speglade det inte matchen. Men jag tycker också att gårdagens match visade att det är två lag som är på väg åt helt olika håll. Om vi börjar med United tycker jag att man på pappret har ett ganska bra lag. Jag tycker man lätt glömmer bort det när man diskuterar United eftersom det gick så fruktansvärt åt helvete förra säsongen. Klubben har värvat några spelare som inte riktigt har gjort något större avtryck, jag tänker på Fellaini och jag tänker på Juan Mata. Den sistnämnde vill jag prata litegrann om. Jag tycker att han har haft en väldigt konstig karriär sen han kom till Premier League. Under en säsong är han Chelseas bästa spelare och sedan kommer José Mourinho in och tar över och då hamnar han i den metaforiska frysboxen. Jag är lite tudelad när det gäller hur Mourinho behandlade honom. För visst är Juan Mata i första hand en offensiv spelare, spelar du Juan Mata från start då vill du anfalla så mycket som möjligt. Och att han inte lyckades i Chelsea under Mourinho kan jag till viss del förstå, då Mourinho gärna vill spela med ett lite lägre lag och bygga bakifrån. Och Juan Mata är inte den typen av spelare som löper extremt mycket i matcherna och det är klart att då lämmar han ifrån en del luckor i defensiven. Och tittar man på Chelseas mittfält idag så har vi Oscar, Fabregas och Nemanja Matic. Det är ju spelare som är av absolut världsklass när det gäller att spela försvarsspel, de jobbar oerhört hårt för laget och är väldigt svårpasserade. Skulle jag vilja flytta på någon av dessa tre för att slänga in Juan Mata där? Förmodligen inte. Nu kom Fabregas till Chelsea inför den här säsongen men förra säsongen fanns David Luiz fortfarande i klubben och fördelen med honom är att han kan spela på det defensiva mittfältet också. Och då är det naturligt att Mourinho föredrog att spela honom på mittfältet än Juan Mata. Juan Mata kom till United i januari detta året och många trodde nog att han skulle bli den stora dirigenten på det offensiva mittfältet. Men så har det inte riktigt blivit. Och att han inte riktigt har tagit platsen i United tycker jag inte är så konstigt, det beror ju inte på att han har varit dålig på något sätt utan det beror på att United för tillfället har spelare som är bättre än honom. Jag tycker också att man ska väga in tränarbytet i United, jag utgår från att David Moyes var med och hade en stor del i att Juan Mata kom till laget. Nu är inte Moyes kvar, nu är det Van Gaal som ska försöka styra upp detta United och det kan ju vara så enkelt att Van Gaal inte håller Juan Mata särskilt högt. Nu är Di Maria för tillfället skadad vad jag har förstått och det kan vara det som kan göra att Juan Mata faktiskt blir kvar i United. För jag tycker att Di Maria är en bättre fotbollsspelare än vad Juan Mata är. Och du värvar inte Di Maria för nästan 700 miljoner kronor för att ha honom som en någon form av backup utan han ska bara rakt in i en startelva. Dessutom finns Ander Herrera i truppen som är en spelare du kan kasta in som kommer att kunna fylla en defensiv lucka som Juan Mata inter riktigt gör. Frågan är bara vart ska Juan Mata gå någonstans? Det är jättesvårt att sia om. För mig finns det bara en klubb i Premier League som skulle kunna värva honom och det är Manchester City. För nu börjar skadorna komma i Manchester City, David Silva har haft problem och han är deras absolut viktigaste spelare. Nasri vet vi kan tjura ihop och inte göra sitt jobb och kan under långa perioder totalt försvinna ur matcherna. Men framförallt, Yaya Toure är inte den spelare som han var under förra säsongen då han tveklöst var Premier Leagues bästa spelare tillsammans med Luis Suarez. Skulle Yaya Toure fortsätta vara medelmåttig och inte bli den där bärande spelaren som lyfter upp laget offensivt då kan det vara läge att peta in en Juan Mata på mitten. För han har ju bra blick för spelet och kan slå de avgörande och hotande passningarna. Jag ser framför mig hur Kun Agüero skulle få många fina passningar från Juan Matas fötter. Men den stora frågan är om United skulle sälja honom till City? Det kan ju bli så att de hamnar i en konflikt med sig själv, att nu är de faktiskt på väg att bygga upp någonting riktigt bra och ska man då släppa en riktigt bra spelare till värsta konkurrenten och göra den ännu bättre? Nog för att klubbgränserna har luckrats upp på senare år, men att United skulle kunna tänka sig att släppa Juan Mata till City det tror jag bara kan hända om United verkligen inte ser någon som helst framtid med Juan Mata på deras mittfält. Men jag håller fast vid att City är den enda klubben i Premier League där Juan Mata skulle kunna hamna. Det kommer mer prat om Juan Mata lite längre ner i detta inlägg.

 

 

En som sitter i frysboxen eller sitter på kvisten eller vad vi nu väljer att använda för metaforiska uttryck är Petr Cech och då vet ni att det handlar om Chelsea. Thibaut Courtois har kommit tillbaka till Chelsea efter en ganska lång utlåning till Atletico Madrid och det känns som att det börjar bli mer och mer tydligt att Mourinho håller Courtois som nummer 1. Det är angenäma problem som Mourinho har då han har två världsmålvakter till sitt förfogande. Att Courtois nu har blivit förstemålvakt tycker jag är fullt naturligt. Jag tycker att det vore ett hån att ta tillbaka Courtois för att sedan sätta honom på bänken, han är alldeles för bra för att sitta på bänken. Och det är ju bara att gå till sig själv om man hade suttit på en ledande position i Chelsea och bestämde över spelartruppen. Petr Cech må vara en av världens bästa målvakter fortfarande men om man får välja mellan att sätta Courtois på bänken för att vara schyst mot Petr Cech och ha honom i 3 år till eller att satsa på en världsmålvakt som fortfarande är väldigt ung och kanske kunna ha honom i 10 år till i klubben det är ju inget svårt val. Det är klart att jag gillar båda två men jag tyckte det var självklart att Courtois skulle bli förstemålvakt i Chelsea den här säsongen. Och hade Mourinho inte velat satsa på honom helhjärtat då hade han förmodligen lånat ut honom igen eller till och med sålt honom. Men då är frågan vart ska Petr Cech flytta? Vart skulle han passa bäst? Det finns så många olika rykten gällande Petr Cech men jag kan ju ta och kommentera några utav det som poppat upp på diverse silly season sajter. Arsenal sägs vilja värva honom, jag tror att han hade funkat väldigt bra i Arsenal faktiskt. Det är klart att det är skillnad att spela med John Terry och Gary Cahill än att ha Mertesacker och Koscienly framför sig. Men jag tror att Petr Cech skulle kunna gå in helt på egen hand och styra upp Arsenals ganska darriga backlinje. Det är jätteviktigt att ha en stabil sista utpost, har du en riktigt bra målvakt då är det en trygghet för dig som mittback för då vågar du släppa många situationer till målvakten. Det är också lättare att väga av att är det läge att låta motståndaren ta ett avslut eller ska jag försöka gå in och bryta bollen redan nu. Szczesny tycker jag är en helt okej målvakt, nu har jag inte följt hans karriär slaviskt på något sätt men av det jag har sett av honom tycker jag att han är helt okej för att inte säga en stabil målvakt. Men det är klart att han är ingen fantastisk målvakt. Petr Cech tror jag slår Szczesny när det kommer till de där absoluta sista avgörande räddningar som gör att du vinner matchen med 1-0 istället för att bara få 1-1. Och jag tror att Chelsea och Mourinho har så pass mycket respekt för Petr Cech att om han är intresserad av att till Arsenal så tror jag att de skulle kunna släppa honom dit. Det är klart att man kan tycka att det vore tråkigt om Petr Cech efter så många år i Chelsea och ändå en hyfsat stor ikonstatus bland fansen skulle gå till en av Chelseas lokalkonkurrenter. Men jag kan inte se problemet om det skulle ske eftersom att han är så tydligt petad, för just nu sitter han verkligen som nummer 2. Han kommer inte göra många matcher i ligan den här säsongen, jag tror bara han kommer spela många matcher om Courtois drar på sig en långtidskada eller så skulle han kunna spela i de inhemska cupmatcherna. Men att Mourinho föredrar Courtois före Petr Cech är ingen hemlighet. Så att han skulle kunna gå till Arsenal det ser jag faktiskt inte som helt omöjligt. Om nu Arsenal är intresserade så kommer deras intresse rätt lägligt. Arsenal är ju inte med och aspererar på någon ligatitel direkt då det inte riktigt finns material för det och då tror jag att Mourinho inte har några problem med att släppa honom dit. Annars brukar ju Mourinho vara rätt sträng med att inte släppa spelare till lag han anser vara en konkurrent om ligatiteln. Om jag minns rätt så ville Arsenal låna Demba Ba under förra säsongen och då ansåg Mourinho att Arsenal var ett större hot än vad de är idag och då skickade han iväg Lukaku på lån till Everton istället och behöll Demba Ba. Men nu när det är andra tider då tror jag inte Mourinho har några problem med att släppa Petr Cech till Arsenal. Och jag kan tycka att det vore respektlöst att låta en världsmålvakt som Petr Cech sitta på bänken i en säsong. En annan klubb som sägs vara intresserade av Petr Cechs signatur är Roma. Just nu är det De Sanctis som vaktar målet för den röda delen av Rom. Nu brukar jag inte vilja fastna i en diskussion om åldern, men om nu Roma ser över marknaden då är det inte så konstigt med tanke på att De Sanctis är 37 år och man kanske vill ha en lite mer långsiktig lösning på målvaktssidan än vad man har idag. Nu tycker jag att Romas försvar är ganska stabilt men det är klart att det finns brister i backlinjen som behövs rättas till och då kanske det är en Petr Cech som är lösningen. Det har varit en stor rotation bland mittbackar i Roma de senaste åren, men sist jag såg de spela var mot City i den avgörande matchen i Champions League då man förlorade med 2-0. Jag tycker att Yanga-Mbiwa och Manolas gör det okej, men de känns inte riktigt som de här mittbackarna som går in bestämt i defensiven och tar befälet. Men en stor anledning till att ta in Petr Cech för Romas del är att då tror jag man garanterar att man inte åker på några mer stjärnsmällar som man gjorde mot Bayern München exempelvis. Petr Cech kan steppa upp och spika igen mellan stolparna och vara tungan på vågen och se till att Roma skulle kunna utmana Juventus om scudetton på allvar. De Sanctis är fortfarande bra, men jag håller honom inte som en världsmålvakt det gör jag faktiskt inte. Vi får inte heller glömma bort att Petr Cech inte bara är en målvakt utan han kan spela också, han kan med sina fina utsparkar sätta igång en kontring. Och här ser jag enorma möjligheter att Gervinho och Petr Cech skulle kunna hitta ett väldigt bra samarbete. Kan han dessutom få bollen snabbt mot Totti eller Pjanic då finns det förutsättningar för att ställa om snabbt från försvar till anfall. Men den främsta anledningen till att värva Petr Cech för Romas del är såklart att balansera upp backlinjen lite. Jag tror att Ashley Cole skulle bli glad att få spela med honom igen, det kanske är därför han presterar så dåligt i Roma? Han saknar Petr Cech helt enkelt. Ashley Cole kan vi ha ett eget inlägg om men det tar vi inte nu. Men att Petr Cech flyttar i januari är jag ganska säker på, sen är det frågan om han hamnar i Arsenal eller Roma eller kanske någon annanstans vad vet jag. Men Arsenal och Roma skulle absolut kunna värva honom och vem vet det är kanske är upplagt för en dragkamp mellan dessa på deadline day.

 

Till sist vill jag prata lite om Paul Pogba. Ett av besluten som Sir Alex nog ångrar än idag är att han inte höll lite hårdare i Paul Pogba, för det blev ju en ganska bra spelare av honom. Nu känner ni säkert till att jag håller på Juventus vilket gör mig till part i målet när jag pratar om Pogba men jag även om jag inte varit Juventussupporter hade jag hållit honom väldigt högt. Han har egentligen allting som krävs för att vara topp 3 i världen. För det första är han väldigt flexibel, han kan spela som den mer offensiva av mittfältarna i ett 3-5-2 eller vad vi nu vill kalla det för som Juventus spelar. Men han har även spelat som lite mer sittande mittfältare och gjort det bra på den positionen också. Det jag älskar när det gäller Pogba är att han har en förmåga att lösa svåra och trånga situationer på ett alldeles utmärkt sätt. Sist jag såg Juventus var mot Fiorentina borta för någon vecka sedan, visserligen var det en usel fotbollsmatch men det till trots så visade Pogba upp lite av sin spelskicklighet. Det fanns en situation då han hamnade på kanten och det blev trångt men då lyckades han dribbla sig förbi sin spelare trots att det fanns så lite ytor att jobba på. Den resa som Pogba har gjort under sin tid i Juventus är imponerande. Från att vara en lovande talang är Pogba nu redo att vara uppe och tampas med de allra största fotbollsspelarna. Nu tar jag till stora ord men det är nästan Zinedine Zidane klass på hans spel när han är som bäst. När han väl får allt att stämma, när hans fina finter går hem och hans fina passningar sitter exakt på foten eller hamnar framför en djupledslöpande Tevez då är det en fröjd för ögat att se honom spela fotboll. Han förlängde nyligen sitt kontrakt, hur länge vet jag inte vilket jag givetvis borde ha kollat upp men jag tror att han förlängde till 2019. Men jag utgår från att han har någon form av klausul inskrivet i kontraktet som gör att han kan flytta. Det har surrats om PSG, det är snackats om Manchester City men även om Real Madrid. Att City är ute och fiskar efter Pogba förvånar mig inte då de gärna vill roffa åt sig varenda världsstjärna och ha de på ett och samma ställe. Att PSG skulle vara ute efter Pogba är inte så konstigt, här har vi kanske fransk fotbolls just nu hetaste spelare som har potential att bli en av tidernas absolut bästa spelare och då är det inte så konstigt om PSG vill att han ska hålla till i Ligue 1 och hos dem. Att Real Madrid skulle vilja värva Pogba det köper jag inte för fem öre. Att Real Madrid skulle vilja värva Pogba för prestigens skull det kan jag köpa, men vill Real Madrid verkligen ha honom? Det ställer jag mig mer tveksam till. För mig är det här mer en lek och ett maktspel från president Perez i Real Madrid. Att Real Madrid skulle vilja ha Pogba på riktigt känns för mig lika trovärdigt som när de skeppade iväg en av världens bästa fotbollsspelare i Di Maria och man passade även på att sälja Xabi Alonso till Bayern München och man tog in Toni Kroos istället. Lägg där till att man tog in Javier Hernandez på lån från Manchester United och han är ju ingen långsiktig lösning för att lösa Real Madrids offensiva "problem". Men att Real Madrid på allvar skulle vilja värva Pogba och satsa helhjärtat på honom det tror jag verkligen inte på. Jag tror det är mer troligt att om Pogba flyttar till Real Madrid då kommer han gå samma öde till mötes som Kaká gjorde. Mot slutet satt han mest på bänken som ni alla vet om ens det. Och som Juventussupporter vill jag bara inte höra att Pogba flyttar. Här har vi fyndat till oss en av fransk fotbolls hetaste spelare, en spelskicklighet mittfältare som dessutom kan spela fysiskt och stå upp även i matcher när det blir lite mer kamp och köttigt på mitten. Vi har en ganska stor möjlighet att gå vidare i Champions League då vi möter ett av fotbollseuropas största fotbollshaverier just nu i Dortmund. Det är i år vi ska vara uppe och tampas med de allra bästa och på allvar utmana om en finalplats i Champions League. Pogba är en spelare man inte får tappa om man på allvar tänker nå en Champions League final. Tillsammans med Pirlo, Vidal och Marschisio bildar Pogba ett helt fantastiskt mittfält. Det finns så mycket kvalité och verktyg att plocka fram att man ryser nästan. Potentialen är ju enorm, vi har egentligen ett tillräckligt bra mittfält för att stundtals kunna föra matcherna mot de allra bästa lagen. Och nu är det dags för oss att bestämma oss som klubb vad vi vill. Jag vet att ekonomi är ekonomi och att vi skulle nog få in en 500 miljoner om vi släpper Pogba men det här är en spelare vi bara inte får tappa. Ska vi nå en Champions League final då behöver vi en sån som Pogba, vi behöver den där spelaren som kan luckra upp ett kompakt försvar och som gör det där oväntade som att dra till på volley när ingen väntar sig ett avslut. Ur Juventusperspektiv är det i stort sett det värsta som kan hända att tappa Pogba, det finns egentligen bara en grej som är värre och det är att tappa Vidal. Buffon till Roma? Nej då det bekommer mig inte ett dugg. Nej då Buffon litar jag på, han känns som den som man alltid kan räkna med och som aldrig kommer att hitta på något dumt. Buffon är som ha en son som du ska uppfostra och du ger honom fria händer att göra vad han vill för du vet att han inte kommer göra något dumt. Men för att snacka Pogba för att tala i metaforer känns han som den snubben som skulle kunna börja flörta till höger och vänster med en del intressenter. Hallå broder håll dig på rätt sida, kom hit du hör hemma här. För mig är det inget snack om saken, Pogba måste vara kvar och det är jättejobbigt att han ryktas bort och oroväckande. Jag blir psykad av att höra att Pogba flyttar i januari, så vill ni få mig ur balans är det bara att säga att Pogba har skrivit på för det ena eller det andra laget. Men magkänslan är ändå att han blir kvar i Juventus den här säsongen ut i alla fall. Skulle vi gå långt i Champions League och han gör ett ordentligt avtryck där det går ju inte att få något bättre skyltfönster för honom just nu. Att han inte kommer spela i Juventus kontraktstiden ut det är jag väl medveten om, men att han skulle lämna oss för exempelvis Real Madrid i det här läget det ser jag ändå inte som särskilt troligt. Men man vet aldrig i den galna fotbollsvärlden. Men om Pogba ska flytta i januari då är det verkligen riktigt fina klubbar som måste blanda sig in i leken som PSG, Manchester City och Real Madrid. Eller om Bayern München vill fylla på med ytterligare spets i offensiven så skulle de absolut kunna värva honom. Men den klubben som ligger närmast till hands när det gäller Pogba känns ändå som PSG. Återigen, det är klart att det vore tjänstfel av PSG att inte försöka knyta till sig en av fransk fotbolls hetaste spelare. Men man vet inte om de är försiktiga med det då det inte gick särskilt bra för Jeremy Ménez när han plockades in. Men jag ser ju helst att samtliga tre klubbar ger upp jakten på Pogba och att vi får behålla honom, för det vore det bästa för hans utveckling och det skulle öka våra chanser att kunna nå en Champions League final. Kort och gott rör inte min Pogba!

 

Jag sa att jag skulle prata mer om Juan Mata. Egentligen har jag inte så mycket mer att säga om honom mer än att Juventus skulle ta in honom istället för Pogba är ingenting jag hoppas på. Han må vara bra offensivt men han har svagheter i defensiven och jag föredrar Pogba alla dagar i veckan, för att han är en mer mångsidig och bättre fotbollsspelare än vad Juan Mata är.

 

Fiorentina-Juventus är en av många matcher med en del hetta omkring sig. Om jag inte blandar ihop åren för mycket men jag har för mig att det var säsongen 1981/1982 som lagen slogs om ligatiteln och spänningen levde enda in på målsnöret. Fiorentina fick i sin match ett mål bortdömt för offside, ett mycket tveksamt bortdömt mål ska tilläggas. Juventus fick en straffspark med sig och vann matchen och ligatiteln hamnade i Turin. Sedan dess har Fiorentinasupportrarna känt ett stort agg mot Juventus. Däremot är jag inte lika säker på att Juventussupportrarna håller Fiorentina som sin främsta rival, jag tror att det finns andra lag som Juventus känner utgör mer konkurrens än Fiorentina. Men Juventus är det lag som Fiorentina vill slå alla dagar i veckan det tror jag vi kan enas om.

 

 

Hur blev då gårdagens match mellan dessa lag, levde matchen upp till de ganska höga förväntningar som jag hade gått runt och känt hela dagen? Svaret på den frågan är för att inte uttrycka mig som en politiker kort och gott: Nej. Egentligen behöver jag inte säga mer än så för det ordet sammanfattar den här matchen rätt bra. Om jag ska göra en något längre utläggning om matchen vill jag börja med att säga att detta kan ha varit en av de mest deprimerande fotbollsmatcher jag någonsin har sett. Juventus såg oerhört sega ut i allt de gjorde, det kändes som att man aldrig riktigt kom igång och fick fart på passningsspelet. Jag har ju hyllat mittfältet vid ett flertal tillfällen men den här gången måste jag säga att det var längesen jag såg Juventus mittfält prestera såhär dåligt. Pirlo som är regissören på mitten som styr och ställer i offensiven med sina passningar kom inte alls till sin rätt. Det fanns flera tillfällen då han hade läge att skicka upp bollen mot Llorente, men då slog han bollen rakt i gapet på en motståndare. Även när han skulle slå ut bollen mot kanterna så var kvalitén inte i närheten av den kvalité hans passningar brukar hålla. Jag är väldigt förtjust i Pogba och Vidal men även de gjorde en medioker insats igår. Pogba glimtade till vid några tillfällen då han visade upp att han är väldigt skicklig på att få loss bollen ur svåra situationer, han är bra med boll på små ytor. Men även han hade svårt att få till någonting riktigt bra i offensiven. Tyvärr tycker jag att han tog lite för många felbeslut för att jag ska vara nöjd med hans insats. Det fanns flera situationer då det fanns läge att släppa ut bollen på kanterna eller slå den i djupled mot Llorente men då väljer han istället att hålla i bollen lite för länge och då hinner Fiorentinaspelare komma ikapp och bryta. Pereyra har jag inte avvaktat med att bedöma då jag har sett honom för lite under den här säsongen, men nu tycker jag mig kunna göra en liten bedömning om vad jag tycker om honom. Hans styrkor är att jag tycker att han står ofta rätt, han är sällan ute på några större utflykter och går bort sig vare sig i offensiven eller defensiven. Jag skulle vilja säga att han är i första hand en spelare som ska hjälpa till i offensiven och jag har sett att han spelat på olika positioner på mittfältet men han spelar mestadels som ytter. Men det finns tyvärr mer svagheter hos Pereyra än vad det finns styrkor tyvärr. Det är klart att det här är en lovande spelare som kan bli riktigt bra för Juventus på sikt. Men jag har svårt att se honom som en av de bärande spelarna i Juventus här och nu. Det går inte särskilt fort när han bestämmer sig för att föra fram bollen och jag tycker inte att han har samma hotande passningsspel som Pirlo och Pogba har. Nu blir det väl orättvist att jämföra Pogba och Pereyra då jag tycker att Pogba ligger på en sjukt hög nivå i sitt spel i sina bästa stunder, men att Pogba redan är såhär bra vid 21 års ålder och Pereyra är några år äldre och jag känner att han inte är en av de viktigaste spelarna i laget det säger en del. Men just i den här matchen var det ingen som var särskilt bra på mittfältet. Och jag tycker att mittfältet är Juventus katalysator, det är mittfältet som sätter igång med passningar och uppspel och styr ett anfallsspel. När vi dessutom spelar med Llorente ensam på topp då kan man inte förvänta sig att han ska kunna fixa allting själv. Men när Vidal, Pirlo och Pogba inte är i form då får vi problem och det såg vi ju mot Malmö om inte annat.

 

 

Den andra halvleken blev inte särskilt mycket bättre den heller. Jag tycker att vi försökte driva upp tempot men det kändes som att vi hade inte riktigt den där rätta energin och det rätta engagemanget för att kunna lösa upp knutarna i Fiorentinas ganska kompakta försvar. Jag tyckte att vi spelade en offensiv fotboll som blev alldeles för lättläst. Det fanns egentligen bara två alternativ i vårt anfallsspel igår, antingen försökte vi nå Llorente med en långboll och då hade han redan markering på sig eller så släppte vi ut bollen på kanterna och i första hand mot Kingsley Coman. Men i och med att varken Coman och Pereyra är spelare som kan avgöra en match på egen hand då blev det för lättläst. Vi gjorde det aldrig svårt för Fiorentina att försvara sig och det gör mig besviken. Det gäller att ha så mycket fart som möjligt i passningsspelet för att man ska kunna få utdelning. Det är väldigt sällan du får ut någonting av ditt bollinnehav om du spelar ett för tempofattigt spel. I den här matchen blev det alldeles för statiskt spel, oftast på stillastående spelare och det är klart att då ser det ju ganska intetsägande ut på planen. Kingsley Coman var jag inne på och det är klart att nu ska man vara försiktig med att dra några större slutsatser då det här är en mycket lovande talang som inte är färdig på något sätt. Men jag kan tycka att ska man konkurrera om en plats i startelvan i en storklubb som Juventus då kanske man bör visa upp lite bättre spel än vad Coman gjorde igår. Jag tycker att han gör det helt okej, han har inte varit värdelös på något sätt men jag tycker inte att han är den som vid varje tillfälle slår sin gubbe och kommer till inläggsläge eller till avslut. Man brukar ju märka rätt tidigt om en spelare kommer bli riktigt bra eller om karriären kommer att vara medelmåttig. Jag har sett Coman för lite för att yttra mig om åt vilket håll han kommer gå i sin karriär, men det är klart att han måste nog göra lite mer avtryck i matcherna när han väl får chansen. För så som han presterade igår tycker jag att det finns spelare som är bättre och går före honom. Däremot kan jag tänka mig att ha honom som joker och kasta in honom när vi behöver springa sönder en trött och seg backlinje mot slutet av matcherna. Men jag håller honom inte som startspelare hos oss i det här läget. Patrice Evra tyckte jag fick en flygande start på sin Juventussejour och jag satt i inledningen på säsongen och raljerade en del om att United skulle nog ha skolat om honom från vänsterback och flyttat upp honom högre upp i banan. Nu har Evra haft lite skadebekymmer och har nyss kommit tillbaka, men igår hade han också en dålig kväll. Det hände för lite när han fick bollen, jag tycker att han tar för lite initiativ. Han vågar inte riktigt utmana sin spelare för att komma till inläggslägen, ärligt talat tror jag inte att han kom till inläggsläge vid något tillfälle och det är ju mindre bra för att uttrycka mig diplomatiskt. Jag tycker inte att samarbetet mellan honom och Coman fungerade särskilt bra, det var inte många gånger som de två lyckades spela sig igenom Fiorentinas försvar via ett kombinationsspel. Sen tycker jag att kommunikationen inte fungerade särskilt bra. Spelar man det systemet som Juventus gör med Coman som ytter och Evra som en wingback eller en extra yttermittfältare eller vad man nu väljer att kalla det för då blir kommunikationen väldigt viktig. När Evra får bollen och ger den till Coman då måste han tydligt signalera att nu sticker jag och nu vill jag ha bollen och då ska Coman släppa den på så få tillslag som möjligt till Evra för att undvika att det blir en offsidesituation. Och tvärtom när Evra har bollen då behöver Coman direkt efter att han har släppt bollen visa att jag vill ha bollen släpp den till mig nu. Men i och med att det samarbetet inte fungerade särskilt bra då förlorade vi mycket av vårt spel på vänsterkanten. Och man kan inte räkna med att Chiellini ska ta maxlöpningar och fylla på, på vänsterkanten även om han emellanåt är både mittback och vänsterback men han är i första hand en defensiv spelare så han kan man inte skylla på för att vår vänsterkant inte presterade bra. Men det var inte bara vår vänsterkant som inte kom upp i en bra nivå, även det centrala mittfältet underpresterade. Att Pirlo inte tar en maxlöpning in i boxen det kan jag ha respekt för då han är så otroligt bra på att slå den avgörande passningen. Men att Pogba och Vidal knappt hjälpte till med att fylla på med löpningar inne i boxen för att erbjuda alternativ till Pereyra, Evra och Coman att slå inläggen till det var något som gjorde mig oerhört besviken. Det är klart att det finns en defensiv att tänka på och jag förstår att man inte vill äventyra vårt spel för mycket, men samtidigt kan jag tycka att du måste vara beredd att ta den risken och hjälpa till med att erbjuda alternativ för den som ska slå inlägget. Men det är samma sak där, hade kommunikationen varit tillräckligt bra då är jag övertygad om att Pogba hade kunnat stannat kvar längre ner i banan och ge Vidal lite fria händer och låta honom löpa in i boxen. Men stannade båda två ofta kvar på mitten och då blev ju Llorente helt isolerad på topp. Och jag blir ganska orolig får jag lova att säga när Tevez får vila och Llorente startar matchen ensam på topp. Varför inte spela med Alvaro Morata bredvid Llorente? Det hade väl ändå varit en bättre lösning. Ni vet vad jag tycker om att spela med 1 anfallare, jag har i grunden ingenting emot att man gör det men då måste man vara säker på att anfallaren kan sysselsätta en backlinje helt på egen hand och göra det oväntade. I vårt fall tycker jag inte att vi har spelarmaterialet för det, Llorente tycker jag inte är den där målsprutan som gör 30 mål på en säsong som ensam anfallare. Nu kanske jag är lite kontroversiell men jag tycker inte att Llorente är den där stora målskytten. Det är klart att han kan göra mål men jag har svårt att se honom vinna skytteligan i Serie A exempelvis. För mig är han mer en target som ska brösta ner och fördela bollen vidare och då vill jag gärna ha Tevez på planen med sitt luriga spel. När Tevez dessutom är i den här formen då sätter han ju skräck i en backlinje bara genom att visa sig och då tycker jag att man ska utnyttja det psykologiska övertag som Tevez för tillfället har mot de flesta lag vi möter. Att vi skulle haft en straff i slutet det kan alla se på reprisen att det skulle varit straff, men okej då låt gå för det jag har redan gett upp på att vi ska få en handsregel som är rättvis. Men på ett sätt var det skönt för att se det hela utan Juventusglasögonen att inte vi fick en straff med oss i slutminuterna. Då hade säkert konspirationsteoretikerna gått igång direkt och hävt ur sig att Juventus har köpt alla domare i Serie A och så vidare, det där är en lögn och det vet alla om. Sen att vi har vår historia den går inte att snacka bort, men att vi skulle få någon fördel vid varje tveksam situation det köper jag inte. Försvarsspelet däremot är av absolut toppklass. Även om jag inte var särskilt bekväm med att Ogbonna spelade högerback, ärligt talat vem vill ha Ogbonna som högerback egentligen? Lichtsteiner saknades och jag utgår från att han kommer spela nästa match när han är tillbaka efter sin avstängning. Men Chiellini är en riktig krigare, han är kanske inte den mest tekniska och spelskickliga spelaren i det här laget men han kompenserar det med att han är otroligt duellstark. Och det är ofta han dyker upp från ingenstans och räddar upp en situation när man tror att vi ska åka på ett baklängesmål. Bonucci tycker jag även han ska ha mycket beröm för det han har presterat hittills och även tidigare i sin Juventussejour. Han är duktig på att hålla i bollen och har även en bra touch vilket gör att han kan sköta uppspelen till mittfältet och anfallet. Och precis som Chiellini lyckas Bonucci dyka upp i sista stund vid situationer där det känns som att nu hänger vi inte med men så dyker han upp som en räddande ängel och bryter bollen eller blockerar skott. Om jag minns rätt kom Cuadrado mer eller mindre fri med Buffon men då kommer Bonucci till undersättning och står för en klockren brytning vilket var en mycket stark prestation. Men det fanns en situation som var en fröjd för ögat att se, när Bonucci springer med ryggen mot en Fiorentinaspelare men istället för att spela bollen hem till Buffon så ger han sig på en klack vilket ställer motståndaren helt och hållet och då kan Bonucci enkelt jogga förbi honom och ta tag i bollen och sätta igång ett anfall istället. Det är sådana där smådetaljer som jag bara älskar och det är sådana situationer som gör att jag tycker att Serie A fortfarande är den vackraste ligan i världen inte den bästa men den vackraste. Så backlinjen ska ha all cred för sin insats man agerade mer eller mindre felfritt. Däremot fungerade inte offensiven alls och det blir viktigt att vi studsar tillbaka igen och lyckas få igång vårt rörliga och luriga anfallsspel mot Atletico Madrid nästa vecka. Men det är ingen garanti att vi kommer gå vidare från den gruppen, vi har skämt ut oss i Champions League tidigare sen vi kom tillbaka till finrummet under Antonio Conte. Men med ett stabilt försvarsspel då finns det goda förutsättningar att gå vidare. Men nu ska vi inte snacka Champions League.

 

 

Vi kan slå fast att Fiorentina-Juventus var den mest deprimerande fotbollsmatch jag har sett i hela mitt liv. Men det ger mig ändå någonting att se på riktigt dålig fotboll också. Kärleken till sporten försvinner aldrig och kärleken till Serie A kommer definitivt inte försvinna aldrig någonsin. När Bonucci klackar bollen med ryggen vänd mot en motståndare och sätter igång ett anfall istället för att slå en tråkig enkel passning hem till Buffon ja då bekräftar det bara på varför jag älskar den här ligan. Att se på italiensk fotboll mer än bara en fotbollsmatch, det är som en kulturupplevelse det är som en enda stor tavla och ju mer man tittar på tavlan ju vackrare blir den för man uppskattar alla detaljer. Och även en usel match som gårdagens tillställning var så finns det ändå gott om individuell briljans att njuta av och det gör att jag aldrig kommer att tröttna på att titta på italiensk fotboll. Men nu ska jag inte sväva iväg för mycket med min Serie A propaganda för mycket. Slutorden får bli att på ett sätt var det skönt att Fiorentina-Juventus slutade 0-0, för inget av lagen förtjänade att vinna matchen. Sällan har 0-0 varit ett så rättvist och talande resultat som den match vi fick se på Artemio Franchi igår. Nu säger jag tack för den här gången.

 

Jag rundade av den här helgen med att titta till Valencia mot Barcelona. Jag tänkte att det var ett bra tillfälle att se hur det är med Luis Enriques manskap. Jag har bara sett vissa delar av deras matcher i Champions League och i ligan sen jag såg de mot Real Madrid, men ikväll var det dags att studera Barcelona noggrant igen.

 

 

Jag tycker att den första halvleken inte riktigt levde upp till mina förväntningar. Jag tyckte inte att Barcelona kom upp i samma intensitet och fart i spelet som man är så duktiga på när man väl får till det. En grej jag har tänkt på när det gäller Barcelona är att jag upplever det som att så länge jag har följt dem tycker jag att de är enormt skickliga på att hålla i bollen och att slå många passningar inom laget. Men man har väldigt svårt att få ut någonting av det här bollinnehavet, det händer för lite framåt. Samma sak hände ikväll. Handen på hjärtat, det var ganska fantasilöst och intetsägande anfallsspel från Barcelonas sida. Luis Enrique valde att starta med Neymar till vänster, Suarez som central anfallare och Messi till höger. Där ska Luis Enrique ha beröm för jag tycker att Suarez är som bäst när han får spela som central anfallare, även om han är en anpassningsbar spelare som absolut gör ett hundraprocentigt jobb på en kant. Men om jag ska placera ut honom vart jag vill i Barcelonas laguppställning då tycker jag att han ska spela centralt. Och jag kan känna att Messi kan utgå både från högerkanten och centralt i banan eftersom han rör sig över stora ytor och är skicklig på att få med sig bollen oavsett vilken position han utgår ifrån. Däremot tycker jag mig fortfarande inte se det här tydliga samarbetet mellan Messi, Neymar och Suarez. Det jag tycker Barcelona gör fel är att när det väl kommer fram till straffområdet då blir det ofta att man söker den sista avgörande passningen mot Messi. Och då har ofta motståndaren koll på att Messi ska få bollen och har redan en spelare som markerar honom när bollen väl slås mot honom. Tanken är inte fel att ge Messi bollen som kan göra precis vad som helst med den, men jag kan tycka att man borde ha bättre spelförståelse och inte spela boll på en punktmarkerad Messi. Neymar tycker jag har varit bättre den här säsongen än vad han var förra säsongen, jag har inte sett honom jättemycket i och för sig men jag tycker ändå att av det jag såg av honom ifjol tycker jag att det ser bättre ut i år. Jag tycker att han vågar utmana mer när han kommer i en mot en lägen. Sen är det inte alltid att han lyckas dribbla av sin motståndare men att han försöker tycker jag är positivt. Jag tror att han har känt av pressen säkert både internt men även från supportrar och media. Med tanke på vad han kostade kräver nog de flesta att han inte ska vara någon försiktig duvunge på vänsterkanten som inte gör något större väsen av sig. Här gäller det att ta för sig och visa framfötterna om han ska göra ett stort avtryck och bli en stor ikon i klubben som jag antar att de flesta Barcelonasupportrar drömmer och hoppas på. Men det här samarbetet den här trion emellan tycker jag uteblir faktiskt. Det känns som att Messi gärna vill gå på genombrott när han får bollen och jag får en känsla av att han blir nästan tjurig om han inte får bollen. Neymar vill även han gå på genombrott eller så väljer han att släppa bollen bakåt istället för att skicka in den i straffområdet. Och så har vi Suarez som ständigt söker en tydlig roll och har fullt upp med att positionera sig in i det här systemet. Jag tycker att han får bra bollar de gångerna han väl får bollen. Men tyvärr tycker jag att Messi har en förmåga att inte passa Suarez trots att han har ett bättre läge än vad han själv har. Jag känner att det lutar åt mer att det är tre individer som spelar i Barcelonas anfall än att det är tre lagspelare. Men det är inte bara denna supertrio som ska göra det för Barcelona utan det finns ju också ett mittfält som behöver hjälpa till. Och det är blir intressant när Marscherano och Sergio Busquets spelar på mittfältet ihop, jag tycker att det blir alldeles för defensivt. Att Marscherano och Sergio Busquets inte levererar så mycket i offensiven bekommer mig inte jättemycket, men det som gör mig förvånad är vad det är som har hänt med Xavi. Han är en riktigt bra spelare och han var en av världens bästa passningsspelare när han var som bäst, men han går inte att känna igen nuförtiden. Det går inte lika fort längre, det tar ganska lång tid för honom att gräva fram bollen och sen är kvalitén på passningarna inte alls lika bra längre. I halvtidsvilan fick jag höra att Xavi var den Barcelonaspelare som hade slagit minst antal passningar. Det tycker jag säger en del om vilket skede i sin karriär han befinner sig i. Han är inte den där mittfältaren som gång på gång sätter skräck i en backlinje med sina luriga passningar. Nu blir det ofta att han spelar bollen i sidled istället för att försöka nå fram till Neymar eller Messi exempelvis. När Iniesta inte finns tillgänglig och du har Sergio Busquets och Marscherano på mittfältet då behöver du någon som sätter igång med passningar och som styr ett anfallsspel med sin spelintelligens. Men eftersom Xavi inte är lika bra längre och inte hittar fria spelare lika ofta längre med sina passningar då blir ju känslan att Barcelona spelar ett fantasilöst och intetsägande anfallsspel.

 

 

Den första halvleken lämnade mer att önska eller hur man nu säger, men den andra halvleken var ur ett Barcelonaperspektiv bedrövlig. Barcelona fick inte tag i spelet på samma sätt som man gjorde i den första halvleken. Marscherano och Sergio Busquets förlorade en del dueller på planen och jag tycker ofta att spelet stannade upp för många gånger. Backlinjen har jag inte ens nämnt än men ikväll valde Luis Enrique att spela Pique och Mathieu som mittbackar och Dani Alves och Jordi Alba som wingbackar. Jag hade nog valt att spela med Marscherano som mittback ändå då jag tycker att han har varit fullständigt briljant på den positionen sen han skolades om. Att spela med Pique och Mathieu som mittbackar det blir lite väl naivt att tro att det ska vara riktigt stabilt då. Pique är ju inte den snabbaste mittbacken och då spelar det ingen roll att han är bra på huvudet och har en ändå en hyfsad teknik och bra spelsinne. Mathieu däremot håller jag inte alls särskilt högt, en stabil försvarare är det men det är ingen fantastisk spelare på något sätt. Men det är klart att jag föredrar att ha honom som mittback om han nu överhuvudtaget ska starta i Barcelona? Den frågan tycker jag är relevant att ställa. Hade det inte varit bättre att spela med Pique, Marscherano och Jordi Alba som vänsterback? Mathieu är inte särskilt snabb, kanske ännu mer långsammare än Pique. Och ska man då spela Mathieu som ytterback då blir det ganska svårt att få ut något bra utav det med tanke på att han inte är särskilt snabb. Att ha honom som mittback blir ännu mer riskfyllt med tanke på att han som sagt inte har snabbheten för att kunna vinna varje löpduell mot en kvick forward. Man såg att när Valencia väl försökte ställa om snabbt och slog upp bollar mot Alvaro Negredo då fick Mathieu problem med att hänga med i löpningen. Offensivt sett tyckte jag att Neymar försvann mer och mer ur matchen, det kändes som att han var lite rädd för att komma ner och möta boll och visa att han verkligen ville ha bollen. Jag kan tycka att han måste bli bättre på att visa när han vill ha bollen och när han inte vill ha den. Det är inte rimligt att han ska hålla sig på offensiv planhalva ständigt och aldrig ta klivet ner i banan och vara med i uppbyggnaden. De lagen som är mest framgångsrika det är de lagen som har ett varierat anfallsspel och som har mycket rörlighet i spelet där spelarna inte spelar statisk fotboll utan är beredda att förändra sig i sitt rörelsemönster. Jag skulle vilja att Neymar blev bättre på att röra sig mer och då menar jag att både komma ner och möta boll eller när han väl får bollen att försöka söka sig mer inåt i banan och gå på avslut. Visserligen sökte sig Suarez ut på vänsterkanten vid några tillfällen men det blev inte så mycket bättre av det. Messi tyckte jag inte gjorde någon särskilt bra andra halvlek. De gångerna han väl fick bollen då var det alltid någon Valencia spelare som var där och högg. Men det syns ju vilka kvalitéer han har i sig när han väl bestämmer sig för att sätta fart. När Messi kommer upp i sin absoluta maxfart då är det få som kan stoppa honom, då ska det ofta till något fult knep för att Messi ska bli av med bollen. Men Barcelona fick aldrig riktigt till det och det kändes mer som att Valencia kunde ha vunnit matchen med tanke på vilka chanser de ändå skapade. Alvaro Negredo fick ett friläge men brände det läget eller ska vi säga att det är en fantastisk räddning av Claudio Bravo? Det här såg länge ut att sluta 0-0 men i den 94:e minuten i de absolut sista sekunderna så kommer bollen in i straffområdet och vem som nickar hann jag inte uppfatta men det är en jätteräddning av Diego Alves i förstaläget men på returen dyker Sergio Busquets upp och trycker in segermålet med pannan.

 

Fullständigt otrolig och galen avslutning på den här matchen. Det blev svängigt värre under de sista 20 minuterna. Barcelona lyckades reda ut just den här matchen och vinna den men jag tycker inte att laget kan vara särskilt nöjda med hur de presterar just nu. Det är fortfarande ett ganska tamt, tempofattigt och intetsägande anfallsspel som laget har att erbjuda. Det är klart att det vore fel att säga att det inte finns den där sista spetsen i anfallet för det är en lögn att påstå det. På pappret har Barcelona världens bästa anfall, jag menar vem kan slå Barcelonas anfallstrio om man bara tittar på pappret? Däremot tycker jag inte att det fungerar i så bra ihop i praktiken. Det känns som att Messi och Suarez inte riktigt har haft något bra samarbete hittills. För Suarez skull är jag rädd för att det blir en liknande situation som när Zlatan fanns i klubben. Messi är en fantastisk spelare, Neymar är en fantastisk spelare han med och Suarez är i sina bästa stunder lika bra som Ronaldo och Messi. Men det känns som att det blir en världsstjärna för mycket i Barcelonas startelva. Nu kommer man väl få kritik för att man inte har en aning om vad man talar om, men jag kan tycka att det vore inte helt fel att låt Pedro spela på Suarez position. Det känns som att det funkar bättre och Pedro har också en större respekt för Messi och underkastar sig honom mer än vad jag tror Suarez gör. Det som blir problemet när man resonerar som jag gör är att du värvar inte en spelare av Suarez kvalitéer för 800 miljoner kronor för att ha honom på bänken, utan han ska givetvis gå rakt in i startelvan. Men jag känner att det blir en världsstjärna för mycket på planen. Men visst, vi får väl ge det lite tid men jag skulle inte bli förvånad om Suarez lämnar Barcelona om 1,5 år eller något sånt. Han kommer aldrig att få vara den stora stjärnan så länge Messi finns i klubben och jag tror att Suarez vill känna att han är nummer 1. I Livepool kretsade allt runt honom och han fick göra i stort sett vad han ville på både gott och ont, men i Barcelona då måste han anpassa sig till hur Messi vill spela fotboll. Och återigen inställningen är det inget fel på när det kommer till att ta jobbet men jag tror att Suarez lider lite av att han inte är den stora stjärnan bland anfallarna. Jag tror att en sån som Neymar har lättare att acceptera att han inte har högst status då han inte riktigt har kommit upp i Messis nivå än. När det gäller mittfältet tycker jag att det blir alldeles för fantasilöst och tamt spel när inte Iniesta är med och när Xavi inte är lika bra längre. Det är inte rimligt att förvänta sig att Marscherano och Sergio Busquets ska vara de som sätter igång ett anfallsspel. Och Rakitic fick komma in i andra halvlek men han är ju inte en spelare av världsklass som kan förändra en matchbild på egen hand, han känns mer som en utfyllnadsspelare. En spelskicklig offensiv mittfältare saknas i laget just nu det råder det ingen tvekan om. Men det stora misstaget Barcelona gjorde i somras var att man inte köpte in den där stora mittbacken. Med all respekt till Mathieu men han är inte så bra som många vill framhäva, en spelare för ett lag som Valencia absolut men att han skulle gå in och styra upp en backlinje i ett lag som Barcelona det trodde jag verkligen inte på när den värvningen blev klar. Och Vermaelen var väl även han tänkt att bli den där stora chefsgeneralen som går in och tar befälet när det blåser på toppen men nu är han på skadelistan och det ryktas redan om en flytt tillbaka till Premier League. Jag kan tycka att Barcelona borde ha gått in stenhårt för Benatia från Roma, att han hamnade i Bayern München istället för Barcelona det kändes väldigt märkligt. För jag tycker att det ser rätt darrigt ut i backlinjen när väl motståndaren får fast bollen eller bara matar in inlägg då blir det emellanåt total kaos inne i straffområdet. Och mot Real Madrid blev Barcelona brutalt avslöjade då man inte alls hängde med i Real Madrids tempo när de väl ställde om från försvar till anfall, Marcelo hade stundtals lekstuga och gjorde lite som han ville när han gav sig ut på offensiva utflykter. Så en mittback som är snabb och samtidigt har fysiken för att gå in och ta tag i försvarsspelet när det blåser på toppen skulle behövas för att jag ska hålla Barcelona som en utmanare till ligatiteln och Champions League titeln. En mer auktoritär ledare behövs i mittförsvaret helt enkelt, lyckas Barcelona få en den spelartypen då tror jag att det är mycket som är vunnet. Offensivt sätt behöver man inte förändra så mycket. Det är klart att man kan debattera om Pedro ska starta före Suarez men oavsett vem som spelar så har Barcelona ett sjukt bra anfall på pappret. Men i praktiken fungerar det inte fullt ut, det blir lite för mycket individuellt tänk längst fram och det saknas kreativitet på mittfältet och i backlinjen är det inte lika stabilt längre som det var under Carles Puyol eran. Med andra ord Barcelona må ligga 2:a i ligan och har häng på Real Madrid, men Barcelona har ändå problem och det känns ganska lustigt att påstå det med tanke på tabelläget. Men det är ett faktum att Real Madrid är ett mycket stabilare och komplett lag än vad Barcelona. Barcelona har problem och det gäller alla lagdelar, det är min känsla när jag ser hur laget spelar just nu. Det är inte samma Barcelona som under Pep Guardiola eran.

 

Då hälsar jag er välkomna till dagens inlägg, det har blivit dags att tjöta lite om sånt som har med den runda bollen att göra. Jag har 2 matcher som jag vill prata lite om. Vi börjar med en ångestmatch som jag våndas något enormt inför och sedan ska jag försöka snacka upp ett derby som egentligen inte betyder ett skvatt.

 

 

Men vi börjar med ångestmatchen. Det har blivit dags för terapibloggen att dyka upp igen för det har blivit dags att snacka lite Liverpool. I söndags åkte man på ett nytt nederlag då man förlorade med 3-1 borta mot Crystal Palace och i onsdags spelade man 2-2 borta mot Ludogorets, man hade kommit tillbaka från ett tidigt underläge och så tappade man ledningen i den 88:e minuten. Matchen mot Ludogorets såg jag inte så den kan jag inte uttala mig om specifikt, men det är aldrig någonsin okej att släppa in en kvittering i slutminuterna när det står så viktiga poäng på spel. Nu hade det krävts en seger mot Basel i sista matchen även om vi hade vunnit matchen, men för lagmoralen skull och för oss supportrars skull hade det varit skönt att få komma in på vinnarspåret igen. Jag tror att nästa seger (när den nu kommer) kommer att lyfta hela laget och en känsla kommer att sprida sig i laget att nu jävlar nu vänder vi på det här. Crystal Palace matchen däremot såg jag och det är jag inte glad för att jag gjorde. Det kan vara en av de sämsta och mest deprimerande fotbollsmatcher jag någonsin har sett i hela mitt liv. Nog för att det har sett riktigt dåligt ut under inledningen på den här säsongen men Liverpool visade upp ett så destruktivt spel att det inte är klokt. Det som oroar mig mest är att det är verkligen hela laget som är fullkomligt värdelöst. Hade det varit enstaka spelare som varit dåliga då hade det bara varit att byta ut dem och sätta in en annan spelare, men när hela laget är uruselt vad ska tränare Brendan Rodgers då ta sig till? Om vi börjar bakifrån med Mignolet i målet, han gör kanske inte en dålig match rakt igenom men han var en faktor till att vi släppte in 1 mål i den här matchen. Han slår bort en boll ut över sidlinjen och någon minut senare är det nätrassel bakom honom. Jag tycker på ett sätt synd om Mignolet, han har inte haft det lätt den här säsongen. Han hade inte en tacksam debutsäsong heller, men med tanke på att vi hade ett sånt fruktansvärt bra anfallsspel under våren då kom hans målvaktsspel lite i skymundan. Släppte han in 3 mål då gjorde vi istället 4, 5 eller 6 mål och vann matchen ändå. Men jag håller med om att Mignolet har inte varit en bra ersättare till Pepe Reina. Okej att Pepe Reina gjorde sina misstag då och då, men jag föredrar honom alla dagar i veckan före Simon Mignolet. Jag upplever det som att Mignolet inte riktigt är påslagen vid samtliga situationer, det känns som att han står och sover och så blir han överraskad när han får ett skott på sig. Jag har sagt det förut och jag säger det igen, det Liverpool behöver är en målvakt som går in och kan ta tag i defensiven när den sätts på prov. Jag tycker att Mignolet inte riktigt utstrålar den pondusen och säkerhet i sitt spel som krävs för att vara en given etta i Liverpools mål. Det är klart att han skulle göra det bra i ett något sämre lag, men frågan är om han är den målvakt som Liverpool behöver i en sån här tuff period? Jag ställer mig tveksam till det. Men Mignolet är inte roten till allt ont för att göra en liten melodiradioövergång, utan han har ju spelare framför sig som inte sköter sig som de ska just nu. Nu kanske jag överdriver och att min analys verkligen betonar att jag håller på Liverpool men jag tycker ju att backlinjen är värdelös. Skrtel exploderade under vårsäsongen och blev en av ligans bästa mittbackar. Jag kommer ihåg matchen när vi mötte Manchester United borta, det var på den tiden Daniel Agger fortfarande var påtänkt i Rodgers startelva. Vi vinner matchen med 3-0 och Skrtel och Agger bara plockar bort Robin Van Persie och får honom att framstå som en medelmåttig spelare. Det var bland det bästa jag har sett av Liverpools försvarsspel under Rodgerseran. Men bortsett från den matchen har försvarsspelet varit bedrövligt. Skrtel har dålig tajming när det gäller att gå fram och när han ska stanna kvar. Och det största problemet har varit att samarbetet har inte fungerat mellan Skrtel och Lovren, eller Sakho för den delen de matcherna när han väl ha spelat. Jag tycker att Skrtel och Lovren ser lite tama och nästan handlingsförlamade ut i sitt försvarsspel. Jag har varit inne på det förut, det finns ingen riktig grund för hur vi ska spela försvarsspel. Alla spelar bara på sitt sätt och det är klart att då blir det total kaos där bak. Och har man dessutom en målvakt som påverkas mycket av hur backlinjen sköter sig då är det klart att Mignolet också blir mer nervös och osäker och gör sina tabbar emellanåt. När det gäller mittfältet tycker jag att det är där det stora problemet sitter. Jag är beredd att säga att mittfältet är det som gör att vi inte får igång spelet när det gäller offensiven. Mittfältet har varit för dåliga på att ge anfallarna rätt bollar att jobba på och det är klart att då gör vi inga mål. Adam Lallana tror jag det var som slog en fin passning till Rickie Lambert som kunde ta ner den och rulla in 1-0 målet borta mot Crystal Palace. Där såg vi en glimt av Liverpools anfallsspel från i våras, när mittfältet ser att en anfallare ger sig iväg i djupled och det kommer en perfekt passning och Lambert tar emot den perfekt och bara kan placera in den i mål. Men det räcker ju inte att göra en sån prestation i den 2:a matchminuten och sedan slutar man att skapa målchanser. Jag tycker helt enkelt att vi har ett för svagt mittfält. Coutinho är en lovande och bra spelare han känns i varje fall lovande och bra, men han pendlar alldeles för mycket mellan sin högsta och sin lägstanivå. Hans högstanivå är inte fantastiskt bra, han är inte på något sätt en fantastisk spelare men en Coutinho i form skulle Livepool behöva just nu. Joe Allen tycker jag har varit fullkomligt värdelös under den senaste tiden, jag ser verkligen inte storheten i Joe Allen. Det kändes mest som att Rodgers tog med honom från Swansea och tänkte att nu ska du få din dröm uppfylld och spela inför den här publiken, spela derbyn mot Everton och så vidare. Men jag tycker inte att han är tillräckligt bra för att gå in i en startelva. En sån som Emre Can borde ha fått chansen från start med tanke på att jag tycker att han har imponerat ganska mycket de få gångerna jag har sett honom spela. När det gäller anfallarna tycker jag inte att någon har presterat särskilt bra även om Rickie Lambert har börjat göra mål nu. Jag tycker att han är en spelare som absolut kan göra 15 mål på en säsong, men inte för Liverpool om ni förstår vad jag menar. Det känns som att han passar mer in i ett hårt arbetande lag som bara ska slå långt eller slår inlägg och inte spelar bollen efter marken. Nu kommer han till ett Liverpool som ska spela en mer passnings orienterad fotboll och då får han problem att hitta rätt. Och han är ju ingen vidare bollmottagare och han känns ju inte som den som bryter mönstret med någon lurig löpning eller som drar till från 35 meter på halvvolley helt plötsligt. Balotelli har jag redan försvarat tillräckligt många gånger ni vet vad jag tycker där, jag ska inte ge mig in i den debatten igen. Jag kan bara säga att om mittfältet börjar ge honom rätt bollar då kommer han också att göra sina mål. Men att tro att han skulle ersätta Suarez 31 mål från ifjol det är ganska naivt, då har man nog inte koll på vilken typ av spelare Balotelli är. När det gäller Rodgers ställning i Liverpool så är jag orolig för hans del. Det känns som att det kan inte fortsätta på det här sättet, laget presterar så usel fotboll just nu att man nästan blir mörkrädd. Försvaret fortsätter att haverera och någon offensiv finns inte längre vilket gör situationen än mer ohållbar. Och jag gillar inte att Rodgers ständigt går ut i media och säger att han är nöjd med spelarna och att de var fantastiskt bra. Jag tycker att som tränare måste du kunna erkänna att ditt lag inte gjorde en bra match. Det är klart att du inte kan ta till svordomar och totalsåga din spelare för då tappar du förtroende bland dem och då kommer du förmodligen få spelarna att motarbeta dig. Men du kan ju välja att säga att spelarna gjorde en dålig match fast på ett mer sofistikerat sätt, ärligt talat det kan inte vara så svårt. Man kan ju ställa sig frågan vad är det för Liverpool vi kräver nuförtiden? Man får ju vara realist mitt i alltihop. Laget gjorde 101 mål ifjol, Suarez och Sturridge gjorde nästan 50 procent av de målen. Suarez säljs till Barcelona och Sturridge har varit skadad i stort sett hela den här säsongen. Och Suarez och Sturridge stod inte bara för mål utan det var två hörnstenar i Liverpools anfallsspel och var inblandade i många målchanser när de spelade ihop. Dessa två oerhört viktiga pusselbitar i offensiven får Rodgers bara plocka bort och istället står Mario " Super Mario" Balotelli ensam på topp och tjurar. Det är ingen optimal situation jag tycker faktiskt att vi får vara ärliga att säga det. Däremot kan jag tycka att om Rodgers nu är en lovande tränare som kan bli väldigt bra som många tyckare anser, ja då kan jag tycka att då kanske han borde ha fått ordning på Liverpool och skapat ett spel som är hållbart för en toppstrid. Det är hans tredje säsong och nu börjar det bli dags att utvärdera vad det är han har presterat. Jag tycker att han har inte fått ordning på försvarsspelet, försvarsspelet blir bara sämre och sämre ju längre Rodgers är här det tycker jag faktiskt. Rodgers vill även sköta spelarrekryteringen på egen hand och man kan ju inte påstå att han har prickat in riktigt bra värvningar under sina år i Liverpool. Joe Allen tycker jag inte är bra, Sakho tycker jag har potential men han sitter ju längst in bland fiskpinnarna i frysen just nu och lär nog flytta på sig i januari om han inte skulle slå sig in i startelvan helt plötsligt. Lovren har inte blivit vad vi hade hoppats på, Iago Aspas vill nog de flesta Liverpoolsupportrar glömma och Lazar Markovic spelar till och från men har inte gjort något större avtryck än. Rodgers värvningsarbete kan inte få godkänt det tycker jag inte. Och när det gäller situationen som helhet kan jag känna att imorgon kan vara sista chansen för Rodgers att få behålla jobbet. Det svänger snabbt från hyllad till nästan hånad och avskydd bland vissa supportrar vilket är synd, för det tyder på okunskap. Men om jag ska titta på situationen ur ett objektivt perspektiv tycker jag att det är lite av sista chansen för Rodgers under kommande månad. Fortsätter laget att haverera och om vi inte lyckas ta oss vidare i Champions League då kommer det leda till att Anfield buar ut laget massivt och då är situationen helt ohållbar och då finns det mekanismer i den situationen som gör att någonting kommer att hända (Läs Rodgers får sparken). Jag har ångest och jag våndas något enormt inför morgondagen, men jag hoppas innerligt att vi lyckas vinna matchen och att vi får lite andrum. Jag vet inte om jag orkar med en förlust imorgon. Men samtidigt skulle det inte förvåna mig, vidriga Stoke är aldrig roliga att möta. Jag ser framför mig hur Charlie Adam drar in ett distansskott från 20 meter och att Peter Crouch gör ett mål med fötterna vilket skulle vara den ultimata förnedringen. Det blir inte roligt imorgon, det blir en plåga men jag ska försöka att ta mig igenom den och jag hoppas det slutar med en seger det är allt jag begär. Sen får spelet komma därefter, men 3 poäng ska vi bara ta imorgon annars kan vi hälsa hem känns det som.

 

 

Il derby della mole är det dags för på söndag. Nu har jag faktiskt glömt bort vilket lag som är "hemmalag" men jag tror att det är Juventus som är det. Il derby della mole är alltså derbymatchen mellan Juventus och Torino. Det mest ointressanta och tråkigaste derbyt som existerar i den här fotbollsvärlden. Den värsta av fotbollsdagar för en Torinosupporter måste vara när det är derbydag. För Torino börjar bli vana vid det här laget att åka på en uddamålsförlust oavsett om det är hemmaplan eller bortaplan, sen må det vara på något felaktigt offsidemål men likväl Juventus har stått som segrare när matchen är slut. Man skulle gärna vilja veta hur Torinosupportrarna känner sig inför varje derby, det hade varit intressant att fråga någon som håller på Torino hur hen känner sig. Det som jag kan tycka är lite tragiskt och tråkigt är att jag går inte runt och laddar hela veckan inför ett Turinderby. För mig är det som vilken match som helst. Det faktum att jag inte ens blir upprörd över att spelare som Amauri och Quagliarella finns i klubben tycker jag säger en del om rivaliteten eller snarare förhållandet mellan Juventus och Torino. För mig har Torino aldrig betytt någonting på det sättet att jag till varje pris vill slå dem. Det är väl mer att man vill betona vem som är storebror och vem som är lillebror. Och även om det sägs att Torino är "Turins lag" och Juventus mer är ett turistlag så tycker jag ändå att Juventus är den större klubben. Och det är ju bara att kolla på vad Juventus har presterat historiskt då är det lätt att utse Juventus till den större klubben, sen är jag part i målet såklart när jag säger det. Jag tror att om Torino skulle få ihop ett riktigt bra lag som är med och slåss om Champions League platser och Juventus kanske inte dominerar lika kraftfullt då kan jag tänka mig att derbymatcherna skulle bli något hetare och mer intressanta. Nu kommer jag väl få äta upp det här på söndag men jag sticker ut och hakan och säger att ni som är intresserade av att se matchen behöver inte se den. Juventus kommer att vinna med 1-0 eller 2-0 det känns redan klart på förhand. Man har ett sådant psykologiskt övertag på Torino att det nästan är skrämmande. Oavsett hur bra eller dåliga Juventus är så vinner vi alltid matcherna mot Torino. Och jag tycker att av det jag har sett av Juventus under den senaste tiden har det sett bättre ut. Jag tyckte att man såg lite trötta och sega ut i förlustmatchen mot Genoa där man åkte på ett baklängesmål i de sista sekunderna. Ett slumpartat mål som inte gick att göra så mycket åt. Men mot Lazio i senaste ligamatchen tyckte jag att det såg hur bra ut som helst. Carlos Tevez är av absolut världsklass för tillfället. Jag var väldigt skeptisk för att inte säga anti den värvningen när det snackades om att han skulle komma till Juventus. Jag tyckte inte att hans personlighet passade in i Juventusandan. Men vilken spelare det har blivit, om Tevez hade haft den här attityden under hela sin karriär då hade han förmodligen blivit kvar i Premier League. Nu ser vi en helt annan Tevez än den Tevez vi såg mot slutet av Manchester City sejouren. Han löper otroligt mycket och är villig att offra sig för laget och han har fått utdelning på det han leder skytteligan för tillfället. Jag kunde aldrig se den här utvecklingen komma och från att ha varit väldigt anti den värvningen har jag nästan vänt helt i åsikt. Jag kan tycka att Tevez inte har i mina favoritlag att göra då han har spelat i Manchester United en gång i tiden men det har med mina Liverpoolsympatier att göra. Men en Tevez som visar upp den här attityden och som har det här målsinnet och spelsinnet framförallt, det är en spelare som jag hade tagit alla dagar i veckan. Det är en sån här Tevez du vinner Champions League med. Pogba har också varit bra den här säsongen, det är en av världens mest lovande talanger och han är redan en av världens bästa mittfältare. Han är beredd att ta mycket ansvar på mitten, han river och sliter och tar kampen och ändå kan han vara den som sätter igång med passningar och långbollar mot anfallarna vilket är imponerande. Hans svaghet är att han har en förmåga att försvinna ur matcher när han får mycket press mot sig som mot Malmö i senaste Champions League matchen. Sen kan jag tycka att han behöver kanske förändra sin attityd en aning. Malmö borta en onsdagskväll är lika viktig som Lazio borta en lördagskväll, när han har lärt sig att hantera och inse det faktumet då kommer han att gå till historien som en av Juventus bästa spelare genom tiderna och en av tidernas bästa fotbollsspelare. Han är inte bättre än Zinedine Zidane ännu och kommer nog aldrig bli, men det är en annan diskussion huruvida han kan bli det den tar vi inte nu. Jag blev glad av att se att Juventus lyckades reda ut matchen mot Malmö efter en ganska knackig första halvlek. Och jag tyckte det var intressant att man valde att spela mycket boll på Malmös vänsterkant. Det är ingen slump, man såg att Ricardinho hade problem att hantera Lichtsteiner bland annat och då valde man att spela mycket boll ut på den kanten. När Vidal dessutom kommer och hjälper till då blir det extra svårt för Malmös vänsterkant att stå emot. Jag minns en sekvens som var helt underbar när vi luckrar upp Malmös försvar fullständigt då vi spelar bollen med ett tillslag hela tiden, bollen går som ett snöre mellan spelarna och det resulterar nästan i ett drömmål för oss. Där visade vi att högstanivån är riktigt stor, när vi väl får till det då kan vi slå vilket lag som helst. Tevez är fantastiskt, Llorente tycker jag är bra även om han har fått en del kritik för att han inte är särskilt bra. Å andra sidan det finns en Morata i bakfickan att slänga in om man känner att det skulle behövas. Och backlinjen med Bonucci och Chiellini i spetsen tycker jag sköter sig oklanderligt. Chiellini med sitt fysiska och duellstarka spel är oerhört viktig för oss då han sällan förlorar en viktig duell. Bonucci tycker jag är duktig på att dyka upp där bollen kommer, han nickar bort många inlägg och kan även gå in i dueller och bryta bollen säkert. Nu har vi haft lite skador på ytterbackspositionerna men då har vi en Lichtsteiner som kan kliva en ner i banan och spela högerback och göra det minst lika bra som högerytter. Padoin däremot är lite av en svag länk och han kan bli den som raserar det som vi håller på att bygga upp. Det går för långsamt och han har en förmåga att tajma sina löpningar helt fel och ibland väljer han att inte ens gå in i en duell där han har chansen att vinna bollen och motståndaren kan i lugn och ro ta bollen och ställa om. Därför hoppas jag personligen att Caceres och Evra kommer tillbaka så fort som möjligt. Då ser jag gärna att vi går över till en trebackslinje eller fembackslinje beroende på hur man ser det, med bland annat Evra som en vänster wingback då jag tycker han har gjort det fantastiskt bra på den positionen. Och Buffon är fortfarande en av världens bästa målvakter som går att lita på, han är en målvakt du vinner Champions League med garanterat. Det är bara att njuta av honom så länge han spelar då han är i slutet av sin karriär. Jag har dock svårt att se att en sån som Marco Storari ska peta honom, utan det är mer om Juventus tar in en yngre förmåga i Courtois klass som skulle kunna peta honom. Annars ser jag att Buffon kommer vakta kassen i ett antal säsonger till och det har jag ingenting emot han får gärna vara kvar i klubben. Det är klart att jag ser fram emot derbyt på söndag, men det känns ju inte som när det är match mot Milan, Inter eller Roma där man verkligen är nervös över vad som ska hända. Som sagt den där hettan och laddningen finns inte riktigt när det kommer till derbymatcherna mot Torino. Men det är väl så när gapet rent hierarkiskt är så stort då blir matcherna mindre laddade. Jag tror att den dagen då Juventus känner att Torino är en konkurrent om titlar och Champions League platserna då tror jag att matcherna skulle bli mer hajpade. Men vi är inte om 1 år och vi är definitivt inte där i söndagens match. Jag är mer intresserad om Pontus Jansson får spela från start än vilken laguppställning Juventus ställer upp med för jag vet att vi kommer att vinna ändå. Vi skulle kunna spela med Bonucci som anfallare, vi vinner ändå matchen. Okej nu ska jag sluta vara så kaxig, det är ju risk för att jag har lagt upp för en skräll på söndag nu. Med andra ord jag kan just har jinxat fram en Torinoseger. Jag kan ju säga som så att skulle det omöjliga inträffa då kommer det vara en seger som ger eko i hela fotbollsvärlden. Jag tror att Torino just nu värderar en seger mot oss lika högt som att vinna en titel utan tvekan.

 

Nu vet ni vad jag bland annat kommer att hålla ögonen på i helgen. Förfärlig ångestmatch på Anfield och ett Turinderby som kanske inte betyder så mycket för mig personligen men ett derby är ändå ett derby, det rör ändå upp känslor på något sätt när man väl sitter och tittar på matchen. Ni får ha det så bra, på återseende.

 

Ett av Italiens vackraste derbyn fick ro hem den här söndagen då Milan tog emot Inter. Som alltid intressant med de här matcherna då det verkligen känns som de här matcherna lever sitt eget liv. Man brukar ju säga att derbymatcherna lever sitt eget liv. Milan kan komma från en bra period och Inter kan vara i usel form men ändå så kan Inter lika gärna vinna derbyt med 1-0. Och inför ikväll får vi väl ändå säga att Milan fick bära favoritskapet då jag tycker att man potentiellt sett är bättre än Inter om man tittar på lagdel för lagdel. Mancini var tillbaka på Inters tränarbänk, han har tagit över laget efter att Walter Mazzarri fick lämna sin post då Inter haft en ganska trög säsongsinledning. Och som ni känner till tränas Milan av "Pippo" Inzaghi numera. "Pippo" Inzaghi mot Roberto Mancini, bara en sån sak.

 

Jag tycker att den första halvleken var sisådär. Milan startade matchen helt okej då man försökte att sätta igång med snabba passningar upp med anfalltrion med El Shaarawy, Torres och Menez. Men det kändes inte som att Milan lyckades skapa något kollosalt övertag på Inter, utan man hade mycket boll men fick kanske inte ut så mycket som man hade önskat. Däremot tycker jag att det såg väldigt bra ut defensivt för Milans del. Den backlinje Milan har att mönstra har kritiserats en aning då det finns de som tycker att det här är inte en backlinje som kommer att ta Milan till några högre höjder. Jag kan till viss del hålla med om det, Mexes och Zapata känns väl inte som det mittbackspar som kommer att ta Milan till Champions League spel utan några som helst problem, utan de kommer att få kriga för att lyckas med det. Däremot tycker jag att en sån som Mexes är lite underskattad. Visst det går inte så fort när han får bollen och det tar lite tid för honom att gräva fram den, men han är fortfarande en mer spelande mittback och fotbollsspelare än vad många kanske känner till. Dessutom är han bra i en mot en spelet då han är ganska stark och där han ofta spelar hårt och rejält vilket gör det svårt för vilken anfallare som helst att tampas mot honom. Zapata däremot känns lite som en säkerhetsrisk emellanåt. Kan ibland vara fullkomligt briljant, men så kan han slå bort en enkel boll på egen planhalva och så är det mål i baken och så bryter helvetet löst för Milans försvar resten av matchen. Men jag tycker ändå att det finns kvalité hos honom, han kan fortfarande vara en riktigt bra mittback och kommer nog att göra en del nytta för Milan under säsongen det är jag ganska säker på. Och för att återgå till den första halvleken tycker jag att Zapata och Mexes och hela backlinjen i Milan skötte sig bra. Det var inte ofta som Inter fick Milans försvar i gungning utan det var något enstaka inspel mot Icardi som kunde ha blivit farligt men mer än så tyckte jag inte att Inter skapade. Framåt däremot kändes det som att Milan kunde fått ut mer av sitt spel än vad man fick. Hade man utnyttjat kantspelet lite mer än vad man gjorde då är jag ganska övertygad om att det hade blivit fler mål för deras del än vad det blev. Jag tycker att Nagatomo kan vara en fantastisk ytterback emellanåt, men jag vill hävda att han är väldigt bra offensivt förbannat bra offensivt till och med. Han har blivit bättre defensivt, men än så länge tycker jag inte att han klarar av defensiven tillräckligt väl för att jag ska hålla honom som en av de bästa ytterbackarna i världen. Men han är extremt följsam i sitt spel och är svår att ta sig förbi, men jag upplevde det som att El Shaarawy och De Sciglio hade ett mentalt övertag på Nagotomo då jag tyckte att de gångerna de väl försökte ta sig förbi honom så lyckades de också med det. Och det är ju bara att titta på hur målet kommer till, Menez släpper ut bollen på kanten och Nagatomo hamnar ur position vilket gör att en annan spelare får gå in och ta hans plats och då kan El Shaarawy i lugn och ro slå in bollen i straffområdet och då har Menez hunnit fylla på med en löpning och han sätter dit bollen perfekt med en insida. Jag kan tycka att där borde Milan ha sett bristerna i Inters försvarsspel, hade fler bollar kommit mot El Shaarawy eller Menez då tror jag att Milan hade kunnat avgöra den här matchen innan halvtidsvilan. Inter å sin sida var en stor besvikelse. Det kändes som att man blev väldigt försiktiga och lät Milan ta initiativet i matchen. Jag ska inte säga att Inter stod och sov för det är att dra det lite väl långt, men det kändes som att de inte riktigt var på tå. Mittfältet gjorde inte ett särskilt bra jobb. Och jag vet inte om Kuzmanovic, Kovacic, Obi och Guarin är den typen av spelare som går in och tar befälet både i offensiven och defensiven. Jag tycker att Inter spelade ganska fantasilöst och jag känner att det är inte riktigt något drag kring Inter nuförtiden. Och laget spelar inte bara fantasilöst, laget känns väldigt profillöst om jag nu får vara riktigt kritisk och hård i min analys. Men jag tycker det, det känns inte som att det händer så värst mycket i Inters spel. Laget harvar runt där i ingemansland men man tar ju inte några kliv i rätt riktning och man är inte i närheten av att vara ett lag som aspererar på Champions League spel nästa säsong.

 

 

Den andra halvleken tycker jag inte blev lika bra som den första om man tittar på det hela ur ett Milanperspektiv. Jag tycker inte att Milan hade tillräckligt med fart i sitt anfallsspel, jag tycker att man hela tiden stannade upp när det fanns lägen att slå bollen mot El Shaarawy, Torres och Menez. Essien och Muntari är ju förbannat bra spelare bägge två, de gör ett gediget jobb i defensiven absolut. Men jag kan tycka att när det gäller offensiven tycker jag inte att någon av dem klarar av att vara den typen av spelare som tar tag i offensiven. Milan skulle behöva en något mer spelskicklig offensiv mittfältare som sätter igång med passningar ut mot kanterna eller som slår en hotande boll i djupled. Essien och Muntari tenderar till att hålla lite för länge i bollen och de vill gärna spela enkelt. Däremot har Milan Bonaventura som jag anser vara en spännande värvning, men jag tycker inte att han har växt in i Milankostymen än. Men han har potentialen att vara den här kreatören på mitten som får igång ett anfallsspel med sina fina passningar. Men han är fortfarande ganska ung jag tror han är 24 eller 25 år så det är svårt att sia om han är redo redan nu att vara en av nyckelspelarna på Milans mittfält. Men på sikt kan det bli väldigt bra, men jag saknar lite mer spelskicklighet på mittfältet för Milans del. Om vi går till en sån som Torres, som innan han flyttade från Liverpool till Chelsea ansågs vara en av världens bästa anfallare. Det har ju helt tagit stopp för honom i den rollen han har, han har ju slutat producera mål. Chelsea kan verkligen det här med att förstöra karriären för anfallare. Att Torres hittills inte gjort något större avtryck i Milan tycker jag säger en del, för det är inte Barcelona han har kommit till, det är ingen större konkurrens han har. När Inzaghi dessutom föredrar att starta med honom före Honda då får man ju en känsla av att Inzaghi håller Torres högt med tanke på hur bra Honda har varit inledningsvis. Men att Torres mer eller mindre är slut som fotbollsspelare det är ett faktum. Jag tycker inte att han kan klaga så mycket på sin omgivning heller, för jag tycker att även om det saknas lite spelskicklighet på mittfältet för Milans del tycker jag ändå att mittfältet har varit ganska duktiga på att ge honom bra bollar. Men han har ju inte förmågan längre att sätta igång med en blixtsnabb löpning från en försvarare och han är inte lika stark längre, det var längesen jag såg Torres slita sig loss från en markering och nicka in en boll exempelvis. Och jag tycker mig se att El Shaarawy och Menez inte riktigt litar på att Torres ska kunna fixa det för Milan, då de inte passar honom särskilt ofta. Samarbetet El Shaarawy/Menez sker oftare än kombinationen El Shaarawy/Torres eller Menez/Torres och det tycker jag tyder på någonting. Men när det gäller själva Milans insats i den andra halvleken tycker jag inte att man kom upp i en tillräckligt bra nivå som krävdes för att stänga matchen. Och Inter envisa som de är lyckades på något konstigt sätt äta sig in i den här matchen och fick lite av ett spelövertag på Milan trots allt. Och helt plötsligt i den 61:a minuten får Obi bollen och promenerar in och med vänstern placerar han in 1-1. Där syntes bristerna i Milans försvarsspel, Mexes och Zapata är inte riktigt de typerna som kliver upp i press tillräckligt ofta och tillräckligt snabbt och då blir Milan straffade. Sen kan jag tycka att en proffsmålvakt ska ta ett sånt där skott. Visst det är ett välplacerat skott, men samtidigt har Diego Lopez relativt fri sikt och det är inte någon fantastisk fart på bollen utan Diego Lopez bör kunna förhindra att den går in. Jag skulle vilja säga att han till och med skulle kunna gå ner och klistra den, men vi ska samtidigt ge cred till Obi som står för en fin individuell prestation. Efter kvitteringen bröstade Inter upp sig, Kuzmanovic, Kovacic och Guarin tog tag lite mer i tillställningen och var lite mer rädda om bollen och började fördela den lite mer istället för att bara göra sig av med den så fort de fick den. När det gäller Inters anfallsspel tycker jag att man saknar den där sista spetsen där framme som kan spotta in 25 mål under en säsong. Icardi tycker jag gör det okej utifrån de förutsättningarna han har men han är ju inte den som går in och vräker in mål under längre perioder, utan han har sina toppar men han kan också ha väldigt djupa dalar. Rodrigo Palacio var det många som hyllade för några säsonger sedan och med all rätt han var riktigt bra då. Men de gångerna jag har sett honom under den senaste tiden tycker jag att han har varit fullkomligt usel och värdelös. Dålig förstatouch och det går oerhört långsamt när han väl ställs i ett en mot en läge. Som försvarare blir det väldigt enkelt att ta hand om Palacio när han tar alldeles för god tid på sig att göra någonting med bollen. Jag vet inte riktigt i vilken position jag föredrar Palacio, men någonting måste Mancini göra för att få fart på honom. För får du igång honom så är det ju en spelare som skulle kunna gå in i vilket lag som helst i Serie A och Premier League med för den delen. När det gäller defensiven tycker jag inte att det ser särskilt bra ut för Inter. Juan Jesus och Ranocchia bildade mittbackspar ikväll och det fungerade väl okej men jag tycker inte att det ser särskilt stabilt ut om man tittar på totalen. Det uppstår ofta stora luckor då Juan Jesus är lite osäker i positionsspelet och har en förmåga att fara iväg för mycket och Ranocchia tycker jag kan vara lite trög i tanken, med det inte sagt att Ranocchia inte är smart men det går lite för långsamt för honom när han ska göra någonting med bollen och han har en förmåga att tveka i 50/50 situationer. Inter skulle behöva någon som verkligen bestämmer sig och kliver in resolut och bestämt i en 50/50 duell exempelvis. Och jag ställer mig frågan till Mancini valde att spela Juan Jesus och Ranocchia istället för Nemanja Vidic. Okej att Vidic kommer från en ganska tung säsong i Manchester United, men hallå det är en av världens bästa mittbackar det är klart att han ska spela. Men där ser vi också att det inte alltid är bra att byta tränare mitt under brinnande säsong. Mazzarri kanske föredrog Vidic i alla lägen medan Mancini kanske ser fotboll på ett annat sätt än vad Mazzarri gör och då väljer han att plocka bort Vidic från backlinjen. Vem vet Vidic kanske kommer förpassas till bänken under resten av den här säsongen och då blev den här flytten helt plötsligt mindre lyckad. Det är därför jag aldrig är för att sparka en tränare mitt under pågående säsong, för då ska han sätta sin prägel på laget och gå in och justera och ändra i startelvan. En tränare ska bara få sparken mitt under säsongen om han har tappat omklädningsrummet, nu vet jag inte om det var så i Mazzarris fall men kanske var det så. Men det är klart att när det kommer till en situation där San Siro unisont buar ut Inter efter att det stått för en dålig insats det är klart att då blir det en ohållbar situation och då måste man göra någonting åt det för att lugna supportrarna. Den här matchen slutade 1-1, vilket inte är ett ovanligt resultat de här två lagen har en förmåga att broderligt dela på poängen. Men jag tycker att matchen tappade mycket kvalité i den andra halvleken, men jag tycker faktiskt att Inter ska vara mest nöjda med hur matchen avslutades. Sista kvarten var faktiskt ganska vass från Inters sida och med lite flyt kunde man ha vunnit matchen då Icardi hade ett skott i ribban. Samtidigt hade El Shaarawy ett skott i ribban också, då han kommer helt fri med Handanovic, men han blir för stressad och vill bara skicka upp bollen i nättaket istället för att ta ett lugnt och behärskat avslut med bredsidan. Inter ska vara riktigt nöjda med att man får med sig 1 poäng från den här matchen. Det var inte någon fantastisk insats laget stod för ikväll, men det var ändå helt okej och det var inte fullkomligt kaos i försvaret som det har varit under rätt så många tillfällen under den här säsongen. Men framåt saknas det spets, den där riktiga målsprutan finns inte i laget det är bara att konstatera. Att Osvaldo kommer in på slutet och ska försöka frälsa Inter säger en del om anfallsbesättningen i dagens Inter. Milan däremot ska vara riktigt besvikna över att man inte lyckas vinna den här matchen. Man har ett spelövertag i den första halvleken och kunde med lite mer fart ha gjort 2-0 och därmed stängt matchen. Men så sänker man lite på intensiteten och tempot i spelet och då hugger Inter som kobror på det och Obi står för en fin individuell prestation och kan skicka in kvitteringen. Och ställer man Milan och Inter mot varandra så finns det utan tvekan mest potential i Milan. Honda, Menez och El Shaarawy kan ju vara helt briljanta i sina bästa stunder och Torres finns det sparkapital i även om jag då till viss del hävdar att hans tid på den stora scenen är förbi. Poli är en bra fotbollsspelare, Montolivo kan definitivt komma in och göra ett gediget jobb för laget. Essien och Muntari tycker jag sköter sig bra på mitten, det är köttigt det är hårt och det är rejält framförallt. Men som sagt, lite frågetecken sätter jag när det gäller backlinjen och på mittfältet så saknas det lite kreativitet och spelskicklighet. Någon som lite oftare kan lyfta blicken och sätta igång anfallsspelet med en bra passning ut mot kanten mot El Shaarawy eller Honda eller som på egen hand kan ta fram bollen ur en trång situation och transportera den över stora ytor och sen släppa ut den mot kanten eller skicka in ett instick mot Torres i straffområdet. Men helt klart är att vi fick en vinnare och en förlorare i det här Milanoderbyt trots att det slutade oavgjort 1-1. Vinnaren heter Inter, starkt av laget att resa sig och komma tillbaka och den här poängen kan mycket väl vara den poäng som vänder hela säsongen för Inter i ett längre perspektiv. Förloraren heter Milan, det är svagt att slarva bort de 3 poängen man hade ett sånt bastant grepp om under stora delar av matchen. Med lite mer koncentration och bättre kvalité i passningsspel och avslut hade man nog kunnat ta hem alla 3 poängen. Och potentiellt sett är Milan ett bättre lag än Inter och det tror jag de känner själva också. Så nej, Milan kan inte alls vara nöjda med hur den här matchen utvecklade sig och att det hela slutade med delad pott. Milan gav bort 2 poäng mer än att Inter tog över matchen helt och hållet och plockade bort 2 poäng från Milan, det är min känsla.

 

Det har varit en fullspäckad lördag som alltid, det har funnits en del matcher att välja och vraka emellan. Det går givetvis inte att titta till allting, men jag väljer att fokusera på det som hände på Emirates.

 

Arsenal-Manchester United som sagt, en mycket intressant match på förhand naturligtvis. Arsenal var för en gångs skull stora favoriter inför den här matchen. Alla vet vi att Arsenal har en förmåga att gå som tåget hemma på Emirates. När de väl får Emirates att gunga och de får spelet att stämma då är det få lag som kan stå upp mot dem på deras hemmaplan. Jag tycker också att man började kvällens match i ett ruggigt tempo. Man visade redan från första stund att man hade inte tänkt att vänta ut United och bara ligga rätt i försvarsspelet utan Arsenal tog tag i spelet från början. Jag tycker att man satte fart på bollen vid många tillfällen och försökte få Uniteds ganska darriga backlinje i gungning tidigt. Däremot tyckte jag inte att Arsenal lyckades få till den där sista avgörande passningen när de väl kom fram till den sista tredjedelen. Alexis Sanchez var ofta den som skulle slå den avgörande passningen in mot Danny Welbeck exempelvis, men jag tycker att han slarvade alldeles för mycket i den sista passningen. Danny Welbeck å sin sida tyckte jag stod för en rätt så medelmåttig insats. Jag tycker att han är en bra och nyttig spelare framförallt. Det är en spelare du kan kasta in när du vill du vet ungefär vad du kommer att få. Det jag gillar med Welbeck är att jag tycker att han är väldigt flexibel. Han kan likt en Luis Suarez spela både på en kant och även som central anfallare, det kvittar då han kommer göra ett hundraprocentigt jobb ändå. Nu säger jag inte att Danny Welbeck är en lika bra spelare som Luis Suarez men om man tittar på attityden och inställningen till vart du blir placerad på planen då håller jag honom som en Luis Suarez typ. Sen har ju Suarez gjort saker på planen som man kan ha en del åsikter om, men det är en annan fråga det tar vi inte nu. Men ikväll tycker jag att Welbeck inte riktigt fick till det. Det är ofta han kommer med hyfsad tajming i sina djupledslöpningar men han lyckas ändå inte riktigt nå bollen. Men det fanns även några tillfällen då han inte riktigt var på tå eller så var bollen för dåligt slagen. Annars tycker jag att mittfältet skötte sig ganska väl under större delen av matchen, de lyckades servera Welbeck och Alexis Sanchez med bra bollar vilket gjorde att de hela tiden var ett hot för Uniteds backlinje. Jag tyckte att det var befriande att se Jack Wilshere och Aaron Ramsey fylla på med löpningar inne i boxen. För fyller mittfältare på med löpningar inne i boxen då blir det genast förvirring i motståndarens backlinje. Och när backlinjen i dagens United består av Mcnair, Smalling och Blackett då ska man verkligen se till att fylla på med mycket folk i straffområdet då de här tre spelarna inte är de mest stabilaste av försvarsspelare i Premier League. Och Jack Wilshere skapa borde ha blivit målskytt i den här matchen. Efter att David De Gea misslyckats med en utspark och Uniteds försvar står och sover och inte hinner komma till undersättning då blir Wilshere helt fri med De Gea men bränner den målchansen. Visst det är en riktigt bra räddning av De Gea, men ändå det är klart att en professionell fotbollsspelare ska kunna göra mål där. 1-0 där och jag är säkert på att matchen hade slutat bättre än vad den gjorde för Arsenal. Jag har inte så jättemycket att säga om den första halvleken, jag tycker att Arsenal lyckades med det mesta förutom att göra mål och det är det som räknas. Den andra halvleken tycker jag att Arsenal kom ut och försökte ta tag i taktpinnen från start men jag tycker inte att de lyckades skapa det där trycket som de brukar göra när de väl har bestämt sig för att ta ledningen i matcherna. Istället är det United som öppnar målskyttet. Det är Szczesny som krockar med en spelare, jag tror det är Gibbs och Szczesny ligger nere för räkning helt plötsligt och det kommer ett skott som är på väg att rulla ut över sidlinjen är jag övertygad om men Gibbs styr den i eget mål. Ett av de mest dråpliga fotbollsmål jag har skådat i mitt liv är jag villig att påstå. Det är både otur och dålig spelförståelse av Gibbs och Szczesny i det läget. Det gäller att kommunicera med varandra i det läget. Szczesny måste gå ut och vara tydlig med att "Jag har den!" istället går båda två på samma boll och det slutar med att Szczesny blir skadad och får sedermera kliva av och Gibbs måste vara mer uppmärksam på att situationen inte är över. Han måste resa sig upp och delta i spelet igen, han sitter ju nästan ner och tycker synd om sig själv när bollen kommer farande mot honom. Hade jag varit Arsenalsupporter hade jag blivit vansinnig i det läget. Efter det tappade Arsenal konceptet helt och hållet. Dålig intensitet och dålig aggressivitet i sitt spel. Danny Welbeck kom inte alls till sin rätt, Alexis Sanchez försökte med sitt luriga spel men han lyckades aldrig få in bollen till en fri spelare. Vi får inte heller glömma bort att Wilshere fick kliva av på grund av skada och hur länge han blir borta det har jag inte uppdaterat mig på men han lär nog inte vara aktuell för spel i Champions League i veckan som kommer i alla fall. Arsenal behöver en sån som Wilshere, de behöver någon som kan bryta mönstret med sina löpningar och som kan dra isär en backlinje med sitt fina passningsspel. Santi Cazorla kom in istället och det är klart att det är en helt okej spelare men han känns inte den som går in och tar befälet och sätter igång ett anfallsspel med bra passningar. Han känns mer som en hårt jobbande mittfältare och det är ju inte det Arsenal behöver just nu. Arsenal försökte och försökte men laget kändes handlingsförlamade och Wenger bekymrade blick sa en del när kameran zoomade in på honom. Och jag förstår honom för Arsenal lider av enorma problem när de möter toppkonkurrenterna. Matchen slutade 1-2. Wayne Rooney kontrade elegant in 0-2 efter att Di Maria släppt bollen i tid då det uppstod ett 2 mot 1 läge när Arsenal försökte lyfta upp alla resurser de hade. Sedan hade Di Maria kunnat bli syndabock när han brände ett friläge och Giroud en stund senare reducerade med ett snyggt mål. Men det blev inte mer än så det stannade vid 1-2. Det är oroväckande att Arsenal inte klarar av att vinna toppmatcherna i ligan, i varje fall om man håller på Arsenal. Nu håller jag inte på Arsenal som ni säkert känner till, men jag kan ändå lida med dem när jag ser vilka enorma problem laget verkar ha att vinna mot sina toppkonkurrenter i ligan. Jag tycker att Arsenal har en förmåga att köra fast i matcherna mot Chelsea, Manchester United och Manchester City. Det är någonting som inte riktigt stämmer när det kommer till de här matcherna och jag vet inte riktigt vad det kan vara. Arsenal är lite av ett intressant mysterium som ingen verkar kunna lösa. För potentiellt sett så har de egentligen allt som krävs för att vara ett lag som aspererar på en ligatitel, men de har inte ordning på det psykologiska och det mentala bitarna. Jag upplever det som att Arsenal blir ganska osäkra och nästan lite rädda när de möter sina konkurrenter. Det känns som att de vill gärna spela sitt bollhållande spel, men när det helt plötsligt börjar gå emot dem och allt inte flyter på för dem då blir det rätt så tamt och intetsägande spel från deras sida. Arsenal är enormt skickliga på att hålla i bollen och de är väldigt spelskickliga, det har de alltid varit så länge jag har sett dem spela. Men de har otroligt svårt att få ut någonting av sitt bollinnehav. När Alexis Sanchez har bollen då behöver den sista avgörande passningen sitta på pannan eller på foten på Welbeck exempelvis. Arteta är den lite mer defensiva av de mittfältarna som Arsenal ställer upp med, men jag tycker att han tar lite för god tid på sig att gräva fram bollen och sätta igång anfallsspelet med en fin passning ut mot kanterna eller mot Welbeck. Jag tycker att Calum Chambers är en spännande spelare, han är rivig och kan fylla på i offensiven men även han tenderar till att pendla lite för mycket mellan sin högstanivå och lägstanivå. Gibbs tycker jag gör det okej, men jag tycker inte att han är den typen av spelare som likt en Marcelo flyger fram på vänsterkanten och ständigt är beredd att slå inlägg eller rentav söka sig inåt i banan med boll och på så sätt sätta skräck i motståndarens backlinje. När det gäller mittbackarna tycker jag att Arsenal skulle behöva se över marknaden i januari. För där känns det som att det finns en del att göra. Men för att återgå till vad jag tycker är intressant med Arsenal är att det är någonting som inte stämmer när de möter de stora lagen. De kan ju köra över vilket lag som helst i ligan i stort sett. Tittar vi historiskt har lag som Blackburn åkt på torsk med 7-2 om jag inte minns fel. Det är en del 4-0 och 5-0 segrar här och där. Arsenal har alltid blivit hyllade för att de är så spelskickliga och för att de gör så mycket mål. Men när det kommer till matcher mot Chelsea, Man City och Man United då börjar Wengers mannar att darra. Det är då osäkerheten börjar smyga sig på spelarna. Det känns som att spelarna inte litar på varandra, när Wilshere får bollen så litar han inte på att det är just han som kan slå en hotande passning mot anfallarna utan han väljer att släppa ut den på kanten eller rulla hem till backlinjen. Mertesacker som kan vara en klippa i backlinjen börjar helt plötsligt att se lite osäker ut där bak. Och från att vara en gigant i backlinjen förvandlas han plötsligt till en liten pojke som inte riktigt vet vad han ska göra med bollen när han får den. Jag känner att Manchester United har ett enormt psykologiskt övertag på Arsenal oavsett tabellplacering oavsett vilket skede på säsongen vi är inne i. För det är inte första gången som Arsenal för spelet mot United och de är absolut värda att ta ledningen och vinna matchen. Men de lyckas inte få ut någonting av sitt bollhållande spel och istället åker de på ett baklängesmål som inte ens är en målchans utan det är en brist i kommunikationen som bäddar för målet och dessutom är det ett självmål. Men jag tror att det blir någon form av mental blockering när Arsenal möter United. När Wilshere, Arteta och Ramsey går ner sig i standard avsevärt mycket tycker jag säger en del för det är ju centrala spelare i Arsenals sätt att spela fotboll. Jag har inget svar på varför Arsenal inte får till det när de möter de stora lagen, jag kan bara konstatera att det mentala sviker dem när exempelvis United kommer på besök de blir så otroligt rädda för att göra bort sig. De blir så otroligt rädda för att förlora och det är klart att då gör de ju det. Det märks att en sån som Mesut Özil saknas. Han är den typen av spelare som kan styra upp en offensiv och som sätter igång ett anfallsspel med bra passningar både ut mot kanterna och på de centrala anfallarna. Och jag tycker att det är värt att väga in skador i det här läget. Det är oroväckande för Arsenals kontinuitet att de har så pass mycket skador i laget. Özil är en av nyckelspelarna i laget, Wilshere är viktig Szczesny är en väldigt bra målvakt som styr upp backlinjen när det behövs så det är klart att det här är spelare som Arsenal inte har råd att ha på skadelistan för länge. Och varför Arsenal har så många skador det kan inte jag svara på men det är någonting som inte stämmer när det gäller deras träningsupplägg, jag tycker att det är dags att man börjar titta på det. Men man måste börja se över vad man gör fel i stormatcherna för det här kommer inte supportrarna att acceptera hur länge som helst. Att förlora mot Chelsea, Man United och Man City år efter år det är ju så förnedrande för fansen att det är svårt att beskriva. Det skickar ju tydliga signaler att Arsenal inte har i en titelstrid att göra. Men det som gör att läget är mer allvarligt nu mot vad det har varit tidigare är ju att nu börjar Arsenal kasta bort en del poäng i matcher som de bara ska vinna. De förlorade bland annat mot Swansea borta med 2-1 om jag inte minns fel. Det är klart att Swansea är ett ganska bra lag, men ska Arsenal vara med och hugga på en ligatitel eller åtminstone vara garanterade Champions League spel nästa säsong då har man inte råd att förlora mot Swansea borta. Laget ligger just nu utanför Europaspel och det är oroväckande. Jag tror det var någon som sa på Twitter att det här är den sämsta starten i ligan sedan 1982 och det är ju inte bra. Och frågan är hur länge Arsenals supportrar har tålamod med Wenger, jag är inte så säker på att alla har förtroende för honom i det här läget. För laget har börjat darra lite nu på slutet, det är en del billiga poäng som man bara har kastat bort och dessutom har man som bekant inte vunnit mot Chelsea, Manchester City eller Manchester United och jag tror att supportrarna har börjat tröttna på att man ständigt visar sig vara så långt efter de här tre lagen. Det är klart att laget kommer att behöva förstärka laget i januari med tanke på deras skadesituation. Jag lovar att jag ber att få återkomma om vilka positioner Arsenal behöver förstärka på vid ett annat tillfälle. Jag har en tanke om att ha lite silly season special då jag ganska ofta hade tänkt avsluta inläggen med att tycka till om vem eller vad de lagen behöver förstärka med. Men jag kan ju säga som så mycket att Arsenal bör nog förstärka på många positioner. Spelskicklig defensiv mittfältare saknas, en mittback hade inte varit fel och skulle Giroud gå sönder igen då blir det inte mycket kvar, då finns bara Welbeck kvar som den mest renodlade anfallaren. Men vem Arsenal behöver förstärka med det tar jag vid ett annat tillfälle. Men det är klart det finns ju en viss fransman som sitter i nordirländsk tränares frysbox just nu och han kanske man kan rycka i. Mer än så tänker jag inte säga, men ni har nog redan räknat ut vem det är jag talar om. Men att Arsenal har stora problem med att vinna mot toppkonkurrenterna tycker jag är väldigt intressant, det mentala sviker och det blir någon form av blockering bland samtliga spelare. Någon slags rädsla för att förlora gör sig direkt påtaglig när de möter Manchester United. Idrottspsykologi när det är som mest intressant. Nu tackar jag för den här gången, på återseende.

 

 

Nu är ligafotbollen igång igen efter ett välbehövligt landslagsuppehåll men också ett väldigt tråkigt landslagsuppehåll. Landslagsuppehållen har sina fördelar men abstinensen efter att få klubbfotboll blir bara större för varje år som går. Ikväll var Zlatans PSG eller "PZG" om man nu vill försöka vara lite rolig igång igen då man spelade mot Metz på bortaplan.

 

 

Jag tycker att den första halvleken var lite intetsägande, det märktes tydligt att PSG inte riktigt var igång än efter det här uppehållet. Men jag tycker att PSG tog tag i spelet hyfsat från första stund, de försökte etablera långa anfall på Metz planhalva och försöka trötta ut dem tidigt genom att få dem att jaga mycket boll inledningsvis. Dock kändes det som att PSG spelade lite för långsamt för att man skulle vara förtjänta av att leda med 2-0 redan efter 16 minuters spel. Samtidigt kom målen i ett skede då matchen inte hade satt sig än det får vi inte glömma bort. Men PSG hade inte skapat särskilt många målchanser innan första målet kom till. Och på det sättet som det första målet kommer till är ju helt bisarrt egentligen. Metz står och sover och tappar bollen nästan vid mittlinjen och sedan är det en Metzspelare som har all tid i världen att bara skicka iväg bollen från farligt område men väljer att hålla i den och då är Javier Pastore där och påpassligt snor åt sig bollen och kan efter en fin individuell prestation skicka in ledningsmålet. Det andra målet är ett självmål, en frispark från Lavezzi om jag minns rätt slås från vänster och en Metzspelare knäar in bollen i eget mål. Efter det tycker jag att den första halvleken blev rätt avslagen och det hände inte särskilt mycket. Jag tycker att Maxwell var en av PSG:s piggaste spelare i den första halvleken. Det är inte ofta man lyfter fram honom som en av de tongivande spelarna men ikväll tycker jag faktiskt att han ska få lite extra plus för sin insats. Han var riktigt pigg på att fylla på, på sin vänsterkant och erbjuda alternativ i offensiven och han fick många fina bollar att jobba på av Pastore, Zlatan och Rabiot för att nämna några. Men offensivt sett tycker jag inte att PSG imponerade i den första halvleken, det var lite för tempofattigt och det hände för lite för att jag ska vara helt nöjd med det jag såg. Däremot blixtrade man till stundtals när Maxwell väl satte fart på sin vänsterkant eller när Zlatan ger bollen till Lavezzi som håller i samtidigt som Zlatan fyller på med en löpning in i straffområdet och Lavezzi snyggt klackar bollen bakåt mot Zlatan men det hinner komma en Metzspelare och få undan bollen. Men där visade PSG ändå upp lite av sin spelskicklighet och jag hade velat att man gjorde det lite oftare, då tror jag att matchen redan hade varit avgjord efter första 45.

 

 

Den andra halvleken skulle ju bara bli ett sömnpiller. Jag förväntade mig att PSG skulle spela av matchen och inte ta ut sig i onödan, utan de skulle bara kontrollera detta och ro hem 3 poäng. Istället får Metz straff i den 49:e minuten då en spelare rivs ner i straffområdet. När jag ser situationen live är min första reaktion att det inte är straff och jag vill nog hävda att även när jag ser reprisen att det inte ska vara straff. Visst det är väl en viss form av kontakt, det må vara en liten tröjdragning men samtidigt kan jag tycka att Metzspelaren faller alldeles för enkelt där. Lägg där till att det var en misstänkt hands i situationen innan, så lite kontroversiellt av domaren att gå in och blåsa straff i det läget. Straffen är säkert slagen och det var reducerat och kanske skulle det bli match igen. 4 minuter senare är det straff igen för Metz. Den här gången är det ett inlägg som slås från höger och det är väl Van Der Wiel som får bollen på handen, ofrivilligt eller inte det överlåter jag åt andra som kan regeln bättre än vad jag kan att avgöra. Men visst bollen studsar upp på handen och Van Der Wiel gör sig större i det läget, men å andra sidan jag vet att samma situation kan uppstå åt andra hållet och så är det ingen straff helt plötsligt. Men nu ska jag inte dra igång en diskussion om den förbannade handsregeln, jag börjar bli ganska trött på att prata om den. Handsregeln kommer inte att ändras, där är fotbollen för konservativ det är bara att konstatera. Den här straffen var lika säkert slagen den, målvakten åt ena hållet och bollen sitter i det andra hörnet. Nu var det match i allra högsta grad igen, 2-2 med över 30 minuter kvar att spela av ordinarie tid. Det är här jag tycker man ser vilka svagheter PSG har. Jag upplever att PSG är ett lag som är riktigt bra när man väl får det att stämma. När allt flyter på och motståndet inte bjuder till särskilt mycket då upplever jag det som att PSG kan hantera en ledning på ett bra sätt. Jag tycker att man har ett bra försvar med Thiago Silva och David Luiz i mitten. Nu var inte David Luiz med ikväll om det nu berodde på skada eller avstängning det låter jag vara osagt, han kan ju också ha vilats. Men Marquinhos är en bra ersättare att kasta in istället för David Luiz. Det jag gillar med Marquinhos är att han är inte lika mycket sprattelgubbe som David Luiz ibland kan vara. Vad menar jag då med sprattelgubbe? Jo att David Luiz har en förmåga att röra sig över lite väl stora ytor emellanåt. Vid vissa tillfällen är han nere på vänsterkanten och ska slå ett uppspel eller hänga med i offensiven. Marquinhos är kanske inte lika offensivt lagd, men han är väldigt följsam och resolut i sitt närkampsspel. Thiago Silva är en av världens bästa mittbackar, han var kanske den absolut bästa bara för några år sen men har tappat lite på slutet. Men PSG:s backlinje med Thiago Silva i spetsen är riktigt starka och klarar av att få bort bollen när den slås in mot straffområdet. Thiago Silva är dessutom väldigt snabb vilket gör att det spelar ingen roll hur snabbt motståndet är i sina omställningar, han hinner upp motståndaren ändå och få bort bollen. Men det jag vill komma fram till är att när PSG får lite motstånd och det inte riktigt blir som det har tänkt sig då får de problem. Jag kan förstå att det inte är lätt att ladda om efter att ha kontrollerat matchen totalt och så blir det två straffsparkar på 4 minuter och vips så är det 2-2. Det är givetvis en situation som inte går att förbereda sig på, men jag tycker ändå att man kan kräva att PSG borde kunna skaka av sig det och kunna spela ut igen. Men efter 2-2 målet tycker jag att vi fick se ett fruktansvärt oinspirerat och lojt PSG. Pastore var inte lika bra som han kan vara, Thiago Motta tyckte jag inte var särskilt bra och Maxwell var inte alls lika pigg som i den första halvleken. Jag saknade lite fart i anfallsspelet från PSG:s sida, det gick för långsamt i passningsspelet och det var för lite rörlighet. Lavezzi tycker jag ändå gjorde det okej de gångerna han fick bollen, men det blir svårt att hitta på någonting ute på kanten när han direkt får en Metzspelare emot sig och så är det understöd direkt och så blir det för trångt och anfallet rinner ut i sanden. Zlatan hade några lägen att på egen hand ta sig igenom Metz ganska välorganiserade försvar, men lyckades inte med det tillräckligt många gånger. Och när väl PSG kom igenom Metz försvar, då fick man inte riktigt till den sista avgörande passningen eller så var avslutet för dåligt. Cavani sattes in med en kvart kvar men jag tyckte inte att han riktigt blev tungan på vågen även om PSG skulle visa sig vinna den här matchen till slut ändå. En grej jag har tänkt på när det gäller Cavani är att det känns som att han och Zlatan inte riktigt är bästa vänner. Jag vet att han har gått i media och sagt att det inte råder någon schism mellan honom och Zlatan men det är uppenbart att de inte gillar varandra kan jag tycka. För det är inte ofta Zlatan passar bollen till Cavani och likadant åt andra hållet. Men det är klart att slänger du in Cavani är det klart att motståndet blir extra uppmärksamt och vaksamt. Zlatan är en av världens bästa anfallare och Cavani är även om han inte har presterat lika bra i PSG som i Napoli fortfarande en av världens bästa målskyttar. Helt plötsligt har du två anfallare av absolut världsklass att hålla koll på och det är klart att då blir det extra svårt att behålla koncentrationen och kunna förhindra att det till slut blir ett baklängesmål till. För det skulle komma ett till mål innan den här matchen var över. Jag vet inte vad det är med mitt minne ikväll, men hur som helst jag tror det var Pastore som utmanade i en mot en läge utanför straffområdet och viker inåt i banan och drar iväg ett skott med vänsterfoten. Målvakten lämnar retur och Zlatan drar bara iväg bollen mot mål och jag vet inte om den hade gått in ändå men Lavezzi dyker upp på bortre stolpen och petar in den i öppet mål. Efter det målet orkade aldrig Metz att komma tillbaka, de fick aldrig till något tryck under de sista minuterna och matchen slutade 2-3.

 

 

För mig tycker jag att den här matchen sa en viktig sak. Topplag lyckas oftast på något märkvärdigt sätt att reda ut matcher där de inte övertygar spelmässigt. Jag tycker att PSG gör en helt okej första halvlek men gör en riktigt dålig andra halvlek. Jag tycker att man ska vara glada över att Metz inte lyckades utnyttja sina omställningar på ett bättre sätt, hade Metz lyckats med det då är jag inte så säker på att PSG hade vunnit den här matchen. Men så har PSG individuell briljans att luta sig mot, Pastore med sitt luriga spel, Lavezzi med sitt luriga spel och Zlatan och Cavani vet vi att de kan hitta på lite vad som helst med bollen. Och när väl PSG bestämmer sig för att höja tempot då blir det genast mer farligheter och kaos i motståndarens straffområde. Zlatan tycker jag skötte sig bättre ikväll än vad han gjorde i matchen mot Montenegro i EM kvalet. Jag tycker att han tog lite mer initiativ i den här matchen. Visst det blir ofta att han kommer ner och möter bollen tidigt och fördelar den vidare med rätt få tillslag men han kan också trampa igång på egen hand och transportera bollen en bra bit innan han släpper den. Cavani tyckte jag gjorde ett helt okej inhopp och han är väldigt farlig med sina djupledslöpningar, han är en av de bästa i världen på att tajma sina löpningar när bollen väl slås mot honom även om han naturligtvis kan springa offside han också. Lavezzi tycker jag har börjat ta tillbaka sin plats nu efter att ha varit utanför laget ett tag. Och vad jag har förstått har det handlat lite om en petning från tränare Blancs sida. Det var ju snack om att han skulle flytta innan sommarfönstret stängde men han vart kvar i PSG och nu verkar han ha hittat tillbaka till den spelare han var i Napoli. Otroligt skicklig med boll, en väldigt bra kontringsspelare som är väldigt bra att släppa ut bollen mot när du vill ställa om snabbt. Att Yohan Cabaye fick kliva av matchen tidigt tycker jag var synd för jag tycker att det är en väldigt bra spelare. Jag tycker att han är en klok spelare. Det är många spelare som har en förkärlek att hålla lite för mycket i bollen och bli överambitiösa i vissa situationer. Men Yohan Cabaye tycker jag är enormt skicklig på att läsa av situationen och känna efter när det är dags att släppa bollen vidare. Att bli av med en spelare som Yohan Cabaye efter 21 minuter är givetvis ett tungt avbräck eftersom han har en så bra spelförståelse. Verratti var inte med i den här matchen och där försvinner också en viktig pusselbit i PSG:s spel. För det är en spelare som kan hålla i bollen men som har samma klokhet som Yohan Cabaye och när han väl har bestämt sig för att hjälpa anfallarna att skapa förvirring i motståndarens straffområde kan han fylla på med löpning efter löpning in i boxen. Jag tycker att det försvann en del fart i PSG:s anfallsspel nä Verratti inte var med. Det är först nu jag inser hur viktig han är för att PSG ska lyckas på allvar och då tänker jag såklart på Champions League spelet. För visst är det så att det är det som kommer vara den stora grejen för PSG i år precis som det var förra året. Jag tyckte att var det något år som PSG skulle ha vunnit Champions League så var det förra året. Men på det sättet man åkte ut mot Chelsea var något som gjorde mig oerhört besviken. Frågan är om man är redo att ta nästa kliv. Jag är lite kluven när det gäller PSG och vad det kan göra för avtryck i Champions League. För visst, de har bevisat tidigare den här säsongen att de har potentialen att vara med och tampas med de allra största klubbarna. Att slå Barcelona var ett styrkebesked, speciellt med tanke på att det var en turbulent tid då det snackades om interna schismer i laget och att Blanc skulle ligga risigt till. Men på sättet man slog Barcelona imponerade. Nu ska jag vara öppen med att PSG är inget lag jag följer slaviskt, men av det jag har sett av dem hittills i ligaspelet tycker jag inte att det ser särskilt lovande ut. Det är inte samma fart och kvickhet i spelet som exempelvis Real Madrid visar upp. Jag är helt övertygad om att PSG skulle klara av att hantera ett möte med Arsenal eller Liverpool i ett dubbelmöte. Både Arsenal och Liverpool har inte ett tillräckligt starkt försvarsspel att luta sig mot och Lavezzi, Pastore, Cavani, Zlatan och Verratti skulle definitivt kunna sätta skräck bland Lovren och Skrtel eller Mertesacker och Koscienly. Men snackar vi ett dubbelmöte med Bayern München eller Real Madrid då är det PSG:s tur att börja darra. Jag tror nämligen inte att PSG skulle stå pall att kunna matcha Real Madrid i omställningsspelet. Jämför när Real Madrid ställer om från försvar till anfall med när PSG ställer om från försvar till anfall, då märker du direkt vilken skillnad det är i fart. Real Madrids mittfält med Toni Kroos, Modric och Isco tror jag inte skulle ha några problem att vinna matchen i matchen mot Pastore, Veratti och Yohan Cabaye exempelvis. Och Bayern är så bra att det går knappt att beskriva, det kan spela på så många olika sätt för att vinna en match. Så jag är för PSG:s skull rädd för att Champions League äventyret kan bli relativt kort den här gången också. Men det ska bli intressant att se hur PSG kommer att hantera slutspelet nu när man kommer få möta riktigt bra motstånd. Men ska man lyckas nå en Champions League final då behöver man höja tempot och bli ett mer säkrare lag när det gäller passningsspelet. Ikväll slog man bort en enkel passning från ena kanten till den andra mot Van Der Wiel som redan hade gett sig av på en offensiv utflykt, brist i kommunikationen och dålig spelförståelse av PSG i det läget. Den typen av misstag har man inte råd med att göra i ett Champions League slutspel för då kommer man bli brutalt straffade. Det råder ingen tvekan om att PSG är det bästa laget i Frankrike. De kommer att ta hem en ny ligatitel det kan jag nästan garantera redan nu. Men jag vill se mer kreativitet och att de klarar av att lösa svåra situationer på ett konstruktivt sätt oftare innan jag håller dem som en Champions League vinnare. För fortfarande är det så att när jag ser PSG ena dagen och sen ser Real Madrid andra dagen då blir det ganska påtagligt att PSG är ljusår efter de riktigt stora giganterna. Men potentialen finns där, men då gäller det att man vågar spela ut och ta vara på den potentialen som finns i laget. Tänk om Cavani slutar tjura och blir den där tungan på vågen igen. Tänk om Zlatan lyckas toppa formen och inte vara medelmåttig. Tänk om Thiago Silva växer ut till en riktig klippa i backlinjen och visar att han är en världsback. Tänk vad PSG skulle bli att räkna med i Champions League då, men för tillfället imponerar man inte tillräckligt på mig. Man kommer att vinna ligan, men i Champions League tror jag dessvärre att man inte har så mycket att hämta. Möjligen en semifinal om alla pusselbitar faller på plats, men jag skulle inte bli förvånad om de åker ut i en kvartsfinal mot Dortmund eller Chelsea.

 

Sverige kom till Marseille för att ta sig ann Frankrike som ägnar tiden åt att spela träningslandskampen då de ska arrangera EM om 2 år. För svensk del tycker jag att det är bra att vi får möta bra motstånd i den här typen av matcher. Jag ska vara ärlig med att säga att träningslandskamper ser jag inte särskilt ofta, det är ingenting som intresserar mig så värst mycket. Men med tanke på att Sverige är inne i en generationsväxling tycker jag att det kan vara intressant att se träningslandskamper också. Ett ypperligt tillfälle för Hamrén att testa lite nytt, om han nu vågar göra det fullt ut och jag ber att få återkomma till det.

 

 

Jag tycker att den första halvleken varken var jättedålig eller riktigt bra. Jag tycker att det vid vissa tillfällen såg helt okej ut och faktiskt ganska spännande. Jag gillar att Hamrén valde att spela Isaac Kiese Thelin från start så man fick se honom på allvar i landslaget. Ett inhopp på 5, 10 minuter mot Montenegro är ingenting som jag räknar som något riktigt test utan här kastades han in mot ett riktigt bra motstånd. Och han har ju haft ett enormt uppsving sen han lämnade Norrköping för Malmö i somras. För mig var det självklart att han skulle ha en plats i landslagstruppen och det var kul att få se honom ikväll. Tyvärr tycker jag att han inte fick tillräckligt med hjälp i offensiven, han blev ofta lämnad helt själv och det är klart att inte ens Kiese Thelin kan lösa Sveriges anfallsproblem på egen hand. Vi är ett lag som måste komma samlade i anfallen, vi måste ha mycket rörlighet i vårt anfallsspel det måste hända saker. Men jag upplever det som att vi blir alldeles för försiktiga när vi väl vinner bollen och ska försöka ställa om. Antingen blir det för mycket tveksamheter när omställningslägen dyker upp eller så är tanken helt rätt men det går för långsamt i själva utförandet. Frankrikes mycket starka mittfält med Paul Pogba i spetsen kunde ganska enkelt ta hand om Källström, Kacaniklic och Sebastian Larsson när de väl skulle försöka sig på att göra något konstruktivt med bollen. Det som jag tycker var det största problemet i den första halvleken var att vi fick inte låna tillräckligt mycket boll och då är det svårt att flytta fram positionerna. Jag ser inte att Sverige skulle kunna spela med en väldigt hård press det vill säga ett offensivt försvarsspel, tyvärr finns det inte riktigt det materialet för att kunna göra det. Men i och med att Frankrike fick äga så mycket boll som det gjorde då resulterade det i att Källström och Sebastian Larsson hamnade alldeles för långt ner i planen. För den utomstående och för den som bara är måttligt intresserad av fotboll hade direkt frågat om Källström och Sebastian Larsson var mittbackar ikväll. Jag förstår att det finns en stor respekt för det franska landslaget som definitivt ser spännande ut. Men samtidigt gäller det att inte ha för stor respekt heller, utan här gäller det att våga kliva fram i pressen och ändå vara framme och störa Frankrike i deras uppbyggnadsfas. Raphael Varane och Mangala må vara två fantastiska mittbackar men jag tror till och med att de skulle bli lite stressade av att få lite press på sig när de väl får bollen. Nu säger jag inte att man konstant ska ligga uppe och sätta press men att ändå med ganska jämna mellanrum vara uppe och visa sin närvaro och markera att vi har inte kommit hit för att låta er bygga upp ert spel helt i lugn och ro. Men tyvärr tycker jag inte att varken Erkan Zengin, Nabil Bahoui och Kiese Thelin fick ut särskilt mycket av den första halvleken och av den här landskampen. Jag tycker inte riktigt att de har den energin i spelet som krävs för att spela med en hög press i ett offensivt försvarsspel. Och för att gå över till när väl vi har bollen vilket inte var särskilt många gånger som vi hade den för övrigt men när vi väl får upp bollen på rättvänd spelare då tycker jag inte att det blev något riktigt bra och tydligt samarbete mellan våra spetsar längst fram. Det må vara så att vi kan ha olika uppfattningar om detta, men jag tycker inte att det känns som att det finns ett bra samarbete mellan våra tre spetsar där fram. Det känns som att Erkan Zengin spelar mest för sig själv, han vill gärna försöka åstadkomma någonting själv med bollen så fort han får den. Nabil Bahoui tycker jag kan vara en fantastisk spelare i sina bästa stunder men jag tycker att han har en förmåga att försvinna ur en match. Det känns inte heller som att han riktigt tar för sig utan det händer för lite när han väl får bollen. Och Kiese Thelin har potential men fick alldeles för lite understöd för att han skulle få ut det bästa av sitt spel. När han får bra bollar att jobba på då är han livsfarlig i sitt djupledsspel men han kan även komma upp i luftrummet och trycka in en nick från nära håll. Är kvalitén på inläggen tillräckligt bra och om passningarna i djupled är tillräckligt bra då finns det mycket att hämta av Kiese Thelin, men som sagt då måste han ha en bra omgivning som klarar av att ge honom de bollarna han behöver. När det gäller försvarsspelet i den första halvleken tycker jag ändå att det såg helt okej ut. Jag tycker faktiskt att det blev lite bättre med Pontus Jansson i backlinjen. Det var kul att se honom, han har varit framme och nosat på en plats i startelvan i Torino och fungerar för tillfället som en okej backup och kommer nog att få sina chanser framöver kan jag tänka mig. Där ska Hamrén ha cred för att han vågade spela Pontus Jansson, för jag vill till och med hävda att han är en bättre fotbollsspelare än vad Mikael Antonsson är.

 

 

Den andra halvleken tycker jag faktiskt blev mycket bättre än den första halvleken. Det känns lite overkligt att säga det men jag tycker helt ärligt att Sverige visade upp ett spel som såg ganska lovande ut. Det kändes som Pogba fick inte längre göra precis vad han ville på planen utan när han fick bollen så fick han press på sig och då tappade han också bollen vid några tillfällen. Jag skulle också vilja berömma en sån som Emil Krafth som jag sågade rejält när han väl togs ut till den här matchen. Jag har hävdat att Johan Larsson hade varit ett bättre alternativ att slänga in på den positionen. Men av det jag såg av Emil Krafth i den andra halveken tyder på att det kan bli väldigt bra på sikt. Och jag måste i skrivande stund passa på att ge mig själv en känga för att jag inte har läst på tillräckligt mycket. Jag har alltid trott att Emil Krafth är äldre än vad han är. Men jag kollade upp hur gammal han var och han är faktiskt bara 20 år fast det känns som att han har varit med ett tag i den allsvenska fotbollen. Ibland kan man ha fel. Jag tycker att han lyckades följa med lite i offensiven och ändå erbjuda ett alternativ för mittfältet när de skulle fördela passningarna. Och jag vill gärna se att vi har ett bra kantspel för då ökar chanserna för att vi ska kunna skapa mer målchanser än vad vi har gjort hittills. Däremot tycker jag att det var bara vid några tillfällen som han kom loss på sin kant och vi ska vara ärliga med att konstatera att han sprang faktiskt ganska mycket offside. Men att han är där och hugger i varje fall och vill vara med i offensiven är ett plus. Sen ser jag ju gärna att Hamrén börjar sätta en startelva och att vi får givna spelare på samtliga positioner. Det är klart att det är bra att ha en bredd i truppen men roterar du för mycket då får du ingen riktig kontinuitet i laget och det blir svårt att få någon riktig stabilitet i spelet. Men efter att ha sett den andra halvleken mellan Frankrike och Sverige tycker jag att Mikael Lustig ska inte vara allt för bekväm med sin situation, det kan vara så att Krafth kan vara aktuell för en startplats i någon av matcherna till våren. Visst är det skönt att man kan ändra sig, för jag var verkligen anti att ha med honom i landslaget. Men offensivt sett så skapar vi fortfarande för lite. Äntligen fick vi se Guidetti hoppa in i en landskamp och få chansen, men han gjorde inget vidare väsen av sig. Att han knappt rörde bollen säger dessvärre mer om hans omgivning och om landslagets mittfält i synnerhet än vad det säger om honom själv. Det är samma sak där Guidetti måste ha bra spelare omkring sig som ger honom bra bollar. Och det är också så debatten har låtit när det har diskuterats varför Zlatan inte har gjort ännu fler mål i landslaget. Mittfältet är för svagt just nu, det saknas mycket spelskicklighet på mitten. Jag skriver absolut under på att det finns spelare spelar med stort hjärta absolut men det finns inte tillräckligt med spelskicklighet på mittfältet. Försvarsspelet tycker jag ändå skötte sig okej i den andra halvleken men fortfarande känns det inte helt stabilt framför Isaksson. Att Isaksson höll nere siffrorna säger en del om hur det har sett ut och hur det fortfarande ser ut. Man märker att när motståndaren kommer loss på våra kanter då blir det total kaos inne i boxen när bollen väl slås in. Och jag vill direkt jämföra med hur Brasilien löser svåra situationer. David Luiz räddade bollen från att gå till hörna men han rensade bara inte iväg den i panik utan han tog tag i den och tittade upp och skannade av läget att har jag någon som kommer emot mig eller finns det tid att spela sig ur situationen. Han upptäckte att han inte hade någon press på sig och då blev det såklart lätt att i lugn och ro spela sig ur situationen. Om våra mittbackar hade haft den spelskicklighet och klokhet som exempelvis de brasilianska mittbackarna har då hade vi förmodligen varit ett mycket bättre och framgångsrikt landslag än vad vi är för tillfället. Oscar Wendt orsakade en straff på nytt och jag tycker synd om honom, det är både otur och slarvigt. Det är uppenbart att han har en förmåga att sätta sig i krångliga situationer. Och alla minns vi den där katastrofala matchen i Ungern då Wendt var fullkomligt värdelös, det kan vara en av de sämsta insatser en svensk ytterback har gjort. Och man kan ju ställa sig frågan varför han helt plötsligt är aktuell för landslaget nu igen, men det är samma sak där det säger väl lite om kvalitén och standarden på svensk fotboll när det inte finns bättre alternativ än honom på den positionen. Jag tycker att Hamrén kunde ha undvikit att ta in Wendt och istället sätta in Filip Helander istället för Granqvist, det hade varit ett mycket intressantare byte. Målet som vi släpper in är inte så mycket att säga om det är återigen ett mål på fast situation som känns väldigt billigt att släppa in. Varane får komma upp helt ostörd i luftrummet och nicka in bollen, det måste vara någon som styr upp det där och bestämmer vem som ska markera vem. Det får bara inte gå till sådär.

 

 

För att summera det hela, jag tycker att Sverige tog några steg i rätt riktning. Det var inte ständigt total kaos i försvaret och jag tycker att vi bröstade upp oss en aning i den andra halvleken och inte tillät Pogba göra vad han ville. Däremot har vi fortfarande problem att få ut något av vårt bollinnehav, det skapas för lite målchanser och det måste vi bli bättre på. Jag tycker att Hamrén ska satsa hårt på den nya generationen för det finns en potential här som vi ska ta vara på. Guidetti är Sveriges hetaste talang, Thelin har potential och lyckas vi få Nabil Bahoui mer involverad i spelet då finns det mycket att hämta där. Grunden för alltihop är att defensiven blir riktigt stabil igen och att vi har tillräckligt med rörlighet på spelare utan boll så att vi lyckas skapa fler målchanser. Vi är inte det laget som maler sönder motståndet men med mycket fart och rörlighet i vårt spel då skulle vi kunna luckra upp riktigt bra försvar och då pratar jag även mot riktigt bra motstånd. Jag har inte gett upp hoppet om landslaget det kommer jag aldrig att göra. Men det är endast smådetaljer som är bra i spelet för tillfället, vi måste bli bättre på allting. När vi får alla lagdelar att synka med varandra och vi får ihop helheten i vårt spel då kan det bära till EM. Men vi är inte där imorgon och vi är definitivt inte där idag, vi spelar en alldeles för tempofattig fotboll för att vi ska kunna besegra Österrike och Ryssland. Vi må kanske ha framtiden för oss, men altjämnt så är det en mycket lång väg att gå.

 

Den stora snackisen idag bland fotbollsfolket i Kalmar har såklart varit det faktum att Hasse Eklund har fått sparken. Det blev bara 1 säsong i Kalmar FF för den före detta Falkenbergstränaren. Det finns givetvis en hel del att gå igenom, men jag känner att det är så mycket som har sagts under den senaste tiden att det egentligen inte finns så värst mycket att tillägga. Jag ska försöka att inte fara iväg i mitt resonemang men jag har lite funderingar om framtiden som jag vill dela med mig av.

 

 

Jag ska erkänna att jag var en av de som var mest positiva inför säsongen 2014. Att få in en ung tränare som kunde bygga vidare på det som Nanne Bergstrand hade byggt upp kändes riktigt spännande. Vi behövde få in lite nytt tänk var min känsla. Det började ganska bra och laget stod för en stabil vårsäsong och då höjdes det inte några röster om att Hasse Eklund skulle bort. Men det var 2 matcher under säsongen där jag kände att det var något som inte riktigt stämde. Vi förlorade mot Häcken borta med 4-1 om jag inte missminner mig och vi förlorade mot AIK borta med 3-0 i mitten på juli. I de här 2 enskilda matcherna kände jag att spelarna visade upp en otroligt dålig attityd. Jag har aldrig någonsin sett Kalmar uppträda som de gjorde i de 2 matcherna. Jag är känd för att vara pessimist men jag är också ganska optimistisk, jag tror ofta att det ska ordna sig till slut och så även i det här fallet. Jag trodde att det skulle ordna upp sig, jag tog för givet att det var 2 enskilda matcher som gick åt helvete men att det fanns en stabil defensiv och ett hyfsat anfallsspel att luta sig mot. I augusti åker jag till Åtvidaberg för att se mina rödvita hjältar försöka ta chansen att haka på tåget om Europaplatserna. Vi förlorar med 3-1 och spelar en fruktansvärd fotboll och hela säsongen bara vänder för oss i helt fel riktning. Sedan Åtvidabergsmatchen i augusti har det bara blivit sämre och sämre både spelmässigt och resultatmässigt. Det är klart att ett lag kan ha sämre perioder under en säsong men att falla ihop så till den milda drag som Kalmar gjorde under hösten det känns nästan som ett extremfall. Det var inte så att det var några smådetaljer som inte fungerade och som man bara kunde gå in och justera och så var problemet löst, utan hela laget havererade fullständigt. Ingen av lagdelarna fungerade under hösten. Det var kaos i försvaret, mittfältet såg inte alls säkert ut och förmådde inte alls att kunna serva anfallet med bra passningar och anfallarna slutade att producera mål. Det fanns ingen grund att luta sig tillbaka mot. Under Nanne Bergstrand och även i inledningen under Hasse Eklunds tid i föreningen hade ändå laget någon form av struktur. Det var resolut och det var rejält spel där bak i försvaret. Men laget slutade att spela försvarsspel, det fanns ingen grund i försvarsspelet. Jag upplevde det som att samtliga spelare i backlinjen spelade på sitt sätt, det kändes mest som de spelade för sig själva. Marcus Nilsson vill gärna spela kraftfullt, Thorbjörnsson vill gärna ge sig ut på utflykter och chansa i sina brytningar, Ludvig Öhman tycker jag inte är särskilt bra och Nenad tycker jag individuellt är bra men när det blir oroligt runtomkring honom då rycks han med i det destruktiva spelet. Och när det gäller just den biten av spelet så är jag tveksam till Eklunds syn på fotboll. Jag ställer frågan ännu en gång? Kan Hasse Eklund försvarsspel? Kan han verkligen den typen av spelet? Jag ska dra en parallell till mitt Liverpool för jag tycker att jämförelsen inte är alltför långsökt. Liverpool prioriterade offensiven förra säsongen, känslan var att de riktade in sig på att de skulle göra fler mål än motståndaren och det fungerade ju väldigt bra. Men vann Liverpool matcherna med 2-1 eller 1-0? Nej, utan man vann matcherna med 5-3, 4-0, 3-2 och 6-3 bland annat. Det är klart att gör du så mycket mål under en säsong då är det stor chans att du blir ett topplag när säsongen summeras. Men försvarsspelet fungerade ju inte i Liverpool och i år gör de inte lika mycket mål längre och det är fortsatt kaos i försvaret och därför har man inte tagit tillräckligt med poäng. Och det är ju samma scenario i Kalmar, från att man har haft en stabil defensiv att luta sig mot där man har kunnat vinna matcherna med 1-0 eller 2-0 har man gått till att ha ett av Allsvenskans sämsta försvar. Och när dessutom offensiven inte fungerade och vi slutade att göra mål då är det oerhört svårt att ge sig själv chansen att vinna matchen. Ni märker att jag i första hand ger spelarna en del kritik och det finns ju en anledning till att jag gör det. Jag tycker att spelarna har kommit undan alldeles för billigt efter den här säsongen. Spelarna har ett jättestort ansvar, de har absolut varit med och raserat den stabilitet som vi en gång hade. Men självklart ska Eklund också ha kritik. Ett av de misstag som jag tycker Eklund gjorde under säsongen var när han bytte spelsystem när det började gå åt hel håll. Om jag inte missminner mig spelade vi 4-3-3 eller om det var 4-4-2 i inledningen på säsongen och det fungerade helt okej. Men sen när det började gå åt helvete då gick han över till någon annan formation. På pappret såg det ut som en ganska offensiv uppställning, men i praktiken spelade Eklund bara med 1 anfallare. Och jag tycker att det mot slutet av säsongen blev väldigt påtagligt att det fungerade inte att spela med 1 anfallare. Både Pär Ericsson och Papa Diouf blev alldeles för isolerade på topp. Vi kan inte spela 4-2-3-1 eller 4-5-1, det finns inte tillräckligt med bra spelarmaterial för att spela den typen av spelsystem. Varken Papa Diouf eller Pär Ericsson är någon Diego Costa som gör mål på allt som rör sig. Till Mjällby borta i omgång 29 valde Eklund att spela 4-1-4-1, det gick väl hyfsat men det var ju ändå ingen höjdarmatch på något sätt. Men det var inte bara spelsystemet som Eklund höll på att hatta med, utan målvakterna började han också hatta med. Ena sekunden var Cramer förstemålvakt, andra sekunden var Söderberg förstemålvakt, sedan kunde Cramer komma tillbaka och sedan var Söderberg plötsligt ordinarie igen. Jag är inte för att man ska börja laborera med målvakterna, jag tycker att man ska ha en given förstemålvakt som står alla matcher oavsett hur det går. Sen tycker jag att det var inte målvakterna som var det största problemet i Kalmar FF den här säsongen, även om både Cramer och Söderberg pendlade lite för mycket i sina prestationer. En målvakt är beroende av att ha en stabil backlinje framför sig där man som målvakt känner att det här är lugnt jag litar på min backlinje, vi har ett bra samarbete och det fungerar bra i kommunikationen. Sen höll Eklund på att kasta om i formationen när det gäller enskilda positioner. Thorbjörnsson blev helt plötsligt vänsterback och det fungerade inte alls, det blev en fullständig katastrof. Emin Nouri flyttades upp som en högerspringare och det är ju inte hans position, jag tycker att han är som bäst när han får spela högerback. Det är sådana detaljer som gör att supportrar och kanske till viss del media börjar tappa förtroendet för en tränare. Nu har det framkommit uppgifter om att spelarna inte var nöjda med Eklund och att det ska ha höjts röster om att det funkade inte med Eklund redan i våras när det gick bra resultatmässigt. När det gäller den biten är jag helt med på att en tränare ska få lämna sin post om spelarna inte har förtroendet för honom. Nu läste jag någonstans att Emin Nouri trodde inte att det påverkade så mycket vad spelarna har för åsikter. Det där köper jag inte för fem öre, det är klart att spelarna har fått vara med och säga sitt i den här processen som har pågått ett tag och som har lett fram till det här beslutet. Spelarna har stor makt att påverka om en tränare får vara kvar eller inte. Om det från spelarhåll höjs röster att vi kan inte ha kvar Hasse Eklund då är det klart att styrelsen lyssnar på det och tar in det. Det är lätt att gömma sig bakom att nej men våra åsikter påverkar inte så mycket, men det är självklart att spelarna har en del i att Hasse Eklund får lämna laget. Sen tror jag att påtryckningarna från supporterhåll har gjort att det här beslutet har tagits. I början av hösten när det började gå utför för laget då upplevde jag ändå att det fanns ett förtroende för Eklund på exempelvis ståplatsläktaren. Men när klacken skanderar "Avgå Eklund" efter att laget förlorat mot Halmstad med 3-1 och stått för en pinsam insats då kände jag att nu kan Eklunds dagar i Kalmar vara räknade. När till och med Kalmarklacken börjar ropa på att tränaren ska bort då blir det en ohållbar situation. Och personligen tror jag att Halmstadmatchen var den matchen som fick bägaren att rinna över för styrelsen. Jag tror att styrelsen kände att vi måste göra någonting. Jag är lite tudelad när det gäller det här beslutet och jag behöver inte gå in för mycket på det men jag kan dra det kort vad jag känner. Ofta när ett lag går dåligt då känns det som att styrelsen ofta tänker att nu måste vi göra någonting och så petar man en tränare. Jag vet att Kalmar har suttit och gjort en utvärdering och så vidare, men jag ställer mig frågan till om föreningen har gjort ett ordentlig analys. Varför petade man Hasse Eklund? Vad var det han var dålig på? Är det verkligen rätt väg att gå att sparka honom efter bara 1 säsong? Jag tror ofta att det blir lite ett populistiskt beslut, det blir ett beslut som bara tas och som inte är så genomtänkt. Samtidigt kan jag åt andra hållet känna att nedmonteringen av laget gick alldeles för långt och till slut såg väl inte styrelsen någon annan utväg än att sparka Eklund. Och det är klart att så som säsongen utvecklade sig så blev det hela till slut ett fullständigt haveri och en ohållbar situation. Men jag tycker även att ledningen ska ta på sig en del i att det har gått som det har gått. Det har varit många värvningar under de senaste åren som har floppat. Det här har jag tjatat om under hela hösten men jag säger det igen, Kalmar FF:s scoutingverksamhet får underkänt och det har vi fått betala för nu. Jag hörde att Eklund ville få mer inflytande i vilka spelare Kalmar FF skulle ta in till säsongen 2015 innan han fick sparken. Det här innebär ju att min tes om att Eklund inte har haft tillräckligt med mandat i frågan om vilka spelare som föreningen har tagit in. Jag hävdar bestämt att värvningen av Cesar var en Borstam värvning och en styrelse värvning men inte en Eklund värvning. Det känns som att Borstam och styrelsen inte har gett Eklund de spelare som han vill ha. Och jag säger det igen att vi kan ju inte ta in spelare som vår tränare inte vill ha, det blir ju rena parodin över det hela. Men avslutningsvis vill jag säga att det var helt rätt att det skedde någonting. Jag har hela tiden sagt att det måste ske någonting här och nu, antingen en rejäl utrensning i spelartruppen eller så får Eklund gå. Det är såklart enklare att genomföra det sistnämnda. Jag är medveten om att Kalmar har haft otur med skador på nyckelspelare, frånvaron av Ismael och David Elm har varit förödande för laget. Vi sålde dessutom Melker Hallberg som kunde hålla i bollen och som på egen hand kunde luckra upp ett försvar. Det är klart att förutsättningarna kanske inte var det bästa för Hasse Eklund, men samtidigt har Kalmar ett lag som borde vara ett stabilt mittenlag i Allsvenskan. Vi ska absolut inte vara ett lag för SM-guld där är vi inte, men en 6:e plats hade inte varit omöjligt att nå i år med det spelarmaterialet som fanns. En 11:e plats är bara inte godkänt det är riktigt dåligt och hade inte resultaten gått våran väg på slutet då hade vi förmodligen fått kvala mot Ljungskile och ingen vet hur det hade slutat. Återigen, en tränare ska lämna sin post om förtroendet bland spelarna inte är tillräckligt starkt och uppenbarligen var inte förtroendet för Hasse Eklund tillräckligt starkt för att styrelsen skulle våga behålla honom 1 säsong till. Sen har givetvis påtryckningarna från supportrarna sin del i det hela. Spelarna har uppenbarligen varit missnöjda och i kombination med att det från supporterhåll höjts röster om att Eklund ska få gå då ser jag det som fullständigt omöjligt för Eklund att gå in i en ny säsong med det missnöjet riktat mot sig. Och med facit i hand, försvarsspelet blev bara sämre och sämre ju längre Eklund var här och då blir det en ohållbar situation och då måste det ske en förändring. Om det var rätt att sparka Eklund det återstår att se, men det viktigaste är att Kalmar verkligen tar in en tränare som de tror på fullt ut. För man kan ju fråga sig varför man anställde Hasse Eklund om man kunde tänka sig att sparka honom efter 1 år. Nu måste styrelsen ta in någon som de verkligen tror på. Men jag känner ganska stor oro inför framtiden. Är det någonting Kalmar FF har varit duktiga på så länge jag har följt laget är det att man har stått för en långsiktighet i sitt tänk man har prioriterat långsiktighet och kvalité före resultaten. Nu får Eklund gå efter 1 säsong och vad händer om 1 år om vi slutat på en 12:e plats och vi spelar lika dåligt som vi har gjort under den senaste tiden, vad händer då? Ryker den nya tränaren då också? Jag vill inte att Kalmar ska bli som Leeds United där det är fullständig kaos och där det sparkades tränare till höger och vänster så fort det börjar gå lite dåligt. Men fotbollen är otroligt resultatfixerad och tyvärr har mitt Kalmar FF blivit en sån organisation också. Men jag är inte förvånad över att Eklund får gå. Ett lag som havererar fullständigt som inte klarar av att spela varken försvarsspel eller anfallsspel måste utvärderas och nu har det pågått en utvärdering och Svante Samuelsson och de övriga har kommit fram till att det här var det bästa beslutet för Kalmar FF i det här läget. Och det är bara att hoppas på att de har rätt, men jag är inte helt övetygad om att det var rätt väg att gå att sparka Eklund efter bara 1 säsong. Den stora frågan är om det är fler som kommer att få gå? Jag tror exempelvis att Borstam inte ska vara så säker på att han är sportchef nästa säsong. Vi står inför en mycket oviss framtid, det är skrämmande att Kalmar har hamnat i en sån här situation det trodde man inte när Eklund tog över laget. Jag trodde att det här skulle bli bra men det blev det inte. Men nu måste vi blicka framåt och det är bara att hoppas att vi lyckas få ihop ett slagkraftigt lag som kan vara med och asperera om en mittenplacering redan till nästa säsong, det hade inte varit helt fel. Men en sak är jag glad för, vi satt inte lugnt i båten och inte gjorde någonting utan det skedde faktiskt en förändring. Sen om det var rätt eller fel förändring kan man diskutera i all evighet. Jag är som sagt kluven och tudelad kring det här beslutet, men jag är tacksam för att vi gjorde någonting i varje fall och inte satt lugnt och stilla i båten och inbillade oss att det här skulle lösa sig av sig självt.

 

 

PSG-Marseille, vissa brukar kalla det för Frankrikes motsvarighet till El Classico. Jag skulle väl inte vilja påstå att den här matchen är av den digniteten men det är klart att det är en av de största klubbmatcherna i fransk fotboll om inte den största till och med.

 

 

Den största pressen inför matchen låg givetvis på PSG då laget hade chansen att krympa avståndet till serieledande Marseille till 1 poäng. Dessutom har laget fått en del kritik över att man inte har spelat någon vidare fotboll och att man inte har övertygat på något sätt. Inför matchen mot Barcelona var det snack om att Blancs jobb stod på spel. Jag tror i och för sig inte att Blanc hade fått gå om det inte hade blivit ett bra resultat mot Barcelona. Jag hoppas för PSG:s skull att klubben tänker lite mer långsiktigt än så. Men hur var då matchen? Det är svårt att beskriva den här matchen då jag tyckte att den hade många ansikten och innehöll många moment. Jag tycker att PSG startade ganska piggt och försökte få igång ett snabbt och kvickt passningsspel. Dock tyckte jag att man slarvade väldigt mycket i sista tredjedelen. Jag tycker både att Matuidi och Aurier vid ett flertal tillfällen inte riktigt var vän med bollen. Veratti som jag har hyllat vid flera tillfällen sen han kom till PSG tycker jag inte alls kom upp i den nivå han kan hålla. Han kan när han väl är på riktigt bra humör vara en spelare av absolut världsklass. Han är utan tvekan den spelare i Italiens nya generation som är bäst, han känns som den mest etablerade inom toppfotbollen bland de nya italienska spelarna. Men ikväll tyckte jag inte att han tog för sig tillräckligt mycket för att jag ska vara nöjd med hans insats. Jag tyckte att han var lite försiktig och så fort han fick bollen kändes det mest som att han ville bli av med den så fort som möjligt. Det är synd, för han har en fin teknik och kan på egen hand sätta en backlinje i sysselsättning och skapa lite förvirring i ett försvar. Anfallsmässigt var det helt okej från PSG i den första halvleken men däremot tyckte jag att det som sagt var lite för slarvigt spelat i sista tredjedelen. Det tydligaste exemplet på det var när Lucas fick bollen och kom med fart i ett fint omställningsläge. Marseille blev lite långa mellan lagdelarna och det fanns läge att slå bollen mot Cavani och andra som fyllde på inne i boxen och erbjud bra alternativ. Istället slår Lucas bollen snett och dessutom bakåt i planen och Marseille kunde istället försöka ställa om. Passningen måste hålla en bättre kvalité än vad den gjorde där, man har inte råd att slå bort den typen av enkla pass som det ändå är. När det finns gott om alternativ när spelare väl fyller på inne i boxen då behöver passningen vara riktigt bra slagen för att man ska kunna ta till vara på omställningen. Med tanke på att Marseille kom till den här matchen med taktiken att ligga rätt i positionerna och mest spela på kontring bör man ta vara på när laget väl blir lite långa mellan lagdelarna. Men så rasslade det bara till i nät helt plötsligt. Jag tror det är Lavezzi som får bollen på vänsterkanten och han tar sig förbi sin motståndare och hittar en perfekt passning in till Lucas som kan stöta in ledningsmålet. Lavezzis mål rakt igenom, det är han som tar initiativet att sätta fart och transportera bollen in i straffområdet och sen är det bra gjort av Lucas att vara på rätt plats vid rätt tillfälle men Lavezzis förarbete är av högsta kvalité. PSG gick till pausvila med 1-0, men det kunde lika gärna ha stått 1-3 på tavlan. Marseille hade en nick i kryssribban och PSG bjöd dessutom på en del distanskottlägen men Marseille förmådde inte att utnyttja de lägena. Hade Marseille varit lite mer effektiva ikväll hade PSG mycket väl kunnat ha förlorat matchen. Thiago Silva kladdade med bollen vid ett tillfälle vilket kunde ha straffat sig ordentligt men skottet var av alldeles för låg kvalité, ganska missriktat och för löst slaget. David Luiz tycker jag har blivit bättre ju mer jag har sett honom men han kan fortfarande vara ute och flaxa för mycket i positionsspelet. Vid något tillfälle var han ute på vänsterkanten och huserade, jag vet inte hur han tänkte där men han kände väl för att ge sig ut på en offensiv utflykt. Han bör nog hålla sig i mitten för det är där jag tycker han gör mest nytta, även om han också kan spela på mittfältet som den mer defensiva spelaren på den positionen. Men det var inte allmänt kaos i PSG:s försvar, däremot tappade Thiago Silva och David Luiz koncentrationen vid några tillfällen och hade man mött ett bättre lag ikväll då hade det kunnat sluta illa.

 

 

Den andra halvleken tycker jag är svår att analysera såhär en stund efteråt. Jag upplevde det som att PSG försökte skruva upp tempot en aning, men jag tycker samtidigt att det inte blev någon större skillnad i deras spel. Man hade mest boll men man fick inte ut så mycket av bollinnehavet. Det blev mest spel på mittfältet och enskilda anfallsförsök från enskilda spelare. Jag hade gärna sett att PSG försökte komma i mer samlade anfall och fylla på med mycket folk som man gjorde vid 1-0 målet. Men både Cavani och Lucas hamnade ofta i 1 mot 1 läge och i situationer där det blev tvungna att försöka lösa situationen på egen hand. Javier Pastore är en spelare som jag tycker det pratas för lite om när man pratar PSG. Otroligt skicklig, bra passningsspelare och har ett fint skott dessutom. Men jag känner precis samma sak som med Veratti, det var alldeles för försiktigt från Pastores sida ikväll. Jag vet inte om han liksom Veratti bara kan ha haft en dålig dag på jobbet, men någonting är det i alla fall för han gick inte att känna igen. Jag tycker att han kunde ha blivit mer involverad i offensiven än vad han var ikväll. En som däremot är involverad i många situationer offensivt det är som ni alla vet Cavani. Jag tycker Cavani är en helt fantastisk fotbollsspelare. Jag skulle vilja säga att han är en anfallare i världsklass och en av världens bästa fotbollsspelare, men den här säsongen har han inte gått att känna igen. Han tar sig ganska ofta till avslutningslägen, men problemet är att kvalitén på avsluten är på tok för dåliga. Vid ett tillfälle i den andra halvleken fick han ett fint läge att placera in bollen i det bortre hörnet. Vad gör han? Han drar iväg en lös bredsida som till och med jag hade tagit om jag hade stått i Marseilles mål. Jag tycker absolut att man kan kräva mer av världsklassanfallare som Cavani. Det är en fråga om självförtroende det håller jag med om till viss del, men det handlar också om att Cavani fortfarande verkar vara lite tjurig över sin tillvaro i PSG just nu. Han har fått spela mycket kant den här säsongen och det har han varit tydlig med att han inte uppskattar. När det gäller den frågan tycker jag att det är tränaren som har sista ordet och tycker Blanc att Cavani ska spela på kanten då är det bara för Cavani att anpassa sig efter det. Nu snappade jag inte upp vilken position Cavani utgick från ikväll men jag utgår från att det var som den centrala av de 3 anfallarna i det 4-3-3 som PSG spelade med. Lavezzi till vänster och Lucas till höger och sen Cavani i mitten. Och det är ju kul för Cavani att han får spela på den position som han trivs bäst i, men ska ha prestera som han gjorde ikväll när det gäller avsluten då kommer han ju snabbt att bli placerad på kanten igen. Jag vet att Cavani lyckades nicka in en boll och avgöra den här matchen men hade han haft en bättre skärpa i avsluten då hade han blivit tremålsskytt utan tvekan. Det ska bli intressant att se vad som händer med Cavani framöver. Ska Lavezzi vara såhär bra och Lucas fortsätter att göra mål då har jag ju svårt att se att Cavani ska få hålla till i mitten i ett 4-3-3, då kanske han får spela på kanten eller till och med få sitta på bänken om Lavezzi fortsätter spela bra. Lavezzi har ju varit borta från startelvan men är nu tillbaka och om Lavezzi kan hamna utanför laget varför skulle då inte Cavani kunna göra det? Speciellt med tanke på att hans avslut inte håller högsta kvalité för tillfället. För att återgå till själva laginsatsen, jag tyckte att PSG ändå kontrollerade matchen på ett hyfsat sätt i den andra halvleken. Marseille stack upp vid några tillfällen men det hettade aldrig till vid några tillfällen. Och utan att vara någon expert på Marseilles lag men att laget toppar Ligue 1 kan man ju ställa frågan med tanke på hur få chanser laget lyckades vaska fram på egen hand utan hjälp från PSG. PSG kunde såklart ha gjort fler mål, återigen det berodde mycket på att Cavani inte riktigt får det att stämma för tillfället. Men jag tycker även att mot slutet när Zlatan kom in så handlade det mest om att hålla i bollen och när väl ett läge dök upp då ville Zlatan göra det på egen hand. Han hade ett läge där han kunde släppa ut bollen till höger mot Cavani som var helt ren och hade Cavani fått bollen där då undrar jag om han ändå inte hade gjort mål i det läget. När det gäller försvarsspelet tyckte jag att PSG skötte sig bättre i den andra halvleken, det var mer bestämt vid de avgörande situationerna. David Luiz dök upp flygandes som en superhjälte och nickade bort bollen från farligt område när Marseille försökte lyfta in bollar från kanterna. Thiago Silva visade varför han är en av världens bästa mittbackar. Han spelar med ett lugn hela tiden och hetsar sällan upp sig. Han är väldigt spelskicklig och det har han nytta av när han hamnar i svåra situationer. Yohan Cabaye kom in och bidrog med riv och slit och dödade mycket tid. Aurier tyckte jag hade en något sämre kväll ikväll men jag tycker ändå att han gör en fullt godkänd insats. Plockade bort många anfallsförsök och gjorde ett gediget jobb, han syns kanske inte så värst mycket i spelet men skötte sig ändå bra och gjorde det han skulle. PSG vann matchen välförtjänt då man var det klart bättre laget. Men jag skulle nog ändå vara lite orolig om jag var PSG supporter. I min bok övertygar PSG inte. Det är klart att jag tror att man kommer att jogga hem en ny ligatitel. Men standarden på Ligue 1 är ju inte fantastisk, även om det finns en ranking som talar för något annat. PSG visade ikväll att man uppenbarligen är ett lag som kommer ta hem ligan med största sannorlikhet. När Zlatan är med i startelvan och kommer igång igen då kommer PSG att mala på i ligaspelet det är jag ganska säker på. Jag tycker det är intressanta att det talades om kris inför Barcelonamatchen, PSG var inför den matchen obesegrade i ligan och man är fortsatt obesegrat i ligan efter kvällens match. 7 vinster och 6 oavgjorda, det är klart att 6 kryss kanske är lite för mycket men samtidigt är de poängen värdefulla. Jag hade tagit 7 vinster och 6 oavgjorda före en del förluster alla dagar i veckan. PSG känns stabila i ligan om man tittar på resultaten i varje fall. Däremot känns det som att laget har mer att ge. Jag tycker som sagt att det finns sparkapital i Veratti och Pastore. Cavani måste komma igång på riktigt om PSG ska bli en titelkandidat i Champions League. Och backlinjen kan inte hålla på och slarva så mycket som man gjorde i kvällens match där man ger bort bollen på farligt ställe precis utanför straffområdet. Ger du bort bollen till Ronaldo, Messi eller Arjen Robben exempelvis då blir du straffad på ett brutalt sätt. Minimera misstagen, behålla koncentrationen i det defensiva arbetet och sedan måste laget skapa mer målchanser. Det var inte många gånger det hettade till i Marseilles straffområde bortsett från de 2 målen. Stundtals ett lite väl långdraget bollhållande spel som inte gav någonting. Möter du då ett välorganiserat försvar med Gary Cahill och John Terry exempelvis då måste du sätta fart på bollen. Att bolla runt mot ett lag som Chelsea det är fullständigt omöjligt det går inte att skapa målchanser mot dem på det sättet det såg vi i helgen om inte annat. Så när det gäller ligaspelet behöver inte PSG supportrarna vara oroliga, Zlatan och gänget kommer springa hem den där ligatiteln utan någon större konkurrens. När man väl har fått igång maskineriet då är man Frankrikes bästa lag det råder det ingen tvekan om, de är överlägsna de övriga lagen. Att man vinner med 2-0 mot serieledaren utan att övertyga på något sätt säger allt om vilken enorm kvalité och potential det finns i det här laget. Däremot sätter jag ett frågetecken för hur man ska klara sig i ett Champions League slutspel. Jag har svårt att se att man ska kunna slå ut Bayern München eller Real Madrid över 2 matcher om man nu skulle åka på en sådan tuff lottning om man skulle vara framme och hugga på en semifinal såsmåningom. De medelmåttiga lagen och det finns ju gott om sådana lag i Champions League tror jag man skulle kunna slå ut enkelt över ett dubbelmöte. Men de riktigt stora giganterna som är världsledande inom toppfotbollen idag, är PSG verkligen redo att ta det där riktigt stora steget? Är man redo att slå ut Bayern, Real Madrid eller Chelsea om man skulle ställas mot någon av dem? Om jag får svara på den frågan för stunden så känner jag spontant nej. Jag tycker inte mittfältet är tillräckligt starkt, jag tycker inte mittfältet utstrålar tillräckligt med pondus och aggressivitet i den hårda pressen. Och jag är tveksam till om PSG kan spela på flera olika sätt. Det känns som de lever mycket på att de ska få äga mycket boll och sedan ska motståndet anpassa sig efter det. Men det finns lag i Champions League som också vill ha mycket boll och då gäller det ju att kunna vara flexibel och anpassningsbar. Och jag ser inte att PSG skulle kunna lägga sig på försvar i en hel match och bara spela på kontringar. Och ska Cavani hålla den här låga kvalitén i sina avslut för en lång tid framöver då är det ju oroväckande för hur det ska gå i Champions League framöver. Och sen tycker jag att det är värt att nämna att Zlatan börjar bli ett osäkert kort nu. Nu börjar skadeproblemen dyka upp och skador kan förstöra rytmen för en spelare, speciellt om man har den spelstilen som Zlatan har som lägger ner ett otroligt hårt jobb för laget och samtidigt är han en spelare med enormt mycket spetsegenskaper. Jag känner att Zlatan måste få vara skadefri under resten av säsongen för att PSG ska gå långt i Champions League. Men om Zlatan är medelmåttig och Cavani inte kommer igång med målskyttet på allvar igen, då har jag svårt att se att PSG blir ett lag att räkna med i Champions League. Återigen ligaspelet tror jag man kommer att klara av och man kommer att vinna ligan det är jag övertygad om. Men just nu tycker jag inte att PSG är ett lag för en Champions League final, det finns många lag som gör det bättre för tillfället. PSG övertygar inte på mig, det är min slutsats. De spelar inte en tillräckligt fartfylld fotboll för att de ska lyckas fullt ut i Champions League.